ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID NEDLÄGGNING AV

Transkript

1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID NEDLÄGGNING AV FJÄRRVÄRME I ORANGERIGATAN, NORRKÖPINGS STAD OCH KOMMUN, ÖSTERGÖTLAND. RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2010:2425 Kenneth Svensson Med bidrag av Jens Heimdahl

2 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/

3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID NEDLÄGGNING AV FJÄRRVÄRME I ORANGERIGATAN, NORRKÖPINGS STAD OCH KOMMUN, ÖSTERGÖTLAND. Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2425 ARKEOLOGIKONSULT Optimusvägen Upplands Väsby Tel Fax

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 6 Resultat... 7 Referenser... 9 Tekniska och administrativa uppgifter... 9 Makroskopisk analys av odlingshorisonter från kv. Stenhuset, Norrköping

5 Bakgrund Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning, i samband med nedläggning av fjärrvärmeledning i Orangerigatan invid kvarteret Stenhuset, Norrköpings stad och kommun, Östergötland (se fig. 1). Beställare till arbetet var EON AB som också bekostade arbetet. Figur 1. Undersökningens belägenhet markerat med rött på fastighetskartan. 5

6 Anledning till uppdragets utförande var att fjärrvärme skulle anslutas till den nybyggda fastigheten i kvarteret. Schaktningen ägde rum i Orangerigatan in mot östra delen av kvarteret Stenhuset (se fig.2). Området ligger inom den registrerade fornlämning som utgör Norrköpings medeltida stadslager, RAÄ 96. Figur 2. Fjärrvärmeschaktets belägenhet i Orangerigatan. I samband med tidigare undersökningar har det visat sig att denna del av kvarteret Stenhuset inte innehåller någon egentlig kvartersbebyggelse från 1600-talet, däremot finns hus- och odlingslämningar som kan knytas till Louis de Geers palatsbebyggelse. Vidare finns lämningar efter odlingslager som kan knytas dels till Norrköpings medeltida stadsjord och dels till trädgårdsodling under tidigt 1700-tal. Syfte Syftet med uppdraget var att övervaka schaktningen och dokumentera eventuella bebyggelselämningar samt att samla in eventuellt makrofossilt material från äldre odlingslager. 6

7 Resultat I samband med schaktningsövervakningen framkom inga bebyggelselämningar (se fig.3), vilket heller inte var förväntat. Figur 3. Schaktplan över fjärrvärmeschaktets norra del, där en profil dokumenterades och makrofossilprover togs. 7

8 Vid undersökningen påträffades dock ett antal yngre gatunivåer (se fig. 4). Under dessa framkom ett odlingslager vilket provtogs med avseende att hitta makrofossilt material. Syftet med provtagningen var att försöka fastställa om lagret verkligen var ett odlingslager eller inte. Figur 4. Profil i schaktväggen. Den makrofossila analysen som utfördes av Jens Heimdahl, RAÄ UV-Mitt (se bilaga 1) kunde fastställa att lagret var ett odlingslager och att trädgårdens ägare bland annat odlat tobak. Fyndet av frön från virginatobak gör att odlingslagret kan knytas till 1700-talet och till den trädgård som återfinns i kartmaterialet från år 1728 (Aktbeteckning 05-nkg-62). I kartakten beskrivs tomten med littera 1: Stenhustomten och Trädgården Bangren tillhörig. Utifrån skriftliga källor är det känt att den inhemska tobaksodlingen tog fart från och med 1700-talets början och Norrköping blev en av de ledande städerna i landets tobaksproduktion. Odlingen av tobak förlades gärna till städerna då här fanns lätt tillgänglig arbetskraft och riklig tillgång på den gödsel som behövdes. Vid 1700-talets mitt fanns det fem fabriker i Norrköping som tillverkade tobak, främst i form av spunnen tobak, dvs. pip- och tuggtobak. En betydande del av de som var arbetade med tillverkningen utgjordes av barnarbetare. Under 1700-talet anlades också några fabriker för piptillverkning i Norrköping. 8

9 För mer information om tobaksindustrin i Norrköping hänvisas till del 4 av Norrköpings historia, speciellt sidorna (Helmfrid & Kraft 1968). Referenser Helmfrid, B och Kraft, S. (Red.) Norrköpings historia, 1IV. Tiden Stockholm. Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnummer: Länsstyrelsens diarienummer: Uppdragsgivare: EON AB Typ av undersökning: förundersökning/schaktövervakning Utförandetid: september 2010 Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköpings kommun Socken: Norrköpings stad Fastighetsbeteckning: - RAÄ nr: Sankt Johannes 96:1 Projektledare: Kenneth Svensson Arkeolog: Maria Sjöqvist Makrofossil analys: Jens Heimdahl, RAÄ UV-Mitt, Stockholm Fynd: Inga fynd tillvaratogs Koordinatsystem: RT 90, 2 gon V Höjdsystem: RH 00 9

10 Bilaga 1 Makroskopisk analys av odlingshorisonter från kv. Stenhuset, Norrköping. Jens Heimdahl, UV Mitt Under den arkeologiska förundersökningen i Kvarteret Stenhuset, Norrköping, togs två jordprover i stratigrafiskt bevarade odlingshorisonter för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester. Proverna har analyserats under slutet av september Syftet med analyserna är att bedöma fornlämningens karaktär och bevarandegrad beträffande makrofossila spår, samt att bedöma dess potential för framtida analyser. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om ca 2,5 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. Den provtagna kulturlagerstratigrafin utgörs av lager med hög organisk halt som i flera fall definierades med skarpa kontakter vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, och i hög utsträckning försumbar i detta fall. Det mesta av materialet som hittas i olika strata kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst. Eventuell omlagring av material har således skett innan lagrens tillkomst. Undantaget är främst rottrådar som bedöms ha penetrerat odlingslagren, och ytligt liggande strata även efter dessas tillkomst. Djupare liggare strata tycks orörda av denna typ av postdepositionell påverkan. När det gäller odlingshorisonter är det viktigt att ta hänsyn till vissa speciella omständigheter. Odlingshorisonterna i kvarteret har tillkommit genom en medveten och regelbunden omrörning i jorden, vilket lett till en syresatt miljö med hög biologisk aktivitet och nedbrytning tillföljd av detta. I dessa horisonter har alltså innehållet delvis försvunnit, och de kan dessutom innehålla omlagrat material från äldre kontexter (odlingsjordar har t.ex. stundom förbättrats med äldre kulturlager). Här skall vi dock betänka att ömtåligt organiskt material normalt sett inte bevaras länge i en odlingsjord, och det är bara undantagsvis som det är fruktbart att analysera dem makroskopiskt. Bevarandet kan ske om odlingsjorden begravs och en tillräckligt syrefattig miljö råder i jorden. Detta innebär i sin tur att makrofossilen som hittas i odlingsjorden troligast härrör från de senare brukningsfaserna. Detta innebär också att om odlingsjord flyttas från ett ställe till ett annat, så kommer det ömtåliga omlagrade materialet att brytas ner i den nya odlingen. Ömtåliga fröer har därför i detta sammanhang har ett högre primärt källvärde än motståndskraftiga fröer. De makroskopiska spåren i odlingsjord kan alltså på goda grunder tolkas som jämnåriga med den aktuella odlingshorisontens sista fas. 10

11 Analysresultat I bifogade tabell (tabell 1) har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1-3, där 1 innebär förekomst av enstaka (ca 1-5 st) fragment i hela provet. 2 innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. PM Kontext Odlingshorisont Odlingshorisont Analyserad vol. l 2,5 2,5 Jordart Sand Sand Träkol Förkolnade granbarr Träflis/vedfragment Däggdjursben Kalkbruk Slagg/metallsmältor Svenskt namn Latinskt namn Vildpersilja Aethusa cynapium 1 1 Knaggelstarr-typ Carex flava-type 4 Skelört Chelidonium majus 6 6 Svinmålle-typ Chenopodium album -type Röd-/Blåmålla Chenopodium glaucum/rubrum 18 Tåg (olika arter) Juncus spp. 1 4 Virginiatobak Nicotiana tabacum 10 Hallon Rubus idaeus 3 4 Fläder Sambucus nigra 9 3 Säv Schoenoplectus lacustris 1 Våtarv Stelaria media 1 Rödklöver Trifolium pratense 1 Brännässla Urtica dioica 2 Figur 1. Tabell över påträffat material i makrofossilproverna 14 och

12 Diskussion Makrofossilprov 14 Det makroskopiska innehållet (se fig. 1) består av en både bränt och obränt material. Det dominerande inslaget av träkol i kombination spår efter metallhantverk, kanske smide eller gjutning, kan betraktas som omlagrat i odlingshorisonten, antingen som spår av äldre verksamhet på platsen, eller verksamhet samtida med odlingen vilket skulle kunna innebära att aska medvetet tillförts jorden. Även det stora inslaget av träflis kan här betraktas som ett möjligt jordförbättringsmedel. Det obrända materialet domineras av fröer och frukter från olika växtgrupper. Här märks främst näringskrävande ogräs som mållor, nässlor, skelört och vildpersilja, i märks synnerhet blå-/rödmålla, som trivs på gödselstackar och latrin. Jordens innehåll av hallon och fläder kan tyda på ett inslag av gödning med latrin, innehållet av starr, rödklöver och tåg är sannolikt spår av djurdynga. Bland spåren efter odlade växter finns fröer av virginiatobak (se fig.2), en mycket näringskrävande gröda som odlades i städerna mellan 1725 och 1775, vilket alltså daterar odlingsbäddens senaste fas. Inslaget av tobaksfröer är en säker indikator på odling av denna växt, då fröerna hanteras endast i odlingssyfte. Eventuellt kan även fläderkärnorna vara spår efter odling av fläder. Just detta träd är känt för att lokalt avsätta spår på grund av dråsade bärklasar. Figur 2. Fröer av virginiatobak (Nicotiana tabacum) från odlingslagret. Fröerna är ca 0,7 mm långa. 12

13 Makrofossilprov 15 Detta prov uppvisar stora likheter med PM 14 ifråga om det brända materialet och inslaget av spår av metallhantverk. Däremot var det makrofossila materialet något annorlunda. Här hittades inga spår av tobak, och spåren av gödning var svagare. Detta utesluter inte att det är fråga om ett odlingslager, och stratigrafin tyder alltjämt på detta. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att det snarare tillhör undantag än regel att hitta spår av odlingsväxter i begravda odlingshorisonter. Referenser Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd