HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1

Transkript

1 HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2015 REPARATION AV VÄSTRA LÄNGAN RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2

3 Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa uppgifter...5 Bakgrund och syfte...6 Juridiska förutsättningar...6 Metod...6 Byggnadshistorik av betydelse för ärendet...7 Gården...7 Västra längan...8 Tidigare åtgärder och förutsättningar...9 Utförda åtgärder...10 Västra längan...10 Norra längan boningslängan...16 Iakttagelser under arbetet...16 Avvikelser från handlingarna...16 Kulturhistorisk bedömning...16 Källor och litteratur...18 Helsingborgs museers arkiv...18 Krapperups godsarkiv...18 Regionmuseets arkiv...18 Litteratur...18

4

5 Reparation av västra längan. Medverkande Antikvarisk medverkan vid reparation av västra längan tillhörande byggnadsminnet Himmelstorpsgården, Krapperup 19:1, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag Objekt och administrativa uppgifter Objekt Himmelstorpsgården, Himmelstorp nr 1 Fastighetsbeteckning Krapperup 19:1 (del av) Socken Brunnby Kommun Höganäs Länsstyrelsens beslut Beställare Kullens hembygdsförening, Kommittén för Himmelstorpsgården Entreprenör Byggnadshantverk i Helsingborg AB Antikvarisk medverkande Byggnadstid Slutbesiktning Himmelstorpsgården är belägen i Höganäs kommun, på Östra Kullaberg. 5

6 Reparation av västra längan. Bakgrund och syfte Himmelstorpsgårdens västra länga var i behov av underhållsarbeten i form av lagning av korsvirkesfackens lerkline, vitkalkning samt rödfärgning. På norra gaveln fanns därtill en dåligt fungerande vattbräda som behövde bytas ut. Eftersom Himmelstorpsgården utgör byggnadsminne och bidrag till arbetet erhållits av Länsstyrelsen i Skåne län, uppdrog Kommittén för Himmelstorpsgården åt att vara antikvarisk medverkande under renoveringsarbetenas gång. Himmelstorp nr 1 Bergahusen Himmelstorp nr 2 Himmelstorpsgården, Himmelstorp nr 1, ingår i byn Himmelstorp som omfattar två gårdar. Himmelstorp nr 2, belägen väster om Himmelstorpsgården, har endast ett kvarstående boningshus. Öster om Himmelstorp ligger ett antal torp, Bergahusen. Utsnitt ur Höganäs kommuns översiktskarta. Juridiska förutsättningar Himmelstorpsgården är belägen inom riksintresset för kulturmiljövård, Kullaberg-Krapperup samt inom naturreservatet Östra Kullaberg. Gården är sedan 1978 förklarad för byggnadsminne och skyddas i enlighet med 3 kap Kulturminneslagen (KML). Himmelstorpgården ingår även i fornlämning nr 280, Himmelstorps bytomt, och åtnjuter därmed skydd såsom fast fornlämning i enlighet med 2 kap KML. Metod Den antikvariska medverkan har omfattat deltagande i byggmöten och slutbesiktning och diskussion med beställare och entreprenör. Dokumentation har utförts före, under och efter utfört arbete och redovisas i föreliggande rapport. 6

7 Reparation av västra längan. Byggnadshistorik av betydelse för ärendet Gården Åtminstone sedan 1491 har det funnits en gård i Himmelstorp tillhörig Krapperups gods. Gården, sedermera betecknad Himmelstorp nr 1, finns beskriven i bevarade arkivhandlingar från 1656 och framåt samt är markerad på platsen för den nuvarande Himmelstorpsgården på den äldsta lantmäterikartan från År 1692 var gården trelängad och hade ett skorstenslöst boningshus i norr samt uthus i söder och väster. Dessa byggnader brann ner 1736 och en ny gård uppfördes på samma plats. Boningshuset i denna gård utgjordes av en bålestuga, dvs. var åtminstone delvis uppförd i skiftesverk, medan de två uthusen bör ha varit uppförda i korsvirke. Omkring 1790 revs gårdens södra länga och istället byggdes en ny stallänga i öster. År 1807 blev gården fyrlängad i och med att den nuvarande södra längan byggdes, och 1811 tillkom den nuvarande västra längan som ersättning för den äldre längan på samma plats. Det sistnämnda året byggdes även den norra längan, boningslängan, om och byggdes samman med den östra längan. Den östra längan revs och ersattes av befintlig stallbyggnad på 1840-talet. Samtidigt gjordes förändringar i boningshusets östra del. Himmelstorpsgården brukades som arrende under Krapperup fram till 1900-talets mitt. Efter den siste brukarens död 1953 tog Kullens hembygdsförening över arrendet av gårdens byggnader, vilka numera sköts av en av hembygdsföreningens kommittéer. Gården ägs således fortfarande av Krapperup gods, sedan 1967 i form av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Himmelstorpsgårdens byggnadsutveckling. Till vänster 1797 års karta med en trelängad gård. I mitten 1831 års karta. Gårdens södra länga har tillkommit liksom en ny eller ombyggd länga i väster. Förändringar har gjorts i norra och östra längorna som byggts samman. Till vänster Mårten Sjöbecks rekonstruktion av gårdens utseende En ny östra länga har uppförts och förändringar har gjorts i norra längans östra del. 7

8 Reparation av västra längan. Funktion och byggnadsteknik Gården hade enligt 1933 års arrendeavtal följande funktioner och var uppförd i följande tekniker: Norra längans västra del utgjorde boningshus och var uppfört i ekkorsvirke med lerkline i facken. Stuga och kammare hade en invändig förskalning av lersten (råsten). Västra gaveln var brädklädd. Norra längans östra del utgjorde undantag och var uppfört i furu- och ekkorsvirke med lerkline i facken. En del av södra fasaden samt östra gaveln var brädklädda. Hela längan hade halmtak. Västra längan utgjorde loge med huggebod och var uppförd i ekkorsvirke med lerkline i facken. Västra fasaden var till största delen brädklädd. Taket var halmtäckt. Södra längan rymde loge, redskapshus och vagnsport. Den var uppförd i ekkorsvirke med lerkline i facken samt halmtak. Östra längan var inredd till ko- och häststall, hackelsehus, drängkammare och svinhus. Den var uppförd i ekkorsvirke med lerkline i facken mot norr och väster och i övrigt av gråsten. Taket täcktes av halm. En luta var tillbyggd norra längans norra fasad. Lutan fungerade som kolbod och var uppförd i korsvirke med lerkline i fyllningarna under halmtak. Vid stallets östra fasad fanns ett avträde. Lutan och avträdet revs när gården blev hembygdsgård Västra längan Den västra längan uppfördes Alternativt gjordes en genomgripande ombyggnad av en äldre länga på samma plats. Årtalet har ristats in i den våta leran i ett av de övre facken invändigt i byggnaden. Längan bestod 1825 av 12 väggerum, liksom den gör idag. Den var inredd till loge med två loggolv samt längst i norr ett litet rum, omnämnt som ett litet hus i det syneprotokoll som 1825 upprättades över gården. Längre fram i tiden användes det lilla rummet som huggehus såsom nämnt ovan. Västra längan var från begynnelsen uppförd i ekkorsvirke med lerkline i facken, men i 1888 års synehandling nämns att västra fasaden delvis var av båle. Från 1903 var fasaden brädklädd, vilket också framgår av ett fotografi från omkring Brädklädseln täckte större delen av väggen, ända upp till de utskjutande bjälkändarna. På södra gaveln var korsvirket bart utan brädinklädnad. Mårten Sjöbeck noterade 1926 att västra längans nedre fack delvis var fyllda med fastspikade plank på samma sätt som den södra längan. Dessa plankfyllningar var borttagna 1945, när Skånes hembygdsförbund genom landsantikvarie Harald Olsson och intendent Gustaf Åberg utförde en dokumentation av gården. Längan hade då i sin helhet fackfyllningar av lerkline på halmomvirade käppar s.k. stagaväggar. Västra väggen var i dess helhet, upp till 20 cm från lejden, klädd med rödfärgad brädklädsel avslutad med vattbräda upptill. I den norra gaveln 8

9 Reparation av västra längan. Västra längan 1945 med brädklädd västfasad. Foto: Harald Olsson, Skånes hembygdsförbund. Regionmuseets arkiv, Lund. var det östligaste väggerummets fackfyllning och löshult borttagna. Norra gaveln var brädklädd i dess helhet. Södra gaveln hade brädklätt gavelröste. Allt timmer var rödfärgat. Halmtaket var ryggat med grästorv. Tidigare åtgärder och förutsättningar I de åtgärdsförslag som upprättades i samband med 1945 års dokumentation av gården föreslogs att västra längans södra gavelröste skulle förses med helt ny brädklädsel med vattbräda samt nya vindskivor. Korsvirkets lerklinta fack skulle vitkalkas. Brädklädseln på västra fasaden skulle bevaras och rödfärgas. De synliga delarna av korsvirkesfacken där ovan skulle lagas med murning dvs. bruk samt vitkalkas. Brädklädseln på norra fasaden skulle bibehållas. Harald Olssons och Gustaf Åbergs åtgärdsförslag följdes emellertid inte när renoveringen påbörjades på 1950-talet. All brädklädsel på längan togs bort. Endast gavelröstenas klädsel bibehölls eller förnyades. Detta innebar sannolikt att en rad dåliga fackfyllningar fick bytas och att de nya fyllningarna inte gjordes i lerkline. Bland annat förekommer idag fyllningar av modernt håltegel, sannolikt tillkommet på 1950-talet eller möjligen vid senare, odokumenterade arbeten. Sådana utfördes under 1900-talets senare hälft. De arbeten som utförts senare är väldokumenterade. Västra längan renoverades Norra gavelns syll byttes, de tre mittersta stolparna var rötskadade och lagades. Därtill putsades skadade fack. Det nedersta östra facket som var murat med modernt håltegel murades om med samma tegel. Två fack i västra fasaden putsades om med lerputs och vitkalkades. År knackades cementputs ner på fyra fack i södra gaveln (de tre översta mot öster samt hälften av det nedre östra) och ett fack i östra fasaden (nr 7 från söder). Facken putsades och vitkalkades. Västra fasaden genomgick syllbyten, dels från nordvästra hörnet och under sammantaget 2 ½ fack, dels under fack 9

10 Reparation av västra längan. 7-9 från norr räknat. Flertalet stolpar var rötskadade i nederkanten och ilusades med nytt virke. Fack 1 och 2 (nedre) från norr klinades om och vitkalkades, fack 6, 8 och 9 (nedre) putsades om och fack 7 (både övre och nedre) klinades om. Även i östra fasaden gjordes lagningar av timran samt klinefacken. En mindre del av södra gavelns östra fack åtgärdades Det trekantiga partiet invid snedsträvan hade rötskadade käppar. Nya käppar med flätning sattes in och ny lerklining tillkom. Samtidigt lagades södra gavelns rötskadade vindskivor. Utförda åtgärder Västra längan Norra gaveln De två nedre västligaste facken har åtgärdats. Det nedre västligaste facket var kraftigt skadat. Lerklinet var blottat och delvis utfallet, en av käpparna av huggen gran var utfallen eller möjligtvis utdragen genom åverkan. Facket lagades med lera, putsades och vitkalkades. Även det intilliggande nedre facket putsades om och vitkalkades. I övrigt sågs fackens puts över och samtliga fack kalkades. Vattbrädan var smal och skyddade knappt den underliggande väggen. En ny bredare vattbräda sattes upp. Den fick samma utförande med rundade hörn som övriga vattbrädor på gården. Gavelröstet samt timran rödfärgades. Västra längans norra gavel, de två västligaste facken. Bilden längst till vänster tagen våren 2014, i mitten förvärrade skador sommaren En av käpparna i yttre facken har helt ramlat ut. Till höger åtgärdat och klart hösten

11 Reparation av västra längan. Till vänster: Detalj av norra gavelns skadade fack med saknad käpp, lerkline, puts och kalkning. Till höger: Det algbemängda gavelröstet före rödfärgning. Till vänster:dden nya vattbrädan med avrundad ytterkant i enlighet med övriga vattbrädor på gårdens längor. Till höger: Gavelröstet färdigställt med rödfärgning, putsarbetena klara och kalkningen påbörjad. 11

