en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

Transkript

1 Hjortronbok Sida 1 Hjortronboken en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

2 Hjortronbok Sida 2 Text: Svenska Torvproducentföreningen Omslag, grafisk form & diagram: KO form & text AB Omslagsfoto: Martin Björnwall/Norrlandia Tryck: Katarina Tryck AB/Stockholm Papper: inlaga - Lessebo linné naturvit 150 gram omslag - Lessebo linné naturvit 250 gram ISBN:

3 Hjortronbok Sida 3 Foto: B-A Torger Norrlandia Denna lilla bok Hjortronboken beskriver torvbranschens syn på hur torv kan bidra till en uthållig utveckling på energiområdet och en hållbar växttorvanvändning. Avsikten är att våra medlemmar skall följa dessa ramvillkor i framtiden. Ramvillkoren har diskuterats och godkänts på Torvproducentföreningens årsmöte i Göteborg i april Svenska Torvproducentföreningen i april 2002 Sören Johansson Ordförande 3

4 Hjortronbok Sida 4 Vi måste alla medverka i arbetet med att skapa ett uthålligt energisystem. Vi kan inte fortsätta att tära på jordens resurser genom att utnyttja bränslen och energislag som ökar växthuseffekten och medverkar till naturförstöring. Det är inte hållbart och ansvarsfullt gentemot framtida generationer. Med ett uthålligt energisystem avser vi ett energisystem som inte äventyrar kommande generationers överlevnadsmöjligheter. Vi skall med andra ord försöka sluta olika kretslopp och så långt som möjligt ersätta fossila bränslen med biobränslen. Normalt brukar man urskilja tre dimensioner av hållbar utveckling, nämligen en ekologisk, en ekonomisk samt en social och kulturell dimension. Sverige täcks till ca 25% av torv och i dag skördar vi endast ca 1 promille av denna torv. Med dagens utvinningstakt räcker torven i myrarna som hittills bedömts lämpliga för utvinning i ungefär 1000 år. Ny teknik kan dock ändra denna bedömning. Den årliga genomsnittliga tillväxten av torv i Sverige bedöms uppgå till milj. m 3 /år. Torv är ett ekonomiskt konkurrenskraftigt energislag. Torv skapar också viktig sysselsättning i olika delar av landet. Det gäller bl a i norrlands inland där torv lokalt och regionalt medverkar till viktig sysselsättning i glesbygdskommuner och viktiga inkomster för jordbrukare och entreprenörer. Torvbruk uppfyller både ekonomiska och sociala ramvillkor för hållbar utveckling. Under senare år har miljöfrågorna fått en ökad tyngd i samhället. Därför anser vi att det är viktigt att försöka definiera ekologiska ramvillkor för torvutvinning för att därigenom ta vårt ansvar för ett uthålligt energisystem. Dessa ramvillkor gäller både för våra producenter av energitorv och växttorv. Om en 70 hektars torvtäkt med 2,5 meters djup skördas under 20 år har den energimängd som utvunnits kunnat värma upp ca normalvillor under samma tid. Om samma område sedan skogsplanteras tar det ca 10 skogsgenerationer eller ca års skogsproduktion med utnyttjande av hela trädet för energiändamål för att erhålla samma energimängd som i den nyttiggjorda torven. I Sverige finns det mycket stora erfarenheter och kunskaper att förvalta rörande användning av torv. Foto: Svenska Torvproducentföreningen

5 Hjortronbok Sida 5 Torvens historiska roll Det är få bränslen som är så inhemska som torv och ved möjligen då med undantag för vattenkraft. I Sverige finns det mycket stora erfarenheter och kunskaper att förvalta rörande användning av torv. Om vattenkraften kan sägas att den lyste upp folkhemmet torven värmde upp det. Torven var också mycket viktig ur hygiensynpunkt. Under 1900-talet har torven haft två storhetstider, nämligen mellan och talen och från och med 1980-talet fram till våra dagar, se figur. Diagram 1. Torvproduktion under 1900-talet i miljoner m 3 /år. När SJ i början av seklet planerade att elektrifiera den svenska järnvägen skulle det ske med torv- och vattenkraft. Det var dock användningen av torv som strömedel i stallar och ladugårdar och som jordförbättringsmedel som kom att dominera under talets första hälft. Under och 20-talen producerades lika mycket strötorv i Sverige som energitorv idag. Strötorvsanvändningen avtog efter andra världskriget då jordbruket omstrukturerades och användningen av handelsgödsel ökade. Under talet började torv användas för jordförbättring och odling. Denna användning har successivt ökat. Efter energitorv är växttorv nu det viktigaste användningsområdet. Torv har unika odlingsegenskaper och är därför mycket uppskattad av såväl yrkes- som hobbyodlare. Sedan 1950-talet har användningen av växttorv stadigt ökat. Foto: Svenska Torvproducentföreningen

