Nummer Torven i fokus under världskongressen. Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia...

Transkript

1 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer Torven i fokus under världskongressen Rationalisering av transporter med Umeå Energi En historia... om Torven Sidan 6

2 Internationella torvkongressen i Stockholm Text: Claes Rülker Foto: sxc.hu NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Sidney Jämthagen sidney@rime.se Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag sxc.hu Läs mer på Vart fjärde år anordnar IPS (International Peat Society) en världskongress om torv någonstans i världen. Den 3 till 8 juni i år anordnas kongressen i Stockholm. Förberedelserna för denna stora kongress har pågått i flera år. När denna tidning kommer ut är det två veckor kvar till start! Kongressens tema är Peatlands i Balance. Forskare från hela världen kommer till Sverige för att redovisa resultat och diskutera förvaltning och bevarande av världens torvmarksresurser. Rekord i antal deltagare Till kongressen har över 420 presentationer lämnats in vilket är ett rekord i kongressens historia. Internationellt är intresset för torv och torvmarker mycket stort. Ämnen som kommer att tas upp är bland annat koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser och efterbehandling. I skrivande stund är prognosen att över 700 personer kommer att delta för att diskutera högaktuella spörsmål om torv. Mer kunskap om torv behövs. Ta bara frågan om koldioxidbalansen vid brukandet av torv som energikälla. Sverige har energi bundet i torv motsvarande halva Norges oljereserv. Vi brukar ungefär en promille av denna stora inhemska energireserv. Blandas en mindre del torv med t ex Sverige har energi bundet i torv motsvarande halva Norges oljereserv. biobränslen visar försök som gjorts, att effekten kan öka med 5-15 procent. Detta får två positiva effekter på miljön. Lägre koldioxidutsläpp och mindre behov att spetsa värmeverken med kol och olja vid kall väderlek. Torv - framtidens drivmedel? Dikad torvmark bara i Sverige läcker koldioxid motsvarande halva Sveriges transportsektor. Genom att bruka torven på del av redan påverkade torvmarker (vilka utgör ca 1 miljon hektar) och genom att restaurera torvmarker som brukats, kan koldioxidläckaget minskas. Ser man på helheten och rätt använd är torv en miljövänlig energiresurs. Varför inte göra drivmedel av torv som ständigt förnyas? Då kan vi minska användningen av fossila bränslen, minska läckage och sänka koldioxidutsläppen ytterligare. Gör som 650 andra torvintresserade; kom till kongressen Peatlands in Balance den 3-8 juni och ta del av ny kunskap! Välkommen. Anmälan gör du på Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen

3 Kandidaternas kontaktperson på Umeå Energi har varit Lars O Johansson och han tycker att studenternas kandidatarbete är intressant läsning för alla som sysslar med bioenergihantering. Kandidatarbete i Umeå: Hanteringen av trädbränsle kan rationaliseras ytterligare Användandet av skogsbränsle som bioenergi ökar både i Sverige och internationellt. Det konstaterar studenterna Gustav Friberg och Johannes Hansson i sim uppsats med rubriken Kostnadskalkyl för flis med terminalhantering på Basamyran. Studenterna är övertygade om att hanteringen av trädbränsle kan rationaliseras ytterligare och för att hänga med i utvecklingen behövs rationella metoder för bearbetning av trädbränsle som förnyelsebar energikälla, anser studentduon. Syftet med studien var att få en uppfattning om kostnadsbilden för levererad flis till Umeå Energis kraftvärmeverk på Dåvamyran, Umeå. Flisen transporteras från skogen till en tänkt terminal på Basamyran i Fredrika. Därifrån sker vidaretransport till Dåvamyran som ligger 12,7 bort. Studenterna har gjort en jämförelse av tre olika sönderdelningssystem för att på så sätt undersöka kostnadsskillnaderna mellan olika upptagningsområden. Varierande resultat Resultatet visar att totalkostnaden för de valda systemen varierar. System med högre lastutnyttjande ger en lägre kostnad. Lönsamheten vid en implementering av systemen går inte att förespå dessa resultat, enligt studenterna, eftersom det då behövs noggrannare uppgifter över råvarupris och ett specifikt pris för varje delmoment. levererad flis till Umeå Energis kraftvärmeverk på Dåvamyran, Umeå. Flisen transporteras från skogen till en tänkt terminal på Basamyran i Fredrika. Därifrån sker vidaretransport till Dåvamyran som ligger 12,7 bort. Förnyelsebart användande ökar I studenternas omvärldsanalys skriver duon att vi befinner oss i en tid med stigande priser på fossila bränslen. En omställning med ökat nyttjande av förnyelsebara energikällor kommer med säkerhet att vara en viktig del av vår framtida energiförsörjning. Förnyelsebar energi innefattar ett flertal olika energikällor och duon ger som exempel vindkraft, vattenkraft, solenergi och bioenergi. Enligt uppsatsen ökade andelen förnyelsebar energianvändning med sju procentenheter mellan åren 1990 till 2005, och med ytterligare sju procentenheter fram till år Sveriges regering satte 2009 upp ett mål att år 2020 ska 50 procent av den totala energianvändningen komma från förnyelsebara energikällor. Studenternas kontaktperson på Umeå Energi har varit Lars O Johansson och han tycker att studenternas kandidatarbete är intressant läsning för alla som sysslar med bioenergihantering. Text: Lars O. Johansson Foto: Lars O. Johansson Illustration: Gustav Kron Skog Basamyrens terminal Dåvmyra kraftvärmeverk

