Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

Transkript

1 Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus

2 Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser till atmosfären. I detta bokslut presenteras klimatpåverkan från hela Umeå Energis koncern. En sådan beräkning kan aldrig göras utan avgränsningar. Därför vill vi i det här bokslutet presentera både hur vi ligger till i vårt klimatarbete och vad som är med i vår beräkning. Vi har valt att göra vår kalkyl i samarbete med konsultbyrån U&We som också har granskat beräkningarna (uandwe.se). Nytt för årets klimatbokslut är att vi även redovisar undvikta utsläpp från vår verksamhet. Vi har vidgat vår systemsyn för att undersöka vad som hade varit den alternativa behandlingen av det avfall vi idag energiåtervinner. Denna undersökning har vi sett som en nödvändighet för att styra vårt klimatarbete i rätt riktning. De undvikta utsläppen presenteras separat från övriga utsläpp. Vi har fortfarande en bit kvar på vår resa mot en hållbar framtid. En resa som alla Umeåbor kan vara en del i och bidra till! Hoppas att du vill följa med oss. Trevlig läsning! 1

3 Definitioner Växthusgas CO 2 e Klimatkompensation Klimatneutral Biobränslen En gas som förstärker växthuseffekten. I denna rapport avses de växthusgaser som regleras i Kyotoprotokollet: Koldioxid med fossilt ursprung (CO 2 ), metan (CH 4 ), lustgas (N 2 O) och fluorerande gaser (t.ex. HFC och SF6). Koldioxidekvivalenter; används för att kunna jämföra olika gasers påverkan på växthuseffekten. Beräknas med hjälp av GWP (Global Warming Potential) som anger hur stor mängd koldioxid som motsvarar samma påverkan. Bidrag till globala utsläppsminskningar genom investeringar i projekt utanför EU. FN certifierar sådana projekt, t.ex. ny förnybar energi, som då har rätt att utfärda så kallade CER Certified Emission Reductions. Begreppet klimatneutral betyder att leva/verka på ett sätt som inte producerar något nettotillskott av växthusgaser. Detta ska uppnås genom att reducera den egna klimatpåverkan så mycket som möjligt och använda kompensation för att neutralisera återstående utsläpp. Bränslen från biomassa; i huvudsak träbränslen och stråbränslen från jord- och skogsbruk. Förbränning av biobränslen anses inte ge upphov till ett nettoutsläpp av koldioxid, eftersom man antar att samma mängd tas upp av de träd och växter som ersätter de avverkade/skördade. 2

4 Metod Klimatbokslutet har genomförts med hjälp av konsultbyrån U&We och utsläppsberäkningen har gjorts i webverktyget Our Impacts. Beräkningarna följer Greenhouse Gas Protocols (GHG Protocol) standard: A Corporate Accounting and Reporting Standard. Protokollet är den idag mest använda metoden för att beräkna ett företags utsläpp av växthusgaser. Enligt protokollet ska utsläppen rapporteras enligt tre olika scope 1. Inom scope 1 rapporterar vi direkta utsläpp från vår egen verksamhet, bl.a. förbränning av bränslen och utsläpp från egna fordon. Scope 2 innehåller de indirekta utsläpp som sker genom vår användning av el. Inom scope 3 rapporterar vi övriga indirekta utsläpp såsom transport och produktion av bränslen tjänsteresor samt postförsändelser. (Utsläpp från produktion och transport av bränslen och andra produkter som måste införskaffas för att driva verksamheten kallas även uppströms utsläpp.) Scope 1 och 2 är obligatoriska medan scope 3 är frivillig. Det finns ännu ingen internationell standard som beskriver hur undvikta utsläpp (benämns ibland scope 4) bör redovisas. GHG Protocol har dock initierat ett arbete för att undersöka behovet av en sådan standard. I väntan på en standard har vi därför låtit konsultföretaget Profu undersöka klimatpåverkan från alternativen till avfall och torv som bränsle 2 ( De undvikta utsläppen redovisas separat från scope 1-3. Enligt Profus undersökning medför användningen av avfall för el- och värmeproduktion i Umeå en minskning av deponerat avfall i Europa. Deponi ger så pass höga utsläpp att de undvikta utsläppen överstiger de direkta utsläpp som sker från vårt avfallseldade kraftvärmeverk. Rapporten om torv visar att torvbrytning från en dikad torvmosse minskar mossens läckage av växthusgaser. Användningen av en viss andel torv i vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk medför även att en högre andel el kan produceras. Detta är tack vare torvens bränsleegenskaper som bland annat ger en minskad risk för bland annat korrosion. De undvikta utsläppen från användningen av torv som bränsle är dock mindre än de direkta utsläppen som sker vid förbränning av torv. Olika växthusgaser räknas om till koldioxidekvivalenter med hjälp av GWP enligt nedanstående tabell (källa: IPCC 2007). Växthusgas GWP 100 Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 25 Lustgas (N 2 0) 298 HFC- 134a 1430 Svavelhexafluorid (SF 6 ) Översatt till svenska ungefär omfattning, ram. 2 Se Profus rapporter Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå och Torvens klimatpåverkan på umeaenergi.se 3

