Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige
|
|
- Marcus Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige
2
3 Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Johan Andréasson, Hushållningssällskapet i Halland Gunn Persson, Jonas Sjögren Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Sten Lindell 2013/2457/ Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Hushållningssällskapet i Hallands län Projektansvarig Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Kontaktperson Sara Bergström Nilsson Distribution Klassificering (x) Allmän Nyckelord Markfuktighet, marktorka, klimatscenarier, kartpresentation Övrigt
4
5 Sammanfattning Hushållningssällskapet i Hallands län har av SMHI beställt en klimatanalys över hur frekvensen av torka i södra Sverige förändras i ett framtida klimat. Liknande analys och kartframställning har tidigare gjorts av SMHI på uppdrag av länsstyrelserna för bl. a. Skåne och Uppsala. Syftet här var att ta fram en enhetlig analys och sammanställning av framtida marktorka för 15 län i södra Sverige, nämligen: Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Värmland, Örebro, Uppsala och Gävleborg. Utgående från den hydrologiska HBV-modellen har framtida förändringar av markfuktighet beräknats. Modellens beräknade markfuktighet är i viss mån modellspecifik och beskriver inte till fullo de lokala förhållandena avseende jordarter, jordlager och markanvändning. Modellen ger ändå en god bild av hur blöt marken är från markytan ner till grundvattnet, dvs. den omättade markzonen. Utgångspunkt för analyserna var regionala klimatscenarier från Rossby Centre vid SMHI samt från EU-projektet ENSEMBLES vilka omfattar totalt 16 olika klimatscenarier. Genom att använda en ensemble av klimatscenarier är det möjligt att illustrera osäkerheten i resultaten. Resultaten presenteras i kartor för södra Sverige och enskilt för respektive län för referensperioden samt för de två framtidsperioderna och Analysen visar att antalet dagar med marktorka redan vid mitten på seklet kan komma att fördubblas jämfört med referensperioden. Störst ökningar ses mot slutet av seklet i Skåne, delar av Kalmar län samt på Öland och Gotland där medianförändringen visar uppemot fyra gånger fler dagar med marktorka.
6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING METOD FÖR FRAMTIDSANALYS Geografiskt analysområde Tidsperioder Variation och osäkerhet Beräkningsmodeller Klimatdata för effektstudier Utsläppsscenarier Klimatscenarier Klimatscenarier i denna studie RESULTAT Torka och markfuktighet DISKUSSION REFERENSER BILAGOR... 14
7 1 Inledning Hushållningssällskapet i Hallands län har av SMHI beställt en klimatanalys över hur frekvensen av torka i södra Sverige förändras i ett framtida klimat. Liknande analys och kartframställning har tidigare gjorts av SMHI på uppdrag av länsstyrelserna för bl. a. Skåne och Uppsala. Syftet här var att ta fram en enhetlig analys och sammanställning av framtida marktorka för 15 län i södra Sverige, nämligen: Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Värmland, Örebro, Uppsala och Gävleborg. Framtidsberäkningarna avser tidsperioden fram till år Föreliggande rapport har utarbetats vid SMHIs avdelning för Affärsverksamhet. 2 Metod för framtidsanalys 2.1 Geografiskt analysområde Det analyserade området avser 15 län i södra Sverige; Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland, Södermanland, Västmanland, Värmland, Örebro, Uppsala och Gävleborg. Resultaten presenteras främst i form av kartor (ex. bilaga 1-15). 2.2 Tidsperioder De studerade tidsperioderna är för dagens klimat och för analys av framtidsklimatet har två perioder valts; och Samtliga tidsperioder omfattar 30 år. I klimatstudier jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period, en referensperiod. Enligt internationell praxis används normalt den så kallade standardnormalperioden som referensperiod. Nästa standardnormalperiod kommer att bli Anledningen till att referensperioden i denna studie avviker något från standardnormalperioden är att den hydrologiska modellen kräver ett par års insvängningsperiod för att nå ett rimligt starttillstånd. 2.3 Variation och osäkerhet Det är viktigt vid tolkning av resultat från analyser av förändringar i ett framtida klimat att ursprunget till de variationer och osäkerheter som förekommer tydligt framgår och även hur denna variation kan bidra med information. Där det är tillämpbart presenteras spridningsmått i form av percentiler för att indikera spridningen i resultat mellan olika klimatmodeller. I denna rapport används 25:e respektive 75:e percentilen, vilket betyder att i princip all data förutom de fyra lägsta och de fyra högsta scenarierna innefattas i datamängden när 16 olika scenarier används. Därmed fås en uppfattning av klimatscenariernas spridning. Detta underlättar tolkningen då det ger en mer samlad bild av den tänkbara framtidsutvecklingen. Metoden som använts karakteriseras av att flera möjliga klimatscenarier ingår, en så kallad ensemble, och att resultaten bearbetas statistiskt. Syftet är att öka kvalitén i analysen och att identifiera trender som är generella mellan olika scenarier. För att utnyttja fördelarna med ensembleanalys bör det finnas ett visst mått av variation. Speciellt gäller detta klimatsimuleringar, då det är önskvärt att täcka in ett stort antal möjliga och olika scenarier som kan medföra mycket olika effekter. Hydrologisk respons som uppträder i flera olika klimatscenarier bedöms således mer trolig än hydrologisk respons som uppträder sporadiskt. Osäkerheter i den typ av resultat som presenteras i denna analys påverkas av: Val av utsläppsscenarier Val av global klimatmodell Val av regional klimatmodell Naturlig variabilitet 1
