Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

Transkript

1 Arkeologisk undersökning BILAGA 8 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög Östra Torn 27:1, Lunds stad och socken, Skåne RAÄ 187:2, 193:1, 193:2, Per Lagerås Arbetsrapport 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax

3 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög Per Lagerås Inledning I samband med den arkeologiska slutundersökningen i Brunnshög, i Lunds nordöstra utkant, togs prover för såväl pollenanalys som makrofossilanalys. Analyserna har utförts av undertecknad vid RAÄ UV Syd. Rapporten redovisar resultaten som ett underlag för steg 2-arbetets artikelskrivande. Kontexter och målsättningar Hela utgrävningsytan låg i modern åkermark och topografin var svagt böljande med några fuktiga svackor. Jordarten dominerades av moränlera och lerig morän, med inslag av glacifluvial sand. Områdena i väster (område 1 och 3 enligt indelningen i FU-rapporten), var besvärligt leriga (moränfinlera), medan lerhalten var något lägre i områdena österut (område 5 och 6) (morängrovlera med inslag av sand). I område 1 fanns dessutom en överplöjd torvmark, och i anslutning till område 3 fanns fuktiga svackor som dock inte innehöll några bevarade torvlager. Redan från förundersökningen stod det klart att de arkeologiska lämningarna i huvudsak härrörde från två perioder, dels neolitikum, dels järnålder, och bilden står sig i stort efter slutförd slutundersökning. Nedan ger jag en översiktlig bild av kontexterna som bakgrund till analysresultaten och jag använder då den områdesindelning som gjordes i samband med FU (Ericson et al. 2000). Område 1 och 6 slutundersöktes under 2007 och område 3 och 5 under I område 1 fanns bebyggelselämningar från äldre järnålder, där framför allt en välbevarad brunn (A24328) erbjöd en bra provtagningskontext. Ur denna togs prover för både makrofossilanalys och pollenanalys. I övriga boplatslämningar togs prover endast för makrofossilanalys. Målet med analyserna var att karakterisera den agrara markanvändningen på platsen och att ge en lokal landskapsbild. I område 1 fanns dessutom en välbevarad liten torvmark som framkom då ploglager och påförda massor banats av. Torvmarken uppvisade en fin igenväxningslagerföljd och provtogs för pollenanalys. Då dateringar visade att huvuddelen av lagerföljden avsatts redan under mesolitisk tid inriktades pollenanalysen på den allra översta delen, vilken avsatts under slutet av mesolitikum och början av neolitikum.

4 Figur 1. Provtagning för pollenanalys i den överplöjda torvmarken i område 1. Foto Per Lagerås, Målet var att belysa eventuella vegetationsförändringar som kunde kopplas till de tidigneolitiska groparna i område 6 och till den mellanneolitiska palissaden i område 3. I område 3 fanns en mellanneolitisk palissadanläggning och diverse anläggningar och lager som daterades till neolitisk tid, huvudsakligen mellanneolitikum. Prover för makrofossilanalys togs i palissadens stolphål, samt i andra anläggningar och lager. Målet med analyserna var att fånga upp vegetation och aktiviteter samtida med palissaden. I en humös jordmånsprofil i en fuktig svacka öster om palissaden togs en kubienaränna för pollenanalys. Den provtagna lagerföljden tolkades som neolitiska lager i botten, överlagrade av ett järnålderstida odlingslager. Pollenbevaringen visade sig dock vara för dålig för analys. I område 5 dominerade bebyggelselämningar från äldre järnålder. Prover för makrofossilanalys togs ur stolphål och gropar. En brunn (A37196) som senare daterades till slutfasen av bronsåldern provtogs för pollenanalys och makrofossilanalys. Målet med analyserna inom område 5 var att ge en översiktlig bild av den agrara markanvändningen och landskapsbilden under järnåldern. I område 6 fanns bland annat ett antal gropar från tidigneolitikum. Dessa provtogs för makrofossilanalys med målet att belysa tidigneolitiska aktiviteter och markanvändning. 4 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

5 Metodik Jordprover för makrofossilanalys togs löpande under utgrävningens gång. Genomsnittlig provvolym var ungefär 1 liter (exakta provvolymer framgår av tabell 4). Proverna dispergerades i vatten utan kemiska tillsatser, floterades och dekanterades genom en sil med maskvidden 0,4 mm. För analysen användes preparermikroskop med 6,7 40 förstoring och vid bestämningsarbetet användes en referenssamling av recenta fröer samt gängse bestämningslitteratur (Bertsch 1941, Beijerinck 1947, Berggren 1969, 1981, Schoch m.fl. 1988, Anderberg 1994, Cappers m.fl. 2006, Jacomet 2006). Prover för pollenanalys togs ur framrensade sektioner i våtmarkslagerföljder och brunnar. Den kemiska prepareringen av proverna genomfördes i laboratoriet på Geocentrum vid Lunds universitet, och inkluderade lösning av kalk med 10 % HCl, lösning av humusämnen med 10 % NaOH, dekantering av grovt minerogent material, lösning av fint minerogent material med 40 % HF, lösning av organiskt material genom acetolys (1 del H 2 SO 4 till 9 delar C 4 H 6 O 3 ), samt inbäddning i glycerin. För pollenanalysen användes ett ljusmikroskop 400 och 1000 förstoring. Vid bestämningsarbetet fanns tillgång till en referenssamling av recenta pollenkorn samt gängse bestämningslitteratur (Punt , Moore m.fl. 1991, Reille ). I samband med pollenanalysen räknades också mikroskopiskt träkol >25 µm. Resultat och tolkningar Sammanlagt har 104 prover från arkeologiska kontexter floterats och analyserats med avseende på makrofossil. Av dessa innehöll 43 prover makrofossil i form av fröer (fröer, frukter, stenfrukter, kärnor och nötter kallas här för enkelhetens skull bara fröer). I brunn A24328 i område 1 fanns ett rikt icke-förkolnat frömaterial bevarat, men i samtliga övriga kontexter fanns endast förkolnade fröer. Enstaka icke-förkolnade fröer i dessa kontexter tolkades som recent kontaminering. De prover från våtmarkslager och brunnar som preparerades för pollenanalys uppvisade varierande bevaringsgrad. Tillräckligt bra bevaring för analys var det i proverna från torvmarkslagerföljden i område 1 samt i proverna från brunn i område 1 respektive brunn i område 5. Nedan presenteras resultaten av analyserna tillsammans med kortfattade tolkningar i kronologisk ordning. Neolitikum De resultat som berör neolitikum är pollendata från torvmarken i område 1, makrofossildata från några gropar i område 6, samt makrofossildata från palissaden med anslutande kontexter i område 3. Dessa beskrivs i tur och ordning nedan. Arbetsrapport 5

