Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W
|
|
- Britt-Marie Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning Beräkningsperiod: 2015 Framtagen maj 10, 2016 av Our Impacts för U&W
2 Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll Organisatorisk avgränsning Verksamheten för Opus Bilprovning Inkluderat Opus Bilprovning Luleå Umeå Östersund Gävle Sundsvall Örebro Stockholm-Bandhagen Stockholm-Haninge Stockholm-Kungsängen Stockholm-Täby Uppsala Linköping Karlstad Jönköping Växjö Huvudkontor Inkluderade aktiviteter Avfall till förbränning Bilar Buss Eldningsolja Elförbrukning (Norden) Elförbrukning (förnybar) Fjärrvärme Flygresor Hotellnätter Kopieringspapper Motorcykel Office Supply Papper och tryckt material Road freight, whole vehicle (km factors) Skåpbilar Taxi Tåg Vattenförbrukning Workshop equipment Återvunnet avfall 2
3 Kvalitetsgranskare Johan Solberg - johan.solberg@uandwe.se 3
4 Innehållsförteckning Introduktion 5 Kvalitet och tillgänglighet på uppgifter 6 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Opus Bilprovning 8 Detaljerade resultat 9 Detaljerad sammanställning per WBCSD/WRI Scope 9 Sammanställning per enhet 13 Årlig aktivitetsdata 14 Referenser 17 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Opus Bilprovning 19 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Luleå 21 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Umeå 22 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Östersund 23 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Gävle 24 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Sundsvall 25 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Örebro 26 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Bandhagen 27 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Haninge 28 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Kungsängen 29 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Täby 30 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Uppsala 31 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Linköping 32 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Karlstad 33 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Jönköping 34 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Växjö 35 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Huvudkontor 36 4
5 Introduktion Klimatberäkningar kvantifierar den totala mängden växthusgaser som produceras direkt och indirekt av ett företags eller en organisations verksamhet. Detta kallas också klimatfotavtryck och är ett viktigt verktyg som förser ert företag med ett underlag för att förstå och hantera er klimatpåverkan. Klimatberäkningar kvantifierar alla sju växthusgaser enligt Kyotoprotokollet där det är tillämpbart och mäter dem i enheter motsvarande koldioxidekvivalenter, CO 2 e 1. De sju växthusgaserna är koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), lustgas (N 2 O), fluorkolväten (HFCs), svavelhexafluorid (SF 6 ), kvävetrifluorid NF 3 ) och perfluorokarboner (PFCs). Den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för varje gas illustreras i Tabell 1. Tabell 1. Global uppvärmningspotential (GWP) av Kyotogaserna (IPCC 2007) Växthusgas GWP Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 25 Lustgas (kväveoxid) (N 2 O) 298 Fluorkolväten (HFCs) ,800 Perfluorokarboner (PFCs) 7,390-12,200 Kvävetrifluorid (nitrogen triflourid (NF 3 ) 17,200 Svavelhexafluorid (SF 6 ) 22,800 De här beräkningarna har utförts enligt Greenhouse Gas Protocol: a Corporate Accounting and Reporting Standard, som har tagits fram av World Business Council for Sustainable Development och World Resources Institute's (WBCSD/WRI). Greenhouse Gas Protocol är en internationellt vedertagen standard som anses vara nuvarande bästa praxis för att rapportera företags och organisationers utsläpp av växthusgaser. Redovisningen av utsläppen av växthusgaser är uppdelad i tre så kallade scopes definierade av WBCSD/WRI. Scope 1 omfattar direkta utsläpp av växthusgaser från källor som ägs eller kontrolleras av företaget, så som företagsägda fordon och egenägd energiproduktion. Scope 2 omfattar växthusgasutsläpp från extern produktion av köpt el, värme och ånga. Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp från sådant som t.ex. avfallshantering, tredjepartsleveranser, tjänsteresor och pendling. Enligt Greenhouse Gas Protocol är det valfritt att rapportera dessa övriga indirekta utsläpp, men eftersom de kan utgöra en stor del av de totala utsläppen så rekommenderar ZeroMission och U&We att de rapporteras i tillämpbara fall. Klimatberäkningar är ett viktigt verktyg för att bevaka och minska en organisations klimatpåverkan då de gör det möjligt att sätta upp mål för utsläppsminskningar och utforma en handlingsplan. Resultaten av klimatberäkningarna kan också göra det möjligt för organisationer att vara öppna med sin klimatpåverkan genom att redovisa utsläpp av växthusgaser för kunder, aktieägare, medarbetare och andra intressenter. Regelbundna beräkningar gör att kunderna kan följa företagets framsteg över tid och utgör bevis till stöd för miljöprofilering i utåtriktad marknadsföring, som till exempel märkning eller CSR-rapportering. ZeroMissions och U&Wes klimatberäkningar är utformade för att vara transparenta, konsekventa och möjliga att upprepa regelbundet. 1 Koldioxidekvivalent eller CO 2 e är en term för att beskriva olika växthusgaser i en gemensam enhet. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem med varandra. 5
6 Kvalitet och tillgänglighet på uppgifter För att kunna tillhandahålla en så korrekt uppskattning som möjligt av en organisations växthusgasutsläpp bör primära (verkliga) data användas när sådana finns som är tillgängliga, aktuella och geografiskt relevanta. Sekundär data i form av uppskattningar, extrapoleringar och branschgenomsnitt kan användas när primära data inte finns tillgängliga. Tabell 2 visar kvaliteten på angivna data för de här beräkningarna, med viktiga antaganden återgivna nedanför. Översikt av datakvalitet Datakvalitet ton CO 2 e/år % Verklig 1, Uppskattad 7, Totalt 9, Tabell 2. Datakvalitet och tillgänglighet Utsläppskälla Datakvalitet Lokaler eller område Eldningsolja Elförbrukning (Norden) Elförbrukning (förnybar) Fjärrvärme Vattenförbrukning Fullständig Blandad Blandad Blandad Blandad Långtidsleasade fordon Bilar Fullständig Tjänsteresor Bilar Flygresor Hotellnätter Leasade bilar Taxi Tåg Uppskattad Blandad Uppskattad Saknas Blandad Blandad Pendlingsresor Bilar Buss Motorcykel Tåg Blandad Blandad Blandad Blandad Inkommande tredjepartsleveranser Bilar Blandad Avfall Avfall till förbränning Blandad 6
7 Återvunnet avfall Blandad Kontorsmaterial Kopieringspapper Office Supply Papper och tryckt material Blandad Blandad Fullständig Utrustning och maskiner Uppskattade utsläpp Workshop equipment Okänd Blandad Tredjepartsanvändning av fordon Bilar Uppskattad Underleverantörers fordon Bilar Skåpbilar Okänd Blandad Transdporter, nedströms Bilar Motorcykel Road freight, whole vehicle (km factors) Uppskattad Uppskattad Uppskattad 7
8 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Opus Bilprovning Totala bruttoutsläpp: 9,184 ton CO 2 e Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område 1, Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Inkommande tredjepartsleveranser Kontorsmaterial Utrustning och maskiner Tredjepartsanvändning av fordon 5, Underleverantörers fordon Transdporter, nedströms Totalt 9, Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope 3 8, Totalt 9, Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO 2 1 7,746 7,746 CH N 2 O CO 2 e 1 1,391 1,391 Totalt 9,184 8
9 Detaljerade resultat Detaljerad sammanställning per WBCSD/WRI Scope Totala Utsläppskälla ton CO 2 /år ton CH 4 /år ton N 2 O/år utsläpp (ton CO 2 e/år) % Scope 1 Total % Lokaler eller område Total % Eldningsolja % Långtidsleasade fordon Total % Bilar % Pendlingsresor Total e e % Buss e e % Scope 2 Total % Lokaler eller område Total % Elförbrukning (Norden) % Elförbrukning (förnybar) % Fjärrvärme % Fjärrvärme: District Heating, EON Sollefteå, Fjärrvärme: District Heating, EON Timrå, upstream emissions Fjärrvärme: District Heating, EON Täby-Arninge, Fjärrvärme: Fjärrvärme (EON - Norrköping), uppströmsemissioner Fjärrvärme: Fjärrvärme EON Hallsberg-Örebro-Kumla (Sweden), uppströmsemissioner % e-4% % % % Scope 3 Total 7, , % Avfall Total % Avfall till förbränning % Återvunnet avfall % Inkommande tredjepartsleveranser Total e e % Bilar e e % Bilar: Genomsnittlig dieselbil, uppströmsemissioner % Kontorsmaterial Total % Kopieringspapper % Office Supply % Papper och tryckt material % Lokaler eller område Total e % Elförbrukning (förnybar): El - energiförluster vid överföring och distribution (uppströmsemissioner Scope 3) Elförbrukning (förnybar): El, vindkraft, Vattenfall AB, uppströmsemissioner e % e-5% 9
10 Elförbrukning (förnybar): Electricity grid, T&D losses, Elförbrukning (förnybar): Electricity, Vattenfall AB Wind Power, T&D losses Elförbrukning (förnybar): Elnät, genererade uppströmsemissioner Fjärrvärme: District Heating (Uppsala, Sweden), Fjärrvärme: District Heating, Affärsverken Karlskrona AB, Fjärrvärme: District Heating, Borlänge Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Elektra Värme AB Edsbyn, Fjärrvärme: District Heating, Ena Energi AB Enköping, Fjärrvärme: District Heating, Gävle Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Härnösand Energi & Miljö AB, Fjärrvärme: District Heating, Jönköping Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Karlstads Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Köpings kommun, Fjärrvärme: District Heating, Luleå Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Norrtälje Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, PiteEnergi AB, upstream emissions Fjärrvärme: District Heating, Rindi Energi AB Filipstad, Fjärrvärme: District Heating, Rättviks Teknik AB, Fjärrvärme: District Heating, Sandviken Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Skellefteå Kraft AB, Fjärrvärme: District Heating, Skövde Värmeverk AB, Fjärrvärme: District Heating, Sundsvall Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Söderhamn Nära AB, Fjärrvärme: District Heating, Tekniska Verken i Kiruna AB, Fjärrvärme: District Heating, Tekniska Verken i Linköping AB, % e-4% % % % % % % % % % % % % % e-4% % % % % % % % % % 10
