MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Pollen- och makrofossilanalys av tre brunnar från Staffanstorp, Nevishög socken, Raä 41:1, Skåne Sofi Östman & Jan-Erik Wallin INSTITUTIONEN FÖR IDÈ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2 Pollen- och makrofossilanalys av tre brunnar från Staffanstorp, Nevishög socken, Raä 41:1, Skåne Sofi Östman & Jan-Erik Wallin Bakgrund Tre prover från tre brunnar har analyserats för makrofossil. En utav dessa (A367) har även analyserats för pollen. Brunnarna ligger alla i anslutning till en järnåldersboplats med en obruten kontinuitet från romersk järnålder till vikingatid. Boplatsen Raä 41:1 är delundersökt och ligger några hundra meter sydväst om Raä 38, en slutundersökt boplats. Båda dessa platser är möjligtvis kopplade till centralplatsen Uppåkra. Prover från dessa boplatsområden har tidigare analyserats för växtmakrofossil av Mats Regnell vid Stockholms universitet. Anläggningarna från Raä 41:1 utgörs av en hästoffergrop och två brunnar. Resultatet från de anläggningarna har gett ett rikt förkolnat material i form av sädeskorn, främst skalkorn och brödvete medan åkerogräs och kulturväxter helt saknas. Frånvaron av åkerogräs i materialet har tolkats som en indikation att odling möjligtvis inte skett på plats. Den rika förekomsten av sädeskorn från övriga anläggningar ligger till grund för en hypotes att en spannmålshandel ägt rum. Analysen avser att hjälpa till att svara på frågor rörande platsens förhållande till Uppåkra och dess relation till intilliggande område Raä 38. Uppdragsgivare är CMB Arkeologi AB och kontaktperson har varit Caroline Hulting Lindgren. Provbehandling Makrofossilanalys Vid ankomst förvaras proverna i kylrum för att bibehålla fukt och bevara materialet. Volym mättes och subsamples tog för pollen. Då dessa prover var väldigt kompakta fick de ligga i 5% ig NaOH tills de lösts upp. Frampreparerandet av material gjordes genom vattensållning med sållar på 2 mm och 0,5 mm. Efter en screening av proverna noterades det att de helt saknade ett oförkolnat material, vilket resulterade i att materialet torkades lätt för att underlätta analysarbetet. Det framtagna materialet genomsöktes och artbestämdes under en stereolupp med hjälp av referenslitteratur och laboratoriets referenssamling. Fullständig makrofossilanalys är utförd av Sofi Östman. Pollenanalys Provet homogeniserades innan ett delprov togs ut för pollenanrikning. Prover behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. På preparatet 2

3 räknades 358 pollen och procentvärden beräknades på basen av totalsumman för alla pollen från de landlevande kärlväxterna. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. I detta prov förekom både tjockskaliga och tunnskaliga pollen. Någon onormal fördelning av pollenkorn förekom inte i detta prov. Pollenanalys genomförd av Jan-Erik Wallin. Resultat Makrofossilanalys Proverna saknade helt ett oförkolnat material, det växtmakrofossil som gick att finnas utgörs av ett fåtal bestämbara samt en hel del mycket dåligt bevarade, obestämbara sädeskorn. A198 innehöll ett sannolikt råg, ett havre, ett skalkorn, två korn, tio obestämbara sädeskorn samt 38 sädeskornfragment. I övrigt fanns enstaka fragment av träkol, ben - mest troligt av fisk och flinta i materialet. A273 innehöll 7 havre, 16 korn, 16 sädeskorn och 71 sädeskornfragment och har därmed det största botaniska materialet av de tre analyserade brunnarna. Två brända frön av måra/galium sp, träkol samt några obrända ben plockades även fram. A367, som också har analyserats för pollen, gav 8 möjliga korn och 14 sädeskornsfragment. Anläggningen innehöll även brända ben, flinta, träkol samt ett obränt frö av malva/malva sp. och två brända måra/galium sp. Pollenanalys av A367 Provet innehöll stora mängder av kolfragment och vedrester. Det analyserade provet innehöll en jämn fördelning av tjockskaliga och tunnskaliga pollenkorn. Provet har med andra ord inte påverkats av en nedbrytningsprocess som kan ha orsakat att tunnskaliga pollenkorn har helt enkelt brutits ned och är underrepresenterade i analysresultatet. Åker/bete Förekomsten av pollen från åkerogräs är riklig, bland annat förekommer pollen från målla, korgblommiga växter och spärgel. Andelen pollen från växtarter som visar på en förekomst av betesmark är högt, såsom pollen från gräs, groblad, starr och smörblommor. Pollenförekomsten tyder på en välutvecklad åker- och beteslandskap. Odling av sädesslag Pollen från två sädesslag var representerade i provet, korn och vete/havre (pollen från vete eller havre går inte särskilja från varandra). Pollen från sädesslagen korn och vete/havre förekommer i höga andelar (5.0 % resp. 1,7 %, för sädesslag). Pollenanalysen visar att odling av både korn och vete/havre förekom på lokalen. 3

4 Skogsvegetation Pollen från tall, björk och al förekommer i lägre andelar än åkerogräsen. Låg förekomst av trädpollen kan tyda på att skogsvegetation hade en underordnad utbredning på lokalen. Att inga granpollen återfunnits tyder på att provet härrör sig från en tidsperiod innan granen etablerade sig i regionen (granens etablering i södra delen av Skåne, ca år före nutid, Gaillard 1984). Diskussion En stor mängd fragmenterade sädeskorn kunde plockas fram ur de tre analyserade brunnarna. A198 och A273 innehöll både skalkorn och havre medan A367 enbart innehöll korn som inte gick att bestämmas längre. I samtliga prover förekom stora mängder sädeskornfragment men ett övrigt frömaterial i form av ogräs och andra växter saknades nästan helt. Det är inte optimalt att göra någon mer omfattande analys av artsammansättningen hos sädeskornen på grund av att så många var omöjliga att bestämma. Att det har odlats skalkorn och havre är för platsens datering inte oväntad, artsammansättningen representerar ett material som är vanligt under denna period. Inom brunnarna fanns även annat boplatsmaterial i form av ben, flinta och träkol. Kombinerar man pollenanalysen från A367 med det makrofossila resultaten är det tydligt att det förekommit odling i området och de sädeskorn som dyker upp i brunnarna finns representerade i pollenmaterialet. I och med att det makrofossila materialet var så pass dåligt bevarat är det en stor fördel att det gjorts en kompletterande pollenanalys på en av brunnarna. Frågan är dock om detta material representerar anläggningens brukningsfas eller en fas då brunnarna rasat igen och nyttjats på annat sätt. Det är inte ovanligt att brunnar som rasat igen i ett senare skede använts som vattenhål för betande djur (Engelmark & Linderholm 2008:61-62). Resultatet från pollenanalysen kan därför avspegla en vattenhålsfas snarare än brunnens aktiva fas och de arter som representerar åker och betesmark avspeglar just den perioden. Kombinationen av förkolnade sädeskorn, brända ben, träkol och flinta påminner snarare om ett material som återfinns i omgivande boplatsmiljö kring brunnen än material som vanligtvis förekommer i ett rent brunnsmaterial. Det är möjligt att detta snarare rör sig om ett inrasat material som inte härrör från brunnens aktiva fas. I A273 är det sannolikt att lager 2 och 3 indikerar ett inrasat material som fortsätter ner i lager 4 där provet är taget. Samma gäller egentligen även de andra två brunnarna. När det kommer till att studera brunnar är många gånger en multiproxyanalys rekommenderad där flera analystyper görs för att skapa en så komplett bild av anläggningen och dess funktion som möjligt. I brunnar som rasat ihop och grävts om är det en utmaning att dels provta men även att tolka det material som framkommer i provmaterialet. Det är framförallt rekommenderat att använda sig av en mer utarbetad stratigrafisk provtagning för att kunna tolka brunnens hela bruksperiod och igenfyllningsförloppet, något som kan hjälpa till att förstå miljön i och kring brunnen. För att komma åt det subfossila materialet och komma åt information från brunnens aktiva period är det rekommenderat att ta prover i brunnens botten, 4

5 i brunnskaret. I denna analys saknas det subfossila materialet, trots att proverna tagits i den del av brunnarna där det är störst chans att stöta på denna typ av material. De lagerbildningar som presenteras i profilritningarna är med stor sannolikhet mycket mer komplexa och svåra att se. För att kunna studera dessa brunnar närmre hade det varit intressant att göra en stratigrafisk provtagning och analys av en hel brunn för att identifiera alla lager och studera sedimenteringen och bevaringen i alla brunnens faser med början i brunnens absoluta botten. Det är möjligt att de makrofossilprover som analyserats hade kunnat tas ännu djupare ned, närmare den absoluta botten för att fånga upp ett subfossilt material. Det är även möjligt att brunnarna var väldigt rena och brukades en kort period innan de rasade igen och därför fångar vi inte upp något oförkolnat material. Referenser Beug, H.J. (1961) Leifaden der Pollenbestimmung fur Mitteleuropa und angrenzende Gebiete. Lief pp. Stuttgart. Gaillard, M.-J. (1984) A paleohydrological study of Krageholmssjön. Regional vegetation history and water-level changes. Lundqua Report 25, Engelmark, R. & Linderholm, J Miljöarkeologi. Människa och landskap en komplicerad dynamik. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmöfynd 15, Malmö Kulturmiljö 2008, Malmö. Moore, P.D., Webb, J.A. & Collinson, M.E. (1991) Pollen analysis. Oxford. 5

6 Tabell 1. Provinformation Anl nr/mal_nr Volym Träkol Övrigt A 198 / 15_072_001 2 L X Flinta, ben av fisk A 273 / 15_072_002 2 L X Flinta, brända ben A 367 / 15_072_003 2 L XX Flinta, brända ben Tabell 2. Resultat arkeobotanik Vetenskapligt namn Svenskt namn cf. Secale cereale Möjlig råg 1 Avena sp. Havre 1 cf. Avena sp. Möjlig havre 7 Hordeum vulgare Var. vulgare Skalkorn 1 Hordeum vulgare Korn 1 16 cf. Hordeum vulgare Möjligt korn 8 Cerealia Sädeskorn Cerealia fragment Sädeskornfragment Malva sp. Malva 1 Galium sp. Måra 2 A 198 / 15_072_001 A 273 / 15_072_002 A 367 / 15_072_003 6

7 Tabell 3. Resultat pollenanalys provnr MAL sample Staffanstorp Brunn A367L3 Pollentyp (familj,släkte, art) Andel pollen i procent TRÄD (Trees) Pinus (Tall) 7.0 Alnus (Al) 0.6 Picea (Gran) Betula (Björk) 1.7 Carpinus (Avenbok) 0.6 BUSKAR (Shrubs) Corylus (Hassel) 0.6 RISVÄXTER (Dwarf Shrubs) Calluna (Ljung) 0.6 ÖRTER (Herbs) Asteraceae (Korgbl. Växter) 1.4 Apiaceae (Flockbl. Växter) 0.6 Filipendula (Älgört) 0.6 Ranunculus (Smörblomma) 1.7 Rosaceae (Rosväxter) 1.4 ODLADE VÄXTER (Cultivated) Hordeum (Korn) 5.0 Triticum/Avena (Vete/Havre) 1.7 ÅKEROGRÄS (field weeds) Chenopodium sp (målla) 5.6 Poaceae (Gräs) 8.4 Artemisia (Gråbo) 0.8 Cyperaceae (Starr) 2.0 Cichoriaceae (Korgbl. Tungf.) 51.0 Plantago media/major (Groblad) 1.1 Caryophyllaceae (Nejlikväxter) 0.8 Rhinanthus (Skallror) 0.8 Spärgel (Spergula) 6.2 SUMMA POLLEN (Antal) 358 Mängd träkol+vedrester Kol+ Ved SPORER (Spores) Lycopodium (Lummer) 0.8 Polypodiaceae (Ormbunke) 1.7 Analys Jan-Erik Wallin Januari 2016 Pollenlaboratoriet i Umeå AB 7

8 Figur 1. Profilritning brunnar (av CMB arkeologi AB) 8

9 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå universitet UMEÅ Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå Telefon: pollenlaboratoriet@ume.se 9