Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
|
|
- Sebastian Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Nr Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge Signild Nerheim
2 Pärmbild. Bilden föreställer
3 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Länsstyrelsen i Skåne län Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Jan Andersson 2007/1084/ Signild Nerheim Uppdragstagare SMHI NORRKÖPING Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne län Malmö Distribution Länsstyrelsen i Skåne Län Projektansvarig Signild Nerheim Signild.Nerheim@smhi.se Kontaktperson Mats Åkesson 040/ mats.akesson@m.lst.se Klassificering (x) Allmän ( ) Affärssekretess Nyckelord Historiska och framtida vattenstånd, IPCC, Skåne och Blekinge Övrigt #
4 Denna sida är avsiktligt blank
5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND VATTENSTÅND Vattenståndsvariationer i Skåne och Blekinge Högsta historiska vattenstånd KLIMATFÖRÄNDRINGAR IPCC Regional modellering Metod RESULTAT Fördelning av höga vattenstånd Höga vattenstånd i framtidens klimat REFERENSER APPENDIX... 14
6 Denna sida är avsiktligt blank
7 1 Sammanfattning Klimateffekter kan på sikt medföra en allmän höjning av havsytans nivå. Forskningsresultat från IPCC och SMHI visar att för Skåne- och Blekingekusten kan medelvattenytan år 2100 komma att ligga mellan 22 och 72 cm över dagens nivå, beroende på scenario och landhöjning. Höjda havsnivåer på grund av ett varmare klimat vill för Skåne och Blekinge innebära att de extrema vattenstånd som idag har återkomsttider på 100 år i framtiden kommer att inträffa betydligt oftare. För det lägre scenariot handlar det om att ett högt vattenstånd inträffar 2-10 gånger så ofta som idag, medan det för det högre scenariot kan bli ca 50 gånger så ofta. I scenariot high case kommer t ex ett vattenstånd på 229 cm relativt RH70 i Viken i norra Öresund att ha 100 års återkomsttid. Det är 66 cm högre än det högsta som har observerats där. För Kungsholmsfort kommer 100 års återkomstnivå att bli 186 cm relativt RH70; 52 cm högre än rekordet från år 1914 på 134 cm. 2 Bakgrund Denna rapport har tagits fram av SMHI åt Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län för att utgöra underlag för kustplanering. Rapporten beskriver framtida vattenstånd längs Skåne- och Blekingekusten jämfört med dagens situation. Vattenståndsvariationer är en viktig faktor vid planering längs kusten. Även bakåt i tiden har höga vattenstånd skapat problem för kustkommunerna. Med fortsatt stigande vattenstånd kommer det som idag är extrema vattenstånd att bli vanligare. De senaste 30 åren har medelvattenytan stigit med ca 3 mm om året, och stigningstakten har ökat jämfört med tidigare ( ). En vattenståndshöjning på 3 mm om året innebär en ökning på 33 cm från FN:s klimatpanel, IPCC, skriver i sin senaste rapport att vattenytan förväntas stiga mellan cm globalt från I norra Sverige motverkas effekten av landhöjningen, men i södra Sverige kommer stigningen att märkas. Sveriges kuster kommer dessutom att påverkas av en lokal vattenståndshöjning i Nordsjön och Skagerrak. Denna beror på faktorer som ökade västvindar och ändrad sötvattenbalans, och är ca 20 cm för ett genomsnittligt klimatscenario 1. Redan idag skapar höga vattenstånd ibland problem för kusten. Nedan beskrivs historiska vattenstånd och hur vattenståndet varierar på olika kuststräckor. Därefter beskrivs klimatförändringarna och deras effekt på vattenståndet lokalt i Skåne och Blekinge. 1 I IPCC-rapporten används olika utsläppsscenarier för växthusgaser. Höga utsläpp leder till högre globala medeltemperaturer och större vattenståndsförändringar, lägre utsläpp leder till en mer begränsad ökning i medeltemperatur och en mer moderat vattenståndsförändring. Det scenario som används för att visa regionala ändringar är ett medelscenario m a p klimatförändringar. Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 1
8 3 Vattenstånd SMHI mäter vattenstånd på 23 stationer längs hela Sveriges kust varje timme. Stationsnätet har en geografisk täthet som ger en representativ bild av vattenståndsvariationerna längs hela kusten. Figur 1 visar stationsnätet för södra Sverige. Figur 1. SMHI:s mätstationer för vattenstånd i södra Sverige.Positionerna har valts så att man skall få representativa mätningar för hela Sveriges kust. Den långsamt varierande generella vattenståndsnivån i Östersjön beror delvis på hur högt vattenståndet är i Nordsjön och Skagerrak, och huruvida vindarna ger inflöden eller utflöden. Till exempel gav en långvarig period med huvudsakligen västvindar höga vattenstånd i hela Östersjön vintern Kortperiodiga variationer uppkommer på grund av lufttrycket och kraftiga vindar: kraftiga lågtryck ger högre vattenstånd, kraftig vind in mot kusten ger uppstuvning av vatten och höga vattenstånd 2. Väderförhållanden som ger högt vatten i ett havsområde kan ge lågt vatten i ett annat. Vattenstånd anges i SMHI:s observationer och varningar som cm relativt medelvattenytan innevarande år. Årets medelvattenstånd är ett beräknat värde från en lång serie av årsmedelvärden. Förändringen i medelvattenyta från år till år påverkas både av landhöjningen och av lokala skillnader i vattenstånd över tid och är inte konstant över hela Sverige. Därför är resultaten i rapporten relaterade till höjdsystemet RH70 som är ett fast system. Faktaruta Återkomsttid: Om ett värde, t.ex. ett högt havsvattenstånd, har 100 års återkomsttid innebär det att värdet i medeltal uppnås en gång vart hundrade år. För att bedöma riskerna för en kust eller byggnationer vid kusten är det viktigt att veta hur ofta ett högt vattenstånd kommer att inträffa. En statistisk beräkning av återkomstnivåer är ett sätt att visa hur pass vanligt ett vattenstånd över en viss nivå är. 2 Längs Västkusten bidrar tidvattnet till vattenståndsvariationer. Tidvattnet stryps i Öresund och Bälten, och tidvattenvariationer finns därför inte i Östersjön. 2 Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
9 Ett exempel: På mätstationen Kungsholmsfort har ett vattenstånd på 100 cm relativt höjdreferenssystemet RH70 en återkomsttid på 10 år beräknat från historiska data. Det innebär att under en period på tio år är det statistiskt sannolikt att det ett av åren kommer att bli så högt vatten som 100 cm relativt RH70. Det betyder också att det är statistiskt sannolikt att de övriga åren är årets högsta vattenstånd lägre än 100 cm. 100 års återkomsttid, d v s ett vattenstånd som inträffar en gång på 100 år, är vid Kungsholmsfort 125 cm relativt RH70. Återkomsttiden speglar en händelses frekvens men säger inget om när händelsen kommer att inträffa. 3.1 Vattenståndsvariationer i Skåne och Blekinge SMHI mäter idag vattenstånd på sex stationer vid Skåne- och Blekingekusten: Viken, Barsebäck, Skanör, Simrishamn och Kungsholmsfort och data från dessa har analyserats här, tillsammans med data från Ystad (perioden ). Kungsholmsfort är den äldsta av stationerna: Serien är obruten från 1886-idag. I Ystad började mätning av vattenstånd samtidigt, men mätstationen lades ner Mätningarna i Simrishamn började 1983 har ersatt Ystad och från 1992 bidrar Skanör till en komplett bild av sydkustens vattenståndsvariationer. Klagshamn, Barsebäck och Viken mäter vattenståndet längs svenska sidan av Öresund. Klagshamn-serien är längst, 1930-idag; Barsebäck startades 1937, men där finns ett avbrott i serien mellan Viken-serien går från 1976-idag Högsta historiska vattenstånd Tabell 1 visar högsta uppmätta havsvattenstånd i Skåne och Blekinge, samt under en kortare period i Halmstad som är representativ för vattenståndet i Laholmsbukten. Rekorden sprider ut sig i tiden, den äldsta maxnoteringen är från Ystad år 1904 då havsvattenstånd 166 cm över dagens medelvattenyta blev uppmätt; 171 cm relativt RH70. Högsta notering på Viken är 163 cm relativt RH70, år Rekordnoteringen på Klagshamn är från år I Barsebäck noterades högsta mätta värde så sent som år Det finns ingen referens till RH70 för Halmstad, men resultat relativt medelvattenytan har tagits fram. 3 Det finns data från ytterligare stationer. Hanö, Kivik, Limhamn, Landskrona och Torekov är nedlagda stationer där data inte finns i digital form. Stationerna hade bara dygnobservationer, vilket gör att extremvärden inte alltid fångas av mätningarna. Samtliga ligger på kuststräcker som varierar likt som närliggande stationer. Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 3
10 Tabell 1. Högsta uppmätta vattenstånd längs Skåne- och Blekingekusten Vattenståndet anges i cm relativt medelvattenytan år 2006 och i cm relativt RH70. Station Mätperiod Högsta högvatten (cm relativt medelvatten) År högsta högvatten Högsta högvatten (cm relativt RH70) Viken Barsebäck Klagshamn Skanör Ystad Simrishamn Kungsholmsfort Halmstad Höga vattenstånd mellan Det kan vara intressant att se på hur höga vattenstånd man har haft de tio senaste åren relativt RH70. Högst är Viken med 135 cm år 2005 och 140 cm år I januari i år var vattenståndet 127 cm på Barsebäck, 2006 var max 156 cm. På Klagshamn mättes år 2003 vattenståndet 133 cm; 1997 mättes 130 cm och 2001 och 2002 mättes 121 cm. Till nu i år har det på Skanör noterats 123 cm i mitten av januari. I 2001 var årshögsta 134 cm över, och 1997 var max 141 cm. Simrishamn har inte haft höga vattenstånd lika ofta är maxnoteringen för hela mätperioden. Kungsholmsfort hade 111 cm år Vattenståndsvariationer längs olika kuststräckor Det finns både likheter och olikheter mellan närliggande stationer. Viken och Barsebäck varierar på samma sätt, men när det blir högvatten blir det oftast högre vattenstånd i Viken. På kuststräckan Klagshamn-Kungsholmsfort varierar vattenståndet ganska likartat, men lågvatten blir lägre i Skanör och Simrishamn än i Klagshamn och Kungsholmsfort. I vissa högvattensituationer blir det ofta lite lägre vattenstånd i Kungsholmsfort än i Simrishamn. Beroende på vindriktningen påverkas vattennivåerna på olika sätt. Blekingekusten representeras väl av Kungsholmsfort. Närmsta mätstation norrut ligger i Oskarshamn, och vattenståndet där varierar på samma sätt som kuststräckan Kungsholmsfort Klagshamn. Generellt är låga vattenstånd mer markerade på Skånes sydkust, och under vissa väderförhållanden är också höga vattenstånd lite högre där. Dataserierna visar att det i huvudsak finns två regimer för vattenståndsvariationer, och att gränsen går ungefär vid Öresundsbron. I de två områdena blir det högt vattenstånd för ganska olika väderlekar, och det kan faktiskt vara högt vatten i norra Öresund samtidigt som det är lågt vatten i södra Östersjön eller tvärtom. Det finns 4 Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
11 vissa tendenser att höga vattenstånd blir högre vid Skånes sydkust, annars är det inga stora skillnader på under vilka förutsättningar det blir högt vatten längs kusten från Klagshamn till Kungsholmsfort. 4 Klimatförändringar Klimateffekter kan på sikt medföra en allmän höjning av havsytans nivå. Utvärdering av simuleringar och analyser inom detta område görs bland annat av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), ett organ upprättat av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN. Nationella analyser för detaljerade förhållanden i svenska vatten görs av SMHI:s Rossby Centre. Beräkningarna baseras på de bästa möjliga antaganden som kan göras i dagsläget men innehåller osäkerheter eftersom vi inte vet hur utsläppssituationen ser ut i framtiden. Efterhand som mätserierna av klimatdata blir längre kommer precisionen i beräkningarna att höjas. 4.1 IPCC När man betraktar hela omfånget av globala modeller och olika utsläppsscenarier (dvs. antaganden om hur mycket utsläppet av bl.a. växthusgaser kommer att öka i framtiden), så visar de på en ökning av den globala medelvattennivån med mellan 9 till 88 centimeter för perioden från 1990 till 2100 enligt IPCCs rapport från 2001 (TAR third assessment report). Resultaten inkluderar osäkerheter i förändringar av landis, permafrost och sedimenttransport. Det ingår också ett bidrag för ice dynamic uncertainty för Grönland. I IPCC:s rapport från 2007 (AR4 assessment report 4) grundas resultaten om framtida vattenståndsnivåer på de senaste framstegen inom klimatmodellering. Jämfört med TAR innehåller rapporten från 2007 mer avancerade resultat med troligaste värden och ett uppskattat osäkerhetsintervall. Den nya uppskattningen av osäkerhetsintervallet, cm, grundar sig bl.a. på ett större antal förbättrade klimatmodeller och förbättrad information om osäkerheter i drivningen av modellerna. Jämfört med TAR, som redovisar min och max, omfattar osäkerhetsintervallet här 5 till 95-percentilen av modellomfånget. Det presenterade osäkerhetsintervallet är ett globalt medelvärde men här har man inte med bidraget för ice dynamic uncertainty. Skulle detta tas med kan scenarierna för de högre nivåerna komma att ligga ytterligare m högre. AR4 visar att medelvattenytan i Nordsjön kan ligga upp mot 0.2 m över det globala medelvärdet. Även i TAR konstaterade man att olika modeller ger mer eller mindre högre värden för Nordsjön men det finns ingen sammanvägning av resultaten. Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 5
12 4.2 Regional modellering Rossby Centre har använt två utsläppsscenarier 4 (A2 och B2) i kombination med två globala modeller (ECHAM4 & HadAM3H) för att simulera framtida regionala förändringar av vattenståndsnivåer i Östersjön. Den modell som SMHI använt för Östersjön kallas RCO. En referenssimulering av vattenståndet för ca 100 år bakåt i tiden ( ) kombinerat med skillnader från simulerade klimatologiska månadsmedeländringar för perioden ger fyra scenarier som beskriver hur vattenståndsnivåerna förändras om ca 100 år. Resultaten från referenssimuleringen med RCO-modellen har jämförts med mätdata längs Sveriges kust. Modellen fångar väl variation och nivåer för egentliga Östersjön och norrut. Längs Sveriges sydligaste kuststräckor underskattas dock höga havsnivåer pga. modellens utformning. I rapporten har därför endast de globala medelvärdena samt bidraget i Skagerrak använts tillsammans med historiska data för att uppskatta framtida extrema havsnivåer. I de studier som gjorts för egentliga Östersjön har det visats att framtidens vattenstånd kommer att få en något annorlunda fördelning där det oftare blir extrema vattenstånd, vilket tyder på att det high case som visas i rapporten kan vara i underkant. När den regionala modellen förbättras kan analysen göras om för Skåne och Blekinge. 4.3 Metod Historiska vattenståndsmätningar har analyserats med avseende på återkomstnivåer/tider. Nivåerna för 2, 10, 50 och 100 års återkomst visas nedan för dagens klimat och för klimatet i framtiden (år ) tillsammans med det 95%-iga konfidensintervallet. För att resultaten från en beräknad återkomsttid skall vara tillförlitliga finns det till exempel inom dammsäkerhetsarbetet en rekommendation att man kan räkna en återkomsttid som är dubbelt så lång som mätserien. Faktaruta Konfidensintervall: Med t.ex. ett 95-procentigt konfidensintervall menas att ett värde ligger inom intervallet med 95 procents sannolikhet. Nivåerna för höga vattenstånd i framtidens klimat har beräknats genom att använda resultaten från IPCC-rapporten. Resultatens Low case innebär en höjning av vattenytan på 18 cm (globalt medelvärde) + 20 cm för lokala förändringar. High case innebär en höjning av vattenytan på 59 cm + 20 cm. Dessutom tas hänsyn till landhöjningen. Resultaten gäller åren Det är sannolikt att stigningen ökar mot slutet av århundradet, så det går därför inte att halvera ökningen och låta den gälla för år En översikt över utsläppsscenarierna och vilken samhällsutveckling som hänger ihop med dessa finns i FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden. Sammanfattning för beslutsfattare, Rapport 5677, Naturvårdsverket. 6 Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
13 Återkomsttid för en viss händelse är ett statistiskt mått. I appendix visas en tabell som redovisar sannolikheten i procent att ett värde med en viss återkomsttid uppnås eller överträffas under olika perioder. Till exempel är det 63 % sannolikt att nivån för 100 års återkomsttid uppnås under 100 år. 5 Resultat Tabell 2 visar beräknade återkomstnivåer på historiska data för olika återkomsttider i cm relativt RH70. Statistiken gäller dagens klimat, och är mest tillförlitlig för långa tidsserier. Kursiverade siffror anger 95%-igt konfidensintervall för det framräknade återkomstvärdet. När konfidensintervallet är stort är resultatet mer osäkert än när konfidensintervallet är litet. Generellt har Viken, Klagshamn, Skanör och Ystad högt vattenstånd oftare än Barsebäck, Simrishamn och Kungsholmsfort. Skanör har högst 2-års återkomstnivå, 111 cm. Eftersom mätserien från Skanör bara är 14 år lång är 50 års återkomstnivån ganska osäker. Tabell 3 på nästa sida visar höjningen av medelvattenytan i framtidens klimat. Höjningen blir störst längst söderut eftersom landhöjningen är minst där. Tabell 2. Beräknade återkomstnivåer från historiska data för årshögsta vattenstånd. Tabellen visar vattenstånd i cm relativt RH70 för återkomsttiderna 2, 10, 50 och 100 år. 95% konfidensintervallet visas som kursiverad text. Tabellen gäller dagens klimat. **Halmstads värden är beräknade från dygnsmätningar och anges i cm relativt medelvatten. 2 år 10 år 50 år 100 år Viken Barsebäck , Klagshamn Skanör Ystad Simrishamn Kungsholmsfort Halmstad** Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 7
14 Tabell 3. Höjningen av medelvattenytan för Skåne och Blekinge för olika klimatscenarier. På grund av landhöjningen blir vattenståndsökningen större längst syd i landet. Notera att ökningen av medelvattenytan är angett relativt RH70 och inte relativt dagens medelvattenyta. Skanör- Simrishamn Viken-Klagshamn, Kunghsolmsfort Low case cm cm High case cm cm 5.1 Fördelning av höga vattenstånd Figur 2 - Figur 8 visar sannolikhetsfördelningen av årshögsta havsnivåer på Viken, Barsebäck, Klagshamn, Skanör, Ystad, Simrishamn och Kungsholmsfort. I figurerna visas fördelningen för dagens klimat, beräknat på observationer, och fördelningen för två olika fall för framtidens klimat. 0.5 (50 %) sannolikhet motsvarar 2 års återkomsttid. För Viken är 2 års återkomstnivån för historiska data beräknat till 106 cm relativt RH70. I Figur 2 läser man av grafen att 0.5 sannolikhet ligger i underkant av 110 cm. Figurerna har samma axel för vattenståndet, och man kan därför lätt jämföra nivåer mellan stationerna. Årshögsta havsnivåer Viken Sannolikhet obs obs & low case obs & high case cm relativt RH70 Figur 2. Fördelning av årshögsta havsnivåer Viken för dagens klimat och för framtidens (år ) high och low case. Figuren visar sannolikheten för att en viss nivå kommer att inträffa. En sannolikhet på 0.5, d v s 50 %, motsvarar 2 års återkomsttid; i ett av två år inträffar detta.skärningspunkten mellan kurvorna och 0.5-sannolikhetsnivån visas som cirklar i figuren. 8 Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
15 Årshögsta havsnivåer Barsebäck Sannolikhet obs obs & low case obs & high case cm relativt RH70 Figur 3. Fördelning av årshögsta havsnivåer Barsebäck i dagens och framtidens klimat. Mätserien hade ett uppehåll mellan 1970 och Årshögsta havsnivåer Klagshamn Sannolikhet obs obs & low case obs & high case cm relativt RH70 Figur 4. Årshögsta havsnivåer Klagshamn i dagens och framtidens klimat. Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 9
16 Årshögsta havsnivåer Skanör Sannolikhet obs obs & low case obs & high case cm relativt RH70 Figur 5. Årshögsta havsnivåer Skanör i dagens och framtidens klimat. Dataserien på Skanör är relativt kort, så osäkerheten är större än för andra, längre mätserier. Årshögsta havsnivåer Ystad Sannolikhet obs obs & low case obs & high case cm relativt RH70 Figur 6. Årshögsta havsnivåer Ystad i dagens och framtidens klimat. 10 Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
17 Årshögsta havsnivåer Simrishamn obs obs & low case obs & high case Sannolikhet cm relativt RH70 Figur 7. Årshögsta havsnivåer Simrishamn i dagens och framtidens klimat. Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort Sannolikhet obs obs & low case obs & high case cm relativt RH70 Figur 8. Årshögsta havsnivåer Kunghsolmsfort i dagens och framtidens klimat. Mätserien på Kungsholmsfort är längst av alla i analysen. Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 11
18 5.2 Höga vattenstånd i framtidens klimat Tabell 4 och Tabell 5visar beräknade återkomstnivåer för olika återkomsttider för framtidens klimat, d v s klimatet år Tabell 4 visar resultaten för low case med en global ökning av vattenståndet på 18 cm från ; Tabell 5 visar resultaten för high case där den globala ökningen är 59 cm. En lokal ökning på 20 cm och landhöjningen är med i beräkningarna. Generellt kan man säga att om det blir den lägsta förväntade höjningen av vattenståndet kommer det som idag är 100 års återkomstnivåer att inträffa med mellan 10 och 50 års återkomsttider, för Simrishamn och Klagshamn antagligen oftare. Samtidigt kommer 100 års återkomstnivåerna i det framtida klimatet att höjas med mellan ca 20 och 30 cm relativt RH70, beroende på landhöjningen. Om det istället blir den högsta förväntade höjningen (Tabell 5) av vattenståndet kommer det som idag är 100 års återkomstnivåer att inträffa varje eller vartannat år. 100 års återkomstnivåer i detta framtida klimat kommer att ligga ca cm högre än dagens 100års-nivåer. Tabell 4. Beräknade återkomstnivåer för årshögsta vattenstånd för framtidens klimat ( ) och olika återkomsttider. 95% konfidensintervallet återfinns som kursiverad text. Tabellen gäller för den minsta förväntade höjningen av vattenståndet. Viken Barsebäck Klagshamn Skanör Ystad Simrishamn Kungsholmsfort 2 år 10 år 50 år 100 år Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
19 Tabell 5. Beräknade återkomstnivåer för årshögsta vattenstånd för framtidens klimat ( ) och olika återkomsttider. 95% konfidensintervallet återfinns som kursiverad text. Tabellen gäller för den högsta förväntade höjningen av vattenståndet. Viken Barsebäck Klagshamn Skanör Ystad Simrishamn Kungsholmsfort 2 år 10 år 50 år 100 år Referenser Meehl, G.A., T.F. Stocker, W.D. Collins, P. Friedlingstein, A.T. Gaye, J.M. Gregory, A. Kitoh, R. Knutti, J.M. Murphy, A. Noda, S.C.B. Raper, I.G. Watterson, A.J. Weaver and Z.-C. Zhao, 2007: Global Climate Projections. In: Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Solomon, S., D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor and H.L. Miller (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge 13
20 7 Appendix Tabell 6 visar sannolikheten för att ett värde med en viss återkomsttid uppnås eller överträffas. Vi ser att sannolikheten för att nivån för 100 års återkomsttid faktiskt inträffar under 100 år är 63 %. Sannolikheten för att nivån med återkomsttid 100 år inträffar under en 50-års-period är 40 %. Tabell 6. I nedanstående tabell redovisas sannolikheten, i procent, att ett värde med en viss återkomsttid uppnås eller överträffas under en period av 5, 10, 25, 50, 100 och 1000 år. Period (år) Återkomsttid år 10 år 50 år 100 år Nr SMHI Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge
21 Denna sida är avsiktligt blank
22 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax
Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merHavsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden
Nr. 2008-71 Rapport Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden Signild Nerheim 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Gotlands kommun 2008-71 Granskare: Granskningsdatum:
Läs merHavsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun
Rapport Nr. 2009-53 Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun Amund E. B. Lindberg, Sofia Åström och Hans Björn Pärmbild. Bilden föreställer 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Amund E.
Läs merÖversvämningskartering Lidingö kommun
Rapport Nr. 2009-48 Översvämningskartering Lidingö kommun Amund E. B. Lindberg, Hanna Gustavsson, Sofia Åström och Hans Björn Pärmbild. Bilden föreställer 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr:
Läs merBILAGA B.8. 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå
BILAGA B.8 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn Malmporten Luleå Dokumentitel: 02.15.4 SMHI, Dimensionerande havsnivåer Luleå hamn Dokumentdatum: 2014-09-16 Version: 1 Organisation: Upprättad
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA
EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA TITEL Extremvattenstånd i Karlskrona FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM
EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM TITEL Extremvattenstånd i Stockholm FÖRFATTARE Maria Andersson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post: anna.jansson@msb.se
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I HELSINGBORG
EXTREMVATTENSTÅND I HELSINGBORG TITEL Extremvattenstånd i Helsingborg FÖRFATTARE Signild Nerheim, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I LANDSKRONA
EXTREMVATTENSTÅND I LANDSKRONA TITEL Extremvattenstånd i Landskrona FÖRFATTARE Signild Nerheim, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA
EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA TITEL Extremvattenstånd i Haparanda FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I NORRKÖPING
EXTREMVATTENSTÅND I NORRKÖPING TITEL Extremvattenstånd i Norrköping FÖRFATTARE Maria Andersson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post: anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I KALMAR
EXTREMVATTENSTÅND I KALMAR TITEL Extremvattenstånd i Kalmar FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merBILAGA 1 BERÄKNINGAR HÖGVATTEN
UPPDRAG Strategi för klimatanpassning av Båstads och Torekovs hamn UPPDRAGSNUMMER 13006106 UPPDRAGSLEDARE Joanna Theland UPPRÄTTAD AV Beatrice Nordlöf DATUM Bakgrund Högvatten och havsnivåhöjning I framtiden
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I ÅHUS
EXTREMVATTENSTÅND I ÅHUS TITEL Extremvattenstånd i Åhus FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se PROJEKTANSVARIG
Läs merBeräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I KARLSHAMN
EXTREMVATTENSTÅND I KARLSHAMN TITEL Extremvattenstånd i Karlshamn FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I FALSTERBO
EXTREMVATTENSTÅND I FALSTERBO TITEL Extremvattenstånd i Falsterbo FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post: anna.jansson@msb.se
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I KUNGSBACKA
EXTREMVATTENSTÅND I KUNGSBACKA TITEL Extremvattenstånd i Kungsbacka FÖRFATTARE Maria Andersson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post: anna.jansson@msb.se
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merSMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige
SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merYttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län
Länsstyrelsen Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Datum: 2013-06-25 Ersätter tidigare version, daterad 2013-06-18 Vår referens: 2013/685/10.1 Er referens: 451-3430-2013 Yttrande över remiss Rekommendationer
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merNorrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå
Uppdragsnr: 10191512 1 (6) PM Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer 1 Bakgrund Norrköpings kommun arbetar med planeringen för ett nytt resecentrum i samband med utbyggnaden av Ostlänken. WSP
Läs merEROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN
RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merNy referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar
Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I HALMSTAD
EXTREMVATTENSTÅND I HALMSTAD TITEL Extremvattenstånd i Halmstad FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merHavsvattenstånd vid svenska kusten
Mareografen (den gula byggnaden) på Landsort där SMHI utförde mätningar av havsvattenstånd under åren 1886 till 2006. Stationen har ersatts av en ny station några kilometer norrut. Havsvattenstånd vid
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I MALMÖ
EXTREMVATTENSTÅND I MALMÖ TITEL Extremvattenstånd i Malmö FÖRFATTARE Maria Andersson och Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post:
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merErik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Läs merKarakteristiska havsvattenstånd vid Norrtäljevikens mynning i dagens och framtidens klimat
Handläggare: Datum: 2018-02-13 Maria Andersson Dnr: 2018/61/9.5 Granskare: Uppdragsgivare: Sweco Energuide AB Sofia Åström Er ref: Carsten Staub Karakteristiska havsvattenstånd vid Norrtäljevikens mynning
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merRiskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl
Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merVattenflöden kring Helgeandsholmen
Nr. 2008-9 Rapport Vattenflöden kring Helgeandsholmen Sten Bergström, Signild Nerheim Pärmbild. Bilden föreställer 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Sten Bergström Stockholms Stadsbyggnadskontor
Läs merSofia Åström, Signild Nerheim, Maria Andersson. RAPPORT NR 2011-45 Uppdaterad klimatanalys av havsvattenstånd i Västra Götalands Län
Sofia Åström, Signild Nerheim, Maria Andersson RAPPORT NR 2011-45 Uppdaterad klimatanalys av havsvattenstånd i Västra Götalands Län Pärmbild. Bilden föreställer 2 RAPPORT NR 2011-45 Författare: Uppdragsgivare:
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merOSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Läs merMaria Andersson. RAPPORT NR Modellering av lokala effekter på extrema havsvattenstånd
Maria Andersson RAPPORT NR 2017-48 Modellering av lokala effekter på extrema havsvattenstånd Pärmbild. Bilden visar upprört hav under stormen Urd, december 2016. Foto: Signild Nerheim, SMHI. RAPPORT NR
Läs merAtt bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström
Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs merPM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar
/ Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar Datum 2014-04-16 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Uppdrag Beställare HSB BOSTAD AB T: +46-10-615 60 00 D: F: +46-10-615 20 00
Läs merBeräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust
KLIMATOLOGI Nr 45, 2017 Beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust Sofie Schöld, Cajsa-Lisa Ivarsson, Signild Nerheim och Johan Södling Pärmbild. En stormflod illustrerad av Veronica Wärn. ISSN:
Läs merKlimat och hydrologi
Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merStigande havsnivåer och ökad översvämningsrisk - hur påverkar klimatförändringen Sveriges kuster?
FORSKNING Stigande havsnivåer och ökad översvämningsrisk - hur påverkar klimatförändringen Sveriges kuster? 2 Faktaruta Rapporten är en leverens i forskningsprojektet Hazard Support Risk-based decision
Läs merEXTREMVATTENSTÅND I GÖTEBORG
EXTREMVATTENSTÅND I GÖTEBORG TITEL Extremvattenstånd i Göteborg FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merFramtida vattennivåer i Helsingborg
Signild Nerheim och Thomas Hammarklint RAPPORT NR 2010-55 Framtida vattennivåer i Helsingborg Pärmbild. Bilden föreställer SMHI:s pegel i Viken norr om Helsingborg. 2 RAPPORT NR 2010-55 Författare: Uppdragsgivare:
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merRapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.
Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional
Läs merDavid Hirdman. Senaste nytt om klimatet
David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -
Läs merGunnar Ferm (s) Lena Karstensson (m) Margareta Yngveson (s) Eivor Hansson
Sammanträdesprotokoll 1(6) 2009-03-19 Byggnadsnämnden Plats och tid: Hobysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 Beslutande Jonni Karlberg (s) Gunnar Ferm (s) Lena Karstensson (m) Margareta Yngveson (s) Eivor
Läs merRegional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,
Läs merSKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD
STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD PM 2018-06-12 SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD PM Stockholm Vatten och Avfall Henny Samuelsson Stockholm Vatten och Avfall 106 36 Stockholm
Läs mer2012:11. Framtida högvatten. Scenarier för havsnivå och översvämningsområden. www.lansstyrelsen.se/blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län
2012:11 Framtida högvatten Scenarier för havsnivå och översvämningsområden i Blekinge år 2100 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2012:11 Rapportnamn: Framtida
Läs merHavsnivåer i Stockholm : En sammanställning
Signild Nerheim RAPPORT NR 2011-62 Havsnivåer i Stockholm 2011-2110: En sammanställning Nr. 2011-62 SMHI - Havsnivåer i Stockholm 2011-2110: En sammanställning 1 Pärmbild. Gamla stan en solig septemberdag
Läs merVindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem
Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:
Läs merTolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg
Helsingborgs kommun PM Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT ISO 9001:2000 Projektets namn: Helsingborg Klimat Projekt nr: 12801584 Projektledare: Erik Mårtensson
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merStadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret
Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen Gemensamt tjänsteutlåtande SLK Dnr 304-708/2013 EXP Dnr SBK Dnr 2013-05348 TK Dnr T2013-000-02547 MF
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Läs merHavsnivåer i Kalmar län
Signild Nerheim och Johan Södling RAPPORT NR 66 Havsnivåer i Kalmar län Pärmbild. Bilden föreställer Färjestaden på Öland. Foto: Sten Bergström, SMHI RAPPORT NR 2014-66 Författare: Uppdragsgivare: S. Nerheim,
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merDimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merFN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change
FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets
Läs merFysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - Rekommendationer för strandnära byggnationer
Fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - Rekommendationer för strandnära byggnationer Fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat Rekommendationer för
Läs merDatum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Läs merAtt planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom
Läs merFör Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.
PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ Örestads golfbana under översvämningarna i juli 2007 SWECO Environment AB Södra Regionen Vatten- och miljösystem Fredrik Wettemark
Läs merPeter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?
Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merKlimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Läs mer