11 Fjärrvärme: District Heating, Ulricehamns Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Umeå Energi AB, Fjärrvärme: District Heating, Vattenfall AB Värme Nyköping, upstream Fjärrvärme: District Heating, Väner Energi AB Mariestad, Fjärrvärme: District Heating, Växjö Energi AB, Fjärrvärme: District heating (Jämtkraft (Östersund)), Fjärrvärme: District heating (Kalmar Energi), Fjärrvärme: District heating (Mälarenergi AB - Västerås, Sweden), Fjärrvärme: District heating (Tierps Fjärrvärme AB - Tierp, Sweden), Fjärrvärme: District heating (Värmevärden AB - Hudiksvall, Sweden), Fjärrvärme: District heating (Värmevärden AB - Säffle, Sweden), Fjärrvärme: District heating (Övik Energi AB - Örnsköldsvik, Sweden), % % % % % % % % % % % % Vattenförbrukning % Långtidsleasade fordon Total % Bilar: Medel bensinbil, uppströms utsläpp % Bilar: Medel bensinhybrid bil, uppströms utsläpp % Bilar: Mellanstor dieselbil, uppströms utsläpp % Pendlingsresor Total % Bilar % Buss e e % Buss: Regional bus, e % Motorcykel e % Motorcykel: medel bensin motorcykel, uppströms utsläpp % Tåg % Tåg: Tunnelbana, uppströms utsläpp e % Tjänsteresor Total % Bilar % Bilar: Mellanstor dieselbil, uppströms utsläpp % Flygresor e % Flygresor: Flyg, Medeldistans, genomsnittlig klass, uppströms utsläpp % Flygresor: Flyg, kortdistans, uppströms utsläpp % Hotellnätter e e % Taxi e e % 11
12 Taxi: Taxi, uppströmsemissioner % Tåg e-4% Transdporter, nedströms Total % Bilar % Motorcykel e % Motorcykel: medel bensin motorcykel, uppströms utsläpp % Road freight, whole vehicle (km factors) % Road freight, whole vehicle (km factors): Average HGV (all types), 0% laden, Road freight, whole vehicle (km factors): Average articulated HGV, 50% laden, Road freight, whole vehicle (km factors): Stor skåpbil, diesel, uppströmsemissioner % % e-5% Tredjepartsanvändning av fordon Total 5, , % Bilar 5, , % Underleverantörers fordon Total e e % Skåpbilar e e % Skåpbilar: Liten diesel van, uppströms utsläpp % Utrustning och maskiner Total % Workshop equipment % Totalt 7, , % 12
13 Sammanställning per enhet Beräkningar Enhet Totala utsläpp (ton CO 2 Emissions per FTE (tco 2 e/fte) Totala utsläpp (ton CO 2 Emissions per FTE (tco 2 e/fte) Opus Bilprovning 15,233-9,184 - Opus Bilprovning 15, , Luleå 1, Umeå 1, Östersund Gävle Sundsvall Örebro 1, Stockholm-Bandhagen Stockholm-Haninge 1, Stockholm-Kungsängen 1, Stockholm-Täby Uppsala 1, Linköping Karlstad Jönköping Växjö 1, Huvudkontor ,
14 Årlig aktivitetsdata Utsläppskälla Värde Enhet Avfall Avfall till förbränning Hushållsavfall till förbränning med energiutvinning 53,877 kg Hushållsavfall till förbränning med energiutvinning 259,320 l Återvunnet avfall Avfall, för återvinning 22,798 kg Avfall, för återvinning 83,280 l Inkommande tredjepartsleveranser Bilar Genomsnittlig diesel bil 138,640 km Kontorsmaterial Kopieringspapper Kopieringspapper (Sverig 53,223 kg Office Supply Blandad Frukt 18,666 kg Kaffe 253 kg Papper och tryckt material Trycksaker (från Sverig 11,164 kg Lokaler eller område Eldningsolja Eldningsolja 1 45,194 l Elförbrukning (Norden) El, nordisk residualmix 468,175 kwh Elförbrukning (förnybar) El, vindkraft, Vattenfall AB, 37,034 kwh Elkonsumtion 8,134,044 kwh Fjärrvärme District Heating Affärsverken Karlskrona AB 146,554 kwh District Heating Borlänge Energi AB 150,779 kwh District Heating EON Täby-Arninge 38,080 kwh District Heating Elektra Värme AB Edsbyn 78,609 kwh District Heating Ena Energi AB Enköping 105,120 kwh District Heating Gävle Energi AB 76,690 kwh District Heating Härnösand Energi & Miljö AB 132,197 kwh District Heating Jönköping Energi AB 91,800 kwh District Heating Karlstads Energi AB 85,910 kwh District Heating Köpings kommun 164,017 kwh District Heating Luleå Energi AB 540,128 kwh District Heating Norrtälje Energi AB 79,170 kwh 14
