MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Transkript

1 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Markkemisk kartering och analyser av anläggningsprover från Øya, Melhus, Trøndelag, Norge. Samuel Eriksson & Johan Linderholm INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER

2

3 Markkemisk kartering och analyser av anläggningsprover från Øya, Melhus, Trøndelag, Norge. Samuel Eriksson, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå Johan Linderholm, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå Bakgrund Provmaterialet är insamlat i samband med en undersökning av ett treskeppigt långhus daterat till YJÅ. Huset har en grundkonstruktion med tio stolphålspar och med hörnstolpar i var ände. Vid undersökningen noterades skillnader i konstruktionen mellan den södra och norra delen av huset, där i den norra delen takbärande stolpar stod tätare. En kokgrop återfanns i mitten av huskroppen, omgiven av fyra stolpar. En föreslagen tolkning av undersökande arkeologer är att norra delen utgjort en stalldel och den södra mer relaterad till boende/hushåll. Syftet med analyserna är att få en bättre förståelse av funktionsindelningen i huset. Provmaterial och tillhörande information har tillhandahållits av Merete Moe Henriksen, NTNU. 1

4 Provtaging Karteringsproverna är tagna i ett 2m rutnät. Anläggningsproverna är insamlade ur båda stolphålsraderna. Provtagning och dokumentation är utförd av personal från NTNU. Den tentativa tolkningen av husfunktion har föreslagits av grävande arkeologer från NTNU. Figur 1. Provpunkter för markkartering och anläggningsprover. 2

5 Provbehandling Markkemisk-fysikalisk analys Innan analys torkas prover i 30 C, varefter det homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Proverna analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar: 1. Fosfatanalys, Cit-P enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som ppm P (mg*kg -1 ) torrvikt extraherad med citronsyra (2 %). 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som ppm P (mg*kg -1 ) torrvikt, extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m 3 kg -1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell) och anges som χlf 10-8 m 3 kg -1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). 3

6 Resultat Sammanlagt analyserades 167 prover, 143 karteringsprover och 24 stolphålsprover. För fullständiga analysresultat se tabell 1. Resultaten presenteras i form av frekvensfördelningsdiagram i figur 2. Figur 2. Analysresultat för CitP och MS. Analysresultaten för CitP beskriver närmast en normalfördelning med typvärde i spannet ppm (figur 2). Någon enstaka out-lier finns i materialet. Fosfatkoncentrationerna representerar en lägre intensitet i kulturpåverkan men ändå tydlig. Resultaten för MS beskriver en log- normalfördelning med typvärde mellan Här torde MS-värden över 45 utgöra signifikant kulturpåverkan. I figur 3 redovisas relationen mellan Pkvot och glödförlust. Här kan man bedöma jordmånsbildning samt inslaget av organiskt fosfat i materialet (ju högre Pkvot ju större andel organisk fosfat), bland annat för att avgöra förekomst av stallgödsel. I figuren framgår att glödförlusten (organiska halten) bland proven är till stor del låg (<1,5 %). Detta innebär troligen att provtaget material kommer från mer utpräglat underlagsmaterial som inte fullt ut representerar de äldre markyteaktiviteterna. Men viss perkolationbioturbation kan ha förekommit som omlokaliserat delar av de kemiska spåren. Man kan även notera att stolpfyllningarna har i snitt högre organisk halt än ytproverna vilket även detta pekar på att underlagsmaterial kan vara dominerande matris. 4

7 Figur 3: Pkvot som funktion av organisk halt. Cirklarnas storlek representerar relativ halt CitPOI. Markerade objekt är de med starkast animalgödselindikation (baserat på PCA modellen figur 4 a och b nedan) I figur 4 a och b redovisas en PCA modell över de analyserade anläggningsproverna (stolphålsfyllningarna). I tredje komponenten som förklarar 12 % av matrisens samlade variation får man en tydlig uppdelning av variablerna i figur 4b, dvs CitPOI, LOI samt Pkvot alla mer relaterade till gödsel och organiskt material. De markerade objekten utgör de stolphål med tydligast inslag av stallgödsel och indikerar därmed var en stalldel eller liknande varit lokaliserad inom huskroppen (se även efterkommande spridningskartor). Figur 4a: En score plot med t3 avsatt mot t4. Markerade objekt är de med starkast animalgödselindikation (se laddningsplotten nedan). 5

8 Figur 4b: En laddningsplot med p3 avsatt mot p4. Variabler visar vilka objekt som influeras av starkast animalgödselindikationer (Pkvot, CitPOI samt LOI) (se scoreplotten ovan) Figur 5: Spridningskarta över CitP i karteringsprover och med stolphålsprover av stalldelskaraktär inlagda som gula punkter (hämtat från PCA modellen ovan, figur 4a). I figur 5 visas en grafisk sammanställning av de stolphålsprov med mest tydligt stallindikerande respons och med rumslig variation i CitP som bakgrund. Som framgår av kartbilden är det i den norra delen som samtliga stallindikerande prover återfinns. 6

9 Rumsliga representationer av analysresultaten i form av interpolerade kartor återfinns i figurerna 6-8. Variation i CitP (figur 6) visar en tydlig variation inom huskroppen samt några områden troligen utanför en väggbegränsning med tydlig ackumulation, särskilt i östra mittdelen. Det sistnämnda speglar sannolikt ett avfallsdistributionsmönster ut ur huset. Då det inte är helt klart vilka markhorisonter som provtagits går det inte att med säkerhet avgöra med vilken intensitet huset använts. Men troligen rör det sig om en kortvarig och normal -intensiv användning. Figur 6. Analysresultat för CitP i yt- och stolphålsprover. Figur 7 visar rumslig variation i MS över huskroppen. Som med CitP finns tendenser till avfallshantering/utrensning av härdar etc, särskilt i sydväst. Kring eldstaden finns två mindre områden med viss MS respons som kan kopplas till den samma. Relationen mellan ytprover och stolpfyllningar är intressant då tre av fyra stolpar har betydligt högre MSvärden än omgivande ytprover. Återknytande till diskussionen ovan om markhorisonter finns det skäl att anta att ytproven representerar en något svagare skugga av de kemiska spåren efter husaktiviteterna. 7

10 Figur 7: Analysresultat MS i karteringsprover. I figur 8 och 9 kan glödförlust och Pkvoter överblickas. Även i dessa parametrar är nivåer högre i stolpfyllningar vilket faller väl i linje med tidigare resonemang. När man ser stolphålens respons i detta sammanhang, blir det är uppenbart så att den norra delen har haft en väldigt tydlig stallorienterad funktion medan den södra är lite vagare men troligtvis mer hushållsorienterad. Om ytprover har en god representativitet synes gödselvägarna ut ur huset vara förlagda åt väster (figur 8 och 9). 8

11 Figur 8: Analysresultat organisk halt i karteringsprover. Figur 9: Analysresultat PKvot i karteringsprover. 9

12 Diskussion Vid en sammantagen bedömning av analyserade data ger dessa för handen att huslämningen har klara stallindikationer i dess norra del. Lite svårare är det att få grepp om en köksdel, men om man utgår från härden i husets mitt finns fosfatackumulation öster om denna, högre MS värden i stolpfyllningarna samt en mindre aktivitetsyta just söder om eldstaden. Inom den södra delen av huset finns några ytor med högre fosfathalt som pekar på annan typ av aktivitet, kanske grovkök etc och det identifierade golvlagret markerar eventuellt en inoch ut passage. Värt att notera är de spridningsmönster som verkar spegla transport av avfall och gödsel ut ur huset. 10

13 Referenser Dearing, John Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Linderholm, J Soil chemical surveying: a path to a deeper understanding of prehistoric sites and societies in Sweden. Geoarchaeology 22 (4), Troedsson, T; & Nyqvist, N Marklära och markvård. Stockholm 11

14 Bilagor Tabell 1. Fullständiga analysresultat. MALNo FieldNo FeatureNo Northing Easting MS MS550 CitP CitPOI PQuota LOI 18_0016_ , , ,94 0,9 18_0016_ , , ,52 2,8 18_0016_ , , ,05 1,6 18_0016_ , , , _0016_ , , ,96 1,4 18_0016_ , , ,04 1,4 18_0016_ , , ,22 1,2 18_0016_ , , ,2 18_0016_ , , ,36 1,4 18_0016_ , , ,92 1,2 18_0016_ , , ,2 1,3 18_0016_ , , , _0016_ , , , _0016_ , , ,66 2,5 18_0016_ , , ,81 3,1 18_0016_ , , ,31 1,8 18_0016_ , , ,06 1,4 18_0016_ , , , _0016_ , , ,15 1,3 18_0016_ , , ,07 1,7 18_0016_ , , ,07 1,5 18_0016_ , , ,06 1,4 18_0016_ , , ,14 1,1 18_0016_ , , ,13 1,2 18_0016_ , , ,91 1,2 18_0016_ , , ,97 0,8 18_0016_ , , ,73 2,7 18_0016_ , , ,51 2,7 18_0016_ , , ,24 2,1 18_0016_ , , ,25 1,8 18_0016_ , , ,97 1,9 18_0016_ , , ,91 1,3 18_0016_ , , ,91 1,1 18_0016_ , , ,99 1,6 18_0016_ , , ,9 18_0016_ , , ,09 1,6 18_0016_ , , ,91 1,3 18_0016_ , , ,96 1,4 18_0016_ , , ,97 1,1 18_0016_ , , ,89 1,5 18_0016_ , , ,06 1,8 18_0016_ , , ,9 1,4 12

15 18_0016_ , , ,87 1,2 18_0016_ , , , _0016_ , , ,91 1,4 18_0016_ , , ,98 1,8 18_0016_ , , ,93 1,4 18_0016_ , , ,16 1,1 18_0016_ , , ,02 1,6 18_0016_ , , ,99 1,3 18_0016_ , , ,88 1,3 18_0016_ , , ,05 1,6 18_0016_ , , ,29 1,5 18_0016_ , , ,02 1,3 18_0016_ , , ,04 1,3 18_0016_ , , ,82 1,3 18_0016_ , , ,17 1,1 18_0016_ , , ,42 1,5 18_0016_ , , ,88 1,8 18_0016_ , , ,74 1,4 18_0016_ , , ,04 1,6 18_0016_ , , ,25 2,2 18_0016_ , , ,3 2,6 18_0016_ , , ,17 2,3 18_0016_ , , ,96 1,7 18_0016_ , , ,83 1,5 18_0016_ , , ,66 1,5 18_0016_ , , ,66 1,6 18_0016_ , , ,9 1,3 18_0016_ , , ,77 1,4 18_0016_ , , ,36 2,5 18_0016_ , , ,1 1,5 18_0016_ , , ,72 1,6 18_0016_ , , ,22 1,6 18_0016_ , , ,11 2,9 18_0016_ , , ,28 2,3 18_0016_ , , ,99 1,3 18_0016_ , , ,38 1,7 18_0016_ , , ,8 1,3 18_0016_ , , ,98 1,3 18_0016_ , , ,77 1,1 18_0016_ , , ,77 1,2 18_0016_ , , ,93 1,6 18_0016_ , , ,88 1,1 18_0016_ , , ,32 2,1 18_0016_ , , ,31 2,2 18_0016_ , , ,9 1,2 18_0016_ , , ,81 1,2 13

16 18_0016_ , , ,57 2,5 18_0016_ , , , _0016_ , , ,01 1,3 18_0016_ , , ,95 1,2 18_0016_ , , , _0016_ , , ,92 1,2 18_0016_ , , ,97 1,2 18_0016_ , , ,4 18_0016_ , , ,93 1,3 18_0016_ , , ,12 1,5 18_0016_ , , ,12 1,4 18_0016_ , , ,37 2,5 18_0016_ , , ,96 1,4 18_0016_ , , ,92 1,1 18_0016_ , , ,24 2,4 18_0016_ , , ,18 1,9 18_0016_ , , ,02 1,7 18_0016_ , , ,75 1,1 18_0016_ , , ,85 1,1 18_0016_ , , ,79 1,1 18_0016_ , , ,01 1,4 18_0016_ , , ,92 1,1 18_0016_ , , ,08 1,5 18_0016_ , , ,16 1,9 18_0016_ , , ,96 1,5 18_0016_ , , ,88 1,3 18_0016_ , , , _0016_ , , ,1 2,5 18_0016_ , , ,2 2 18_0016_ , , ,06 1,9 18_0016_ , , ,81 1,2 18_0016_ , , ,82 1,3 18_0016_ , , ,82 1,3 18_0016_ , , ,39 2,2 18_0016_ , , ,08 1,6 18_0016_ , , ,05 1,3 18_0016_ , , ,88 1,3 18_0016_ , , ,86 0,7 18_0016_ , , ,8 1,3 18_0016_ , , ,31 2,3 18_0016_ , , ,86 1,5 18_0016_ , , ,89 1,5 18_0016_ , , ,79 1,4 18_0016_ , , , _0016_ , , ,38 1,9 18_0016_ , , ,07 2,1 14

17 18_0016_ , , ,94 1,2 18_0016_ , , ,23 1,6 18_0016_ , , ,02 1,3 18_0016_ , , ,89 0,9 18_0016_ , , ,03 1,2 18_0016_ , , ,94 1,3 18_0016_ , , ,92 1,5 18_0016_ , , ,89 1,2 18_0016_ , , ,04 1,2 18_0016_ , , ,02 1,5 18_0016_ , , ,11 1,8 18_0016_ , , ,19 1,9 18_0016_ , , ,83 3,1 18_0016_ , , ,25 2,8 18_0016_ , , ,77 2,7 18_0016_ , , ,85 2,3 18_0016_ , , ,08 3,5 18_0016_ , , , _0016_ , , ,72 1,9 18_0016_ , , ,52 2,3 18_0016_ , , ,37 2,6 18_0016_ , , ,39 2,3 18_0016_ , , ,74 2,8 18_0016_ , , ,42 1,9 18_0016_ , , ,54 2,1 18_0016_ , , ,7 2 18_0016_ , , ,5 2,1 18_0016_ , , ,54 1,8 18_0016_ , , ,32 3,1 18_0016_ , , ,77 3,1 18_0016_ , , ,21 2,1 18_0016_ , , ,06 1,4 18_0016_ , , ,43 2,2 15

18 MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Jan-Erik Wallin Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A Umeå pollenlaboratoriet@ume.se