8 Spridningen i resultat kan vara betydande för en del klimatvariabler, vilket delvis beror på att olika modeller beskriver klimatologiska processer på olika sätt, exempelvis återkopplingen mellan atmosfärisk koncentration av växthusgaser och temperatur. Det ligger i frågeställningens natur att det är svårt att på förhand definiera ett mått på responsen för ökade emissioner av växthusgaser, då detta är en effekt som modellerna syftar till att studera. Således är tillgången till flera olika klimatmodeller en stor fördel. Trender i respons som observeras i flertalet klimatmodeller och för flertalet utsläppscenarier är därför att betrakta som mer robust eftersom samma resultat uppnåtts från olika oberoende förutsättningar. Om resultaten från olika modeller och utsläppscenarier är mycket olika är osäkerheten större. Det klimat som beskrivs av en klimatmodell kan inte förväntas vara i fas med det verkliga klimatet på kort tidsskala, ett fenomen som benämns naturlig variabilitet (variation). En välfungerande klimatmodell ska dock kunna beskriva medelvärden och variabilitet med tillräckligt precision, t.ex. korrekt antal kalla och varma vintrar under en trettioårsperiod. Dessa vintrar kan infalla i en annan sekvens än i det observerade klimatet. 2.4 Beräkningsmodeller För att få en översiktlig bild av framtida klimat används globala klimatmodeller (GCM) som beskriver luftströmmar och väderfenomen över hela jorden. Dessa drivs bland annat med antaganden om framtidens utsläpp av växthusgaser, så kallade utsläppsscenarier. Figur 2-1 visar hur upplösningen i de globala klimatmodeller som använts av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change, även kallad FN:s klimatpanel) utvecklats under de senaste 20 åren Figur 2-1. Horisontell upplösning i olika generationer av klimatmodeller som använts inom IPCC (modifierad efter IPCC 2007). Vertikal upplösning visas inte i figuren men följer en liknande utveckling mot finare upplösning. För mer detaljerade regionala analyser krävs en bättre beskrivning av detaljer som påverkar det regionala klimatet. Därför kopplas de globala klimatberäkningar till regionala klimatmodeller (RCM) med bättre upplösning och beskrivning av detaljer som exempelvis Östersjön och den Skandinaviska bergskedjan. Den regionala klimatmodellen drivs av resultat från den globala modellen på randen av sitt modellområde. Det gör att valet av global modell får stor betydelse för slutresultatet även 2
9 regionalt. Regionala klimatmodeller finns bland annat vid forskningsenheten Rossby Centre på SMHIs forskningsavdelning. Figur 2-2 visar hur dataflödet ser ut mellan klimatmodeller på olika skalor och hur indata levereras till en hydrologisk modell där det är möjligt att studera effekter på vattenföring, magasineringen, markfuktighet etc. Den hydrologiska modell som används är HBV-modellen. Det är en konceptuell avrinningsmodell utvecklad vid SMHI sedan slutet av 1970-talet (Lindström, m.fl., 1997). Modellen byggs upp av beräkningsrutiner för markfuktighet, snöackumulation och snösmältning, grundvatten och routing (beskrivning av vattnets väg). Indata till modellen har i denna studie hämtats från regionala klimatmodeller efter DBS-skalering, som beskrivs i avsnitt 2.5. Figur 2-2. Illustration av dataflödet mellan global- och regional modell samt nedskalning till hydrologisk modell. 2.5 Klimatdata för effektstudier För att använda klimatmodellernas utdata till att studera exempelvis hydrologiska effekter, krävs ett gränssnitt mellan klimatmodellen och den hydrologiska modellen. Anledningen är att klimatmodellerna inte kan beskriva det nutida klimatet tillräckligt väl för att ge en trovärdig hydrologisk respons, när utdata från klimatmodellen används direkt som indata till en hydrologisk modell. Under senare år har en metod utvecklats som möjliggör en sådan anpassning. Metoden benämns DBSmetoden (Distribution Based Scaling) (Yang m.fl., 2010) och innebär att data från meteorologiska observationer används till att justera klimatmodellens resultat för att ta bort de systematiska felen. De korrigeringsfaktorer som då införs bibehålls vid beräkningen av framtidens klimat, varefter klimatberäkningens utdata blir statistiskt jämförbar med observationer och direkt kan användas som indata till en hydrologisk modell. Vid användning av DBS-metoden bibehåller man vid övergången till den hydrologiska modellen både förändringar i medelvärden och de förändringar i klimatets variabilitet som ges av klimatmodellen. Metoden har tidigare använts för hydrologiska modellberäkningar av Andréasson m.fl. (2011). Figur 2-3 visar exempel på en anpassning med DBS-metoden. Figuren visar rådata i form av temperatur och andel nederbördsdagar och deras nederbördsintensitet från en klimatmodell, samt när dessa rådata anpassats med DBS-metoden. I figuren visas att data efter anpassningen stämmer väl överens med observerade data. Särskilt viktigt är att den överskattning av antal dagar med nederbörd med en viss intensitet som ges av klimatmodellen korrigeras. En förutsättning när DBS-metoden används är att resultaten för framtida tidsperioder måste jämföras med historiskt klimat så som detta beskrivs av klimatmodellen och inte av meteorologiska observationer. Metoden innebär också att det inte är möjligt att jämföra individuella dagar eller år med observationsdata. 3