4 Stockholms stad bjuder in alla kongressdeltagre till en välkomstreception på Stadshuset. Upplev historiens vingslag och var med på en spännande rundvandring med sakkunnig ledning i Stadshuset. Kongressgeneralen för den internationella torvkongressen 2012 har ordet: Tillsammans ska vi utbyta erfarenheter och bidra till lösningar på globala frågeställningar Text: Foto: sxc.hu, Den internationella torvkongressen (IPC) anordnas vart fjärde år och Sverige har fått uppdraget att vara värdland för den 14:e torvkongressen anordnad av IPS. Kongressen Peatlands in Balance, som har ett globalt perspektiv, kommer att föra samman deltagare från 35 länder och samtliga världsdelar. Ett huvudsyfte är att presentera ny faktakunskap för en klok förvaltning av torvbildande våtmarker på regional och nationell nivå. Viktiga områden som kommer att behandlas är bl.a. torvmarkernas biodiversitet, ekologi, hydrologi och effekter på klimatpåverkande gaser, tropiska torvmarker, samt mänskligt areellt och industriellt nyttjande (jordbruk, skogsbruk, bränntorv och växttorv). Främja ny forskning Kongressen är en möjlighet att ta del av och främja ny forskning och kunskap på området och medverka till att ta fram en kunskapsbank avseende torv och torvmarker. Koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser, tropiska torvmarker, behandling och efterbearbetning, bevarande av torvmarker frågorna är många och jag tror att kongressen kommer att kunna ge många svar och ställa nya frågor. Miljöminister Lena Ek Under kongressveckan kommer deltagarna att få möjlighet att lyssna till några världens främsta forskare och andra intressanta nyckelpersoner. Vi har bland annat bjudit in fyra mycket kompetenta keynote speakers. En av dem är Sveriges miljöminister, Deltagarna kommer få möjlighet att lyssna till några världens främsta forskare och andra intressanta nyckelpersoner. En av dem är Sveriges miljöminister, Lena Ek. Lena Ek som kommer att tala om förvaltning av torv och torvmarker i Sverige under torsdagen i kongressveckan. Magnus Kindbom, stats-