15 District Heating PiteEnergi AB 208,032 kwh District Heating Rindi Energi AB Filipstad 235,878 kwh District Heating Rättviks Teknik AB 106,627 kwh District Heating Sandviken Energi AB 187,315 kwh District Heating Skellefteå Kraft AB 336,600 kwh District Heating Skövde Värmeverk AB 173,406 kwh District Heating Sundsvall Energi AB 64,030 kwh District Heating Söderhamn Nära AB 152,296 kwh District Heating Tekniska Verken i Kiruna AB 174,281 kwh District Heating Tekniska Verken i Linköping AB 124,497 kwh District Heating Ulricehamns Energi AB 99,215 kwh District Heating Umeå Energi AB 472,903 kwh District Heating Vattenfall AB Värme Nyköping 181,021 kwh District Heating Vattenfall AB Värme Uppsala 280,354 kwh District Heating Väner Energi AB Mariestad 105,316 kwh District Heating Växjö Energi AB 23,030 kwh District heating (Jämtkraft (Östersund)) 584,420 kwh District heating EON Hallsberg-Örebro-Kumla 280,891 kwh District heating EON Sollefteå 125,356 kwh District heating EON Timrå 234,607 kwh District heating Kalmar Energi Värme AB 262,758 kwh District heating Mälarenergi AB, Västerås 41,950 kwh District heating Tierps Fjärrvärme AB, Tierp 45,525 kwh District heating Värmevärden AB, Hudiksvall 210,727 kwh District heating Värmevärden AB, Säffle 98,520 kwh District heating Övik Energi AB, Örnsköldsvik 26,380 kwh Fjärrvärme (Linköping, Tekniska Verken) 181,689 kwh Fjärrvärme (Stockholm, Fortum, exklusive klimatkompensation) 1,882,922 kwh Fjärrvärme (Sverige genomsnitt) 124,019 kwh Fjärrvärme (Sverige genomsnitt) 5,995 kcal Fjärrvärme EON Kungsängen 86,350 kwh Fjärrvärme EON Norrköping (Sweden) 70,106 kwh Fjärrvärme EON Vallentuna 182,503 kwh Vattenförbrukning Vattenförbrukning 6,860 l Vattenförbrukning 11,911 m3 Långtidsleasade fordon Bilar Medelstor hybridbil 3,898 km Mellanstor bensindriven bil 7,302 km Mellanstor dieseldriven bil 830,357 km Mellanstor hybridbil 36,460 km 15
16 Pendlingsresor Bilar Bil, genomsnittlig (okänt bränsl 4,587,724 km Buss Regional bus 118,243 pass.km Motorcykel Genomsnittlig bensindriven motorcykel 45,244 km Genomsnittlig bensindriven motorcykel 1,707 l Tåg SJ 193,939 pass.km Underground/Subway 2,761 pass.km Tjänsteresor Bilar Mellanstor dieseldriven bil 516,681 km Flygresor Mellanlånga sträckor (RFI 2), genomsnittlig klass 403,527 pass.km Short-haul (RFI 2) 65,490 pass.km Hotellnätter Hotellnätter 2,618 natt Taxi Normalstor taxi 827 resa Tåg SJ 58,870 pass.km Transdporter, nedströms Bilar Bil, genomsnittlig (okänt bränsl 1,065,816 km Motorcykel Genomsnittlig bensindriven motorcykel 19,815 km Road freight, whole vehicle (km factors) Average HGV, 0% laden 2,812 km Average articulated HGV, 50% laden 135,111 km Stor dieseldriven skåpbil 18 km Tredjepartsanvändning av fordon Bilar Bil, genomsnittlig (okänt bränsl 4,448,362 km Bil, stor (okänt bränsl 20,109,278 km Underleverantörers fordon Skåpbilar Liten dieseldriven skåpbil 101,329 km Utrustning och maskiner Workshop equipment Supply chain - equipment and machinery 10,089,604 SEK 16
17 Referenser IPCC (2006). Revised IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Reference Manual. Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge. NTM (2015). NTMCalc 3.0 Emissions and energy use report. 0 CIBSE (2012). Energy Efficiency in Buildings, Guide F. The Chartered Institution of Building Services Engineers. CalRecycle (2009). Solid Waste Characterization, California Department of Resources Recycling and Recovery (CalRecycl. CalRecycle (2009). Solid Waste Characterization, California Department of Resources Recycling and Recovery (CalRecycl. Defra/DECC (2011). Guidelines to Defra/DECC's GHG conversion factors for company reporting. Department of Environment Food and Rural Affairs/Department for Energy and Climate Change, London. Defra/DECC (2012). Guidelines to Defra/DECC's GHG conversion factors for company reporting. Department of Environment Food and Rural Affairs/Department for Energy and Climate Change, London. Defra/DECC (2015). UK Government conversion factors for greenhouse gas reporting. Department of Environment Food and Rural Affairs/Department for Energy and Climate Change, London. Department for Transport (2003). Travel by taxi and PHV in GB. Personal travel factsheet 9 - January EON (2015) Miljövärden Sweden. Ecometrica Internal Paper Profiles Database. Environdec (2013).Vattenfall Wind Power certified Environmental Product Declaration EPD of electricity from Vattenfall's wind farms, available online at: Environdec (2013).Vattenfall Wind Power certified Environmental Product Declaration EPD of electricity from Vattenfall's wind farms, available online at: Fortum (2014). Fortum Värme och miljön 2014 IEA (2014). Statistics. IEA (2015). Statistics. IEA (2015). CO2 Emissions from Fuel Combustion, 2015 Edition. International Energy Agency. IEA (2015). Statistics. IPCC (2006). Revised IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Reference Manual. Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge. Jämtkraft (2014) Fjärrvärmens miljövärden Kalmar Energi (2014). Fjärrvärmens miljövärden NTM (2015). NTMCalc 3.0 Emissions and energy use report. NTM (2015). NTMCalc 3.0 Emissions and energy use report. SABO (2011). Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag: miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd. SEPA (2013). Emissionsfaktorer-och-varmevarden-vaxthusgaser-och-luftfororeningar Swedish Environmental Protection Agency. SEPA (2013). Emissionsfaktorer-och-varmevarden-vaxthusgaser-och-luftfororeningar Swedish Environmental Protection Agency. SEPA (2014)a. National Inventory Report 2014 Sweden. Swedish Environmental Protection Agency. 17
18 SEPA (2014)b. Emissionsfaktorer-och-varmevarden-vaxthusgaser-och-luftfororeningar Swedish Environmental Protection Agency. SJ (2011). SJ AB Sustainability Report 2010 Svensk Fjärrvärme (2015) Lokala miljävärden Sweden Swedish District Heating Association (2015). Lokala miljo va rden Sweden. Available from Swedish Energy Markets Inspectorate (2015). Tekniska Verken (2014). Positiv energi med kraftvärme. accessed March 2014 The Swedish Institute for Food and Biotechnology (SIK) (2004). Jämförelse av dricksvatten - översiktlig livscykelanalys (LCA). U&W (2011). Client specific LCA (temporary sourc U&We (2011). Greenhouse gas assessment for coffee. provided by Antalis Paper Merchant 18
19 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Opus Bilprovning Totala bruttoutsläpp: 9,184 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 1,629,375 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 595 Antal heltidsanställda 15.4 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område 1, Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Inkommande tredjepartsleveranser Kontorsmaterial Utrustning och maskiner Tredjepartsanvändning av fordon 5, Underleverantörers fordon Transdporter, nedströms Totalt 9, Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope 3 8, Totalt 9, Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO 2 1 7,746 7,746 CH
20 N 2 O CO 2 e 1 1,391 1,391 Totalt 9,184 20
21 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Luleå Totala bruttoutsläpp: 529 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 121,629 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 40 Antal heltidsanställda 13.2 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
22 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Umeå Totala bruttoutsläpp: 626 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 122,657 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 49 Antal heltidsanställda 12.8 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
23 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Östersund Totala bruttoutsläpp: 506 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 84,012 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 36 Antal heltidsanställda 14.1 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
24 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Gävle Totala bruttoutsläpp: 534 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 119,915 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 34 Antal heltidsanställda 15.7 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
25 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Sundsvall Totala bruttoutsläpp: 648 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 114,997 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 34 Antal heltidsanställda 19.1 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
26 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Örebro Totala bruttoutsläpp: 653 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 117,885 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 41 Antal heltidsanställda 15.9 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
27 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Bandhagen Totala bruttoutsläpp: 315 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 86,540 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 31 Antal heltidsanställda 10.2 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
28 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Haninge Totala bruttoutsläpp: 449 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 103,552 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 35 Antal heltidsanställda 12.8 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
29 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Kungsängen Totala bruttoutsläpp: 586 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 122,105 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 46 Antal heltidsanställda 12.7 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
30 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Stockholm-Täby Totala bruttoutsläpp: 360 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 79,325 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 31 Antal heltidsanställda 11.6 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
31 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Uppsala Totala bruttoutsläpp: 495 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 128,654 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 40 Antal heltidsanställda 12.4 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
32 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Linköping Totala bruttoutsläpp: 708 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 100,063 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 33 Antal heltidsanställda 21.5 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
33 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Karlstad Totala bruttoutsläpp: 471 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 89,342 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 31 Antal heltidsanställda 15.2 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
34 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Jönköping Totala bruttoutsläpp: 622 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 104,842 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 34 Antal heltidsanställda 18.3 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
35 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Växjö Totala bruttoutsläpp: 656 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 132,853 Antal producerade enheter ton CO 2 e per Antal producerade enheter 40 Antal heltidsanställda 16.4 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Lokaler eller område Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Kontorsmaterial Tredjepartsanvändning av fordon Transdporter, nedströms Totalt Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Scope Totalt Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt
36 Sammanfattning av klimatberäkningarna för Huvudkontor Totala bruttoutsläpp: 1,025 ton CO 2 e Nyckeltal (KPI:er) Utsläpp av växthusgaser varierar över tiden och beror ofta på förändringar i organisationen, t.ex. att verksamheten expanderar eller minskar. Därför är det viktigt att använda relativa mått (KPI:er) som tar hänsyn till förändringar över tid. Dessa redovisas i tabellen nedan: Data Nyckeltal 35 Antal heltidsanställda 29.3 ton CO 2 e per Antal anställda angett i heltidsekvivalenter Sammanfattning per aktivitet (ton CO 2 Per aktivitet ton CO 2 e/år % Långtidsleasade fordon Tjänsteresor Pendlingsresor Inkommande tredjepartsleveranser Kontorsmaterial Utrustning och maskiner Underleverantörers fordon Totalt 1, Sammanfattning per WBCSD/WRI Scope (ton CO 2 Scope ton CO 2 e/år % Scope Scope Totalt 1, Sammanfattning per växthusgas Växthusgas GWP ton växthusgas/år ton CO 2 e/år CO CH N 2 O CO 2 e Totalt 1,025 36
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015. Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM Beräkningsperiod: juli 2014 - juni 2015 Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2016 Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza Beräkningsperiod: 2014 Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll Organisatorisk
Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza Beräkningsperiod: 2016 Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll Organisatorisk
Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for Avanza Beräkningsperiod: 2015 Framtagen feb 6, 2017 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll Organisatorisk
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Sala Sparbank. Beräkningsperiod: Framtagen mars 8, 2018 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Sala Sparbank Beräkningsperiod: 2017 Framtagen mars 8, 2018 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach)
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen jan 31, 2018 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Avanza Beräkningsperiod: 2017 Framtagen jan 31, 2018 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Greenhouse Gas Protocol Report for Svenska Mässan Stiftelse. Beräkningsperiod: 2013. Framtagen april 17, 2014 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for Svenska Mässan Stiftelse Beräkningsperiod: 2013 Framtagen april 17, 2014 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Total Produce Nordic. Beräkningsperiod: Framtagen juni 8, 2018 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Total Produce Nordic Beräkningsperiod: 2017 Framtagen juni 8, 2018 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach)
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Avanza. Beräkningsperiod: Framtagen feb 5, 2019 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Avanza Beräkningsperiod: 2018 Framtagen feb 5, 2019 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: Framtagen juni 26, 2018 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol (Dual Reporting) Report for Opus Bilprovning Beräkningsperiod: 2017 Framtagen juni 26, 2018 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach)
Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus
Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser
Nordnet Citizenship bakgrund
Nordnet Citizenship bakgrund GRI-index, bakgrundsdata och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Nordnets årsredovisning Rapporteringen av vårt hållbarhetsarbete (Citizenship) följer sedan
Energi & klimatredovisning 2012
Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta
Energi & klimatredovisning 2013
Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta
Klimatbokslut 2014 Maj 2015
Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer
Energi och växthusgasutsläpp
Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta
Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer
Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2
Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014
Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget
Fullständighet Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.
BILAGA Klimatberäkningar enligt GHG-protokollet Ett första steg i klimatarbetet är att beräkna sin klimatpåverkan. Beräkningar är viktiga för att kunna veta var man står idag, vart man är på väg och om
Analys klimatbokslut 2014
Analys klimatbokslut 2014 Kontaktinformation: Göran Wiklund goran.wiklund@uandwe.se +46 707 682059 Summering SBAB har upprättat klimatbokslut för 2014. Det har utförts av U&We med användning av dataverktyget
Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/) Kontaktperson är Annika Jangbratt Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Klimatrapport 2013. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2013 32 rum & kök AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/), kontaktperson är Annika Jangbratt Denna rapport täcker
FORIAs Hållbarhetsredovisning 2017
FORIAs Hållbarhetsredovisning 2017 Hållbarhetsredovisning 2017 Inledning En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Så formulerades
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Karin Sallander Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?
KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.
Hållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Klimatrapport 2013. Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)
Klimatrapport 2013 Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, kontaktperson är Katarina
Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)
På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,
Klimatbokslut 2015 Hösten 2016
Klimatbokslut 2015 Hösten 2016 2050 KLIMATBOKSLUT 2015 INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 VÅR IDÉ OCH VISION... 2 2015 ÅRS UTSLÄPP... 3 Fördelning per scope enligt GHG-protokollet... 6 BILAGOR (översänds på begäran):
Drivmedelsfakta 2012
Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden
Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn
Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn Vårt mål Nätverket för Transporter och Miljön, NTM är en ideell förening som initierades 1993 för att
KLIMATBOKSLUT 2015. (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB
KLIMATBOKSLUT 21 (Räkenskapsåret 214) Toyota Sweden AB FÖRORD År 21 är ett klimatår I september 21 träffades FN:s generalförsamling för att besluta om en hållbarhetsagenda i New York, och i december kommer
Klimatrapport Sånga-Säby Hotell & Konferens
Klimatrapport Sånga-Säby Hotell & Konferens 2015 south pole group South Pole Carbon Asset Management Ltd. Technoparkstrasse 1 8005 Zurich Switzerland +41 43 501 35 50 info@thesouthpolegroup.com thesouthpolegroup.com
BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Klimatmaxa verksamheten. Miljöstrategidagarna Johanna Grant
Klimatmaxa verksamheten Miljöstrategidagarna 2016-11-10 Johanna Grant johanna.grant@zeromission.se Frågeställningar 1. Varför börja mäta och hållbarhetsredovisa? 2. Hur kan man arbeta praktiskt med att
Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland
Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W
Grnhous Gas Protocol Rport for Opus Bilprovning Bräkningspriod: 2014 Framtagn juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W Rdovisningsdtaljr Konsolidringsmodll (Consolidation Approach) Vrksamhtskontroll Organisatorisk
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Utvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
14.2 Teknisk Checklista A3 Man 3 Byggarbetsplatsens påverkan
270 Teknisk checklista A3 BREEAM-SE 2013 14.2 Teknisk Checklista A3 Man 3 Byggarbetsplatsens påverkan a. Fastställa mål, följa upp och rapportera CO 2 -utsläpp relaterad till energianvändning från aktiviteter
Gas i södra Sverige Mattias Hennius
Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon
Läkemedelsverkets miljöarbete 2007
Läkemedelsverkets miljöarbete 2007 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:
Klimatbokslut 2014. Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01
Klimatbokslut 2014 Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Falu Energi & Vatten AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
SBAB. Klimatredovisning
Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en
Klimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Klimatrapport 2014. Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2014 Destination Sigtuna AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Camilla Zedendahl Denna rapport täcker
Klimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2011-01-01 till 2011-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL
Klimatprogram För Kumla kommun
Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle
Hur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Klimatbokslut 2010. Bilaga. Beräkningsmetod för
1 Bilaga Riktlinjer enligt GHG-protokollet El Fjärrvärme Fjärrkyla Bränsleförbränning Flygresor och flygtransporter Bilresor och vägtransporter Hotell Tågresor och tågtransporter Båttransporter Buss Beräkningsmetod
Varför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som
Information Genève, 27 februari 2006 Saab BioPower: för en grön framtid Återvinning är idag en etablerad och accepterad del av det allmänna miljötänkandet. Saab BioPower är en del av samma tanke; genom
Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Miljödeklaration Skärmvägg H11F08
Miljödeklaration Skärmvägg H11F08 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,
KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015
KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Verksamhetens totala utsläpp (ton CO 2 e) 2015 298 10% 433 14% 1 165 38% 1 186 38% Energi Material Tjänsteresor Transporter Figur
ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017
SAMVERKAN FÖR EFFEKTIVARE TRANSPORTER - DAGENS UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER. ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017 UNCLASSIFIED (PUBLIC) Our bold long-term mission
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Gården i ett livscykelperspektiv
Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan
Läkemedelsverkets miljöarbete 2008
Läkemedelsverkets miljöarbete 2008 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Pone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:
Hållbarhetsdata EPRA-tabell och GRI-bilaga 2015
Hållbarhetsdata EPRA-tabell och GRI-bilaga 2015 Fördjupad redovisning av Castellums hållbarhetsnyckeltal som redovisas utifrån EPRA:s riktlinjer samt bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation
Verksamhetsåret 2014
Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska
VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS
VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att
DML/HBL rapporteringen
Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga
Helsingborg - unika förutsättningar
Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010
KONSTEN ATT UPPHANDLA EN HÅLLBAR OCH FÖRNYBAR ELFÖRSÖRJNING VARFÖR FÅR VI INTE DET VI EFTERFRÅGAR?
KONSTEN ATT UPPHANDLA EN HÅLLBAR OCH FÖRNYBAR ELFÖRSÖRJNING Eller VARFÖR FÅR VI INTE DET VI EFTERFRÅGAR? MEN FÖRST.. NÅGRA ORD OM VATTENFALL OCH VARFÖR VI ÖVER HUVUD TAGET EXISTERAR.. VATTENFALL - VÅR
Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Omställning av busstrafiken till eldrift
Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel
Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret
Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Tetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm
Tetra Pak och miljön Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm Tetra Paks miljöstrategi Agenda Vårt företag Våra utmaningar Våra lösningar ABTP/G Harrysson/Miljökonferens 03.12.07
Max klimatpåverkan år 2014
Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets
A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017
HTTPS://WGOOGLE.S/URL?S A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017 &url=https%3a%2f%2fom.svenskaspel.se6eb1s2krbwdweyy8uz8vos6g&ust=1490368826957510 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion...
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Klimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Vårt engagemang för miljön. www.formica.com
Vårt engagemang för miljön www.formica.com Inledning Innehåll 1. Inledning och översikt 3. Carbon Reduction Label 4. GGREENGUARD och inomhusluftkvalitet Certifierat trä och FSC COC 5. REACH Green Building
Klimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Farsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Klimatredovisning SVENSKA SPEL AB
V E R K S A M H E T S Å R E T 2 0 1 8 Klimatredovisning SVENSKA SPEL AB Framtagen i samarbete med: INNEHÅLL Metod... 2 GHG-protokollet... 2 Scope... 2 Konsolideringsmetod... 3 Systemgränser... 3 Antaganden...
Klimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten
Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?
Klimatrapport 2013. Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2013 Radisson Blu Sky City Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport
Klimatrapport Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)
Klimatrapport 2015 Destination Sigtuna AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Camilla Zedendahl Denna rapport täcker