6 Figur 2. Välbevarat asplöv (Populus tremula) funnet i gyttjan. Från tidigmesolitisk tid. Foto Per Lagerås, Pollendiagram från torvmarken i område 1 Den lilla torvmarken som upptäcktes vid avbaning i område 1 innehöll en förhållandevis mäktig igenväxningslagerföljd (se figur 1 och tabell 1). Den undre delen utgjordes av gyttja som avsatts i en sjö. Av topografin att döma har sjön varit mycket liten. I gyttjan fanns bevarade musslor, fröer från vattenväxter samt vissa nivåer välbevarade löv från träd som växt runt sjön (figur 2). Sjön har efter hand fyllts upp med gyttja och grundats ut. Den slutliga igenväxningen speglas i lagerföljden av den skarpa övergången från gyttja till torv med starr och vassrötter. Efter en kort fas av vass följde en fas med framför allt mossvegetation, och därefter bildades en kärrmiljö med trädvegetation, i huvudsak al. Tabell 1. Torvmarkslagerföljden i område 1. Djup anger djup under markytan före avbaning. Djup (cm) >300 Beskrivning Påförda fyllnadsmassor. Grönbrun moränlera med tegel, etc. Skarp undre gräns. Lerig kärrtorv, mörkbrun. Diffus undre gräns. Kärrtorv med ved, mörkbrun. Skarp undre gräns. Mosstorv, strimmig, mörkbrun/gulbrun. Skarp undre gräns. Starrtorv med vassrötter, brungul. Skarp undre gräns. Alggyttja, ljust grågrön, rikligt med fröer (vattenklöver) och rottrådar (fräken, starr). I övre delen fanns vissa nivåer med vackert bevarade löv, bland annat från asp, björk och sälg. På nivån cm fanns också rikligt med skal från sötvattensmusslor. Diffus undre gräns. Gyttjelera, grågrön. Skarp undre gräns. Lerig gyttja, grågrön. Fortsatte under botten av rensad sektion. 6 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

7 Två 14 C-dateringar utfördes på den undre respektive övre delen av kärrtorven. Dateringarna hamnade i mesolitisk tid (se tabell 2). Den undre dateringen, som gav kal. f.kr., var tagen cirka 20 cm över igenväxningsnivån. Alltså har sjöns igenväxning skett under tidigatlantisk tid eller möjligen redan under boreal tid. Den övre dateringen, som gav kal. f.kr., var tagen cirka 15 cm under de påförda massorna. Enligt linjär extrapolering uppåt från denna datering når torvlagerföljden fram en bit i neolitisk tid. Det är möjligt att torvtillväxten fortsatt längre fram i tiden, men dessa yngre lager är i sådana fall kompakterade och förstörda. Om den överlagrande jorden förts ut på torvmarken genom plöjning har plöjningen troligen förstört ytligt liggande torvlager. Tabell C-dateringar från den pollenanalyserade sekvensen i område 1. Djup (cm) Lab. nr 14 C-ålder Kalibrerat intervall, 2 sigma Ua ± 35 BP f.kr Ua ± 40 BP f.kr. Grundat på 14 C-resultaten inriktades pollenanalysen på de översta 40 cm av torvlagerföljden, det vill säga sekvensen cm under markytan. Sammanlagt analyserades 9 nivåer (var 5 cm) och resultatet redovisas i diagramform i figur 3. Pollenbevaringen var god och det var möjligt att nå pollensummor på över 1000 pollen på samtliga nivåer utom den översta. Diagrammet är därmed ett högkvalitativt underlag för tolkningar. Tidsskalan som visar kalibrerade år f.kr. längst till vänster i pollendiagrammet har konstruerats genom linjär interpolering och extrapolering utifrån de två 14 C-dateringarna. Dessa dateringar (som utförts på bulkprover på torv rensad på synliga rötter) bedömer jag som tillförlitliga i sig, men eftersom de bara är två till antalet ska inte tidsskalan uppfattas som exakt i detalj. I synnerhet den översta analyserade nivån får anses som osäkert daterad, eftersom den daterats genom extrapolering och eftersom torven här kan vara kompakterad. Enligt tidsskalan täcker pollendiagrammet perioden ca f.kr., med reservation för att den översta nivån kan vara yngre än från 2300 f.kr. (Dateringar i texten är i kalibrerade år om inte annat anges.) Diagrammet har delats in i fyra perioder som grund för tolkningen. Period 1 sträcker sig från åtminstone 5300 f.kr., där diagrammet börjar, fram till ca 4000 f.kr. och motsvarar senmesolitisk tid. Perioden karakteriserades enligt diagrammet av naturlig lövskog. I själva kärret växte al (Alnus) medan skogen i omgivningarna dominerades av lind (Tilia), alm (Ulmus), ask (Fraxinus), ek (Quercus) och hassel (Corylus). Pollen från murgröna (Hedera helix) och mistel (Viscum album) speglar periodens gynnsamma klimat. Från denna period finns inga tecken på röjningar eller annan mänsklig påverkan på vegetationen. Period 2 sträcker sig från ca 4000 f.kr. till ca 3300 f.kr. och motsvarar alltså ganska precis tidigneolitikum. Från denna period har vi svaga, men ändå tydliga tecken på öppningar i skogen. Pollenfrekvenserna av gräs (Poaceae ospec.) och en del andra örter börjar öka vid periodens början, vilket visar att det redan i början av neolitikum Arbetsrapport 7

8 förekom röjningar i trakten. Även de ökade halterna av tallpollen på samma nivå kan spegla sådana röjningar i den annars lövdominerade skogen. De röjda ytorna bör ha använts för bete och även för sädesodling. Bete indikeras bland annat av pollen från gräs och svartkämpar (Plantago lanceolata), medan odling indikeras av ett pollenkorn av vete (Triticum-typ). Vi har alltså säkra tecken på röjda ytor och odling, men de mycket låga frekvenserna visar att skogen fortfarande dominerade. De låga frekvenserna visar också att de ytor som öppnats upp för bete och odling vid denna tid måste ha legat en bit bort från den analyserade torvmarken. Här kan en intressant koppling göras till de förkolnade sädeskorn som påträffades i en grop i område 6, cirka 600 m öster om torvmarken, och som daterades till början av tidigneolitikum (se nedan). Period 3 sträcker sig från ca 3300 f.kr. till ca 2500 f.kr. (dateringen av periodens slut är dock osäker). Periodens början markeras i diagrammet av en ökning av pollenfrekvenserna hos framför allt gräs och halvgräs (Cyperaceae), men också hos flera andra örter. Det speglar en ökad betespåverkan och en allt öppnare landskapsbild. Från periodens början är det dessutom kontinuerliga kurvor för sädespollen, framför allt korn (Hordeum-typ). Den odlade marken ser alltså ut att öka i omfattning jämfört med under föregående period, men det kan inte uteslutas att den öppnare landskapsbilden i viss mån underlättat transport av sädespollen till provtagningspunkten. I mitten av period 3, motsvarande ungefär 2900 f.kr., minskar frekvenserna av alpollen samtidigt som ek ökar. På samma nivå dyker det upp enstaka pollen från rönn (Sorbus), lönn (Acer), bok (Fagus) och avenbok (Carpinus), och flera örter visar tydlig ökning, som till exempel mållor (Chenopodiaceae), brudbröd/älggräs (Filipendula), flockblomstriga växter (Apiaceae ospec.) och gråbo/malört (Artemisia). Flera av dessa örter, i synnerhet mållor, trivs på gödslade odlingsytor och på boplatser. Vi har alltså tecken på röjningar vid denna tid. Dessa röjningar verkar dels ha påverkat trädsammansättningen i skogen och möjliggjort för nya trädslag att etablera sig, dels ha skapat öppna ytor för boplats eller odling. Med tanke på det kronologiska sambandet med den palissad som undersökts ca 300 m sydost om torvmarken, kan man förslagsvis sätta dessa röjningar i samband med palissadens uppförande. Något fullständigt öppnande av landskapet vid denna tid är det dock inte fråga om. Period 4 sträcker sig från ca 2500 f.kr. till diagrammets topp, vilken med extrapolering från den översta C14-dateringen daterats till ca 2300 f.kr. Dateringen av denna översta del av diagrammet är dock osäker eftersom lagerföljden här kan vara kompakterad. Perioden karakteriseras av rejält ökade pollenfrekvenser av gräs, men också av flera andra örter. På samma nivå är det också en markant ökning av frekvensen sädespollen, framför allt korn (Hordeum-typ). Helt klart speglar början av period 4 en kraftig landskapsförändring, där vegetationen öppnades upp och landskapet till stor del avskogades. Till största delen har den öppna marken använts som betesmarker men också som åkermark. Dateringen av landskapsförändringen är som sagt osäker. Den har i diagrammet daterats till ca 2300 f.kr. och kan ha skett senare, men knappast tidigare. 8 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

9 Polypodium vulgare-typ - stensöta Pteridium aquilinum - örnbräken Lycopodium annotinum-typ - revlummer Equisetum - fräken Typha angustifolia-typ - smalkaveldun Sphagnum - vitmossa Obest. trilete spor Centaurea scabiosa - väddklint Aster-typ - korsört, hästhov mm Artemisia - gråbo, malört Pollensumma Träkol > 25 um Calluna vulgaris - ljung Hedera helix - murgröna Viscum album - mistel Salix - sälg, vide Rosaceae cf. Sorbus - rönn Quercus - ek Alnus - al Polypodiaceae ospec. - obest. ormbunkar Apiaceae ospec. - obest. flockblomstriga växter Galium-typ - måror Prunella-typ - brunört Mentha typ - myntor Plantago major - groblad Plantago lanceolata - svartkämpar Lactucoideae - maskros, fibblor Rosaceae ospec. - obest. rosväxter Filipendula - brudbröd, älggräs Fabaceae ospec. - obest. ärtväxter Vicia-typ - vicker Ranunculus-typ - smörblommor mm Thalictrum - ängsruta mm Cerealia ospec. - obest. sädesslag Hordeum-typ - korn Triticum-typ - vete Cyperaceae - halvgräs Polygonum aviculare - trampört Rumex acetosa/acetosella - ängssyra, bergssyra Chenopodiaceae - mållväxter Caryophyllaceae ospec. - nejlikväxter Poaceae ospec. - vildgräs Corylus - hassel Frangula alnus - brakved Viburnum opulus-typ - olvon Träd Buskar Örter Perioder Analys: Per Lagerås 2008 Acer - lönn Fagus - bok Carpinus - avenbok Picea - gran Tilia - lind Fraxinus - ask Populus - asp Ulmus - alm Brunnshög: våtmark i område 1 Översta delen av lagerföljden under fyllnadsmassorna. Buskar Örter Betula - björk Pinus - tall Kalibrerade år f.kr./e.kr. Djup (cm) Träd C14-dateringar ± ± Figur 3. Pollendiagram från torvmarken i område 1 (jfr figur 1). Arbetsrapport 9

10 I pollendiagram från Ystadprojektet sker expansionen av det öppna landskapet i stort sett i tre steg, där det första är i tidigneolitikum (ca 4000 f.kr.), det andra i början av senneolitikum (ca 2300 f.kr.) och det tredje i mitten av bronsåldern (ca 1000 f.kr.) (Berglund red. 1991). I vilken mån det första steget syns i diagrammen varierar från lokal till lokal, och detsamma gäller det andra. Expansionen i mitten på bronsålderns syns dock i alla diagrammen och är den avgjort mest markanta. (Ett diagram som har alla tre stegen är det från Bjärsjöholmssjön; se s. 170 i Berglund red ) Den expansion som karakteriserar början av period 4 i vårt diagram från Brunnshög stämmer dateringsmässigt med den senneolitiska expansionen i Ystadområdet. Men med tanke på de höga frekvenser som gräspollen når upp till, ser jag det ändå som mer sannolikt att period 4 speglar den mer markanta expansionen och avskogningen vid mitten av bronsåldern. Makrofossil från tidigneolitiska gropar i område 6 Tre gropar i område 6 innehöll förkolnade makrofossil (se tabell 4). Framför allt en av groparna, AG 3250, innehöll rikligt med sädeskorn. Tre prover om sammanlagt 2,7 liter floterades och analyserades från gropen. Proverna hade likartat innehåll och behandlas här tillsammans. Gropen har med utgångspunkt i de arkeologiska fynden av bland annat flintskrapor och keramik tolkats som en offergrop. De tre proverna innehöll sammanlagt 131 sädeskorn, hela eller som fragment. Av dessa kunde 63 bestämmas till naket korn (Hordeum vulgare var. nudum). Övriga gick inte att bestämma säkert och har klassficierats som ospec. sädesslag (Cerealia indet.), men är troligen också de från naket korn. Förutom sädesslag fanns det i proverna också enstaka fragment av hasselnötsskal (Corylus avellana), ett frö av smultron (Fragaria sp.), 9 gräsfröer, samt ett stråfragment från gräs eller säd. Vi kan alltså notera att proverna från gropen uppvisar en stark dominans av ätliga växter. Sädeskorn i form av naket korn dominerar starkt men proverna innehåller också enstaka hasselnöt och smultron. Vanliga åkerogräs saknas, liksom sådana växter som brukar förekomma naturligt på boplatser (ruderatmarksväxter). Dessutom är inslaget av agnrester och strå mycket litet. Notera dock att det är ett vanligt förhållande att prover från neolitikum innehåller mycket få ogräsfröer. Träkol från gropen har C14-daterats till 5110 ± 40 BP ( f.kr., kal. 2 sigma), vilket placerar gropen i tidigneolitikums absoluta början. Det gör förstås anläggningen och analysresultatet extra intressant. Vad vi troligen har är en deposition av agrara produkter i ett skede då det neolitiska paketet precis introducerats. (För att säkra dateringen ytterligare har jag skickat in ett par sädeskorn från gropen för kompletterande C14-datering.) Vad det gäller sammansättningen av sädesslag är antagligen jämförelsematerialet från denna inledande fasen av tidigneolitikum inte särskilt stort. Jag har inte hunnit göra någon djupgående litteraturgenomgång, men en dominans av naket korn är inte förvånande i ett 10 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

11 Figur 4. Ett urval av naket korn (Hordeum vulgare var. nudum) från den tidigneolitiska gropen AG 3250 i område 6 (PM 6775). Foto Staffan Hyll. tidigneolitiskt sammanhang, eftersom naket korn påträffats i tidigneolitiska kontexter i en rad undersökningar i södra Skandinavien (Engelmark & Viklund 1990, Engelmark 1992, Regnell 1998, Regnell & Sjögren 2006). Utöver den ovan beskrivna gropen analyserades också prover från två andra gropar i område 6. Den ena av dessa gropar innehöll några fragment av hasselnötsskal och ett frö av åkersyska (Stachys arvensis), medan den andra innehöll ett fragment av ospecificerat sädeskorn. Makrofossil från palissaden i område 3 Från palissadens stolphål och intilliggande anläggningar analyserades 27 prover fördelade på 25 olika anläggningar. Dessutom analyserades 5 prover från ett anslutande våtmarkslager (L105). Av de sammanlagt 32 proverna förekom förkolnade makrofossil i 9 prover (tabell 4). Makrofossilmaterialet i proverna från och kring palissaden domineras av fragment av hasselnötsskal. Sådana förekom även i de tidigneolitiska groparna i område 6, men saknas nästan helt i de järnålderstida Arbetsrapport 11

12 proverna. Helt klart speglar det hasselns betydelse som föda under neolitikum. I övrigt var materialet från palissadområdet magert. Enstaka sädeskornsfragment fanns i 3 prover, och i 4 prover fanns enstaka örtfröer. De sistnämnda var från smultron (Fragaria vesca), trampört (Polygonum aviculare), dån (Galeopsis sp.), åkersyska (Stachys arvensis) och eventuell åkersenap (cf. Sinapis arvensis). Dessa arter speglar ett visst markslitage och kan ha vuxit i odlingsmark eller i själva palissadområdet. Ett av stolphålen i palissaden (AS46258) innehöll brända människoben och har C14-daterats till 4380 ± 40 BP ( f.kr., kal. 2 sigma). Ett prov från samma stolphål innehöll några fragment av hasselnötsskal samt ett smultronfrö. Hasselnötsskalen och de enstaka sädeskornen, och kanske även smultronfröet, kan ses som indikationer på att mat förvarats eller hanterats på platsen. De enstaka övriga örtfröerna antyder att markvegetationen formats av slitage, till exempel genom tramp eller röjningar. I övrigt är det svårt att utifrån makrofossilanalysen säga något närmare om miljön eftersom materialet är magert (men jfr också pollendiagrammet från område 1). Bronsålder De resultat som belyser bronsåldern utgörs av pollendata och makrofossil från en och samma brunn i område 5. Makrofossil från en bronsåldersbrunn i område 5 Bronsåldern är svagt företrädd i det arkeologiska materialet från Brunnshög, men en brunn (A37196) i område 5 visade sig vara från den senare delen av perioden. Träkol från brunnen C14-daterades till 2570 ± 30 BP ( f.kr., kal. 2 sigma). Två prover från brunnen analyserades med avseende på makrofossil (tabell 4). Brunnar kan på grund av den fuktiga och syrefria miljön vara oerhört rika på välbevarade, icke-förkolnade fröer (jfr järnåldersbrunnen i område 1, se nedan), men proverna från denna brunn innehöll inget sådant material. Helt säkert har den sentida utdikningen och dräneringen av landskapet sekundärt torkat ut sedimenten så att fröer förmultnat. Detta fenomen är känt från andra håll, bland annat från utgrävningar av brunnar i Malmötrakten (Engelmark & Linderholm 2008, s. 27). Det bevarade makrofossilmaterialet från brunnen bestod endast av några få förkolnade fröer, men ett av dem var intressant nog ett frö av hirs (Panicum miliaceum). Hirs domesticerades i norra Kina, troligen redan 5500 f.kr. (Zhijun 2007), och spreds därifrån till Europa. I Sverige verkar de få fynd som finns ligga samlade i bronsåldern, och då företrädesvis i yngre bronsålder. I Ystadprojektet identifierades ett 12 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

13 frö av hirs och i Västkustbaneprojektet tre fröer; samtliga dessa låg i yngre bronsålder (Engelmark 1992, Regnell & Sjögren 2006). Jag har själv tidigare påträffat hirs vid ett tillfälle, när jag analyserade prover från Hovshaga, norr om Växjö (Högrell & Skoglund 1996). Det rörde sig om tre fröer fördelade på två stolphål från två olika långhus. Båda proverna daterades till yngre bronsålder. Utan att ha gjort någon större litteraturgenomgång kan man alltså konstatera att hirsfröet från brunnen i Brunnshög passar in i den generella bilden. Förekomsten av hirs under bronsåldern ska nog ses i skenet av omfattande handel och att flera nya grödor introducerades och provades ut vid denna tid. Hirs kräver ett varmt klimat och torra jordar, vilket troligen är förklaringen till att perioden av hirsodling på våra breddgrader blev kort. Pollenanalys av bronsåldersbrunnen i område 5 Som nämnts ovan hade sekundär uttorkning lett till att inga fröer som inte var förkolnade bevarats i brunn A Pollenkorn är dock mer tåliga mot nedbrytning än vad fröer är. Analys visade också att pollen fanns bevarat, även om pollenkornen var mycket korroderade. Det gick att få ihop ett pollenspektrum (med en summa på 229 pollen) från ett prov (PP52239) taget i den undre delen av brunnsfyllningen (tabell 3). Pollenspektrat från brunnen utgörs så gott som helt av öppenmarksväxter. Örtpollen utgör inte mindre än 93 % av pollensumman medan trädpollen bara utgör resterande 7 %. Bland örtpollen dominerar gräs (Poaceae ospec.) med 48 % och över huvud taget speglar pollensammansättning i första hand betesmarker. Enstaka pollen från korn (Hordeum-typ) och obest. sädesslag (Cerealia ospec.) visar att odlingsytor funnits i landskapet, och en del taxa, som till exempel mållor (Chenopodiaceae), nässlor (Urtica), trampört (Polygonum aviculare), är sådana som gärna växer på boplatser. Med tanke på fyndet av hirs i makrofossilanalysen kan man kanske undra om någon hirsodling framskymtar också i resultatet från pollenanalysen. Pollenkornen från hirs ser dock ut som vanliga gräspollen och går inte att identifiera, och pollenanalys kan därför aldrig ge belägg för hirs. Den sammantagna tolkningen av pollenspektrat är att landskapet under slutet av bronsåldern karakteriserades av vidsträckta, så gott som trädlösa betesmarker. Det försumbara inslaget av ljung visar att det inte var frågan om några karga hedar, utan snarare rika gräs- och örtmarker. I området fanns också åkerytor där åtminstone korn odlades, men åkerytorna har troligen varit små eller legat långt från provpunkten. Det finns inga andra pollendiagram i närheten som vi kan jämföra med, men resultatet visar att den typ av vidsträckta betesmarker som karakteriserade Ystadområdet i södra Skåne under yngre bronsålder också kännetecknade Brunnshögsområdet vid samma tid. Arbetsrapport 13

14 Tabell 3. Resultat av pollenanalys av prover från två brunnar, dels A37196 i område 5 som daterats till yngre bronsålder, dels A24328 i område 1 som daterats till äldre järnålder. A37196 (BÅ) A24328 (JÅ) Pollentaxa Antal % Antal % Träd Betula björk 2 0,9 7 1,9 Pinus tall 1 0,4 19 5,0 Alnus al 8 3,5 6 1,6 Quercus ek ,3 Tilia lind 1 0,4 1 0,3 Corylus hassel 3 1,3 4 1,1 Risväxter Calluna vulgaris ljung 1 0,4 - - Odlade växter Cerealia ospec. obest. sädesslag 2 0,9 6 1,6 Hordeum-typ - korn 2 0,8 16 4,2 Triticum-typ vete ,8 Övriga örter Poaceae ospec. gräs , ,5 Apiaceae ospec. flockblomstriga växter 3 1,3 10 2,6 Lactucoideae maskros, fibblor 20 8, ,1 Anthemis-typ nysört, prästkrage mm 10 4,4 7 1,9 Aster-typ korsört, hästhov mm 8 3,5 3 0,8 Cirsium tistlar 2 0,9 - - Caryophyllaceae ospec. nejlikväxter 12 5,2 1 0,3 Fabaceae ospec. ärtväxter ,5 Trifolium-typ klöver 1 0,4 1 0,3 Filipendula brudbröd, älggräs 3 1,3 17 4,5 Ranunculaceae ospec. ranunkelväxter 1 0,4 - - Ranunculus-typ smörblommor mm 1 0,4 - - Succisa ängsvädd ,3 Rosaceae ospec. rosväxter 3 1,3 2 0,5 Galium-typ måror 3 1,3 2 0,5 Mentha-typ myntor 2 0,9 - - Artemisia gråbo, malört 7 3,1 17 4,5 Centaurea scabiosa väddklint 1 0,4 - - Centaurea nigra-typ svartklint 2 0,9 11 2,9 Chenopodiaceae mållor 8 3,5 18 4,8 Plantago lanceolata svartkämpar 8 3,5 11 2,9 Polygonum aviculare trampört 3 1,3 1 0,3 Rumex acetosa/acetosella ängssyra, bergsyra ,3 Urtica nässlor 1 0,4 - - POLLENSUMMA Sporer Polypodiaceae ospec. ormbunksväxter 3 1,3 1 0,3 Pteridium aquilinum örnbräken 3 1,3 - - Equisetum - fräken ,6 Sphagnum vitmossa 3 1,3 - - Övrigt Träkol >25 µm , ,3 14 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

15 Figur 5. Brunn A24328 från äldre järnålder i område 1. Foto Anne Carlie, Järnålder De analysresultat som berör järnåldern är pollendata och makrofossildata från område 1 samt makrofossildata från område 5. Pollenanalys av järnåldersbrunn i område 1 I område 1 fanns en välbevarad och ganska djup brunn (A24328) (figur 5), som bland annat innehöll keramik. Träkol från brunnen C14-daterades till 1965 ± 30 BP (50 f.kr. 120 e.kr., kal. 2 sigma). Ett prov (PP26470) från botten av brunnsfyllningen pollenanalyserades. Pollenkornen var korroderade men det gick att få ihop ett pollenspektrum (med en summa på 378 pollen). Resultatet presenteras i tabell 3 ovan. Liksom pollenspektrat från bronsåldersbrunnen domineras spektrat från järnåldersbrunnen i område 1 helt av öppenmarksväxter. Örtpollen utgör 90 % av pollensumman och trädpollen bara 10 %. I stort sett ger provet ungefär samma bild som bronsåldersprovet, nämligen av ett trädlöst beteslandskap dominerat av gräs och andra örter. Vad som skiljer är framför allt ett större inslag av sädespollen, först och främst av korn (Hordeum-typ) men också av vete (Triticum-typ) och obest. sädesslag (Cerealia ospec.). Provet har också ett mycket stort inslag av pollen från maskros/fibblor (Lactucoideae), men dessa kan vara överrepresenterade på grund av den dåliga pollenbevaringen. I övrigt uppvisar provet höga halter av bland annat mållor (Chenopodiaceae) och gråbo/malört (Artemisia), vilket troligen speglar vegetation på boplatsen. Arbetsrapport 15

16 Figur 6. Makrofossil från brunnen A24328 i område 1 (PM 26471). Foto Staffan Hyll. Provet uppvisar vidare ett något större inslag av brudbröd/älggräs (Filipendula) och fräken (Equisetum) än vad provet från bronsåldersbrunnen gör, vilket speglar vegetation på fuktig mark. Denna fuktiga mark har funnits på den torvmark som låg bara ca 50 m från brunnen i område 1, och som pollenanalyserades (se ovan). Man kan också notera det mycket ringa inslaget av pollen från al (Alnus) i brunnsprovet. Om torvmarken haft alvegetation vid denna tid hade inslaget av alpollen i brunnen säkert varit större. Vi kan alltså sluta oss till att kärret under äldre järnålder varit trädlöst. Möjligen kan det ha använts för slåtter, eftersom det är vid ungefär denna tid som lien och räfsan introduceras i Sverige (jfr t.ex. Lagerås 2000, s 217ff.). 16 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

17 Makrofossilanalys av järnålderskontexter i område 1 I område 1 analyserades 12 prover från 6 olika anläggningar. Makrofossil påträffades i 9 av proverna (tabell 4). I den brunn (A24328) som gav pollenspektrat (se ovan) fanns icke-förkolnade fröer bevarade. I övrigt innehöll proverna endast förkolnade fröer. Makrofossilanalysen av brunn A24328 gav ett rikt spektra med många olika arter. Provet innehöll ett förkolnat sädeskorn av korn (Hordeum vulgare) och ett av havre (Avena sp.), men i övrigt var samtliga identifierade fröer från brunnen icke-förkolnade. Talrikast var brännässla (Urtica urens), vilket inte är ovanligt i prover från brunnar. Också i övrigt är de flesta arter sådana som man kan förvänta sig i en fuktig, näringsrik miljö kring brunnen på en boplats. Många av arterna är knutna till kväverik ruderatmark och åkermark. Det gäller bland annat mållor (Chenopodium), våtarv (Stellaria media), jordrök (Fumaria officinalis), penningört (Thlaspi arvense), småsnärjmåra (Galium cf. spurium), dån (Galeposis tetrait/bifida), vitplister (Lamium cf. album), rödplister (Lamium cf. purpureum), åkermynta (Mentha arvensis/aquatica) och bolmört (Hyoscyamus niger). I provet fanns också arter som företrädesvis förekommer på mager och näringsfattig mark, som till exempel åkerspärgel (Spergula arvensis), rödnarv (Spergularia rubra) och åkersyska (Stachys arvensis). Ytterligare flera arter identifierades i brunnen (se tabell 4). De arter som räknats upp ovan har alltså vuxit på boplatsytan på en gård och/eller som ogräs i åkermarken. Provet innehåller däremot mycket få arter som säkert kan knytas till betesmark. Gräs är bara representerat av tre fröer. Inte heller finns det i brunnen några fröer, blad, barkflagor eller andra identifierbara makrofossil från träd (förutom träkol). Övriga analyserade anläggningar i område 1 innehöll sparsamt med förkolnade makrofossil. Enstaka sädeskorn förekom i flera anläggningar men var hårt fragmenterade, och med undantag för ett korn (Hordeum vulgare) och ett råg (Secale cereale) kunde de bara bestämmas till ospecificerat sädesslag. Mer intressant var då ett frö av lin (Linum usitatissimum), funnet i grophus AV21828, samt ett av oljedådra (Camelina sativa), från brunn A Träkol från grophuset med linfröet har C14-daterats till 2030 ± 35 BP (170 f.kr. 60 e.kr., kal. 2 sigma). Brunnen med oljedådran har inte daterats. Linfröer är relativt sällsynta i förkolnat material eftersom de oljerika fröna lätt förstörs vid upphettning. De äldsta säkra fynden av lin i Sverige är från tiden kring övergången bronsålder järnålder (t.ex. Lindahl Jensen et al. 1995), så fyndet från Brunnshög representerar en tid då linodling fortfarande var relativt nytt. Linet har vid denna tid troligen odlats för såväl oljan som fibrernas skull. Oljedådra är en art som i makrofossilsammanhang ofta påträffas i anslutning till lin. Den räknas nu som utgången ur den svenska floran, även om den kan dyka upp tillfälligt på ruderatmark. Den har växt som ogräs framför allt i linåkrar och den har även odlats för sina oljerika fröns skull. Den är alltså starkt knuten till lin som den av allt att döma blandodlats med och som den haft samma användning som. Arbetsrapport 17

18 I övrigt innehåller proverna enstaka fröer från ogräs och ruderatmarksväxter: ängssyra (Rumex acetosa-typ), bergsyra (Rumex acetosella), svinmålla (Chenopodium album-typ), gatmålla (Atriplex sp.), våtarv (Stellaria media), måror (Galium sp.), jordreva (Glechoma hederacea) och bolmört (Hyoscyamus niger). Sammanfattningsvis ger pollenanalysen och makrofossilanalysen från område 1 följande bild av markanvändningen och landskapet under äldre järnålder. Landskapet var öppet och trädfattigt och i huvudsak präglat av gräsmarker formade genom bete. Det finns inga tecken på att träd vuxit på gården och inte heller den lilla torvmarken har haft trädvegetation. Småskalig slåtter för vinterfoder kan eventuellt ha förekommit, förslagsvis på torvmarken. Det betesdominerade landskapet speglas framför allt i pollenanalysen. I makromaterialet är betesindikatorerna däremot mycket få. Detta visar att själva gårdsmiljön präglats av ruderatmark och omgärdats av åkermark, medan betesmarkerna låg längre bort. På åkrarna har man odlat säd. Även om materialet är litet, får vi genom att lägga ihop pollen- och makrofossildata belägg för både korn, vete, råg och havre. Dessutom har lin odlats och möjligen oljedådra. De olika anläggningarna i område 1 representerar ett tidsspann på några hundra år, från mellersta förromersk järnålder till en bit in i romersk järnålder, men det är inte möjligt att från analyserna diskutera eventuella förändringar i vegetation och markanvändning inom detta tidsintervall. Materialet är för litet för det. Makrofossilanalys av järnålderskontexter i område 5 Från område 5 analyserades 46 prover från 43 olika anläggningar. Endast förkolnade makrofossil fanns bevarade. Ingen anläggning innehöll rikligt med makrofossil, men genom att lägga ihop materialet går det att teckna en bild av vegetationen och markanvändningen. Sädeskorn förekom spritt i flera anläggningar, men ingenstans i en så stor mängd att det skulle kunna tolkas som ett upplag av skörd eller utsäde. Snarare representerar de allmänt spill på boplatsytan. Av 46 förkolnade sädeskorn var 31 så fragmenterade att de bara kunde bestämmas till ospecificerat sädesslag. Bland dem som gick att identifiera närmare var 6 korn, av vilka 3 kunde bestämmas till skalkorn (Hordeum vulgare var. vulgare). Övriga var 4 råg (Secale cereale), 1 havre (Avena sativa), 3 havre/flyghavre (Avena sp.) och 1 enkorn (Triticum monococcum). Förutom sädeskorn identifierades också ett frö av lin (Linum usitatissimum) och ett av lindådra (Camelina alyssum). Dessa båda fanns i samma prov, taget i stolphål AS48518 i vägglinjen till hus 15. Provet är inte daterat men ett sädeskorn från ett annat stolphål i samma hus har C14-daterats till 1885 ± 35 BP ( e.kr., kal. 2 sigma). Om dateringen stämmer är detta linfrö aningen yngre än det i område 1, men det får ändå ses som ett relativt tidigt fynd. Lindådra är nära släkt med oljedådra (som identifierades i område 1) och de båda sågs tidigare som underarter av samma art. Lindådran växte som ogräs i linåkrarna och var relativt vanlig fram till slutet av 1800-talet, men är nu utgången ur 18 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

19 den svenska floran (Aronsson red. 1999). Lindådran har inte så oljerika fröer som oljedådran och har därför troligen inte odlats. Utöver odlade växter innehöll proverna diverse åkerogräs och ruderatmarksväxter, som t.ex. trampört (Polygonum aviculare), vattenpilört (Persicaria amphibia), åkerpilört (Persicaria maculosa), åkerbinda (Fallopia convolvulus), svinmålla (Chenopodium album-typ), rödmålla (Chenopodium rubrum-typ), vägmålla (Atriplex sp.), grönknavel (Scleranthus annuus), åkerspärgel (Spergula arvensis) och måra (Galium sp.). Förutom grönknavel och åkerspärgel, som företrädesvis växer på mager åkermark, är de andra typiska växter för den kväverika mark man finner på boplatser eller på välgödslade åkrar. I frömaterialet finns också enstaka arter som är mer knutna till betesmarker. Det gäller till exempel enstaka fröer av starr (Carex sp.) och gräs, och möjligen bergsyra (Rumex acetosella), fingerört (Potentilla sp.), smultron (Fragaria vesca), rödklöver (Trifolium cf. pratense) och humlelusern (cf. Medicago lupulina). Sammantaget ger makrofossilanalysen från område 5 en bild av den lokala markanvändningen och vegetationen som är snarlik den som framkom i område 1. Landskapet var öppet, trädfattigt och agrart präglat. Vi har inget pollenspektra för järnåldern från område 5, men den bild av vidsträckta betesmarker som vi fick från pollenspektrat i brunnen i område 1 är giltig också för detta område. På åkrarna har man odlat skalkorn, råg, havre och möjligen enkorn. Dessutom har man odlat lin. Sammansättningen av odlade grödor stämmer alltså också den bra med den i område 1, så långt det nu går att avgöra utifrån den begränsade mängden sädeskorn. Utvärdering Sammanlagt 113 prover analyserades med avseende på makrofossil. För pollenanalys preparerades 18 prover, varav 11 hade tillräckligt bra pollenbevaring för fullständig analys. Torvmarkslagerföljden i område 1 visade sig vara riktigt fin och prover för pollenanalys togs ut genom hela sekvensen. C14-dateringar avslöjade dock att lagerföljden bara täckte stenålder och då i huvudsak mesolitisk tid. Den kunde därför inte ge något resultat som gick att koppla till järnålderslämningarna i område 1 och 5. Pollenanalysen inriktades då på den översta delen, som motsvarade senmesolitikum och större delen av neolitikum. Ett tätare provintervall i denna övre del av sekvensen hade varit önskvärt. Det hade också varit möjligt, om lagerföljden provtagits med kubienaränna och inte som nu genom separata prover direkt ur profilväggen. Trots det får man säga att pollenanalysen av torvmarkslagerföljden blev givande, eftersom resultaten kan kopplas, dels till de tidigneolitiska lämningarna i område 6, dels till den mellanneolitiska palissaden i område 3. Pollenbevaringen i brunnarna var sämre än väntat, helt säkert som ett resultat av dränering och uttorkning av sedimenten, men det gick ändå att få bra resultat för både bronsålder och äldre järnålder. Arbetsrapport 19

20 Också för makrofossil var bevaringen i brunnarna sämre än väntat, beroende på uttorkning. Endast brunnen i område 1 gav bra resultat, men den var också desto rikare och gav ett stort antal arter. Vad det gäller förkolnade makrofossil var den tidigneolitiska offergropen i område 6 intressant. Den representerar en deposition av föremål och agrara produkter i brytningstiden mellan mesolitikum och neolitikum. Palissaden och anslutande anläggningar i område 3 var däremot mycket fattiga på makrofossil. Där hade man önskat ett rikare material som kunde ha gett en bättre bild av palissadmiljön. Bronsåldern var inte i fokus för undersökningen och det frö av hirs som identifierades i en av brunnarna, och som kunde dateras till yngre bronsålder, kom som en otippad bonus. Det förkolnade materialet från järnåldern var relativt tunt, eftersom vi inte påträffade någon direkt koncentration av sädeskorn. Den ursprungliga planen var att efter floteringen välja ut de mest givande proverna för en detaljerad analys. I avsaknad av sådana koncentrationer gjordes istället en brett upplagd analys på ett större antal prover. På detta sätt har det ändå gått att teckna en ganska bra bild av jordbruket och vegetationen under järnåldern. Även om antalet fröer inte räcker för en beräkning av deras relativa betydelse, så har analysen i alla fall gett ett brett spektra av vilka grödor som odlats i området. Makrofossilanalysen har också styrkt pollenanalysens bild av ett så gott som trädlöst landskap under järnåldern. 20 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

21 Tabell 4a. Makrofossilresultat. Neolitikum, område 3 och 6. C ± ± ± ± 40 Område Kontext: Palissad Palissad L 105 L 105 L 105 Anl.nr AS AS AS L 105 L 105, N L 105, S A A A AG 3250 AG 3250 AG 3250 AG 3236 AG 3282 Anl.typ Lager Lager Lager Grop Grop Härd Grop Grop Grop Grop Grop Provnummer (PM): Provmängd (liter): 0,6 0,6 0,2 0,4 0,7 0,8 0,4 0,4 0,4 1,0 0,9 0,8 0,6 1,1 ODLADE VÄXTER Cerealia indet. kärnor Sädeskorn fragment ospec Hordeum vulgare agnrest Korn agnrest 1 Hordeum vulgare var. nudum Naket korn 3 Triticum cf. dicoccum/spelta cf. Emmer/speltvete 1 Triticum cf. spelta cf. Speltvete 1 ÖVRIGA Corylus avellana (nötskal) Hassel (nötskal) Polygonum aviculare Trampört 1 cf. Sinapis arvensis cf. Åkersenap 1 Fragaria sp. Smultron 1 Fragaria vesca Smultron 1 Galeopsis sp. Dån 1 Stachys arvensis Åkersyska 1 1 Poaceae indet. Gräs ospec. 4 Poaceae indet. strå Gräs ospec. strå 1 cf. Poa cf. Gröe 5 Bromus sp. Losta Problematica frö Obest. fröer Problematica övrigt Obest. växtdel 1 Arbetsrapport 21

22 Tabell 4b. Makrofossilresultat. Bronsålder, område 3 och 5. C ± ± 30 Område Anl.nr A 31979, L1 A A Anl.typ Grop Provnummer (PM): Provmängd (liter): 0,4 0,9 0,5 ODLADE VÄXTER Cerealia indet. kärnor Sädeskorn fragment ospec. 2 Hordeum vulgare Korn 1 Triticum cf. spelta cf. Speltvete 1 Panicum miliaceum Hirs 1 ÖVRIGA Chenopodium album-typ Svinmålla-typ 2 2 cf. Sinapis arvensis cf. Åkersenap 1 Potentilla cf. argentea cf. Femfingerört 1 Galium sp. Måra 1 Poaceae indet. Gräs ospec. 1 Problematica frö Obest. fröer Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

23 Tabell 4c. Makrofossilresultat. Järnålder, område 1. C ± ± ± ± ± ± 30 Kontext: Hus 1 Anl.nr Anl.typ Källare Källare Groph. Groph. Groph. Brunn Brunn Provnummer (PM): Provmängd (liter): 1,0 1,0? 1,2 1,3 0,5 0,3 ODLADE VÄXTER Avena sp. Havre 1 Cerealia indet. kärnor Sädeskorn fragment ospec Hordeum vulgare Korn 1 Secale cereale Råg 1 Linum usitatissimum Lin 1 Camelina sativa Oljdedådra 1 ÖVRIGA Corylus avellana (nötskal) Hassel (nötskal) 1 Urtica dioica Brännässla 1000 Urtica urens Etternässla 2 Rumex acetosella Bergsyra 1 Rumex acetosa-typ Ängssyra-typ 1 Polygonum aviculare Trampört 1 Persicaria amphibia Vattenpilört 1 Chenopodium sp. Målla 1 Chenopodium album-typ Svinmålla-typ Chenopodium glaucum Blåmålla 4 Chenopodium rubrum-typ Rödmålla m.fl. 3 Atriplex patula-typ Vägmålla-typ 1 Stellaria media Våtarv 1 3 Spergula arvensis Åkerspärgel 1 Spergularia rubra Rödnarv 1 Silene sp. Glim ospec. 1 Fumaria officinalis Jordrök 1 Thlaspi arvense Penningört 1 Rubus idaeus Hallon 1 Potentilla cf. reptans cf. Revfingerört 3 cf. Lathyrus sp. cf. Vial 1 Hypericum maculatum-typ Fyrkantig johannesört m.fl. 1 Hypericum perforatum Äkta johannesört 1 Daucus carota Vildmorot/morot 1 Galium sp. Måra 1 1 Galium cf. spurium cf. Småsnärjmåra 1 Galeopsis tetrait/bifida Pipdån/toppdån 1 Lamium cf. album cf. Vitplister 1 Lamium cf. purpureum cf. Rödplister 10 Stachys arvensis Åkersyska 1 Glechoma hederacea Jordreva 1 Mentha arvensis/aquatica Åkermynta/vattenmynta 1 Hyoscyamus niger Bolmört 1 2 Bidens cernua Nickskära 1 Cirsium cf. arvense cf. Åkertistel 1 Alisma plantago-aquatica Svalting 1 Carex 3-sidig Starr 1 Poaceae indet. Gräs ospec. 2 Poaceae indet. strå Gräs ospec. strå 1 Arbetsrapport 23 cf. Poa cf. Gröe 1 Bromus sp. Losta 1

24 Tabell 4d. Makrofossilresultat. Järnålder, område 5. C ± ± ± ± 40 Kontext: Hus 15 Hus 15 Hus 15 Hus 15 Hus 17 Hus 17 Hus 17 Hus 17 Hus 17 Hus 20 Anl.nr AS AS AS AS AS AS AS AS AS AS AS A AG AG AG A AG Anl.typ Gropsystem Härd Grop Grop Grop Grop Provnummer (PM): Provmängd (liter): 0,5 0,7 0,9 0,9 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6 1,1 0,7 0,7 0,3 0,5 0,4 0,4 0,2 ODLADE VÄXTER Avena cf. sativa Havre 1 Avena sp. Havre Cerealia indet. kärnor Sädeskorn ospec Hordeum vulgare Korn 2 1 Hordeum vulgare var. vulgare Skalkorn Triticum aestivum Brödvete Triticum monococcum Enkorn 1 Linum usitatissimum Lin 1 Camelina alyssum Lindådra 1 ÖVRIGA Corylus avellana (nötskal) Hassel (nötskal) 1 Rumex acetosella Bergsyra 2 Polygonum aviculare Trampört 1 1 Persicaria amphibia Vattenpilört 1 Persicaria maculosa Åkerpilört 1 1 Fallopia convolvulus Åkerbinda 2 Chenopodium album-typ Svinmålla-typ 1 3 Chenopodium rubrum-typ Rödmålla m.fl. 1 Atriplex sp. Vägmålla m.fl. 1 Scleranthus annuus Grönknavel 2 Spergula arvensis Åkerspärgel 1 cf. Sinapis arvensis cf. Åkersenap 1? Potentilla sp. Fingerört 1 Fragaria vesca Smultron 1 cf. Medicago lupulina cf. Humlelusern 1 Trifolium cf. pratense cf. Rödklöver 2 Galium sp. Måra 1 Carex 3-sidig Starr 1 Poaceae indet. Gräs ospec. 1 Poaceae indet. strå Gräs ospec. strå 3 Problematica frö Obest. fröer Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög

25 Referenser Anderberg, A.-L Atlas of seeds and small fruits of Northwest- European plant species with morphological descriptions. Part 4: Resedaceae Umbelliferae. Swedish Museum of natural History, Stockholm. Aronsson, M. (red.) Rödlistade kärlväxter i Sverige: artfakta. Volym 1 och 2. SLU Artdatabanken, Uppsala. Beijerinck, W Zadenatlas der nederlandsche Flora. Veenman, Wageningen. Berggren, G Atlas of seeds and small fruits of Northwest-European plant species with morphological descriptions. Part 2: Cyperaceae. Swedish natural Science Research Council, Stockholm. Berggren, G Atlas of seeds and small fruits of Northwest- European plant species with morphological descriptions. Part 3: Salicaceae Cruciferae. Swedish Museum of natural History, Stockholm. Berglund, B. E. (red.) The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden: the Ystad Project. Ecological Bulletins 41. Köpenhamn. Bertsch, K Früchte und Samen: ein Bestimmungsbuch zur Pflanzenkunde der vorgeschichtlichen Zeit. Hanbücher der praktischen Vorgeschichtsforschung, Band 1. Ferdinand Enke, Stuttgart. Cappers, R. T. J., Bekker, R. M., Jans, J. E. A Digitale Zadenatlas van Nederland. Barkhuis Publishing, Groningen. Engelmark, R A review of the farming economy in South Scania based on botanical evidence. I: Larsson, L., Callmer, J., Stjernquist, B. (red.) The archaeology of the cultural landscape: field work and research in a south Swedish rural region, s Acta Archaeologica Lundensia, Series in Lund. Engelmark, R., Linderholm, J Miljöarkeologi: människa och landskap en komplicerad dynamik. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Mölmfynd 15. Malmö kulturmiljö. Engelmark, R., Viklund, K Makrofossilanalys av växter: kunskap om odlandets karaktär och historia. Bebyggelsehistorisk tidskrift 19: Ercison, T., Månsson, S., Serlander, D Brunnshög: boplatslämningar från neolitikum, brons- och järnålder samt centralplats från mellanneolitikum. Skåne, Lunds stad, Östra Torn 27:2 m.fl. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:99. Arbetsrapport 25

26 Högrell, L., Skoglund, P Boplatsen i kv. Boplatsen: en småländsk boplats från bronsålder och äldre järnålder, Hovshaga, Växjö socken. Rapport från Smålands museum 1996:8. Växjö. Jacomet, S Identification of cereal remains from archaeological sites (2 nd edition). Archaeobotany Lab, IPAS, Basel University. Opublicerat kompendium. Lindahl Jensen, B., Lagerås, P., Regnell, M A deposition of bark vessels, flax and opium poppy from 2500 BP in Sallerup, southern Sweden. PACT 50: Lagerås, P Järnålderns odlingssystem och landskapets långsiktiga förändring: Hamnedas röjningsröseområden i ett paleoekologiskt perspektiv. I: Lagerås, P. (red.) Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Småland: tio artiklar från Hamnedaprojektet, s Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 34. Stockholm. Moore, P. D., Webb, J. A., Collinson, M. E Pollen analysis (2 nd edition). Blackwell, Oxford. Punt, W The Northwest European Pollen Flora I VIII. Elsevier Scientific, Amsterdam. Regnell, M Archaeobotanical finds from the Stone Age of the Nordic countries: a catalogue of plant remains from archaeological contexts. Lundqua Report 36. Lund. Regnell, M. Sjögren, K.-G Introduction and development of agriculture. I: Sjögren, K.-G. (red.) Ecology and economy in Stone Age and Bronze Age Scania, s Skånska spår arkeologi längs Västkustbanan. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Reille, M Pollen et spores d Europe et d Afrique du nord. Laboratoire de Botanique Historique et Palynologie, Marseille. Schoch, W. H., Pawlik, B., Schweingruber, F. H Botanische Makroreste: Ein Atlas zur Bestimmung häuftig gefundener und ökologisch wichtiger Pflanzensamen. Haupt, Bern/Stuttgart. Zhijun, Z Domestication of millet: paleoethnobotanical data and ecological perspectives. I: Kaliff, A. (red.) Archaeology in the East and the West: papers presented at the Sino-Sweden Archaeology Forum, Beijing, in september 2005, s Riksantikvarieämbetet, Stockholm. 26 Resultat av pollenanalys och makrofossilanalys från Brunnshög