6 Hjortronbok Sida 6 Sedan oljekriserna på 1970-talet har torv varit betydelsefullt i vårt energisystem. Även under världskrigens avspärrningar hade torv stor betydelse men användningen kom aldrig att uppgå till de nivåer vi har idag. Riksdagen uttalade vid flera tillfällen under och 80-talen att torv spelar en viktig roll i energipolitiken, dels för att det är inhemskt, dels för att det ersätter olja. Användningen av torv har dock stagnerat från slutet av 1980-talet till följd av oklarhet om vilka skatter och avgifter som bör gälla för torv. Sammanfattningsvis, som vi ser frågan, talar dock övervägande principiella och praktiska argument och ett beaktande av principen om hållbar utveckling för att torv inte bör betraktas som ett fossilbränsle utan som ett förnyelsebart biobränsle. Simon och Arne Jernelöv: Torv Fossil eller Biobränsle? Forskningsrådsnämnden 2000 Varför torv? Det finns tre viktiga argument för att använda torv för energiändamål i landet: Minskad fossilbränsleanvändning genom att ersätta kol och olja med torv kan vi öka försörjningstryggheten och minska växthuseffekten. Torv bör härigenom kunna spela en viktig roll i en europeisk strategi för ökad försörjningstrygghet på energiområdet. Frågan behandlades också i EUs grönbok om en europeisk strategi för försörjningstrygghet för energi från år Ökad användning av biobränsle erfarenheter under senare år har visat att torv och trädbränsle pga goda förbränningsegenskaper med fördel eldas tillsammans. Medverka till att öka den biologiska mångfalden nya kunskaper och teknik gör att man kan skapa biologisk mångfald vid efterbehandling. Det gäller speciellt efterbehandling till våtmark. Torv medverkar också till att öka antalet hållbara bränslealternativ på energimarknaden och därigenom till att skapa ett kostnadseffektivt energisystem. Dessutom skapar torvbruket ca årsarbeten runt om i landet, vilket är betydelsefullt ur sysselsättningssynpunkt. Till detta kommer också att torv har unika odlingsegenskaper som gör den lämplig för såväl yrkes- som hobbyodlare. 6

7 Hjortronbok Sida 7 Ramvillkoren För att kunna spela en mer aktiv roll för att uppnå en ekologiskt hållbar torvanvändning är Svenska Torvproducentföreningen beredd att verka för att våra medlemsföretag uppfyller följande ramvillkor och krav på ekologisk uthållighet. A. Den årliga tillväxten i Sveriges myrar utgör ram för torvproduktionen. B. Naturvårdsverkets Myrskyddsplan (1994) beaktas fullt ut i samband med bolagens fortsatta försörjningsplanering och tillståndsansökningar. C. Alltid använda den bästa produktionstekniken för att driva torvtäkt på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. D. Delat ansvar för vård av våtmarker om det är av intresse för att skapa biologisk mångfald. Genom att verka inom dessa ramar tror vi att det är möjligt att öka produktionen av energi- och växttorv från dagens ca 4-5 miljoner m 3 till miljoner m 3 /år. Ett sådant mål bedömer vi i branschen som rimligt och värt att sträva efter och dessutom har riksdagen tidigare uttalat sig för en sådan nivå. Efter avslutad torvtäkt kan nya våtmarker skapas. Genom enkla åtgärder går man tillbaka några tusen år i utvecklingen och skapar naturtyper där flora och fauna blir både art- och individrikare än när torvskörden påbörjades. Här en havsörn som setts över Västkärr. Foto: Peter Rosén/Norrlandia 7

8 Hjortronbok Sida 8 Foto: Lars Edenius/Norrlandia A. Den årliga tillväxten i Sveriges myrar utgör ram för torvproduktionen Gränsen för hur mycket torv vi kan producera i landet på ett ekologiskt hållbart sätt har varit föremål för mycket diskussion och forskning under senare år. Frågan är också kopplad till torvens klimateffekter. Det har visat sig att bedömningarna växlar kraftigt om torvens klimateffekter. Vi kan dock konstatera att torv står mycket närmare trädbränsle än fossila bränslen. De fossila bränslenas tillblivelsetid räknas till miljontals år och de har dessutom bildats genom stort tryck. Torv har biologiskt ursprung och består av mer eller mindre förmultnade växtdelar. Torv bör därför betraktas som ett biobränsle och gränsen för ett uthålligt uttag av torv sätts vid den årliga tillväxten i våra torvmarker. En allmänt accepterad uppfattning är att den genomsnittliga tillväxten i Sveriges torvmarker uppgår till ca miljoner m 3 årligen. Lägre siffror nämns vilket beror på definitionen av torvmark och att tillväxten kan växla mellan åren under en lång tids - cykel. Den produktion om 4-5 miljoner m 3 energi- och växttorv som sker i dag ryms gott och väl inom detta ramvillkor. Det finns därför goda möjligheter att på ett uthålligt sätt öka användningen av torv i landet. Härigenom minskar vi användningen av fossila bränslen och ökar användningen av biobränslen. 8

9 Hjortronbok Sida 9 Foto: Lars Edenius/Norrlandia B. Naturvårdsverkets Myrskyddsplan (1994) beaktas fullt ut i samband med bolagens fortsatta försörjningsplanering och tillståndsansökningar Ett stort antal myrar ingår i Naturvårdsverkets Myrskyddsplan från år Riksdagen har under hösten 2001 beslutat om en plan för skydd av dessa myrar fram till år Från branschens sida är vi beredda att medverka till att våra medlemsföretag i fortsättningen inte riktar anspråk mot dessa myrar. För att vi av miljö- och energipolitiska skäl skall kunna klara av att öka torvproduktionen i landet och därmed kunna bidra till ett uthålligt energisystem krävs dock att branschen skall kunna få långsiktiga spelregler för att få sin försörjning av torv garanterad. Vi anser därför att ett särskilt planeringsmål för framtida produktion av energioch växttorv bör utarbetas som ledning för företagens, myndigheternas och kommunernas arbete, på likande sätt som man gjort med vindkraften. Myrskyddsplanen omfattar drygt 6 procent av landets myrareal och för närvarande pågår arbete med att komplettera planen. Även om det finns objekt i Myrskyddsplanen som är lämpliga för torvtäkt accepterar torvbranschen att i framtiden inte rikta anspråk mot objekt som återfinns i denna plan. 9

10 Foto: Svenska Torvproducentföreningen C. Alltid använda den bästa produktionstekniken för att driva torvtäkt på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt Genom en omsorgsfull planering av torvtäkt och noggrann kontroll vid drift kan man minimera miljöeffekterna av torvproduktion. En viktig förutsättning för att kunna medverka till ett uthålligt energisystem även under driftskedet är att vi använder bästa möjliga teknik för torvproduktion för att begränsa buller och damning vid produktion, för rening av täktvatten etc. Det gäller också hantering av olja och andra miljöfarliga ämnen och produkter. Många av våra företag är redan miljöcertifierade. Ibland har farhågor rests för att torvbruket skulle föra med sig en skövling av landets torvmarker, skadlig påverkan på markens vattenförsörjning eller störningar av fauna och flora. Efter praktiskt taget hundra år av industriell torvutvinning, varav femton år med dagens metoder, kan man konstatera att dessa farhågor har varit överdrivna eller ogrundade. Reidar Pettersson: Svenskt torvbruk på talet. Bioenergi del 2. Red. Lennart Ljungblom 10

11 Foto: Sky Movie, Örebro D. Delat ansvar för vård av våtmarker om det är av intresse för biologisk mångfald Det finns flera exempel på att man efter torvtäkt kan efterbehandla täktområden till miljöer med en hög biologisk mångfald. Det gäller bl a om man efterbehandlar torvtäkt till våtmark. En sådan efterbehandling åläggs våra företag med stöd av den lagstiftning som reglerar tillståndet till täkt. Det kan i vissa fall finnas skäl till att denna typ av våtmarker kan ges ett mer långsiktigt skydd och vård. Ett sådant ansvar åläggs inte företagen med stöd av lagstiftning utan är ett statligt ansvar enligt Miljöbalkens regler om skydd av områden. Vi är dock från branschens sida beredda att på frivillighetens grund medverka till uppbyggnaden av en fond för vård och hävd av våtmarker där torvtäkt har avslutats. Det kan i sammanhanget också finnas ett intresse av att pröva olika metoder för vård bl a för att öka kolupptag i våtmarker för att därigenom minska klimateffekterna. Bilden ovan. Västkärr, nära Hasselfors i Örebro län, med en torvtäkt i produktion till vänster. I förgrunden en efterbehandlad torvtäkt. Bilden t.h. Torvtäktområden kan efterbehandlas till miljöer med hög biologisk mångfald. Här en enkelbeckasin. Foto: Bo Silwer/Norrlandia

12 Hjortronbok Sida 12 Foto:Anders Dahlin/Norrlandia Torvens roll i framtiden Genom dessa ramvillkor är torvbranschen beredd att medverka till ett uthålligt energisystem och en hållbar växttorvanvändning. Det medför självfallet begränsningar av handlingsfriheten för torvbranschen men är samtidigt en viktig trovärdighetsfråga för att vi långsiktigt skall kunna tillgodose kraven för en uthållig torvanvändning. Genom att verka inom dessa ramar tror vi att det är möjligt att öka produktionen av torv från dagens ca 4-5 miljoner m 3 /år till miljoner m 3 /år. Ett sådant mål som omfattar såväl energi- som växttorv bedömer vi i branschen som rimligt och värt att sträva efter och dessutom har riksdagen tidigare uttalat sig för en sådan nivå. För att kunna genomföra en sådan utveckling anser vi att ett särskilt planeringsmål om en långsiktig torvproduktion av 12 miljoner m 3 /år bör läggas fast av regeringen och riksdagen på liknande sätt som skedde för vindkraften i energipropositionen från våren Torv klassificeras som ett långsamt förnybart biomassebränsle. Nationell klimatstrategi, statsrådets redogörelse till riksdagen. Handels- och industriministeriets publikationer 3/2001, Helsingfors. 12

13 Hjortronbok Sida 13 Att fördjupa sig i Arne och Simon Jernelöf: Torv Fossil- eller biobränsle? Forskningsrådsnämnden, Kiruna 2000 Havsörnen jagar i Västkärr Video hämtad från ett inslag i Aktuellt SVT2 den 4 juni 2001, att låna från Svenska Torvproducentföreningen. Torväkt än se n då? Torvfaktablad rörande Miljökonsekvenser 1/2001, kan beställas från Stiftelsen Svensk Torvforskning. CD om efterbehandling av torvmark framtagen av Svenska Torvproducentföreningen. Klimatpåverkan från användning av torv för bränsleproduktion i Sverige. Svensk sammanfattning av Uppenberg, Zetterberg et al, Climate Impact from Peat Utilisation in Sweden, IVL-Report B1423, svensk sammanfattning kan beställas från Svenska Torvproducentföreningen. Studie finansierad gemensamt av Naturvårdsverket och torvbranschen. Förnybart nyhetsbrev från Svensk Torv kan beställas från Svenska Torvproducentföreningen. Europeiska kommissionens grönbok om en europeisk strategi för försörjningstrygghet för energi (KOM 2000 (769) slutlig) Regeringens miljömålsproposition prop. 2000/01: 130 Regeringens energiproposition 1980/81:90 Regeringens enegriproposition 2001/02:143 The wise use of mires and peatland. Ett samarbetsprojekt mellan International Mire Conservation Group & International Peat Society som syftar till att lägga fast riktlinjer för planering och prövning av torvtäkt som skall presenteras inför Ramsarkonventionen. Foto:Anders Eriksson/Norrlandia 13

14 Hjortronbok Sida 14 Torv i textilier I torv förekommer 5-20 cm långa växtfibrer. Fibrerna är mjuka nog för att användas i textilier. För att växtfibern ska kunna spinnas måste den blandas med exempelvis ull eller lin. 60 procent torv och 40 procent ull är en vanlig kombination. Torvtextilier har många bra egenskaper. Ett plagg sytt i vävt tyg av torvfibrer eller ett stickat av torvgarn är dubbelt så varmt jämfört med liknande plagg i fårull. Det beror på att torvfibern har en ihålig och porös uppbyggnad. Torvtextilier är speciellt lämpliga för barn, äldre och reumatiska patienter med tanke på sin värmande karaktär. Textilierna blir lätta och bekväma att bära. Vid bearbetning av torvfiber till tyg och garn används inga kemiska tillsatser, det ger textilier helt utan allergirisk. Torven har också en uppsugande förmåga och kan absorbera lukt och fukt. Redan på 1890-talet gjordes försök med att producera textilier av torv. Processen blev dock för dyrbar. Under första världskriget återupptäcktes tekniken. I Tyskland användes torvtextilier till uniformer och till hästtäcken. Torvfibrer anses ha bra antiseptiska egenskaper. Sedan 1960-talet har textilier med torv och ull producerats i Sverige. Under senare år har Finland tagit över produktionen. Mindre företag har specialiserat sig på att ta fram kläder som hattar, rockar och skosulor. Torvfibrerna som används i textilier är de som blir över vid produktion av växttorv. Design Lotta Persson, Kraka. Design Lotta Persson, Kraka. Foto: Marie Kofod-Hansen/KO form & text AB 14

15 Hjortronbok Sida 15 Torv i whiskyproduktion Torv används för att ge smak vid framställning av whisky. Allting börjar med kornet, som är en av de tre råvarorna som ingår i whisky (vatten och jäst är de andra). Korn innehåller stärkelse, som först måste omvandlas till socker innan det kan jäsas till alkohol. Mältningen syftar just till att påbörja denna omvandling. Kornet blötläggs i stöpkar och läggs sedan ut på ett stort golv för att gro. Under processen bildas enzymet diastas, som gör att stärkelsen blir löslig så att den kan omvandlas till jäsbart socker. Groningen avbryts efter 6-10 dagar genom att man torkar och eventuellt röker kornet i ett torkhus. Det är här torven kommer in. Kornet sprids ut på ett perforerat golv ovanför en eld av torv. Fördelen med torv är att den brinner långsamt och glöder länge. Ju längre torkningsprocessen pågår, ju rikare blir torvsmaken i whiskyn. Torven kan kombineras med alved eller granris för att få fram andra smakämnen. Mältningen är en kunskap som går från generation till Mackmyra destilleri utanför Gävle tillverkar svensk maltwhisky med hjälp av torv från Karinmossen i Gästrikland. generation och varje distilleri har sina egna hemligheter. Därför finns inte så mycket information om vilken torvkvalitet som är bäst men generellt kan man säga att väl nedbruten torv, ibland kallad svart torv, verkar vara den bästa. En del whiskeyproducenter i Skottland skördar torv från egna torvmossar. Foto: Marie Kofod-Hansen/KO form & text AB 15

16 Hjortronbok Sida 16 Vi måste alla medverka i arbetet med att skapa ett uthålligt energisystem. Vi kan inte fortsätta att tära på jordens resurser genom att utnyttja bränslen och råvaror som ökar växthuseffekten och medverkar till naturförstöring. Det är inte hållbart och ansvarsfullt gentemot framtida generationer. Med en uthållig torvanvändning avser vi en användning som inte äventyrar kommande generationers överlevnadsmöjligheter. Vi skall med andra ord försöka sluta olika kretslopp och så långt möjligt ersätta fossila bränslen med biobränslen. Torv tillsammans med trädbränsle medverkar till att öka landets biobränsleanvändning. Svenska Torvproducentföreningen och kampanjen Svensk Torv, Torsgatan 12, STOCKHOLM, tel och fax Hemsida: och magnus.brandel@torvproducenterna.se Stiftelsen Svensk Torvforskning SST Box 61, STORVRETA. Tel Hemsida: och lars-erik.larsson@sst.se