10 Anpassning av klimatmodelldata med hjälp av DBS-metoden används i denna studie för nederbörd och temperatur, vilka också är drivvariablerna för den hydrologiska modellen. Den observerade nederbörd och temperatur som klimatmodellen anpassas mot har hämtats från den databas, PTHBV, som SMHI byggt upp med särskild inriktning på hydrologisk modellering. Figur 2-3. Jämförelse mellan rådata från klimatmodeller och data som anpassats med DBS-metoden. Till vänster dygnsmedeltemperatur (procent av tiden som viss dygnsmedeltemperatur underskrids och till höger nederbörd (andel dagar med olika nederbördsintensitet). Databasen innehåller interpolerade värden på nederbörd och temperatur, vilka anges i ett rikstäckande rutnät (gridrutor) med upplösningen 4 km 4 km. Data från SMHIs meteorologiska stationer har i denna databas interpolerats till gridrutor med hjälp av en geostatistisk interpolationsmetod som benämns optimal interpolation. Metoden innebär att hänsyn tas både till stationernas avstånd från beräkningsrutan och till deras inbördes korrelation. För att i interpolationen kunna beskriva den rumsliga variationen, utnyttjas höjddata samt (för nederbörd) även information om typisk vindriktning och vindstyrka under olika delar av året och i olika delar av landet. Detaljer om hur interpolationen utförs beskrivs av Johansson (2000) och Johansson och Chen (2003 och 2005). I databasen har den observerade nederbörden även korrigerats för mätförluster, som framförallt orsakas av att en del av nederbörden blåser förbi mätaren. Mätförlusterna har beräknats enligt Alexandersson (2003). I dessa beräkningar tas hänsyn till hur vindutsatt mätstationen är och om nederbörden faller som snö eller regn, vilket avgörs utifrån temperaturen. Data från temperatur- och nederbördsstationer används för att bygga databasen. Varje år görs en genomgång av förändringar i stationsnätet. Stationer kan flyttas, nya kan komma till och de kan läggas ned. Klimatdata finns lagrade från 1961och framåt i tiden. Även stationer utanför länet används för att beräkna data för länet. 2.6 Utsläppsscenarier För att kunna göra beräkningar av framtida klimat behövs antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. Vanligtvis används utsläppsscenarier som utarbetats av FNs klimatpanel, IPCC. Några exempel visas i figur 2-4. Dessa bygger på antaganden av världens utveckling fram till år 2100 (Nakićenović and Swart, 2000). I utsläppsscenarierna görs olika antaganden om jordens folkmängd, ekonomisk tillväxt, teknologisk utveckling m.m. Utifrån dessa antaganden uppskattas hur mycket klimatpåverkande gaser och partiklar som kommer att släppas ut. Dessa utsläpp ger upphov till förändringar i atmosfärens sammansättning, som till exempel mängden koldioxid i luften, vilket i sin tur har en inverkan på klimatet. Genom att göra simuleringar i klimatmodellerna med växthusgaskoncentrationer som motsvarar dagens förhållanden respektive för framtida förhållanden får man en bild av den framtida förändringen av klimatet. 4
11 Figur 2-4. Antagande om framtida utsläpp av CO 2 (vänster) och resulterande CO 2 -koncentrationer (höger) enligt olika scenarier (modifierad från IPCC, 2001). 2.7 Klimatscenarier Ett klimatscenario är en successiv realisering av ett utsläppscenario i en global- och en regional klimatmodell enligt dataflödet som beskrivs i figur 2-2. Samma utsläppscenario kan således ge upphov till olika klimatscenarier beroende på vilka globala och regionala modeller som används. De tre komponenterna illustreras i figur 2-5 där också de möjliga alternativen för utsläppsscenario (ES= Emissions Scenario), global klimatmodell (GCM= Global Circulation Model) och regional klimatmodell (RCM= Regional Climate Model ) som används i denna studie framgår (se vidare avsnitt 2.7.1). Under flera år användes huvudsakligen sex klimatscenarier för de flesta studier av klimateffekter i Sverige, inklusive av den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU, 2007a). Dessa sex klimatscenarier bygger på en global klimatmodell från Hadley Centre i England (HadCM3/AM3H) och en från Max-Planck-institutet i Tyskland (ECHAM4/OPYC3). Dessa globala modeller har körts med utsläppsscenario A2 respektive B2 som de beskrivs av Nakićenović m.fl. (2000). De regionala klimatmodeller som användes benämns RCAO och RCA3 och kommer från Rossby Centre vid SMHIs forskningsenhet. Klimatscenario ES GCM RCM A1B B1 A2 ECHAM5(1) ECHAM5(2) ECHAM5(3) CNRM CCSM3 ARPEGE HadCM3(Q0) HadCM3(Q16) BCM RCA3 Aladin RACMO REMO HadRM3 HIRHAM Figur 2-5. Ett klimatscenario består av en kombination av utsläppsscenario (ES), global modell (GCM) och regional modell (RCM). Numera finns det tillgång till ett stort antal regionala klimatscenarier beräknade med nyare globala och regionala klimatmodeller. För Östersjön finns dock inga senare resultat än de som fanns tillgängliga vid tidpunkten för Klimat- och sårbarhetsutredningen. Det europeiska ENSEMBLES-projektet (van der Linden and Mitchell, 2009) syftade till att utveckla ett system för samordnade beräkningar av klimatförändringar baserat på ett antal europeiska och några utomeuropeiska globala och regionala 5
12 klimatmodeller. Rossby Centre deltog i ENSEMBLES-samarbetet med den regionala klimatmodellen RCA3. ENSEMBLES-projektet fokuserade i huvudsak på klimatförändringar i ett tidsperspektiv fram till år 2050, varför en del klimatscenarier bara sträcker sig fram till mitten på seklet. Det utsläppsscenario som huvudsakligen användes inom ENSEMBLES benämns A1B (Nakićenović and Swart, 2000), men ett scenario med kraftigare utsläpp, A2, och ett med lägre utsläpp, B1, användes också. I figur 2-4 visas ett antal utsläppscenarier, där A1B, A2 och B1 ingår. Ur figuren framgår bland annat att A1B är ett scenario där koldioxidutsläppen till atmosfären beräknas att kulminera runt år Koldioxiden i atmosfären fortsätter dock enligt detta scenario att stiga även efter 2050 på grund av systemets tröghet. Ur figuren ses även att skillnaden mellan effekten av olika utsläppsscenarier är liten fram till mitten av seklet och ökar därefter Klimatscenarier i denna studie De sammanställningar som gjorts av dagar med marktorka bygger på DBS-skalerade data från klimatscenarierna i tabell 2-1. Tabellen innehåller klimatscenarier från ENSEMBLES-projektet samt några från Rossby Centre vid SMHI. Observera att endast 12 av dessa 16 klimatscenarier sträcker sig ända fram till år De övriga fyra sträcker sig fram till Till största delen har utsläppsscenario A1B använts eftersom de flesta modellkörningar inom ENSEMBLES-projektet använt sig av detta, men även A2 och B1 finns representerade. Den globala klimatmodellen ECHAM5 kommer från Max-Planck-institutet för meteorologi i Tyskland och HadCM3 från Hadley Center i England. Resultat baserade på ECHAM5 finns också från tre simuleringar som har startats från olika initialtillstånd i slutet på 1800-talet, vilka betecknas ECHAM5(1), ECHAM5(2) respektive ECHAM5(3). ECHAM5(3) är den simulering av de tre som har bäst överensstämmelse med faktisk klimatutveckling i Europa under slutet av 1900-talet och har därför pekats ut som huvudalternativ för ENSEMBLES-projektets beräkningar. Denna modell är därför den vanligaste globala klimatmodell som används i denna rapport. Även HadCM3 har använts med två olika initialtillstånd, men då har också modellen varit parametriserad med olika klimatkänslighet, som är ett mått på den temperaturökning som kan förväntas om mängden koldioxid i atmosfären fördubblas. En av dessa simuleringar refereras som Q0 och betraktas som mest trolig. Den version som har högre klimatkänslighet, Q16, ligger dock även den inom vad som klimatforskarna betraktar som rimliga gränser. Övriga använda globala klimatmodeller är ARPEGE från Centre National de Recherches Météorologiques (CNRM) i Frankrike, BCM från Meteorologisk institutt (METNO) i Norge och den nordamerikanska modellen CCSM3. De klimatscenarier som använts är de som funnits tillgängliga vid genomförandet, dvs. inget aktivt urval av scenarier har gjorts. Allt eftersom fler klimatscenarier blir tillgängliga kan fler fall med höga respektive låga utsläppsscenarier inkluderas i klimatensemblesimuleringar. På så sätt kan fler tänkbara utvecklingar av klimatet simuleras. En större ensemble ger starkare statistiska mått på hur en framtida utveckling kan se ut. 6
13 Tabell 2-1. Sammanställning av använda klimatscenarier. Nationsflaggorna avser instituten som har genomfört den regionala nedskalningen (RCM). Den globala klimatmodellen (GCM) ECHAM5 kommer från Max Planck Institute i Tyskland, ARPEGE från Centre National de Recherches Météorologiques i Frankrike, HadCM3 från Hadley Centre i England och BCM från Meteorologisk institutt i Norge. CCSM3 är en nordamerikansk modell som körts vid SMHI. Observera att endast 12 av dessa 16 klimatscenarier sträcker sig ända fram till år Nation Institut Scenario GCM RCM Upplösning Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km SMHI A1B ARPEGE RCA3 50 km SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km METNO A1B BCM HIRHAM 25 km METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km
14 3 Resultat 3.1 Torka och markfuktighet Den hydrologiska HBV-modellen används vanligen för att beräkna vattenföring i vattendrag, men ger också möjlighet att studera beräkningar av markfuktighet. Modellens beräknade markfuktighet är i viss mån modellspecifik och beskriver inte till fullo de lokala förhållandena avseende jordarter, jordlager och markanvändning. Modellen ger ändå en god bild av hur blöt marken är från markytan ner till grundvattnet, dvs. den omättade markzonen. Generellt pekar klimatscenarierna på att årsnederbörden kommer att öka. Det är dock inte samma sak som att risken för torka kommer att minska. För att bedöma risken för torka måste också förändringar av avdunstning vägas in och relateras till nederbördens fördelning över året, vilket görs av den hydrologiska modellen. Grovt sett kan man säga att avdunstningen ökar ca 5-10 procent för varje grads ökning av temperaturen. Detta motverkar effekten av ökad nederbörd och kan medföra att avrinningen minskar trots att nederbörden ökar. För att kunna analysera hur risken för torka förändras i framtiden måste först ett mått på torka tas fram. Det finns inget vedertaget begrepp som med enkelhet kan överföras till den hydrologiska modellen. I denna analys har därför medelvärdet av varje års lägsta markfuktighet under 30-årsperioden använts som ett representativt mått på när det är torrt i marken. I den fortsatta texten benämns markfuktighet under detta gränsvärde som marktorka. Detta mått relaterar alltså till dagens variationsmönster av markfuktighet. Under referensperioden rådde torka, enligt det beskrivna måttet, i genomsnitt från ca 9 till 17 dagar per år (figur 3-1). Notera att vissa år har fler dagar med marktorka och att andra år helt kan sakna marktorkdagar. Exempelvis kan ett område som har ca två veckor med marktorka i genomsnitt per år ha vissa år med mycket långa perioder då markvattenhalten understiger gränsvärdet för marktorka (dvs. medelvärdet av varje års lägsta markfuktighet) och andra år då gränsvärdet inte underskrids alls. Måttet för martorka relaterar till dagens variationsmönster på varje plats (delområde i modellen). Det innebär att måttet för marktorka definieras relativt det som är normalt för just den platsen. Några stora geografiska skillnader är därför inte att vänta för den tidsperiod som måttet är definierat för (perioden ). I figur 3-1 kan ändå ses en något längre genomsnittlig period med marktorka för de östra och sydliga länen. 8
15 Figur 3-1. Antal dagar per år under referensperioden ( ) då markfuktigheten är lägre än medelvärdet av varje års lägsta värde. Kartan visar medelvärdet för de 16 klimatscenariernas referensperiod. För att studera hur antalet marktorkdagar kan komma att förändras i framtiden har resultaten från beräkningarna med den hydrologiska modellen från 16 klimatscenarier analyserats och sammanställts. I figur 3-2 redovisas förändringen i antalet marktorkdagar för den framtida perioden jämfört med perioden , det vill säga tillkommande marktorkdagar utöver de som visas i figur Störst ökning av antalet marktorkdagar ses längs Skånes syd- och ostkust, på Öland och Gotland samt längs kusten i Östergötland och Södermanland där medianökningen är dagar. Detta innebär på vissa platser i det närmaste en fördubbling jämfört med antalet marktorkdagar under referensperioden. I figur 3-2 redovisas också spridningsmått för beräkningarna i form av 25- och 75- percentiler. Inom det intervall som ges av dessa båda mått ryms hälften av de beräknade klimatscenarierna, men det är viktigt att påpeka att spridningen/osäkerheten totalt sett är större än det som här visas. Förändringen i antalet marktorkdagar mot slutet av seklet, jämfört med , redovisas i figur 3-3 på motsvarande sätt som för mitten på seklet i figur 3-2. Stora ökningar ses i Skåne, delar av Kalmar län samt på Öland och Gotland där medianökningen uppgår till marktorkdagar. Detta innebär i praktiken en ökning av medianvärdet till ungefär fyra gånger fler dagar med marktorka. I några mindre områden i Skåne samt längs kusten i Östergötland och Södermanland är ökningen ännu större, marktorkdagar. Ökningarna är generellt sett stora i alla de studerade länen och ligger mestadels mellan ytterligare marktorkdagar jämfört med referensperioden. 9
16 25 Percentil 75 Percentil Figur 3-2. Skillnad mellan perioden och för antal dagar per år då markfuktigheten är lägre än medelvärdet av varje års lägsta värde beräknat för referensperioden I den övre kartan redovisas medianvärdet av den beräknade förändringen för de 16 klimatscenarierna i relation till referensperioden och i de undre redovisas 25 percentil (vänster) respektive 75 percentil (höger). 10
17 25 Percentil 75 Percentil Figur 3-3. Skillnad mellan perioden och för antal dagar per år då markfuktigheten är lägre än medelvärdet av varje års lägsta värde beräknat för referensperioden I den övre kartan redovisas medianvärdet av den beräknade förändringen för de 12 klimatscenarierna i relation till referensperioden och i de undre redovisas 25 percentil (vänster) respektive 75 percentil (höger). 11
18 Samtliga kartpresentationer av marktorka (figur 3-1 till 3-3) representerar medelförhållanden under en 30-årsperiod. Detta ger en bra överblick över förändringarna, men det är viktigt att komma ihåg att medelförhållanden sällan råder. Då det råder marktorka är det stor chans, eller risk, att detta pågår under avsevärt längre tid än vad som förespeglas av medianvärdet, medan det andra år inte alls behöver inträffa marktorka. I figur 3-4 visas en tidsserie över antalet dagar med marktorka för ett område i Fyrisåns avrinningsområde, i närheten av Uppsala. Denna tidserie exemplifierar hur mellanårsvariationen kan te sig. Analysen redovisas för perioden , så som den beskrivs av klimatsimuleringarna. Det innebär att beräkningarna beskriver klimatvariationen över tiden, men inte det direkta utfallet för varje år. Det är därför inte möjligt att jämföra verkliga inträffade torrår (exempelvis 1977) med de som redovisas i diagrammet. Ur diagrammet kan ses att variationen fram till ca 2040 ungefärligen liknar den historiska, med vissa år med torka och andra helt utan. Därefter ökar frekvensen av torka och praktiskt taget samtliga följande år uppvisar perioder med torka. I bilaga 1 till 15 redovisas motsvarande kartor som i figur 3-1 till 3-3 för samtliga 15 län. Figur 3-2. Antal dagar per år då markfuktigheten är lägre än medelvärdet, beräknat av varje års lägsta värde, för referensperioden Beräkningarna avser ett delavrinningsområde i Fyrisån.16 klimatscenarier har använts fram till 2050 och därefter 12 klimatscenarier till slutet på seklet. Det grå fältet visar variationen mellan 25:e och 75:e percentilen och den svarta linjen visar medianen (Från Persson m.fl., 2013). 