12 Reparation av västra längan. Västra längans västra fasad. Överst före arbetenas igångsättning. Nederst under arbete med omputsning och lagning av de lerklinta facken. Västra fasaden I västra fasaden fanns lerklinta fack putsade med lerbruk som därefter kalkats direkt på leran. I det utsatta läget som västfasaden har, hade kalkningen svårt att hålla. Dessa fack lagades med kalkbruk och något lerbruk efter det att puts med dålig vidhäftning knackats ner. Därefter putsades med ett tunt lager kalkbruk för att ge kalkfärgen bättre fäste. De aktuella facken som åtgärdats sålunda är de 12

13 Reparation av västra längan. Västra längans västra fasad. Överst det skadade nedre fack nr 2 från norr sett, med fl agnande kalkfärg och bomputs. Nederst ses samma fack i samband med renovering av klinet med lerbruk och kalkbruk. Notera att fackets gamla lerkline bestod av både gul och blå lera. nedre facken nr 2, 7, 8, 9 från norr sett. Även det övre facket nr 9 putsades om. Smärre åtgärder har behövts på ytterligare ett par fack såsom övre och nedre nr 1. I fack 7 förekommer en lagning med modernt tegel på vilken putsen släppt. Teglet grundades med hydrauliskt kalkbruk för att få fäste innan kulekalk lades på. Timran rödfärgades efter putsarbetena. 13

14 Reparation av västra längan. Västra längans västra fasad. De nedre facken nr 7 och 8 före renovering. Fack nr 7 delvis murat med modernt håltegel. Teglet grundades med hydrauliskt kalkbruk för att få fäste. Västra längans västra fasad efter avslutade arbeten. Fack nr 2 vid pil. Södra gaveln I den södra gaveln upptäcktes i samband med startmötet att gamla cementlagningar lossnat. Cementlagningar har tidigare bytts efterhand som de lossnat i denna gavel (se ovan under tidigare åtgärder). Entreprenör och antikvarisk medverkande bestämde därför i samförstånd med beställaren, att det var lämpligt att åtgärda de nyupptäckta bompartierna i samband med övriga putsarbeten på längan. Åtgärderna omfattade de tre nedre östligaste facken samt delar av de övre och nedre västligaste facken. Lagning gjordes även i det övre östligaste facket. Lagning av klinet utfördes på samma sätt som i västfasaden, dvs. med lerkline och kulekalk, där cementlagningarna förstört underliggande fyllning. Putsning har utförts med kalkbruk varefter facken kalkats. Timran rödfärgades efter putsarbetena. 14

15 Reparation av västra längan. Generellt På samtliga fack som åtgärdats har ett tunt putslager med kalkbruk lagts över leran för att få bättre hållbarhet än vid kalkning direkt på lerbruket. Kulekalk från Målarkalk i Hyllinge har använts. De nyputsade fälten har kalkats 8-9 gånger. Arbetet med västra längans södra gavel har kommit så långt att cementlagningarna knackats ner klinefyllningarna lagats och putsarbetet är på väg att avslutas. Arbetena med södra gaveln är avslutade. Fälten är putsade med kulekalk samt vitkalkade. Timran har rödfärgats. 15

16 Reparation av västra längan. Norra längan boningslängan I samband med planering inför 2016 års renoveringsarbeten på gården noterades att vassen invid skorstenen glidit och läckage hade förekommit. Detta smärre parti stoppades därför med ny vass. Iakttagelser under arbetet Det noterades att lerklinet i de fack som blottades bestod av både gul och blå lera. Avvikelser från handlingarna Nedknackningen av cementhaltig bomputs på västra längans södra gavel finns inte specificerad i handlingarna, som enbart tar upp generell putslagning. Bom hade uppstått sedan senaste besiktning, varför det bedömdes lämpligt att åtgärda dessa fält i samband med övriga putsarbeten på västra längan samt för att undvika mer skador på underliggande lerkline. En smärre lagning utfördes också på boningshusets tak invid skorstenen. Skadan noterades vid besiktning inför 2016 års arbeten på gården, men finns inte noterad i handlingarna till 2015 års arbeten. Skadan hade orsakat visst läckage och riskerade ytterligare läckage utan åtgärd. Samtliga dessa tillkommande arbeten beslutades i samråd med antikvarisk medverkande. Vid slutbesiktningen visade det sig att även östra fasadens timra, portar och dörr rödfärgats. Detta hade skett på entreprenörens eget initiativ. Kulturhistorisk bedömning Renoveringen av Himmelstorpsgården har skett med traditionella material och metoder och med hänsyn tagen till gårdens kulturhistoriska värden. Projektet har genomförts i dialog mellan beställare, entreprenör och antikvarie. I samband med renoveringen 2003 av de lerklinta facken i Himmelstorpsgårdens längor, utarbetades en ambition att gå tillbaka till ett äldre utförande. Lerklinet putsades därför vid denna renovering för hand. I södra och västra längan hade man funnit en del fack som visade att en sådan arbetsmetod använts interiört. Sannolikt hade samma metod även använts exteriört. Möjligen med en tunn lerslamning ytterst. Ambitionen med arbetena var, i de fall där all kalkputs togs bort och facken var av kline i ålderdomligt skick, att efterlikna en äldre arbetsmetod. Denna arbetsmetod bör även fortsättningsvis vara grundläggande vid arbeten med gårdens lerklinta fack. De fasader som är utsatta för traktens hårda, saltbemängda västliga vindar har dock haft svårt för att hålla då kalkning utförts direkt på lerbruk. Fasadernas utsatthet kan även utläsas i den brädinklädnad som fanns vid dokumentationen 1945 och som både av hållbarhetsskäl och kulturhisto- 16

17 Reparation av västra längan. riska skäl hade varit lämplig att bevara. Även en i sen tid allt tätare och högre växtlighet nära inpå västfasaden kan inverka menligt. Material och metod kan också vara av betydelse. För att få bättre hållbarhet har därför de lerklinta facken som nu åtgärdats fått ett tunt lager kalkputs ytterst. Detta har gjorts på förslag av entreprenören och i samförstånd med antikvarisk medverkande. Metoden är traditionell men inte så ålderdomlig som kalkning direkt på lerbruket, men motiverades av det utsatta läget. På mindre utsatta fasader, dvs. i princip samtliga övriga, bör den 2003 utarbetade principen med putsning av lerklinet för hand och kalkning direkt på lerbruket användas. Ett alternativ för den väderutsatta västfasaden är att åter klä den med 7/8-dels brädpanel som rödfärgas. Dokumentation av västra längans fackfyllningar utförd av Regionmuseet Tegelfyllningarna till stor del tillkomna efter Klinefyllningarna av varierande ålder. Pilarna markerar de fält som åtgärdats genom lagning av lerkline och puts under Bearbetning av illustration i Hansson och Sturesson

18 Reparation av västra längan. Källor och litteratur Helsingborgs museers arkiv Mårten Sjöbecks samlingar Krapperups godsarkiv Arrendekontrakt C I:13 nr 6. Syneprotokoll C II:2 nr 2, C II:2 nr 3, C II:8 nr 5 Karta 1797 Karta 1831 B:8b Regionmuseets arkiv Uppmätningsritningar, dokumentation av Harald Olsson och Gustaf Åberg 1945 Litteratur Hansson, Paul och Sturesson, Anna Himmelstorp - restaurering av loglängorna. Antikvarisk kontroll. Rapport 2003:68. Regionmuseet. Ligoura, Anna Himmelstorpsgården restaurering av längorna samt myrsanering. Antikvarisk kontroll Rapport 2005:121. Regionmuseet. Ligoura, Anna Himmelstorpsgården stomlagningar m.m. Antikvarisk kontroll Rapport 2006:8. Regionmuseet. Olofsson, Lennart Några minnesbilder från Himmelstorp. Kullabygd Ranby, Caroline Två gårdar i Himmelstorp. Bebyggelsehistorisk utveckling under svensk tid. Kullabygd Ranby, Caroline Krapperup mellan renässans och skiftesreformer. Volym I-II. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Nyhamnsläge. Ranby, Caroline Himmelstorpsgården, Himmelstorp nr 1, Krapperup 19:1. Exteriör renovering lagning portar, kline och båle. Antikvarisk medverkan Åberg, Gustaf Kullagårdar under 1800-talet. Kullens sparbank Höganäs. 18

19 Reparation av västra längan. 19

20 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