Östanå gård. Antikvarisk medverkan i samband med omputsning av de fyra flyglarnas socklar Gränna socken, Jönköpings kommun Jönköpings län

Transkript

1 Östanå gård Antikvarisk medverkan i samband med omputsning av de fyra flyglarnas socklar Gränna socken, Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:13 Margareta Olsson

2

3 Östanå gård Antikvarisk medverkan i samband med omputsning av fyra flyglarnas socklar Gränna socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:13 Margareta Olsson

4 Rapport: Margareta Olsson, Foto: Anders Franzén om inget annat anges Grafisk mall: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2014

5 Innehåll Inledning Syfte... 5 Historik Före restaurering Omfattning och vidtagna åtgärder Sammanfattning Administrativa uppgifter Referenser Bilagor Bilaga. Bilder vid färdigställandet

6 Utdrag ur digitala fastighetskartans blad 64E 2g och 64E 2h.

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 5 Den norra av de båda yttre flyglarna före omputsning Inledning Under utfördes utvändiga putsarbeten på de fyra flyglarna på byggnadsminnet Östanå gård, fastigheten Östanå 1:6 i Gränna socken Jönköpings kommun. Arbetena delfinansierades med statliga byggnadsvårdsmedel. Som godkänt åtgärdsprogram fungerade riktlinjer formulerade av länsmuseet i två skrivelser, daterade dels , dels Merparten av restaureringen genomfördes under sommaren 2012 medan den sydöstra flygeln åtgärdades först Slutbesiktning ägde rum den 19 september Enligt villkor i länsstyrelsens bidragsbeslut skulle arbetena ske i samråd med antikvarisk medverkan. På uppdrag av fastighetsägaren har antikvarie Anders Franzén vid Jönköpings läns museum följt arbetena. Föreliggande rapport har sammanställts av antikvarie Margareta Olsson. Syfte Omputsningen av flyglarnas socklar syftade till att erhålla ett ur estetisk synpunkt fullgott utseende. Historik Östanå herrgård har medeltida anor och ingick då i ättens Ulfsparres godskomplex. Efter ett förvärv av Per Brahe d y 1660 kom den att införlivas i det Braheska grevskapet. Herrgårdens huvudbyggnad uppfördes av den dåvarande ägaren Fredrik Ulrik Hamilton, sedermera landshövding i Jönköpings län. Det dubbla paret flyglar som flankerar huvudbyggnaden fanns med i den ursprungliga

8 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 planen för herrgården. De inre flyglarna tillkom 1773 respektive 1782 och avsågs initialt att inrymma kök med tillhörande förråds- och personalutrymmen. Dessa flyglar har en salsplan och en representativ exteriör som avsluter till huvudbyggnaden. De yttre flyglarna som är något enklare till sin utformning uppförts parallellt med de inre och stod klara De nyttjades som bostäder för inspektor och drängar samt inrymde en bagarstuga. Enligt en brandförsäkringshandling från 1870 genomgick de yttre flyglarna en större renovering i slutet av 1860-talet. Då erhöll fasaderna, som hittills hade varit klädda med panel, dagens spritputsade kalkrappning. De snidade fönsteromfattningarna bär drag av tidens schweizerstil. Taken som varit täckta med lertegel, understruket på öppen läkt, lades nu om på brädbotten och erhöll samtidigt utskjutande taksprång med tandsnittsdekor. I början av 1980-talet var de yttre flyglarna i stort behov av renovering. Här är den södra flygeln som relativt nyligen erhållit en ny taktäckning med s k Plegel. Före fasadrenoveringen 1984 hade entrédörrens omfattning en mökrare kulör än fönstrens omfattningar. Foto: Christine Hederström Jlm. Den norra yttre flygeln Här syns att socklarna vid denna tidpunkt bitvis hade kvar en äldre spritputs samt var målad i en ljusare kulör än övriga fasaden. Foto: Christine Hederström Jlm. Efter en förfallsperiod under 1900-talets förra hälft restaurerades mangårdens byggnader successivt under 1900-talets andra hälft, vilket skett med stor pietet med hänsyn till ursprungligt utseende och autenticitet. Det inre paret flyglar renoverades på 1970-talet, då bland annat originalfönstren ersattes med nytillverkade med liknande utseende. I början av 1980-talet befanns sig fasaderna på de yttre flyglarna i ett mycket bristfälligt skick. Man övervägde att helt ersätta putsen med fasadpanel samtidigt som byggnaderna avsåg att tilläggisoleras utvändigt. Åtgärderna stannade vid en upplagning av befintlig puts. År 2006 gjordes en akut omputsning av den västra gaveln på den yttre norra flygeln, efter att hela reveteringen förlorat fäste.

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 7 Den södra av de båda inre flyglarna vid fasadmålningen Foto: Britt-Marie Börjesgård. Före restaurering Corps-de-logiet och det inre flygelparet följer franska stilideal, i en av rokokon upplättad fransk barock. Denna arkitektur blev stilbildande för svenska herresäten decennierna efter 1700-talets mitt. De båda inre flyglarna är uppförda i en våning med brutet halvvalmat tak. Fasaderna, klädda med handhyvlad träpanel från 1770och 80-talen, är rytmiskt indelade av pilastrar och breda fönster. Huvudfasaden har ett markerat entréparti med rusticeringar. Ytterdörrarna med buktiga rokokospeglar. Båda flyglarna är uppförda mot en högre terrassering vid gårdsplanen med fullt utbildad källarvåning mot trädgårdssidan. Grunden och den bitvis höga sockeln är murad av natursten. Delar av den norra flygelns bakre mur har murats om med lättbetong då garage och pannrum tillfogades i den östra delen i modern tid. Sockeln har en slätputs som följer murverkets buktiga yta. Putsen är bitvis mycket skadad och partierna med putsbortfall framträder ett flertal putslager, varav det innersta mycket väl kan vara från eller 80-talet. Detta putskikt utgör en slätputs av kalkbruk med en kvastad eller slevdragen yta, avfärgad (målad) med en bruten ljusbeige kalkfärg. Ovanpå denna finns en tunn spritputs med släta omfattningar, avfärgad i en brunbeige kulör, motsvarande 92:6 eller 94/103:16 enligt Kalkfärg 90. Denna puts kan möjligen tidsmässigt sammankopplas med de yttre flyglarnas revetering, alltså sent 1860-tal. Som sekundär avfärgning på spritputsen ligger en ljusrosa kulör, motsvarande 94/44:13 eller 94/46:13. Dagens puts är en tunn slätputs av kalkcementbruk med en ballast som ger en grov ytstruktur. Sockel är målad i en ljusblågrå kulör i en nyans som ansluter till fasadens pilastrar och listverk. I den norra flygelns källarvåning finns, förutom den sentida garageporten en pardörr med diagonalställd panel, dörren kan vara Putsen på den norra inre flygelns sockel hade en oenhetlig karaktär. Bitvis framträdde äldre putslager på den norra flygelns sockel. Här syns underst en äldre ljusbeige slätputs som möjligen kan vara från 1780-talet då flygeln byggdes. Fönstret i den västra gavlen är äldre med munblåsta rutor samt har hörnbeslag av typ som förekom kring mitten av 1800-talet

10 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 från 1780-talet men har renoverats i senare tid, då gångjärnen och delar av panelen ersatts. Källarvåningens har liggande fönsterlufter med två bågar, varav alla utom ett är sekundärt utbytta. Det äldre fönstret sitter i den norra flygelns västra sockel och har hörnbeslag av typ som förekom kring mitten av 1800-talet. Här saknas även en fönsterbåge, då öppningen nyttjats som vedintag. I den östra delen av källaren finns två större fönster med smårutiga bågar, vilka är sekundära från 1970-talet. Den södra flygeln har en öppen veranda mot trädgårdssidan, byggd någon gång på eller 40-talet. Till källarvåningen finns en tidig 1900-talsdörr i västra gaveln. Den äldre, möjligen ursprungliga, källardörren i den norra flygeln. Parti med spjälkande ytputs på sockeln till en av yttre flyglarna. Socklen till den norra yttre flygeln före omputsning. Det yttre paret flyglar ligger på en lägre terrassering än mangårdens inre Cour d`honneur. De är mindre i storlek och har sannolikt redan initialt haft en mer anspråkslös exteriör. Dagens utformning med drag av schweizerstil erhåll flyglarna vid en omgestaltning i slutet av 1860-talet. Timmerstommen har en spritputsad revetering men släta foderomfattningar och hörnfoder. Skådefasaderna inåt gården har sirligt utformade fönster- och dörromfattningar, varav de sistnämnda är i trä. Fasaden har ockragula väggfält och rödrosa pilastrar och omfattningar. Takens utsprång har tandsnitts dekor. Även de yttre flyglarna är utförda på en hög källarvåning och ansluter mot den högre gårdsplanen. På baksidan innehåller murverket förstärkande stöttor av timmer som bär upp trästommen. Murverken är helt av natursten och putsat med samma ganska grova kvastade slätputs som de inre flyglarna men i sin helhet omputsade Putssockeln är omålad. I den norra flygeln finns två äldre bräddörrar till källaren åt väster. Dessa är rödfärgade och har figursågade foderbrädor.

11 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 9 Omfattning och vidtagna åtgärder Restaurering av putssocklar Putsen på de båda inre flyglarnas socklar var i mycket dåligt skick med putsbortfall och stora bompartier. Särskilt på den norra flygeln var putsen högts fragmentarisk. Likaså hade lagningar utförts sporadiskt vilket medfört ett oenhetligt intryck. På sockeln till den norra flygeln gjordes mindre nedskrapningar av löst sittande puts varefter ett armeringsnät av syrafast ståltråd monterades. Stora partier av den befintliga äldre putsen kunde därmed bevaras under den nya. Nästintill en fullständig omputsning blev nödvändig av den södra flygelns sockel. I mindre partier kunde dock delar av de äldre putsskikten bevaras. På de yttre flyglarna hade socklarna redan tidigare putsas varför äldre putslager i stort sett saknades här. Här var också putsen i bättre skick och lagades upp, varefter hela sockeln nätades och putsades om. Vid omputsningen av socklarna eftersträvade man att återställa ett ursprungligt utseende. Det äldsta putsskiktet fick därmed stå som förebild, vad gäller ytstruktur, påslag och efterbearbetning. Dessutom fanns en vilja att ge socklarna på mangårdens samtliga byggnader en enhetlig utformning, där huvudbyggnadens slätputsade ofärgade sockel fick bli utgångspunkten. Den nya putsen utfördes med ett fabriksblandat hydrauliskt kalkbruk (Weber, cal 148). Detta innehöll finkornigare grus, vilket medförde en mindre grov ytputs än tidigare. Socklarna slätpustades. Näten monterades och putsen lades på följsamt så att murverkets ojämnheter åter framträdande. Ytan kvastades slutligen med murborste. Med ledning av den bevarade äldre putsen avsågs socklarna att avfärgats med kalkfärg i en ljusbeige kulör. Fastighetsägare önskade dock att lämna socklarna omålade gråa dels eftersom huvudbyggnadens sockel i dag saknar avfärgning dels eftersom framtida skador i den putsade ytan blir mindre framträdande. Mot bakgrund av att värna helhetsverkan hos mangårdens bebyggelse lämnade länsstyrelsen klartecken till att flyglarna socklar nu inte avfärgas. Övriga putsarbeten De reveterade fasaderna på de yttre flyglarna uppvisade sprickbildningar till följd av rörelser i stommen samt mindre bompartier vid de släta hörnpilastrarna. Vidare förekom lagningar med ett hårt cementbruk på pilastrarna och längs syllen på den norra flygeln. Sprickorna knackades upp och lösa putspartier liksom sekundära cementlagningar skrotades. Lagningarna utfördes med ett hydrauliskt kalkbruk, med liknande tekniska egenskaper som hos befintlig puts. Till lagningarna av de spritputsade ytorna valdes spritsten av samma storlek som hos befintlig fasadputs, i syfte att erhålla ett

12 10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 enhetligt utseeende i hela fasaden. Hela fasadytan avfärgades med kalkfärg i förutvarande kulörer. Den norra inre flygelns nordliga sockel efter omputsning. Här syns även den nytillverkade källardörren, vilken ännu inte målats. Dörr- och fönstersnickerier i socklarna Enligt det godkända åtgärdsförslaget avsågs källardörren till den norra flygeln att renoveras och den fönsterbåge som saknades i samma byggnad att nytillverkas. Den nya dörren utfördes som en kopia av den äldre men försågs av misstag med en sågad panel. Den sågade ytan slipande slät manuellt före målning för att erhålla ett utseende som mer lika en hyvlad yta. Samtliga fönster och dörrar i flyglarnas socklar skrapades och målades om med linoljefärg. På de inre flyglarna gjordes en kulörmässig anpassning till fasadens övriga fönster vilka målats om Övriga arbeten Problem med uppstigande markfukt fanns vid den yttre södra flygeln. En dränering utfördes nu direkt väster om de norra flyglarna. Sammanfattning Arbetena omfattade putslagning och en ny ytputs på samtliga sockeln till de fyra flyglarna vid Östanå gård. Med undantag av den södra inre flygeln utfördes den nya ytputsen på en putsbärare av nät. Socklarna lämnades omålade. Eftersom det är högst sannolikt att mangårdens samtliga socklar ursprungligen har varit målade i bruten beige kulör bör man ur kulturhistorisk synpunkt överväga en målning i framtiden. Detta är även angeläget ur teknisk synpunkt eftersom dagens luftföroreningar medverkar till en förgipsning av kalken och om en putsyta kalkmålas sker denna nedbrytning i färgskiktet istället för i själva putsen. Källardörren till den norra inre flygeln ersattes med en nytillverkad och ett källarfönster åt västra i samma byggnad saknades och lät nytillverkas.

13 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 11 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsstyrelsens beslutsdatum: Jönköpings läns museums dnr: /2011 Byggherre: Magnus Sederholm Entreprenör: JM Fasad AB Entreprnör, dränering: ingvar Kjellberg Bygg Rapportansvarig: Margareta Olsson, Jönköpings läns museum Antikvarisk medverkande: anders Franzén, Jönköpings läns museum Län: Jönköpings län Kommun: Jönköpings kommun Socken: Gränna socken Fastighetsbeteckning: Östanå 1:6 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad Östanå 7E 5e Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv Referenser Tryckta källor Slott och herresäten -Ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Band: Småland jämte Öland och Gotland. Malmö Arkiv Jönköpings läns museum. Dagarkivet.

14 12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:13 Bilaga. Bilder vid färdigställande Den norra yttre flygeln efter omputsning av sockel och putslagning och avfärgning av reveterad fasad. I den nedre delen av fasaden på den norra flygeln ersattes en sentida cementlagning med ny kalkputs. Nyligen slutförd dränering vid den västra gavlen till den södra flygeln. Den södra yttre flygeln efter slutför putsrestaurering.

15

16 . Byggnadsvårdsrapport 2014:13 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM