Kartläggning av åtgärder för att klara avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat Redogörelse för samråd med näringen och berörda myndigheter
|
|
- Inga Eriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kartläggning av åtgärder för att klara avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat Redogörelse för samråd med näringen och berörda myndigheter Samråd har genomförts i två olika skeden. Inledningsvis fick representanter från näringen ge sin syn på vårt uppdrag. I ett senare skede fick representanter från både myndigheter och näringen möjlighet att ge sin syn på vårt förslag till genomförande av uppdraget. Inledande samråd med näringen Synpunkter hämtades in från LRF, Hushållningssällskapet och branschorganisationen Svenska Dränerares Riksförbund, SDR. Underlaget för denna del återges nedan: Vi ser er organisation som en viktig aktör i arbetet med att klimatanpassa avvattningen av den svenska jordbruksmarken. Jag skulle därför inledningsvis vilja ha en diskussion, ca 30 minuter på telefon, med dig eller någon annan representant från din organisation, om er syn på det här uppdraget. Några frågor som underlag för diskussionen: 1. Är avvattningen av jordbruksmarken i nuvarande klimat och framtida klimat ett stort eller litet problem? 2. Vilka är enligt din uppfattning de största hindren för att anpassa avvattningen till ett förändrat klimat? 3. Vilket underlag anser du att vi bör ta fram för främja klimatanpassningen av jordbruksmarken? 4. Ser ni något behov av att låta exempelvis SLU ta fram en vägledning om dimensionering av täckdikning och huvudavvattning i nuvarande och framtida klimat eller anser ni att den kunskap som redan finns i branschen är tillräcklig? Sammanfattningsvis lämnades följande synpunkter, redovisat per delfråga. Fråga 1 Sammanfattningsvis bedöms det vara ett stort till väldigt stort problem om forskarnas klimatscenarier blir verklighet men bedömningen är också att det redan i dagsläget är ett problem. Stigande havsnivåer lyfts som ett särskilt problem vid sidan av förändrade nederbördsmönster. Med problem menas att många markers produktionspotential troligen inte utnyttjas för att avvattningen inte fungerar tillfredsställande. Det är ett till största delen osynligt problem för lantbrukaren eftersom han eller hon inte förstår vilken skörd det skulle kunna ha blivit. (LRF) Man bedömer också kunskapsläget som eftersatt vilket ytterligare bidrar till problemet. Vi har haft en förlorad generation. En stor del av lantbrukarkåren har inte brytt sig om täckdikning. (HS) Sid 1
2 Fråga 2 Sammanfattningsvis lyfts följande problem: Lantbrukarens osäkerhet kring underhåll av diken och de miljökrav som förknippas med detta. Om dikena väl sköttes på ett bra sätt bedöms kapaciteten vara ett mindre problem vi har akuta problem med att dagens diken inte sköts (LRF). Bristande lönsamhet inom lantbruket, grundförbättrande åtgärder görs inte i tillräcklig omfattning. (LRF) Den minskade förståelsen och insikten om markavvattningens betydelse. Osäkert kunskapsläge kring förändrat klimat. Hur projektera och hur hantera havet i framtiden? (HS) Fråga 3 HS Riktlinjer för avrinning. Nu räknar vi med 1,5 l/(s, ha). Är det rätt? Hur tätt ska vi lägga ledningarna vid täckdikning? Simuleringar av huvudavloppen, - vad händer när havsytan stiger? Vilka marker måste vallas in? Havsytescenarier? SDR Masterplan på nivån för huvudavvattning, exempel länsstyrelsen Gotland. LRF Underlag för underhåll av diken. Underlag för befintlig och framtida dimensionering. Fråga 4 Sammanfattningsvis bedöms det som mycket välgörande och värdefullt samt ge en viktig signalverkan för både akademin och näringen. Vikten av att lyfta markavvattningsfrågan och vårda markstrukturen poängteras liksom att det är viktigt att det blir rätt omfattning och att detta material kommer till praktisk användning inom branschen (lantbrukare, entreprenörer och rådgivare). (LRF) När det gäller forskning och utveckling behöver vi se på avvattning, växtnäringsläckage och bevattning i ett sammanhang. (HS) Från SDR poängteras speciellt att dagens normer tagits fram under brukningsförutsättningar som är väldigt olika dagens förutsättningar. Samråd om utkast till PM I det andra skedet fick berörda myndigheter, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges geologiska undersökning samt tidigare nämnda representanter för näringen möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till genomförande av kartläggningen. Underlaget för denna del utgjordes av ett utkast till PM metodik, daterat , samt ett antal frågor relaterade till detta PM. Frågorna återges nedan: Sid 2
3 Vi vill gärna ha en diskussion kring några frågor som ni var och en ombeds fundera på i förväg. Frågorna är av två slag generella kring avvattning av jordbruksmark: 1. Är avvattningen av jordbruksmarken i nuvarande klimat och framtida klimat ett stort eller litet problem? 2. Vilka är enligt er uppfattning de största hindren för att anpassa avvattningen till ett förändrat klimat? 3. Vilket underlag anser du att vi bör ta fram för främja klimatanpassningen av jordbruksmarken? 4. Ser ni något behov av att låta exempelvis SLU ta fram en vägledning om dimensionering av täckdikning och huvudavvattning i nuvarande och framtida klimat eller anser ni att den kunskap som redan finns i branschen är tillräcklig? Därtill har vi några konkreta frågor som rör vårt förslag på metodik för genomförande av kartläggningen. Några aspekter som ni tycker saknas i vårt förslag? 5. Har er myndighet uppdrag eller projekt som anknyter till vårt uppdrag? 6. Känner ni till andra projekt som ni tycker är relevanta för uppdraget? 7. Är ni intresserade av att delta i en referensgrupp? Vad tror ni kan bidra med i en sådan roll? Sammanfattningsvis lämnades följande synpunkter. I det fall synpunkten är numrerad så refererar siffran till frågorna ovan. Onumrerade synpunkter är generella synpunkter på utskickat PM. Jordbruksverkets (JV) kommentarer har infogats i anslutning till respektive synpunkt. Boverket Efterlyser i ert PM ett helhetstänk, utanför själva vattendraget, som greppar behoven både för jordbruksmark och tätort. Både hur markavvattningen direkt påverkar nedströms liggande bebyggelse, men också hur avvattningen påverkar tätortens möjlighet att avvattna bebyggelsen. Samma sak gäller relationen stad och land då förutsättningarna att lagra vatten för bevattning utreds. Lyfter vikten av att beakta eventuella synergier och kostnader för motstående intressen. Så att man inte kommer fram till att det kommer att kosta 1 miljard att avvattna jordbruksmarken samtidigt som det visar sig kosta 2 miljarder att skydda nedströms bebyggelse på grund av avvattningen av jordbruksmark. Med andra ord någon form av, åtminstone översiktlig, konsekvensanalys för andra intressen om dessa åtgärder genomförs. Som uppdraget är formulerat har vi inte möjlighet att omfatta tätortens behov av avvattning. Däremot kommer vi att titta på vilka konsekvenser de åtgärder vi förslår får för tätorten. Vi vill också hänvisa till vårt andra regeringsuppdrag som handlar om kontrollerad översvämning av åkermark, se avsnitt 4.2 i utkast till PM. (5.2 i den färdiga rapporten) Ser gärna att ett av de föreslagna typområdena väljs så att det delvis omfattar exploaterade marker. Minst ett av typområdena kommer att innehålla område med bebyggelse. Sid 3
4 Havs- och vattenmyndigheten Miljöeffekterna, till följd av åtgärder för ökad avvattning, borde få större plats i uppdraget. En beskrivning av konsekvenser och slutsatser med koppling till miljöfrågor efterlyses. Man menar att frågan behöver redovisas i större skala och drar parallell till myndighetens egna dialogprojekt inom vattenkraften. Där började diskussion i ett större sammanhang, i senare sked behov av mer regional diskussion. Går det i ert uppdrag att göra skillnad på områden där det är svårare/ mindre svårt med avvägningar? Man lyfter också frågan om underhåll av diken. Det är en besvärlig fråga då det gäller underhåll av gamla system. Frågan är relevant, men hur ta hänsyn till detta i uppdraget? Skälet till att diskussionen om vattenkraften kunde starta på en mer övergripande nivå var att olika åtgärders effekter på elproduktionen är kända och lättare att beräkna än sambanden mellan statusen på avvattningen och jordbruksproduktionen. Avvägningar mellan olika områden är en fråga som vi har diskuterat i ett dialogprojekt med HaV. Projektet presenteras i HaV:s rapport 2015:10, Nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom jordbruket. Dialogen fortsätter i projektet Fysisk påverkan på jordbruksvatten som vi beskriver i PM:et, avsnitt 4.1 (5.1 iden färdiga rapporten). Kunskap om jordbrukets behov av avvattning är ett viktigt underlag för att göra denna avvägning. Frågan om hur underhåll av diken bör gå till är viktig och behöver utredas vidare, men i det här uppdraget begränsar vi oss till att försöka klarlägga behovet av avvattningskapacitet och bedöma hur stort behovet av underhåll är. Lantmäteriet Efterlyser hantering av de rättsliga aspekterna i uppdraget. Pekar på en risk att förändrat klimat i sin tur kan leda till ökat behov av rättsliga prövningar för anpassning av fysiska anläggningar, t.ex. omprövning av markavvattningsföretag. Detta för också frågan in på kompetensförsörjning av sakkunniga inom markavvattning. De rättsliga aspekterna är belysta i Jordbrukets markavvattningsanläggningar i ett nytt klimat, JV rapport 2013:14 och i vattenverksamhetsutredningen betänkande I vått och torrt, SOU 2014:35. Kartläggningen kommer att bidra med underlag för att uppskatta hur stort antal prövningar det kan komma att röra sig om. Länsstyrelsen Östergötland Inga synpunkter på PM. Synpunkter på de generella frågorna: 1. Avvattning av jordbruksmark är ett mindre problem än eutrofiering, hotade arter, öppna landskap, lönsam livsmedelproduktion etc. Möjligheterna att tekniskt och ekonomiskt anpassa sin egen mark genom täckdikning eller underhåll av befintlig anläggning är goda. Pekar på entreprenörerna vars tjänsteutbud borde kunna breddas för att matcha en framtida efterfrågan. Teknik och ekonomi upplevs inte som ett hinder i klimatanpassningen, snarare hinder att komma överens med omgivningen och myndigheterna. Ett framtida klimat låter inte som ett allvarligt hot mot lantbrukarens primära näring, som det behövs mycket mer täckdikning för att lösa. Att lagra nederbörd till torra sommarperioderna blir antagligen vanligare. Sid 4
5 Om påkoppling av nya områden undviks, hårdgjorda ytor endast tillåts efter utjämning och anläggningarna underhålls frekvent tror jag att de negativa konsekvenserna för jordbruket inte blir ett alltför stort problem, speciellt om det sätts i relation till andra orosmoln på lantbrukarens himmel. Vi delar uppfattningen att det i många fall inte är teknik och ekonomi utan svårigheter att komma överens med myndigheter och omgivning som utgör det största hindret för en anpassning. För att öka förutsättningen att komma överens krävs mer kunskap. Det hoppas vi att kartläggningen ska bidra till. 2. Kunskapsbrist hos enskilda och myndigheter gällande vilken kapacitet huvudavvattningen har beroende på dikets skick. Det måste till en samverkan med andra markägare och myndigheter för att utföra konkreta åtgärder i huvudavvattningen. Ekonomiskt hinder, t.ex. i rörlagda markavvattningsföretag om rördimensionen bör ökas eller en utjämningsdam byggas. Det kan bli höga kostnader som inte motsvaras av produktionsvinsten. 3. Möjligheterna och hindren att lagra vatten till torrperioder verkar inte innefattas i uppdraget. Det framgår inte tydligt hur ni tar hänsyn till andra viktiga samhällsfunktioner samt natur- och kulturmiljö. Ett underlag bör tas fram som stödjer kompetensutvecklingen inom Greppa Näringen. Ett underlag som förbättrar miljön samtidigt som produktionen klimatanpassas. Väsentligt att förstå vilka åtgärder som ska utföras inom olika områden och vem som ansvarar för att det blir utfört. Menar att det är tveksamt att lägga ett mycket stort arbete på att kartera dagens anläggningar, dels för att det är svårt och dyrt, dels för att nyttan av det är begränsad. Lagring av vatten till torrperioder är en av många faktorer som måste beaktas vid utformning av avvattningsanläggningen. I den färdiga rapporten har vi förtydligat detta. Underlag för kompetensutveckling inom avvattning och bevattning tas fram inom projektet Vattenhushållning som samverkar med Greppa Näringen och liksom Greppa är finansierat med medel från landsbygdsprogrammet. Vi delar uppfattningen att det är tveksamt att lägga stora resurser på kartläggning av nuvarande anläggningar och föreslår därför att huvuddelen av resurserna läggs på framtida behov av avvattning och riktlinjer för dimensionering. 4. Med tanke på att vi saknar nationellt framtagna dimensioneringsriktlinjer för alla regioner är det intressant att ta fram det. Avrinning i små områden saknas i SMHI:s tjänsteutbud. Viktigt att områden med delvis exploaterad mark ingår. Det bör säkerställas, med tanke på ovan tveksamheter, att det är praktiskt möjligt att leverera efterfrågat resultat Naturvårdsverket, NV 1. Det är viktigt att nya avvattningsåtgärder inte ökar miljöbelastningen nedströms. Med ökade nederbördsmängder och fler extrema vädersituationer kommer problemet sannolikt öka i de mest drabbade områdena. Sid 5
6 2. Problematiken bör ses i et bredare samhälls- och landskapsperspektiv och mer beakta påverkan/effekter uppströms/nedströms och även ta in de förväntat mer frekventa extremsituationerna. Åtgärder i landskapsperspektiv kan medföra juridiska såväl som ekonomiska komplikationer. 3. En analys på landskapsnivå över delavrinningsområden baserad på nya höjddatabasen utifrån typ av mark och brukande som underlag för vilka markavvattningsbehoven är och vilka metoder/åtgärder som behövs. Dräneringens påverkan på klimatet behöver beaktas, t.ex. organogena jordar som kolkällor och mark lämplig för våtmark. 5. För ensidigt fokus på den enskilda åkern. En utveckling behövs av delen i uppdraget som handlar om avvägningsfrågor. Det behövs mer resonemang om hur markavvattningen ska hanteras i ett landskaps- och samhällsperspektiv och vilken metodik som behöver tas fram. Ett ekosystemtjänstperspektiv saknas. Vi menar att det är nödvändigt att lägga stort fokus på produktion och förhållandena på det enskilda fältet. Vårt uppdrag är att kartlägga behov av åtgärder för att anpassa avvattningen av jordbruksmark. Syftet med att avvattna jordbruksmark är att marken ska kunna användas för att producera livsmedel och andra nyttigheter. Det innebär inte att resultatet av kartläggningen bara kan användas för att öka produktionen. Kunskap om behov och dimensionering av avvattning behövs även för att bedöma vilken mark som är mest lämplig att ta ur produktion, exempelvis för att anlägga en våtmark, eller för att bedöma effekterna av att restaurera ett vattendrag. Bättre kunskap om jordbruksmarkens behov av avvattning är nödvändig för att göra de avvägningar som behövs i ett landskapsperspektiv. 6. Utfört uppdrag Bevarande och hållbart brukande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat (skrivelse NV ). Här finns åtgärdsförslag om grön klimatplanering och hållbar mark- och vattenanvändning. 7. Åtgärder mot höga flöden i Skee, Strömstads kommun (Länsstyrelsen Västra Götaland, Rapport 2016:34). NV synpunkter på PM. Saknar en beskrivning av dräneringens påverkan på klimatet. Saknar underlag i form av: 1) nya höjddatabasen, 2) att denna utredning knyter an till resultaten från Nationell strategi för prioriteringar av vattenåtgärder inom jordbruket, 3) en analys av var jordbruksmark på torv finns. NV är tveksam till NILS som del av föreslaget underlag, möjligen för en metodstudie inom en NILS-ruta. Saknar ett resonemang om hur man ska tänka relaterat till samtliga miljömål, inte barra Ett rikt odlingslandskap. Saknar brukandets påverkan på klimat och vattenkvalitet. Saknar miljöpåverkan i form av metaller, exempel brunifieringsproblematik i Kristianstads vattenrike. Saknar en beskrivning av juridiska och ekonomiska följdeffekter av förslagen. Liksom beskrivning av fördelning av risker och kostnader. Efterlyser större perspektiv inte fältnivå. Saknar resonemang om ekosystemtjänster. Sid 6
7 Saknar en beskrivning och beräkning av vad en förbättrad huvud-/detaljdränering ger i form av ändrade extremflöden. Vi har inte haft som ambition att i PM:et göra en detaljerad beskrivning av alla olika konsekvenser av dräneringsåtgärder medför, men menar att flertalet av de konsekvenser Naturvårdsverket tar upp berörs i PM:et och kommer att belysas i det fortsatta arbetet. Riksantikvarieämbetet, RAÄ Vill gärna få med ett historiskt perspektiv på landskapet. Resultaten från kartläggningen bedöms vara användbara för uppskattning av frågor hur förändrad hydrografi och hur åtgärder för att möta förändringar kan påverka odlingslandskapets kulturmiljöer som vi känner dem idag. I Jordbruksverkets underlag efterlyser vi en analys av hur ytterligare markavvattning kan komma att påverka biologiska och kulturhistoriska värden. I vilka fall bör man t.ex. överväga att avstå från nya avvattningsåtaganden? Går det att säkerställa att avvattningen bara påverkar själva åkermarken och inte omkringliggande marker, t.ex. kulturhistoriskt värdefulla våtmarker? När det gäller klimatförändringarna så är det ofta inte bara effekterna av ett förändrat klimat som är problematiska, utan ibland även de åtgärder man tänker vidta för att förebygga effekterna. Påverkan på omgivande mark är en del av de konsekvenser som kommer att belysas i riktlinjerna för dimensionering. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen yttrar sig endas om skogsbruksåtgärder på skogsmark. Eftersom flera av frågeställningarna rör jordbruket hanteras således inte dessa. Skogsstyrelsen vill poängtera vikten av att man verkligen beaktar skogsmark och effekter av skogsbruk i utredningen på ett mer tydligt sätt än vad som nu framgår av utdelat material. Inom ett avrinningsområde har skogsmarken och flertalet skogsbruksåtgärder vanligtvis stor inverkan på vattenmängder och flöden i jordbrukslandskapet. Skogsmarken och skogsbruket har således stor inverkan på möjligheten att hantera vattenflöden i jordbrukslandskapet. Skogsstyrelsen betonar därför vikten av att hela avrinningsområdet beaktas i utredningen, inte bara jordbruksmark och hårdgjorda ytor. Avsnittet om dimensionering av huvudavvattning kommer inte att kunna begränsas till jordbrukets behov utan måste omfatta allt behov av avvattning inom berört område. Vi går visserligen inte specifikt in på skogsbrukets effekter på avrinningen men i SMHI:s bedömningar av framtida dimensionerande flöden ingår att, så långt det är möjligt, beakta även denna typ av förändringar. Skogsstyrelsen vill även nämna att huvuddelen av diken i skogen inte är tillståndsgivna även om de betraktas som lagliga om de tillkommit Skogsdiken övergår ofta i diken i jordbrukslandskapet. Kännedomen om dikesförekomster i skogslandskapet är dock bristfällig och kartläggning behövs. Sid 7
8 Sverige geologiska undersökning, SGU 1. Lokalt är avvattningen ett stort problem: 1) där gamla anläggningar finns som inte fungerar, 2) i de fall då avvattning minskar grundvattenbildningen. I ett framtida problem kan båda dessa problem ha en större geografisk utbredning samt kraftigare effekter. 2. Kostnaderna för enskilda näringsutövare, framförallt de som har mindre enheter. En markanvändningsstrategi behövs där markanvändningen i vissa områden måste ändras. Tidskrävande och dyrt att få bort tillstånden för markavvattning. Men det måste göras. Tillsynen på markavvattningsföretag från länsstyrelsen. Det bör föras en diskussion kring vad som är markavvattning och grundvattenbortledning. Om man tittar på vissa diken så handlar det inte om bortledning av markvatten utan ren grundvattenbortledning. I framtiden kommer det att behövas mer grundvattenbildning i flera områden, då kan man inte motivera bortledning som dessutom inte kallas eller behandlats som grundvattenbortledning Enligt gällande lagstiftning är avledning av grundvatten att betrakta som markavvattning om syftet med åtgärden är att öka fastighetens värde för något visst ändamål. Vi håller med om att påverkan på grundvattenbildningen är en faktor som bör beaktas när avvattningssystemen utformas. 3. Förbättra underlagen för de enskilda områdena genom att än mera använda Nationella höjddatamodellen, ta fram in- och utströmningsområden, etc. 4. Bra, men avvakta tills denna utredning är klar och se vilka frågeställningar som finns då. Är underlag i form av jordarternas påverkan tillräckligt inarbetad i dimensionering av avvattning, ofta känns det som att man tar i lite extra eller inte tänker på det ens. I många fall finns det äldre diken som nog är onödigt djupa. Vi menar det finns ett behov av det underlag som vi föreslår att SLU tar fram för att genomföra uppdraget, eftersom nuvarande riktlinjer är gamla och inte anpassade till dagens odlingssystem och miljökrav. 5. Effekter på grundvatten eller grundvattenbildning som sådan ingår inte. SGU anser att det behövs mera information om grundvattennivåer, in- och utströmningsområden för att få in kunskap om framförallt det ytliga grundvattenflödet i arbetssättet. Pågående samarbetet mellan SGU och SMHIs kring modellering av grundvattenytan är också intressant. Dessutom behöver uppgifter och bedömningar av jordlagerföljder ingå i arbetssättet för att bedöma effekter av avvattningen. Inget av dokumenten tar upp frågor om vattenkvalitet. 6. SGU bedriver för närvarande ett våtmarksprojekt på Gotland. SGU vill också här poängtera, att det i den vägledning som idag finns framtagen för återställning av våtmarker och etablering av nya våtmarker i de flesta fall saknas syften som berör behov av vatten för vattenförsörjning. För att möta framtidens utmaningar kopplat till vattenbrist i ett Sid 8
9 förändrat klimat så vore det bra att också lyfta fram möjligheten att använda våtmarker som en möjlig väg att fördröja vattnet i landskapet med syfte att stödja vattenförsörjningen. Avslutande kommentar De förslag och synpunkter som vi har fått in kommer att beaktas i det fortsatta kartläggningsarbetet. En del av synpunkterna har vi arbetat in i den färdiga rapporten. Vi har även försökt att förtydliga texten där vi av synpunkterna förstått att vi har varit otydliga. Sid 9
Avvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Vatten till och från markavvattningssamfälligheter
Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under
Promemoria vattenmiljö och vattenkraft
1(5) YTTRANDE 2017-09-28 Dnr 4.1.17-11523/17 Divisionen för främjande och förvaltning Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Promemoria vattenmiljö och vattenkraft
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland
Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt
Vad gör Jordbruksverket för att möta behovet av kunskap och rådgivning?
Vad gör Jordbruksverket för att möta behovet av kunskap och rådgivning? Tomas Johansson Jordbruksverket Jordbruksverkets ansvar Konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion Markavvattningssakkunniga
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning
1(10) BESLUT 2017-06-29 Dnr 3.7.17-11113/17 Divisionen för främjande och förvaltning Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum
Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite
Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista
1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam
Kartläggning av åtgärder för att klara avvattningen av jordbruksmark i ett förändrat klimat
Kartläggning av åtgärder för att klara avvattningen av jordbruksmark i ett förändrat klimat Förslag till metodik Delredovisning Den här rapporten beskriver Jordbruksverkets förslag till genomförande av
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Olika perspektiv på för mycket och för lite
1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?
Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander
2014-06-04 1(8) Plats och tid Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, kl. 13.15-14.15 Beslutande Ledamöter Åsa Wärlinder (C), ordförande Sören Forslund (M) Kristian Krassman (S) Sten Arrhenius (M), ersättare
m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata
Regeringsbeslut II 2 2019-03-28 N2019/01449/SK Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringens
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).
Sida 1(8) Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: För att rådgivning ska vara aktuell ska syftet vara att underhålla dräneringen
Infomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.
Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Nossans regleringsföretag av år 1922
Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen Gotlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson
Täckdikning och juridik Nässjö 2017-03-08 Tilla Larsson gällande rätt Dikningslagen 1879 Vattenlagen 1918 Vattenlagen 1983 Miljöbalken 1998 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet markavvattning
VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere
VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å Geraldine Thiere kommuner Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala och vattendraget Höje å VSPU täcker: -hela avrinningsområdet -fyra kommuner avrinningsområde:
Välkommen till webbinarium om Våtmarkssatsningen och LONA
Välkommen till webbinarium om Våtmarkssatsningen och LONA Vi börjar kl. 9.30 Ställ frågor i chatten! Frågestund efter varje föredrag. Du kommer inte kunna använda mikrofon eller kamera. Tekniska problem?
Finns det vatten så det räcker?
Finns det vatten så det räcker? Foto: M. Thorsbrink Hydrotekniska sällskapets Vattendag den 1 februari 2017 Magdalena Thorsbrink, SGU Grundvattenbildning: i ca 100 400 L/m 2, per år Uttag av grundvatten:
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering
Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner
En svala gör ingen sommar
Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,
Kokbok till Översyn av dränering 14D
Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar
Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser
Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram
Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
Markavvattning och aktuell lagstiftning
Markavvattning och aktuell lagstiftning Norra Sandsjö Bygdegård 26 september Charlotta Carlsson, Jordbuksverkets vattenenhet 2012-09-26 Vattenenheten Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping
Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Samarbete inom landsbygdsprogrammet
Samarbete inom landsbygdsprogrammet -vad vet vi nu och vad är kvar innan det går att söka pengar? Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga
Vi utvecklar framtiden 1 Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:
Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA
VARA KOMMUN Kvarteret Ritaren, Vara, D-utr UPPDRAGSNUMMER 1354084000 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA SWECO ENVIRONMENT AB MATTIAS SALOMONSSON MARIE LARSSON Innehållsförteckning
REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune
Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer
Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Markavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll?
För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll? Matts Claesson Naturvårdsenheten matts.claesson@lansstyrelsen.se tel. 010-22 35 380, 0703-91 63 42 Länsstyrelsens roll? Tillsynsmyndighet för vattenverksamhet
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid
Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Program 6 april 2016 9.30 Välkomstfika 10.00 Välkomna! Syfte med dagen Vad har hänt inom
1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q 6-800 mm 4-500 mm 2-400 mm
Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson
Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson Program dag 1, 21/3 10.00 10.30 Registrering samt fika på Safiren 10.30 11.00 Inledning Jenny J, Pernilla K 11.00 11.30 Vad är markavvattning?
BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne
BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör HIR Skåne DEN RÖDA TRÅDEN Många nyanser av Reglerbar Dränering Gård i Ragnabo Framtidstankar 5:e Generationen
Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson
Föreläsningsunderlag studiecirklar Foto: Tilla Larsson Delar som tas upp på utbildningen Dikens syfte Vikten av underhåll Vattenjuridik Markavvattningsföretag o Handlingar o Aktiv samfällighet o Stämma