5 Från Lettland kommer skulpturer utskurna i torvblock. Tolv konstnärer har arbetat med torvblock under tolv månader. På utställningen presenteras hela processen från idé, val av torv till färdig skulptur. Det finns torv nästan över allt! En exkursion ut till Grönskär ger både torvkunskap och SPA-känsla. sekreterare vid Landsbygdsdepartementet öppnar kongressen den 4 juni. Specialnummer av nätidningen Mires and Peat I ett specialnummer av nätidningen Mires and Peat presenteras utvalda posters att publiceras. Professor Ing-Marie Gren på SLU och Dr. Sakari Sarkkola, från Universitet i Helsingfors kommer att fungera som gästredaktörer. Torv i Stockholms skärgård Det är inte alla som vet att det finns torv i Stockholms skärgård, men det gör det. En av exkursionerna går till Grönskär för att se på torv. Deltagarna på den här exkursionen kommer också att få en välgörande SPA-upplevelse med torv som huvudingrediens. Vi erbjuder inte mindre än 15 olika exkursioner med tydlig koppling till det vetenskapliga programmet. Där får man möjlighet att träffa flera lokala företag och organisationer inom området och framförallt se några av Sveriges vackraste torvlandskap. Se midnattssolen På programmet finns också studieresor innan och efter kongressen. Torvproducenter kan delta i en tvådagars resa innan kongressen för att lära sig mer om olika typer av torv och hur den kan användas. För studenter finns en tredagars resa med Gysinge som bas som syftar till att ge studenter möjlighet att studera torv och torvmarker ute i fält. Efter kongressen går en av resorna till midnattssolens land, vi besöker bioenergiproduktionsanläggningar, flyger helikopter över Vindelfjällen och i Misenträsk får vi höra mer om Sara Lidman som skildrat livet på myren i många av sina böcker. Resa nummer två går till Degerö stormyr i Västerbotten. Här pågår sedan många år internationellt viktiga experiment och mätningar kring avgång av växthusgaser. Utställning och workshop Under kongressveckan kommer det också finnas möjlighet att besöka en spännande utställning med företag och organisationer från hela världen, alla med koppling till torv. Torv är en näst intill oumbärlig råvara i jord för odlare i hela världen. Under en workshop presenteras och diskuteras möjligheter och utmaningar för jordfabrikanter och odlare. Deltagarna kommer också att få delta i praktiska övningar. Torv och konst Från Holland kommer konstnären Dioni ten Busschen. Hon bygger upp ett myrlandskap med skulpturer i en blanding av torv och lera i en av glashallarna på Folkets Hus. Dioni besökte en torvmyr i Estland och blev så fascinerad av landskapet att hon bestämde sig för att göra en installation kring livet på myren. Dioni ten Busschen, holländsk konstnär bygger upp ett myrlandskap med skulpturer i en blandning av torv och lera. Body, mind and peatlands in balance För att få en skön och behaglig start på kongressveckan erbjuder vi ett avslappnade yoga pass för våra deltagare på söndagen. Upplev historiens vingslag i Stadshuset Stockholms stad välkomnar alla kongressdeltagare till Blå hallen i Stadshuset. Stadshuset är en av Stockholms vackraste byggnader, välkänd för sina unika konstskatter, magnifika fester och intressanta historia. Det är också här som den årliga Nobelfesten hålls. Förutom mat och drycks bjuds deltagarna på en rundvandring i Stadshuset. Engmans kapell Den stora kongressmiddagen äger rum på Skansen och Solliden. Under kvällen underhåller bland annat Engmans kapell från Hälsingland, ett av Sveriges mest populära folkrock band. Irländska toner blandas med svensk folkmusik och amerikanska rytmer. Dessutom bjuds deltagarna på en glittrig show med dans och glamour. Klassiska Abba låtar i lyxig förpackning och Elvis medryckande musik presenteras av showgruppen Glitter. Fortsättning på sidan 8

6 En historia om torv Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu De taga dy ur kärren som de älta med händerna, vilken de sedan torka mera i vind och sol. Denna jord bränna de för att kunna koka sin mat och värma sina frusna kroppar Så rapporterar historikern Gajus Plinius hem till kejsaren i Rom från sin resa i norra Tyskland under första århundradet av vår tideräkning. Det är första gången vi i litteraturen finner att torv kan användas som bränsle. I vårt land vet vi att torven började användas som bränsle i större skala under talet. T ex utfärdades en kunglig resolution år 1741 vilken stadgade vissa lättnader åt dem som var villiga att inrätta knivskär och valsverk med egna medel och som bränsle använda torv eller stenkol, vilka lättnader emellertid förverkades om verken drevs med träkol. Linné som hade åsikter om det mesta, pläderar under sin Västgötaresa för torvens förträfflighet som bränsle. Linné ändrar emellertid fullständigt åsikt om hur torven bäst ska användas. Från sin Skåneresa skriver han i ironiserande torv. Det tycks vara en ståtlig uppfinning att kunna använda kärren till ved och därmed skona skogen. Men en skog kan växa upp flera gånger på ett sekel, medan ett kärr inte fylles med torv ens under flera sekler. Om någon som mist lukten skulle taga sig till, att för att spara skogen bränna upp sin dyngstack istället för ved, kunde väl var och en tro att denne mist ett av sina inre sinnen. Med den väldiga auktoritet som Linné vid den tiden åtnjöt, kom förmodligen Linnés fullständigt ändrade åsikter att få en hämmande effekt på torv-hanteringens utveckling. Energitorv Genom den begynnande industrialismen växte landets bränslebehov. Skogen räckte inte till som energikälla. Mot denna bakgrund motionerade friherre D von Schultzenheim vid 1859 års riksdag om att åtgärder måtte vidtagas för införande och utbredande i vårt land av en väl ordnad torvindustri.

7 De utredningar som följde fick påtagliga resultat under åren , då landets första fabriker för tillverkning av s k kultorv anlades vid Wäng och Vårgårda, båda i Västergötland. De här båda anläggningarna fick en kort livslängd, men i landet i örvigt växte ett antal fabriker upp. Tillverknings-metoderna var många. Rörtorv, klapptorv, älttorv, skärtorv, sticktorv, tramp-torv och krantorv är alla benämningar på olika tillverkningsmetoder. Redan i slutet av 1870-talet fick många av tillverkarna lönsamhetsproblem och fick ge upp p g a att bränslepriserna föll kraftigt. De starkaste överlevde emellertid och de stärktes ytterligare under 1890-talet, då det kom fram maskinkonstruktioner som underlättade och förbilligade produktionen. Även de första åren inpå 1900-talet var goda för bränntorvstillverkarna tack vare höga stenkolspriser. Tyvärr blev lyckan inte särdeles långvarig. Priserna sjönk och de allra flesta tillverkarna fick lov att lägga ned.

8 Fortsättning från sida 5 Vetenskaplig kärna Kongressen har en vetenskaplig kärna, men det finns andra delar som är minst lika viktiga till exempel att knyta nya kontakter, göra affärer, och utbyta erfarenheter. Tillsammans med deltagare från nästan hela världen kommer vi att utbyta erfarenheter och förhoppningsvis bidra till lösningar på globala frågeställningar om allt från miljö, energi till biologisk mångfald. Vi ser framemot att se er i Stockholm! Vi kommer att göra vårt allra bästa för att ge er en stimulerande och minnesvärd upplevelse! Kongressgeneral Kongressens Keynotes The Governance of peatlands/ wetlands in Sweden Lena Ek, Sveriges mijöminister. Peatlands in the global carbon cycle and their role as modifiers Nigel T. Roulet, McGill University, Professor i biogeovetenskap. Strategy for responsible peatland management what and what next? Jack Rieley, ordförande I International Peat Society (IPS) vetenskapliga kommitté. Challenges and prospects for the peat and growing media industry Leading the way to responsible resource management Norbert Siebels, Ordförande i European Peat and Growing Media Association (EPAGMA), och VD Klasmann-Deilmann GmbH. Hur ska vi på bästa sätt förvalta världens torvmarker? Kongressens innehåller allt från grundläggande naturvetenskap till ekonomiska och sociala konsekvenser av människans utnyttjande av torv- och våtmarker. Hur ska vi på bästa sätt ta hand om världens torvmarker? Det är en fråga som vi hoppas att kongressen skall kunna ge svar på. På kongressen kommer ny kunskap att presenteras på en rad områden, som t. ex. hydrologi, ekologi, biodiversitet, landskapsekologi och ekosystemtjänster, jordbruk och industriell användning. Ett speciellt tema behandlar torvens påverkan på ekosystemet och det globala klimatet. All denna kunskap behövs för att besvara frågan: Hur ska vi på bästa sätt förvalta världens torvmarker? Vi vill kunna utvinna torv, bevara unika områden med hög biologisk mångfald, utvinna torv för energioch odlingsändamål samt använda marken för skogsproduktion och för att odla grödor. Det finns många viljor och användningsområden. En strategi International Peat Society har under flera år arbetat för att ta fram en strategi som behandlar de här frågorna. Resultatet ser vi i boken Wise use of mires and Wetlands av Hans Joosten och Donal Clarke (2002). Här presenteras beslutsunderlag och författarna diskuterar vad klok förvaltning är. Hur kan samhället bäst balansera motstridande intressen? Förvaltning av torvmarker innefattar till exempel politiska ställningstaganden, lagfrågor, planerings- och beslutsprocesser och inte minst implementering i olika länder. När vi talar om förvaltning avser vi både bevarande av opåverkade torvmarker och en industriell utvinning. En bra förvaltning måste baseras på god kunskap. Hur kan man använda torvresursen på ett uthålligt sätt? En fortsättning på boken kom ut 2010 (Clarke, Rieley) Strategy for Responsible Peatland Management, här har en strategi mejslats fram som ska kunna användas i olika länder världen över för att kunna implementera de här riktlinjerna. Fokusering Under kongressen sista dag fokuserar vi på den här frågan: Hur ska vi på bästa sätt ta hand/förvalta världens torvmarker? Vi följer upp hur strategin har implementerats i olika länder. Vi diskuterar innehållet i böckerna. Via presentationer och paneldebatt kommer vi att diskutera framtida möjligheter och hinder som kvarstår. Förhoppningen är att kongressen ska bidra och leda till att vi kommer ett steg längre i processen med en klok förvaltning av torvmarker världen över. Text: Foto: