De stödvillkor som nämns här grundar sig på beredningssituationen Uppgifterna kan komma att ändras.

Transkript

1 FÖRGRÖNINGSSTÖD Tankesmedja 6: Förgröningsstöd De stödvillkor som nämns här grundar sig på beredningssituationen Uppgifterna kan komma att ändras. Förgröningsstödet är ett nytt EU-finansierat arealbaserat stöd. Syftet med det är att stödja jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön. De här jordbruksmetoderna (nedan: förgröningskraven) är diversifiering av grödor, bevarande av permanent gräsmark och arealer med ekologiskt fokus. Jordbrukare som ansöker om grundstöd ska iaktta förgröningskraven på alla sina stödberättigande hektar. Kraven påverkas av gårdens läge, storlek och grödor. Små gårdar och sådana gårdar som huvudsakligen bedriver vallproduktion får befrielser när det gäller diversifiering av grödor och arealer med ekologiskt fokus. Gårdar som bedriver ekologisk produktion befrias från alla förgröningskrav, om de så önskar. Stödberättigande areal Stödberättigande areal inom förgröningsstödet är i regel arealer med grundstödsegenskapen A (åker) eller B (permanent betesmark). Från och med år 2015 kallas permanent betesmark permanent gräsmark. Även om de arealer som hänför sig till kraven på diversifiering av grödor och areal med ekologiskt fokus beräknas utgående från åkerarealen, betalas stödet ändå för all jordbruksmark på gården, också för permanent gräsmark och permanenta grödor. Det minsta stödberättigande jordbruksskifte för vilket förgröningsstöd kan betalas är 0,05 hektar. Skiften som är mindre än 0,05 hektar beaktas emellertid när man fastställer den areal där förgröningskraven ska iakttas. Stödnivå Årligen används 30 % av det nationella taket för direktstöd till förgröningsstöd. Det innebär ca 157 miljoner euro per år. Stödregionerna är två: AB och C. Den uppskattade stödnivån är ca 70 /ha i region AB och ca 65 /ha i region C. Stödnivån beräknas årligen genom att det belopp (157 miljoner ) som är tillgängligt för stödet divideras med det sammanlagda antal stödberättigande hektar som anmälts vid stödansökan och motsvarar stödrättigheterna. Förgröningsstöd betalas för gårdens stödberättigande areal, men högst för en areal som motsvarar de stödrättigheter som jordbrukaren besitter. Förgröningsstöd betalas också till gårdar som är befriade från förgröningskraven. Gårdar på Naturaområden Om en jordbrukares gård helt eller delvis ligger på ett Naturaområde, har jordbrukaren rätt till förgröningsstöd, när han eller hon iakttar förgröningskraven i den utsträckning de på gården i fråga är förenliga med Naturadirektiven. I Finland anses alla förgröningskrav i praktiken vara förenliga med Naturadirektiven.

2 Ekoodlare Ekoodlare har rätt till förgröningsstöd utan att iaktta förgröningskraven när det gäller de hektar åker där ekoproduktion bedrivs eller omläggning till ekoproduktion pågår. Odlaren ska ha ett intyg över att gården omfattas av ekokontrollen och uppfyller ekokraven. Om gården dessutom har jordbruksmark som inte används för ekoproduktion, ska förgröningskraven iakttas på gårdens konventionellt odlade jordbruksmark. Då beaktas t.ex. vid beräkningen av antalet grödor i samband med diversifiering av grödor inte de grödor som växer på ekoarealen. Ekoodlare ska på blanketten för stödansökan uppge om de vill utnyttja sin rätt eller inte. Ekoodlarna kan också låta bli att utnyttja den här rätten; då ska de på normalt sätt uppfylla alla förgröningskrav på hela gården. Ekobefrielse kan inte väljas separat för t.ex. bara ett av förgröningskraven. Jordbruksmark och åkerareal I samband med förgröningskraven betraktas utnyttjandet av gårdens jordbruksmark och åkerareal. Till jordbruksmark (fi. maatalousmaa; i EU-texter används på svenska ordet jordbruksareal) hänförs åkerareal, permanenta grödor samt permanent betesmark och permanent gräsmark. Åkerarealen (fi. peltoala; i EU-texter används på svenska ordet åkermark) är sådan åkerareal som odlas för växtproduktion (grödor och vall) samt träda. Permanenta grödor är grödor som inte ingår i växtföljden och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar. Till dem hör bl.a. fruktträd, bärbuskar, prydnadsväxter, plantskolor för ovannämnda växter och energiskog med kort omloppstid. En detaljerad lista över permanenta grödor finns i bilagan (punkt 6). Diversifiering av grödor Diversifieringen av grödor förpliktar jordbrukarna att odla det antal grödor som krävs beroende på gårdens läge, åkerarealens storlek eller antalet grödor som odlas. Kraven i samband med diversifiering av grödor Om gården har ha åkerareal, ska den odla minst två olika grödor och huvudgrödan får uppta högst 75 % av åkerarealen. Huvudgrödan är den gröda som upptar den största procentuella andelen. Om gården har över 30 ha åkerareal, ska den odla minst tre olika grödor. Huvudgrödan får uppta högst 75 % av åkerarealen, och de två största grödorna får sammantaget uppta högst 95 % av åkerarealen. De två största grödorna är de grödor som upptar den procentuellt sett största respektive näststörsta arealen. Med gröda avses

3 - en odling av något av de olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor, eller - en odling av någon av arterna när det gäller korsblommiga växter (Brassicaceae), potatisväxter (Solanaceae) och gurkväxter (Cucurbitaceae), - mark i träda, eller - gräs eller annat örtartat foder (= gräsväxter eller andra vallfoderväxter). Höstgrödor och vårgrödor ska anses som olika grödor, även om de hör till samma släkte. En preliminär lista över grödor medföljer i bilaga 1. Beräkning av andelen olika grödor Andelen olika grödor beräknas Under den tiden ska grödorna kunna inspekteras. Varje hektar beaktas en enda gång per år när andelen olika grödor beräknas. Om det på ett och samma jordbruksskifte odlas flera växter i skilda rader, räknas de som olika grödor om de upptar minst 25 % av arealen, oberoende av deras faktiska areal. Antalet grödor på arealen beräknas så att arealen divideras med det antal grödor som upptar mer än 25 % av den. När det gäller växtbestånd där det odlas en huvudgröda och en bottengröda räknas arealen utgående från huvudgrödan. Om det på ett jordbruksskifte t.ex. sås havre som skyddssäd och vall under den, räknas arealen som havre. De blandade växtbestånd som räknas som olika grödor kommer att namnges i en förordning av statsrådet. Enligt en preliminär lista är det fråga om t.ex. blandningar av oljeväxter + spannmål, proteingrödor + spannmål eller oljeväxter + proteingrödor, blandade växtbestånd av spannmål, blandade växtbestånd av proteingrödor och blandade växtbestånd av oljeväxter. Kravet på diversifiering av grödor uppfylls, om gården har det erforderliga antalet (två eller tre) grödor som uppräknas i punkterna 1 5 i förteckningen över grödor (se bilagan) eller andra former för skötsel eller användning av jordbruksmark. En gård kan också ha andra grödor än de som anges i bilagan. Undantag som gäller diversifiering av grödor Kravet på diversifiering av grödor tillämpas inte på gårdar där mer än 75 % av åkerarealen används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, är mark i träda eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden, under förutsättning att den åkerareal som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar. där mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksmarken används som permanent gräsmark, för produktion av gräs eller annat örtartat foder, eller omfattas av en kombination av dessa användningsområden, under förutsättning att den åkerareal som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar. där mer än 50 % av den anmälda areal som utgörs av åkerareal inte hade anmälts av jordbrukaren i dennes stödansökan från det föregående året och där, på grundval av en geospatial jämförelse mellan stödansökningarna (= en jämförelse som baserar

4 sig på analys av geografisk information), all åkerareal odlas med en annan gröda jämfört med det föregående kalenderåret. som ligger i områden norr om 62:a breddgraden eller vissa angränsande områden. Med det här menas i praktiken stödregion C. När sådana gårdars åkerareal omfattar mer än 10 hektar ska det finnas minst två grödor på åkerarealen och ingen av grödorna får uppta mer än 75 % av åkerarealen såvida inte huvudgrödan är gräs eller annat örtartat foder eller utgörs av mark i träda. Bevarande av permanent gräsmark Med permanent gräsmark (= fr.o.m. år 2015 ett samlingsnamn för permanent gräsmark och permanent betesmark) avses sådan gräsmark (vall) som inte har ingått i växtföljden på gården under fem år eller mer. Bevarandet av permanent gräsmark granskas på landsnivå. Den permanenta gräsmarkens andel av hela jordbruksmarken får inte minska med mer än 5 % i förhållande till den referensandel som fastställs år Känslig permanent gräsmark Permanent gräsmark i Naturaområdet är känslig permanent gräsmark. Jordbrukarna får varken ställa om eller plöja känslig permanent gräsmark. Växtbeståndet på känslig permanent gräsmark får förnyas bara av särskilda skäl, om förnyandet inte inbegriper bearbetning. Förnyandet och det sätt på vilket den planeras ske ska anmälas skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet innan förnyandet påbörjas. Om det finns en aldrig så liten Natura-areal på ett skifte med permanent gräsmark anses hela skiftet utgöra känslig permanent gräsmark. Jordbrukaren kan dela skiftet med permanent gräsmark under det första år då förgröningsstöd söks, om han eller hon vill avskilja Naturaarealen till ett separat skifte med känslig permanent gräsmark. Referensandelen permanent gräsmark Referensandelen beräknas genom att den areal som utgörs av permanent gräsmark divideras med den totala arealen jordbruksmark. Den areal som utgörs av permanent gräsmark är lika med summan av den mark som jordbrukarna år 2012 anmälde som permanent betesmark och den permanenta gräsmark som de anmäler år 2015 men som år 2012 inte anmäldes som permanent betesmark. Referensandelen permanent gräsmark kan räknas om efter år 2015, om t.ex. ekoarealen växer i betydande utsträckning. Årlig beräkning av andelen permanent gräsmark Andelen permanent gräsmark beräknas årligen på basis av de arealer som jordbrukarna anmält. Om det konstateras att andelen permanent gräsmark nationellt har minskat med mer än 5 procent, åläggs de gårdar som tidigare har ställt om mark som var permanent betesmark eller permanent gräsmark till att bli mark med annan användning att återställa marken till permanent gräsmark. Arealerna på ekogårdar beaktas inte när referensandelen permanent gräsmark beräknas. Arealerna beaktas inte vare sig i arealerna permanent gräsmark eller i arealerna total jordbruksmark. Likaså beaktas arealer som jordbrukaren år 2012 anmälde som permanent betesmark men som

5 har ställts om inte vid beräkning av arealen permanent gräsmark, ända till den areal permanent gräsmark som har anlagts efter år 2012 och anmäls år Förfarandet med förhandsgodkännande som gäller permanent gräsmark År 2015 ges det ännu akt på arealerna av permanent betesmark i enlighet med tvärvillkoren. Ett förfarande med förhandsgodkännande tas i bruk, om arealen av permanent gräsmark minskar i hela landet med mer än 5 %. I fortsättningen är förfarandet med förhandsgodkännande som gäller permanent gräsmark frivilligt för medlemsländerna, och avsikten är att det inte ska tas i bruk i Finland. Förfarande med att återställa permanent gräsmark Om andelen permanent gräsmark minskar med mer än 5 % jämfört med referensandelen, förpliktas jordbrukarna att återställa den permanenta gräsmarken, och dessutom ska det antas regler om att ytterligare permanent gräsmark inte får ställas om. Skyldigheten att återställa permanent gräsmark åläggs jordbrukare som har annan permanent gräsmark än känslig sådan och som under de två föregående åren, eller år 2015 under de tre föregående åren, har innehaft permanent betesmark eller permanent gräsmark som har tagits i annan användning. Återställandet av permanent gräsmark riktas i första hand till de jordbrukare som besitter sådan permanent betesmark eller permanent gräsmark som utan förhandstillstånd har tagits i annan användning, om förhandstillstånd har varit i bruk. Jordbrukaren underrättas om den gårdsvisa skyldigheten att återställa permanent gräsmark och om reglerna för återställandet senast det år då den permanenta gräsmarken minskar med mer än 5 %. Den permanenta gräsmarken ska återställas senast 30.6 det följande året. Den återställda och den nyanlagda permanenta gräsmarken anses vara permanent gräsmark det datum de har återställts eller anlagts. Arealen ska bestå av vall de fem åren från dagen för återställande räknat. Om arealen redan tidigare utgjorde vall, ska den bevaras i så många år att tidsgränsen fem år nås. Förfarandet med återställande av känslig permanent gräsmark: Om jordbrukaren har ställt om en känslig permanent gräsmark till annan användning eller plöjt känslig permanent gräsmark, ska han eller hon åläggas att återställa den permanenta gräsmarken senast 30.6 det följande året. Arealen anses vara känslig permanent gräsmark från och med det datum då den återställdes. Areal med ekologiskt fokus (ekologisk fokusareal, EFA) Målet för arealerna med ekologiskt fokus är att bevara och öka den biologiska mångfalden Kravet på arealer med ekologiskt fokus gäller jordbrukare med gårdar i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Åland. Gårdens läge avgörs utgående från driftscentrumet. Om inget driftscentrum finns, avgörs gårdens läge utgående från i vilken stödregion merparten av gårdens åkerareal finns. Skyldigheten att ha 5 % areal med ekologiskt fokus beräknas utgående från gårdens hela åkerareal, även om en del av gårdens åkerareal skulle finnas i det område som omfattas av undantaget på grund av skogtäckt mark. Areal med ekologiskt fokus kan emellertid anmälas inom gårdens hela område, också det område som omfattas av undantaget på grund av skogtäckt mark. Konstlad ändring av gårdens läge och det avlyftande av kravet på areal med ekologiskt fokus som eventuellt följer av den anses möjligen vara lika med kringgående av stödvillkor. En jordbrukare vars gård ligger inom det område som omfattas av undantaget på grund av skogtäckt mark kan inte anmäla EFA-areal.

6 Om en gård har mer än 15 ha åkerareal, ska den fr.o.m. år 2015 anmäla en areal med ekologiskt fokus som utgör åtminstone 5 % av gårdens åkerareal. Kravet på areal med ekologiskt fokus stiger möjligen till 7 % år Som areal med ekologiskt fokus kan man anmäla mark i träda, arealer med kvävefixerande grödor, landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren och arealer med energiskog med kort omloppstid. Jordbrukaren får anmäla respektive areal som areal med ekologiskt fokus en enda gång per år. Mark i träda Den mark i träda som anmäls som areal med ekologiskt fokus ska vara belägen på gårdens åkerareal och bevaras under tiden Under den tiden får jordbruksproduktion inte bedrivas på EFA-trädan. Efter 15.8 är det möjligt att använda EFA-trädan till betesgång eller att bärga skörd på den. Träda som är mer än 5-årig och används som areal med ekologiskt fokus förblir odlingsduglig areal. Som arealer med ekologiskt fokus godkänns inte naturvårdsåkrar som utgör vall och för vilka miljöersättning betalas. Viktkoefficienten för träda är 1. Landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren Sådana landskapselement som är förenliga med tvärvillkoren är skyddade träd, trädgrupper och naturminnesmärken. Det finns ett förhållandevis litet antal av dem i Finland. De kan också vara belägna på jordbruksmark i omedelbar närhet av åkerareal, och jordbrukaren ska ha dem i sin besittning. Viktkoefficienten för landskapselement är 1. Arealer med energiskog med kort omloppstid Som arealer med energiskog med kort omloppstid godkänns asp och vide på jordbruksmark. Hybridasp och poppel är inte ursprungsarter, därför kan de inte godkännas som arealer med ekologiskt fokus. Arealer med energiskog får inte gödslas med mineralgödsel. Av växtskyddsmedlen får bara sådana som är avsedda för bekämpning av ogräs användas det år växtbeståndet anläggs, och tidigast 1.9 det år då växtbeståndet avslutas. Viktkoefficienten för energiskog med kort omloppstid är 0,3. Det betyder att en hektar energiskog med kort omloppstid motsvarar 0,3 hektar areal med ekologiskt fokus. Arealer av kvävefixerande grödor Som kvävefixerande grödor godkänns ärter, bönor, lupiner (inte alaskalupin (= sandlupin), inte blomsterlupin), vicker, sojabönor, sötväppling, lusern, klöver och blandningar av dem på gårdens åkerareal. En kvävefixerande gröda som uppfyller kravet på areal med ekologiskt fokus kan odlas på gårdens alla åkerskiften. Den kvävefixerande grödan ska finnas på åkerskiftet Om den kvävefixerande grödan bärgas före utgången av ovannämnda period, kan åkerskiftet bearbetas först fr.o.m Växtbeståndet eller dess stubb kan avslutas kemiskt tidigast 1.9. Undantag: om höstgrödor sås på arealen, kan växtbeståndet eller dess stubb avslutas kemiskt och skiftet bearbetas och sås tidigast Viktkoefficienten för de kvävefixerande grödorna är 0,7. Det betyder att om jordbrukaren anmäler en hektar ärter så betraktas den som 0,7 hektar areal med ekologiskt fokus. Kravet på areal med ekologiskt fokus gäller inte gårdar där mer än 75 % av åkerarealen används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, utgörs av mark i träda, eller används för odling av baljväxter eller är föremål

7 för en kombination av dessa användningsområden, under förutsättning att den åkerareal som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar, mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksmarken är permanent gräsmark, används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, under förutsättning att den åkerareal som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar. Undantag på grund av skogtäckt mark I Finland är det möjligt att tillämpa det s.k. undantaget på grund av skogtäckt mark, eftersom mer än 50 % av Finlands totala markyta är skogtäckt och Fastlandsfinland utgör ett område med naturliga begränsningar. Kriteriet för skogtäckt mark granskas i Finland på landskapsnivå (NUTS3). På grundval av undantaget på grund av skogtäckt mark befrias alla landskap utom Nyland, Egentliga Finland och Åland från kravet på areal med ekologiskt fokus. Rättsakter och författningar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013, artiklarna Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014, artiklarna Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014, artiklarna Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014, artiklarna Lag om ändring av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013; ändringarna är under beredning) Lag om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013; ändringarna är under beredning) SRF xx/xx om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (under beredning) SRF xx/xx om direktstöd (under beredning) Bilaga Preliminär förteckning över grödor

8 Bilaga: Preliminär förteckning över grödor I samband med diversifiering av grödor avses med grödor - en odling av något av de olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor, eller - en odling av någon av arterna när det gäller korsblommiga växter, potatisväxter och gurkväxter, - mark i träda, eller - gräs eller annat örtartat foder (= gräsväxter och andra vallfoderväxter). Höstgrödor och vårgrödor ska anses som olika grödor, även om de hör till samma släkte. 1. I samband med diversifiering av grödor betraktas följande växter av olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor som en gröda: Växtnamn Släkte Innefattar växterna Lök Allium sticklök, purjolök, matlök (inkl. rödlök och jättelök), vitlök Dill Anethum dill Selleri Apium rotselleri, blekselleri Havre Avena havre Betor Beta sockerbetor för sockerproduktion, sockerbetor för energiproduktion, rödbeta och gulbeta Oljedådra Camelina oljedådra (Camelina) Hampa Cannabis fiberhampa, oljehampa Kummin Carum kummin Quinoa (kinoa) Chenopodium quinoa (kinoa, kvinoa, mjölmålla) Morot Daucus morot Bovete Fagopyrum bovete Jordgubbe Fragaria jordgubbe Sojaböna Glycine sojaböna Solros Helianthus solros Korn Hordeum foderkorn, maltkorn Höstkorn Hordeum höstkorn Sallat Lactuca huvudsallat, isbergssallat Lin Linum spånadslin, oljelin Lupin Lupinus sötlupin, andra lupinarter (inte alaskalupin, även kallad sandlupin, inte blomsterlupin) Lusern Medicaco alla lusernarter Sötväppling Melilotus alla sötväpplingarter Hirs Panicum hirs Palsternacka Pastinaca palsternacka Persilja Petroselinum persilja Buskböna Phaseolus buskböna Ärter Pisum matärt, foderärt, trädgårdsärt

9 Vårråg Secale vårråg Höstråg Secale höstråg Spenat Spinacia spenat Nyzeeländsk spenat Tetragonia nyzeeländsk spenat Klöver Trifolium alla klöverarter Rågvete Triticosecale rågvete Vårvete Triticum vårvete, vårspältvete, durumvete Höstvete Triticum höstvete, höstspältvete Bondböna och vicker Vicia bondböna, vicker Majs Zea majs, sockermajs 2. I samband med diversifiering av grödor betraktas som en gröda också följande växter av olika arter som definieras i den botaniska indelningen av grödor: Korsblommiga (Brassicaceae) Växtnamn Art Innefattar växterna Kål Brassica oleracea blomkål, rödkål, savojkål, brysselkål, broccoli, kålrabbi, vitkål/huvudkål Vårrybs och rova Brassica rapa vårrybs, rova, kinakål Höstrybs Brassica rapa höstrybs Vårraps och kålrot Brassica napus vårraps, kålrot Höstraps Brassica napus höstraps Senap Sinapsis alba senap Potatisväxter (Solanaceae): Växtnamn Art Innefattar växterna Tobak Nicotiana tabacum tobak Potatis Solanum tuberosum matpotatis, industrimatpotatis, stärkelsepotatis, tidig potatis (under täckmaterial), sättpotatis (för prod. av certifierad sättpotatis), sättpotatis (egen förökning till stärkelsesättpotatis) Gurkväxter (Cucurbitacae): Växtnamn Art Innefattar växterna Pumpaväxter Cucurbita pepo pumpa, zucchini Frilandsgurka Cucumis sativus frilandsgurka Melon Cucumis melo melon 3. I samband med diversifiering av grödor betraktas följande gräsväxter och andra örtartade foderväxter (= vallfoderväxter) som en gröda:

10 Växtnamn Gröngödslingsvall Färdig gräsmatta Ettårig vall Ettårig betesvall Ettårig utsädesvall Flerårig vall Flerårig betesvall Flerårig utsädesvall Naturvårdsåker (vallväxter, minst 2 år) Avtalsareal för specialstöd, åker Skyddszonsvall Skyddsremsa Flerårig miljövall Frö av engelskt rajgräs, kontrollerad produktion Frö av italienskt (westerw.) rajgräs, kontrollerad produktion Frö av rörsvingel, kontrollerad produktion Frö av timotej, kontrollerad produktion Frö av ängssvingel, kontrollerad produktion 4. I samband med diversifiering av grödor betraktas följande trädesarealer som en gröda: Växtnamn Grönträda Stubbträda Svartträda (svartträda kan anmälas i fall som är förenliga med tvärvillkoren) 5. I samband med diversifiering av grödor betraktas följande namngivna blandade växtbestånd som en gröda: Blandning Blandningar av oljeväxter och spannmål Blandningar av proteingrödor och spannmål Blandningar av oljeväxter och proteingrödor Blandningar av spannmål Blandningar av proteingrödor Blandningar av oljeväxter Blandningar av saneringsväxter Blandningar av viltväxter Innefattar växtkoderna Blandade grödor (spannmål+oljeväxter) Blandade grödor (minst 50 % proteingröda + spannmål), Blandade grödor (proteingrödor + minst 50 % spannmål) Blandade grödor (proteingrödor+oljeväxter) Blandade grödor (spannmål) Blandade grödor (proteingrödor) Blandade grödor (oljeväxter) Mångfaldsåker, vilt

11 Blandningar av landskapsväxter Blandningar av ängsväxter Mångfaldsåker, landskap Mångfaldsåker, äng 1:a och 2:a året 6. Permanenta grödor som inte inräknas i åkerarealen: Växtnamn Rabarber Sparris Äpple Rönn (bärproduktion) Päron Övriga frukter Plommon Vindruva Svarta vinbär Röda vinbär Vita vinbär Krusbär Hallon och åkerbärshallon Åkerbär Buskblåbär Bäraronia Saskatoon Havtorn Körsbär Övriga bärväxter Fiberbrännässla Humle Medicinalvide Prydnadsväxter, 5 år -, kontinuerlig skörd på friland Snittgrönt och barrväxter till snitt, minst 5 år Prydnadsvide för flätning, under 5 år. Prydnadsvide för flätning, 5-20 år Rörflen Energiträd, kort omloppstid (asp och vide) Energiträd, kort omloppstid (hybridasp och poppel) Rödklint för energiproduktion Plantskola (bär, frukt, prydnadsväxter under 5 år) Plantskola (bär, frukt, prydnadsväxter minst 5 år) Plantskola för skogsträd på åker Växthusareal Växthusareal (permanenta grödor) Örtväxter minst 5 år Grobladsväxter