5 Växthusgasutsläpp Nyckeltal Bruttoutsläpp av växthusgaser: ton CO 2 e ( ) 3 Utsläpp per omsättning: 70 g CO 2 e/sek (79) Utsläpp per levererad energi 4 : 95 g CO 2 e/kwh (108) Utsläpp per anställd: 296 ton CO 2 e/anställd (376) Utsläpp från scope 1, 2 och 3 1% 9% 90% Scope 1 Scope 2 Scope 3 Detta redovisas i de olika scopen: Scope 1: Utsläpp från vår egen verksamhet, bl.a. förbränning av bränslen och utsläpp från egna fordon Scope 2: Utsläpp som sker genom vår användning av el. Scope 3: Utsläpp från bl.a. transport och produktion av bränslen, tjänsteresor samt postförsändelser Utsläpp från olika verksamheter 1% 0% Elproduktion 36% Värmeproduktion Sedan december 2012 kommer all el vi använder från förnybara källor. Detta innebär att utsläppen från scope 2 har minskat markant. De utsläpp som kvarstår från vår elanvändning beror på livscykelutsläppen från vattenkraft inklusive bl.a. byggnation av verk och utsläpp från översvämmad mark. 63% Elnät Tjänsteresor och kontorsarbete 3 Alla siffror inom parantes motsvarar 2012 års värde. 4 Levererad fjärrvärme och fjärrkyla samt nettoproduktion av el i egenägda vindkraft- och kraftvärmeverk. 4

6 Växthusgasutsläpp I figuren nedan presenteras våra bruttoutsläpp från scope 1-3 under åren tusen ton CO 2 -ekv År 2013 var varmare än ett normalår vilket bidrog till att mindre fossil olja behövdes för fjärrvärmeproduktionen. Även effektiviseringar i fjärrvärmenätet samt bränslebyte i Hörnefors panncentral har bidragit till en lägre klimatpåverkan. All vår köpta el kommer från och med december 2012 från förnybara källor vilket också bidrog till en lägre klimatpåverkan under

7 Undvikta utsläpp Undvikta utsläpp genom användning av avfall och torv Från och med årets klimatbokslut väljer vi att även redovisa de utsläpp av växthusgaser som undviks på grund av vår avfallsbehandling och användning av torv som bränsle. Se tabellen nedan. Du kan läsa mer om hur beräkningen gjorts under avsnittet Metod. Utsläppskälla undvikta utsläpp ton CO 2 e Undvikta utsläpp genom torvbrytning från dikad torvmosse Undvikta utsläpp genom ökad elproduktion vid torvförbränning Undvikta deponiutsläpp genom avfallsbehandling Totalt Klimatkompensation För år 2013 har vi kompenserat för växthusgasutsläpp från egna fordon, tjänsteresor, el och fjärrvärme till kontorsfastigheter, samt postförsändelser. Denna klimatkompensation uppgick till 875 ton CO 2 ekv (878). Vi har även klimatkompenserat för produkten klimatneutral fjärrvärme för våra kunders räkning. Total klimatkompensation uppgick till 104 ton CO 2 ekv (110). All klimatkompensation har gjorts genom inköp av CER från projekt certifierade enligt Gold Standard 5. 5 Certifieringen Gold Standard är framtagen av bl.a. WWF och Greenpeace och ställer ännu högre krav på projekten, framförallt inom hållbar utveckling. 6

8 1 Netto växthusgasutsläpp I figuren nedan summeras växthusgasutsläppen i scope 1-3 med de undvikta utsläppen Scope 1, 2 och 3 50 Undvikta utsläpp genom användning av avfall och torv som bränsle Klimatkompensation Tusen ton CO Nettoutsläpp

9 Vårt klimatarbete För att minska vår klimatpåverkan arbetar vi med både större och mindre åtgärder. Under 2013 har vi bland annat: Infört nya prisavtal för företagskunder fjärrvärme. De nya prisavtalen innebär att våra kunders verkliga effektanvändning mäts och kopplas till fjärrvärmepriset. Detta styr mot ett minskat effektbehov och därmed en minskad användning av fossil olja till spetsproduktion. Påbörjat en hållbarhetsgranskning av våra leverantörer. I ett led att minska elnätsförlusterna genomfört energieffektiviseringsåtgärder i en av våra större fördelningsstationer. Utrett hur avfallsbehandling och användning av torv påverkar klimatet med utvidgade systemgränser. Uppfört tre nya vindkraftverk på Granberget, Robertsfors. Startat produktionen av en filmserie där vi visar upp åtgärder och verksamheter som hjälper oss att nå vårt klimatmål. Deltagit i ett biståndsprojekt i Zimbabwe för att sprida kunskap inom energi, miljö och hållbar utveckling till kvinnor på landsbygden. Genomfört en fordonsutredning med syfte att effektivisera vår fordonsflotta. Varit med och startat upp BioEndevs pilotanläggning för torrefiering. Förstärkt fjärrvärmenätet för att undvika utmatningsbegränsning från Dåva kraftvärmeverk. 8

10 Detaljerade resultat Utsläppskälla Utsläpp Procent av ton CO 2 e totala Scope % Förbränning av fossila bränslen % Eldningsolja % Torv % Fossil andel i avfall % Förbränning av biobränslen (ej CO 2 ) % Egenägda/långtidshyrda fordon % Läckage köldmedium % Läckage isoleringsgas 0 0 % Kalk till rökgasrening % Scope % El till kontorsfastigheter, förnybar 7 0 % El till produktionsanläggningar % Elnätsförluster % Scope % Produktion och transport av bränslen, tillsatser och avfall % Byggnation av vindkraft % Förnybar el uppströms 0,3 0 % Egna/långtidshyrda fordon, uppströms 76 0 % Underleverantörers fordon % Elnät % Värme 33 0 % Tjänsteresor % Hyrbil, taxi och egen bil i tjänst 9 0 % Tåg 0 0 % Flyg % Postförsändelser 6 0 % Kontorspapper 1 0 % Totalt % Utsläppskälla undvikta utsläpp Utsläpp Procent av ton CO 2 e totala Undvikta utsläpp genom torvbrytning % Undvikta utsläpp genom ökad elproduktion vid torvförbränning % Undvikta deponiutsläpp genom avfallsbehandling % Totalt % 9

11 Referenser Defra/DECC (2012). Guidelines to Defra/DECC's GHG conversion factors for company reporting. Department of Environment Food and Rural Affairs/Department for Energy and Climate Change, London. Defra/DECC (2013). UK Government conversion factors for greenhouse gas reporting. Department of Environment Food and Rural Affairs/Department for Energy and Climate Change, London. Environdec (2011). Summary of Certified Environmental Product Declaration EPD of Electricity from Vattenfall s Nordic Hydropower. IPCC (2007). IPCC Fourth Assessment Report: Climate Change Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge. Miljöfaktaboken (2011). Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter. SEPA (2013). Emissionsfaktorer-och-varmevarden-vaxthusgaser-och-luftfororeningar Swedish Environmental Protection Agency. SJ (2011). SJ AB Sustainability Report Umeå Energi (2014). Umeå Energi's own measurement of CO2 emissions from waste combustion in the smokestack. Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå, Profu Torvens klimatpåverkan, Profu