4 Diskussion Det finns många olika mått på torka och de varierar stort beroende på vilken tillämpning som avses. I detta fall har ett mått använts som relaterar till markfuktigheten och dagens förhållanden. I framtiden kan val av grödor och brukningsmetoder förändras liksom uppfattningen om torka. Vad som är torrt beror också på sammanhanget. Det är därför viktigt att dessa beräkningar sätts i sitt sammanhang av den som tolkar dem beroende på vilken fråga som ställs. 12
19 Den analys av marktorka som gjorts i denna studie avser frekvensen och längden av marktorka. Graden av torka har inte analyserats, det vill säga hur långt under det använda tröskelvärdet för marktorka markfuktigheten sjunker. Det är dock ingen tvekan om att även graden av torka kommer att öka då perioderna med marktorka blir både mer frekventa och längre. 5 Referenser Alexandersson H Korrektion av nederbörd med enkel klimatologisk metodik. SMHI Meteorologi, nr 111, Norrköping. Andréasson J., Bergström S., Gardelin M., German J., Gustavsson H., Hallberg K. och Rosberg J Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring - metodutveckling och scenarier. Elforsk rapport 11:25. IPCC Climate Change 2001: The Scientific Basis. Contribution of Working Group I to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Houghton, J.T., Ding, Y., Griggs, D.J., Nouger, M., van der Linden, P.J. Dai, X., Maskel, K. and Johnsen, C.A. (eds.). Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 881 pp. IPCC Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Solomon, S., D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor and H.L. Miller (eds.). Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 996 pp. Johansson, B Areal precipitation and temperature in the Swedish mountains. An evaluation from a hydrological perspective. Nordic Hydrology, 31, Johansson, B. and Chen, D The influence of wind and topography on precipitation distribution in Sweden: Statistical analysis and modelling. International Journal of Climatology, 23, Johansson, B. and Chen, D Estimation of areal precipitation for runoff modelling using wind data: a case study in Sweden. Climate Research, 29, Lindström G., Johansson B., Persson M., Gardelin M. och Bergström S Development and test of the distributed HBV-96 model. Journal of Hydrology, 201, Nakićenović N., and R. Swart (eds.) Special Report on Emissions Scenarios. A Special Report of Working Group III of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 599 pp. Persson, G., Sjökvist, E., Nylén, L., Andersson, M., Persson, H., Sjögren, J. och Hallberg, K Klimatanalys för Uppsala län. SMHI-rapport SOU 2007a. Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. SOU 2007:60, Stockholm. van der Linden P., and J.F.B. Mitchell (eds.) ENSEMBLES: Climate Change and its Impacts: Summary of research and results from the ENSEMBLES project. Met Office Hadley Centre, FitzRoy Road, Exeter EX1 3PB, UK. 160pp. Yang W., Andréasson J., Graham L.P., Olsson J., Rosberg J. and Wetterhall F Distribution based scaling to improve usability of RCM projections for hydrological climate change impacts studies. Hydrology Research, ,
20 6 Bilagor I bilagorna redovisas länsvisa kartor för samtliga i studien ingående län enligt förlaga i figur 3-1 till 3-3. Bilaga 1. Skåne län Bilaga 2. Blekinge län Bilaga 3. Hallands län Bilaga 4. Kronobergs län Bilaga 5. Kalmar län Bilaga 6. Gotlands län Bilaga 7. Jönköpings län Bilaga 8. Västra Götalands län Bilaga 9. Östergötlands län Bilaga 10. Södermanlands län Bilaga 11. Västmanlands län Bilaga 12. Värmlands län Bilaga 13. Örebro län Bilaga 14. Uppsala län Bilaga 15. Gävleborgs län 14
21 Bilaga 1 Skåne län 15
22 25 Percentil 75 Percentil 16
23 25 Percentil 75 Percentil 17
24 Bilaga 2 Blekinge län 18
25 25 Percentil 75 Percentil 19
26 25 Percentil 75 Percentil 20
27 Bilaga 3 Hallands län 21
28 25 Percentil 75 Percentil 22
29 25 Percentil 75 Percentil 23
30 Bilaga 4 Kronobergs län 24
31 25 Percentil 75 Percentil 25
32 25 Percentil 75 Percentil 26
33 Bilaga 5 Kalmar län 27
34 25 Percentil 75 Percentil 28
35 25 Percentil 75 Percentil 29
36 Bilaga 6 Gotlands län 30
37 25 Percentil 75 Percentil 31
38 25 Percentil 75 Percentil 32
39 Bilaga 7 Jönköpings län 33
40 25 Percentil 75 Percentil 34
41 25 Percentil 75 Percentil 35
42 Bilaga 8 Västra Götalands län 36
43 25 Percentil 75 Percentil 37
44 25 Percentil 75 Percentil 38
45 Bilaga 9 Östergötlands län 39
46 25 Percentil 75 Percentil 40
47 25 Percentil 75 Percentil 41
48 Bilaga 10 Södermanlands län 42
49 25 Percentil 75 Percentil 43
50 25 Percentil 75 Percentil 44
51 Bilaga 11 Västmanlands län 45
52 25 Percentil 75 Percentil 46
53 25 Percentil 75 Percentil 47
54 Bilaga 12 Värmlands län 48
55 25 Percentil 75 Percentil 49
56 25 Percentil 75 Percentil 50
57 Bilaga 13 Örebro län 51
58 25 Percentil 75 Percentil 52
59 25 Percentil 75 Percentil 53
60 Bilaga 14 Uppsala län 54
61 25 Percentil 75 Percentil 55
62 25 Percentil 75 Percentil 56
63 Bilaga 15 Gävleborgs län 57
64 25 Percentil 75 Percentil 58
65 25 Percentil 75 Percentil 59
66 60
67 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax
Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i
Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.
Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län
Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Omslagsbild: Storforsen, Piteälven i oktober 2010. Foto Sten Bergström. Författare: Uppdragsgivare:
Klimat och hydrologi
Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28
Långvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Gunn Persson, Elin Sjökvist, Hanna Gustavsson, Johan Andréasson och Kristoffer Hallberg Rapport Nr 2012-10. Klimatanalys för Västmanlands län
Gunn Persson, Elin Sjökvist, Hanna Gustavsson, Johan Andréasson och Kristoffer Hallberg Rapport Nr 2012-10 Klimatanalys för Västmanlands län Pärmbild: Natur och bebyggelse. Foto: Länsstyrelsen Västmanlands
Framtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker
KLIMATOLOGI Nr 38, 2015 Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker Gunn Persson, Linda Nylén, Steve Berggreen-Clausen, Peter Berg, David Rayner och Elin Sjökvist Pärmbilden föreställer
Klimatanalys för Blekinge län
2012:1 Klimatanalys för Blekinge län Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2012:1 Rapportnamn: Klimatanalys för Blekinge län, ingår även som bilaga till Regional klimatoch sårbarhetsutredning
Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström
Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Utsläppen fortsätter att öka även i Sverige Källa: Naturvårdsverket I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för
Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Klimatanalys för Uppsala län
Gunn Persson, Elin Sjökvist, Linda Nylén, Maria Andersson, Håkan Persson, Jonas Sjögren och Kristoffer Hallberg Rapport Nr 2013-9 Klimatanalys för Uppsala län Pärmbild: Björns skärgård Foto: Länsstyrelsen
Klimatanalys. Värmlands län
Klimatanalys Värmlands län PUBLIKATIONSNUMMER 2014:02 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2014:02 ISSN 0284-6845 Foton: Omslagsbild sjön Stor-En, Niclas Hjerdt SMHI. Rapporten är sammanställd av Gunn Persson,
Klimatanalys för Örebro län
Klimatanalys för Örebro län Modellering av temperatur, nederbörd och vattenflöden i ett framtida klimat. www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2011:20 Omslagsfoto: Bakgrundskartor: Karlslund (Svartån) 1977,
Klimatanalys för Skåne län
Gunn Persson, Elin Sjökvist, Sofia Åström, Dan Eklund, Johan Andréasson, Anna Johnell, Magnus Asp, Jonas Olsson och Signild Nerheim Rapport Nr 2011-52 Klimatanalys för Skåne län Pärmbild: Rönne å svämmar
Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län - Risker för översvämningar och höga flöden
Anna Johnell, Dan Eklund, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg och Björn Stensen Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län - Risker för översvämningar och höga flöden 2 Författare: Uppdragsgivare:
Klimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften
Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Sten Bergström SMHI http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans! National Oceanic and
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden
Nr. 2008-71 Rapport Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden Signild Nerheim 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Gotlands kommun 2008-71 Granskare: Granskningsdatum:
Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström
Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström Aktuella klimatanpassningsfall med gemensam problematik Stockholm Fysisk planering Hammarby Sjöstad, Stockholm Kalmar Färjestaden Västerås
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Framtida perioder med hög risk för skogsbrand
Framtida perioder med hög risk för skogsbrand - Analyser av klimatscenarier - Analyser av klimatscenarier rubrik andra raden Underrubrik 2 Redaktörer SMHI: Elin Sjökvist, Jenny Axén Mårtensson, Jörgen
Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Klimatkorrigerad investeringsstrategi
Exempel på användning av klimatscenarier i effektstudier Klimatkorrigerad investeringsstrategi Rossby centre användarforum Norrköping 2010-10-21 Roger Hugosson - Vattenfall AB Vattenkraft Johan Andreasson
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Framtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Klimatscenarier för Sverige
KLIMATOLOGI Nr 15, 2015 Klimatscenarier för Sverige Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier Elin Sjökvist, Jenny Axén Mårtensson, Joel Dahné, Nina Köplin, Emil Björck,
Gustavsson H., Andreasson J., Eklund D., Hallberg K., Persson G., Sjökvist E. och Tengdelius Brunell, J.
Gustavsson H., Andreasson J., Eklund D., Hallberg K., Persson G., Sjökvist E. och Tengdelius Brunell, J. Rapport Nr 2011-54 Klimatanalys för Norrbottens län Pärmbild: Länsstyrelsen, Norrbotten. Författare:
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Framtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
DAMMSÄKERHET. Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring - metodutveckling och scenarier Rapport 11:25.
DAMMSÄKERHET Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring - metodutveckling och scenarier Rapport 11:25 Rapport 0X:XX Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat
Framtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCP-scenarier. Rapport april 2016
Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCP-scenarier Rapport april 2016 2 Titel: Framtida perioder med hög risk för skogsbrand enligt HBV-modellen och RCPscenarier Rapport
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI
Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI 2.0 1.5 1.0 0.5 1924 2000 Mälarens nivåer 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01 1000 750 500 250 Mälarens
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Vad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Gunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström
Gunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström Rapport Nr 2011-45 Klimatanalys för Västra Götalands län Pärmbild: Viskans
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
UPPDRAGSRAPPORT NR Scenarier för framtida skogsbrandrisk - Studier med två brandriskmodeller
Marie Gardelin, Johan Andréasson, Jonas Olsson, Jörgen Sahlberg, Björn Stensen och Wei Yang UPPDRAGSRAPPORT NR 11-77 Scenarier för framtida skogsbrandrisk - Studier med två brandriskmodeller Pärmbild.
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata
Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Historiska klimatdata år 191 makroklimat år 1 lokalklimat mikroklimat Klimatpåverkan på byggnader Framtida klimatdata år 1 Det finns många klimatscenarier
Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata
Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata Historiska klimatdata år 13 Framtida klimatdata makroklimat lokalklimat mikroklimat år 191 Klimatpåverkan på byggnader år 1 Det finns många klimatscenarier
Hydrologiska framtidsfrågor
Hydrologiska framtidsfrågor Klimatet Vattentillgången Energin Den fysiska planeringen Havet Miljön Modellerna i vattenförvaltningen Koldioxiden i luften Mål för att landa på + 2 grader Water resources
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen
KLIMATOLOGI Nr 14, 2015 Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen Anna Eklund, Jenny Axén Mårtensson, Sten Bergström, Emil Björck, Joel Dahné, Lena Lindström, Daniel Nordborg, Jonas
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Klimatscenarier för urbana regioner. Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Klimatscenarier för urbana regioner Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Nordregio 8 juni 2011 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet
RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?
Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Claes Hernebring DHI Sverige AB claes.hernebring@dhi.se Pågående arbete Svenskt Vatten/FORMAS: REGNINTENSITET I EUROPA MED FOKUS PÅ SVERIGE - ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV
2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
Rapport Nr. 2007-53 Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge Signild Nerheim Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Länsstyrelsen i Skåne
Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson
Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE Erik Mårtensson emn@dhi.se Agenda Bakgrund Klimatmodeller Framtida klimat på Kristianstadsslätten Klimat- och uttagsscenarier
Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Framtidsklimat i Gotlands län
KLIMATOLOGI Nr 31, 2015 Framtidsklimat i Gotlands län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström
Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström Nordic-Baltic projects on the impact of climate change on renewable energy Climate Water and Energy 21-22 Climate and Energy 23-26 Climate
Framtidsklimat i Uppsala län
KLIMATOLOGI Nr 20, 2015 Framtidsklimat i Uppsala län enligt RCP-scenarier Elin Sjökvist, Magnus Asp, Jenny Axén Mårtensson, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Linda Nylén,
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
David Hirdman. Senaste nytt om klimatet
David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Framtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige
Nederbörd och översvämningar i framtidens Sverige 2 MSB:s kontaktpersoner: Cecilia Alfredsson, 010-240 50 82 Ulrika Postgård, 010-240 50 33 Publikationsnummer MSB 973-februari 2016 ISBN 978-91-7383-641-8
Metodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande flöden för dammanläggningar med två generationer klimatscenarier. Elforsk rapport 14:27
DAMMSÄKERHET Metodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande flöden för dammanläggningar med två generationer klimatscenarier Elforsk rapport 14:27 Metodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande
Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).
Klimatscenariokartor Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Dessa är intimt sammankopplade genom människans påverkan på klimatet och genom samhällets
Framtidsklimat i Skånes län
KLIMATOLOGI Nr 29, 2015 Framtidsklimat i Skånes län enligt RCP-scenarier Alexandra Ohlsson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén,
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans