Våthults kyrka och klockstapel

Transkript

1 Antikvarisk medverkan Våthults kyrka och klockstapel Omläggning och översyn av spåntak Våthults socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:58 Margareta Olsson

2

3 Antikvarisk medverkan Våthults kyrka och klockstapel Omläggning och översyn av spåntak Våthults socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:58

4 Rapport och foto: Margareta Olsson Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Marita Tidblom Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna kartor är återgivna enligt tillstånd från Jönköpings kommun. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2010

5 Innehåll Inledning....5 Syfte....5 Historik....5 Före restaurering....6 Omfattning och vidtagna åtgärder....8 Byggnadshistorisk dokumentation Referenser Tekniska och administrativa uppgifter...10 Bilaga. Bilder vid besiktningen

6 Utdrag ur ekonomiska kartans blad Våthult 6D 1b.

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 5 Våthults kyrka och klockstapel före spånomläggningen. Foto: Robin Gullbrandsson. Inledning Länsstyrelsen lämnade tillstånd till en partiell omläggning av spåntaken på Våthults kyrka och klockstapel. Tillståndshandlingen baserades på en offert från Kyrktak AB, Norrköping. Arbetena genomfördes under perioden juni till augusti 2010 av Kyrktak AB. Spåntaket på vapenhuset före omläggning. På uppdrag av Gislaveds kyrkliga samfällighet har Jönköpings läns museum, genom antikvarie Margareta Olsson, medverkat under arbetena. Föreliggande rapport redogör för arbetenas art och omfattning samt de avväganden som gjorts vad gäller metod- och materialval. Syfte Vid omtjärningsarbetena 2006 konstaterades rötskador i spåntäckningen på både kyrka och klockstapel. Täckningarna som var relativt nylagda, utförda 1991, hade sannolikt vissa brister i spånkvaliten samt hade inte tjäratas tillräckligt ofta. En omläggning av de värst skadade takfallen var därmed nödvändig. Historik Den romanska stenkyrkan i Våthult tillkom under högmedeltiden. En dendrokronologisk provtagning 2005 av kyrkans ektakstol ger, efter ett svårtolkat resultat, en datering till omkring Koret utvidgades åt öster sannolikt omkring Våthults kyrka har i alla tider varit täckt med spåntak. Efter att under en period varit vit återställdes klockstapeln med tjärsturkna fasader Illustration från 1880-talet ur Smolandia sacra.

8 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 Kyrkan genomgick en större ombyggnad då koret förlängdes och erhöll sitt valmade tak. Vid tillfället byggdes även nordsakristian samtidigt som kyrkans sydingång flyttdes till västgaveln. Korets sydingång med eget vapenhus bibehölls dock. Vid en renovering byggdes dagens vapenhus framför såväl västingång som koringången efter att de förutvarande förfallit. Klockstapeln uppfördes 1693 av byggmästare Kell Trädgård från Tranemo socken. Den hade ursprungligen en öppen klockbock och var rödfärgad. I början av 1800-talet var den i så dåligt skick att den planerades att rivas. Istället renoverades den och klockbocken att kläddes in med panel. Redan vid uppförandet kröntes den med gjutjärnsspira (tillverkad i Taberg) men dagens spira kan sannolikt, genom årtalet på vimpel, dateras till år Kyrkan och klockstapeln från norr Foto: ATA. Taken på kyrkan och klockstapeln har under alla tider varit täckta med stavspån. Både kyrkan och klockstapen täcktes om i sin helhet med ny spån Före omläggningen var takens anslutningar mot gavlarna utförda med plåt vilket ersattes med ett mer traditionellt utseende med uppvikt spån och blyinskott. I samband med den senaste omtjärningen 2006 bötts även enstaka skadade spån. Klockstaplen återställdes samtidigt med tjärstruken panelinklädnad efter att under 1900-talet varit vitmålad. Kyrkans spåntak var från Enstaka spån i täckningen bötts Här koringångens vapenhus. Före restaurering Kyrkan har branta sadeltak över det medeltida långhuset medan koret och sakristian, som byggdes under gustaviansk tid, har helrespektive halvvalmade tak. De båda vapenhusen av trä vid västentrén och koringånen har något flackare sadeltak. Samtliga tak är täckta med kluven furuspån lagd något glesare än trelagers-täckning. Spånen är 450 mm långa samt har fasad nederkant med undantag

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 7 av takfotsskiftet som har rak kant. Täckningen är luftad med kliar i takfoten. Samtliga nockar på kyrkan är täckta med brädor där huvudnockarna sekundärt täckts med blyplåt. Vid gavlarna ansluter spånen dikt mot putsen samt med en uppvikning för att ge bättre vattenavrinning. Problem läckage verkar ha förekommit på vapenhustaket eftersom skarven mot putsen sekundärt har tätas med något typ av grå fogmassa. Detta har sannolikt orsakats av att putskanten inte var utdragen över spånen utan följde kanten på den plåtlist som tagits bort Dessutom var de innersta spånen i vissa fall dåligt anpassad till underlaget så att ett hålrum bildats under. Samtliga vindskivor och vattbrädor var sentida och sågade. Över den inklädda klockbocken har klockstapeln en spånklädd tornspira. Denna bestående av ett nedre tälttak med avfasade hörn, däröver en åttkantig sluten laternin samt klockformad huv med smal åttkantig spira. Spåntäckningen på samtliga delar av spiran var utförd med gerade kanter med stora inskottsplåtar av bly. Mot kyrkans putsfasader hade spåntäckingen en äldre typ av anslutning. Uppvikningen erhålls genom en vinklad planka på undertaket. På vapenhuset hade anslutningen tätas med fogmassa. Spåntäckningen på såväl kyrkan som stapeln är relativt slarvigt utförd med stora sprickor samt oprecist gerade hörn. Samtliga brädnockar var avtäckta med blyplåt. Till täckningens tekniska svagheter hör bland annat att den är för gles, framför allt på det nedre takets avfasade hörn där den t o m var enkel i vissa lägen. Täckningen på klockstapelns takspira hade genomgående gerad skarv vid hörnen med inskottsplåtar av bly.

10 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 Omfattning och vidtagna åtgärder Spånarbeten Klockstapeln De vertikala spånytorna på klockstapelns spira och lanternin var i god kondition varför omläggning endast gjordes på tältaket och den klockformade huven. Stor vikt lades vid att undvika avvikelser i utseende mellan nylagda och bibehållna ytor. En naturlig ofrånkomlig skillnad mellan nya och gamla träytor avtar efter ett antal år i takt med att den nya spånen grånar. Det äldre undertaket av ramsågade brädor var av hög ålder. Med undantag av en bräda på huvens södra sida fanns inga rötskador. Skadan lagades med sågad furu vars kanter fasades av med yxa i likhet med befintlig panel. Den klockformade huven efter omläggning. Skillnaden i utseende mot de spånytor som inte lades om dämpas något efter tjärningen samt avtar helt med tiden. Utgångspunkten var att omläggningen skulle göras med samma utförande som befinlig spåntäckning. Därmed användes spjälkad (kvarterssågad och maskinspjälkad) furuspån, 450 mm långa, som fördoppats i trätjäta. Spånen efterbearbetades med yxa vid läggningen för att erhålla rätt form samt i de fall ytan i var för ojämn. Spånens nederkant var fasad 60 gr medan de dubbla takfotsskiften i likhet med tidigare utfördes med rak nedre kant. Spikning gjordes med syrafast spik. Täckningen lades tre lager, vilket gav ett något kortare bleke än tidigre, från att ha varierat mellan mm blev det nu ca 140 mm. Härigenom kunde även skiften hållas jämna över de flackare avfasade hörnen i det nedre taket, utan att riskera täckningens täthet. Skillnaden bedömdes inte påverka helhetsupplevelsen. Vid hörnen lades täckningen i likhet med tidigare, det vill säga rakt gerade hörn, utan förskjutning av skarven, samt med inskottsplåtar av bly. Alternativet med solfjädersläggen skulle ändra takets nuvarande utseende med distinkta hörn. Att utföra täckningen med växelvis s k övertäckning (vilket skulle ge ett tätare hörn utan behov av inskottplåt) var i det här fallet omöjligt med anledning av takfallens olika lutning. Spåntäckningen på klockstapelns nedre tak utfördes med gerade hörn och inskottsplåtar i likhet med tidigare. Täckningen lades med kortare blek än tidiagre för att uppnå en tre-lagrestäckning även över de avfasade hörnen. På den klockformade huven anpassades spånlängden för att erhålla en jämnare täckning i de svängda delarna mot tidigare. Vid läggningen av hörnen eftersträvdes en liten förskjutning mellan de vertikal skarvarna. Hörnspånen gerades dock på samma sätt som tidigare samt med inskottplåtar uteslöts i de helt vertikala delarna där de inte fyllde någon funktion. Vid övergångarna mellan huv och

11 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 9 spira samt lanternin och det nedre taket lades blyplåt på undertaket för att undvika fuktgenomslag. Enstaka skift i huven samt vid hörnen spikades i bleket för att inte riskera att resa sig. Kyrkan Efter en gemensam besiktning av taken på kyrkan beslutades att taken till vapenhuset, sakristian och korvapenhuset skulle lägas om medan övriga tak endats lagades i med enstaka spån. Samma spåntyp och lagerföljd användes som på klockstapeln. Anslutningarna mot putsfasaderna utfördes i likhet med förutvarande. Den underliggande uppvinklade plankan böts ut. Något tunnare spån användes för att få till en mer följsam och tätare täckning i det uppsvängda partiet. Både vid anslutningen mot gavlen och vindskivorna lades spån inskottsplåtar vilka veks upp och klämdes fast mot den vertikala ytan för att hindre fuktinträngning. Tidigare missprydande tätningsfog togs bort på västgavlen. Flertalet nock- och vattbrädor samt vindskivor återanvändes. Brädnockarna på sakristians tak lades dock om. Blyplåten ovanpå brädnockarna togs bort och lades istället dold under brädorna. Detalj av den nya täckningen på klockstapelns huv. Vid hörnen eftersträvdes en förskjutning mellan skarvarna i de olika skiften Detalj av spåntäckningen vid vapenhustakets möte med västgavlen. Den gråa fogmassan har änna inte avlägsnats. Vapenhustaket efter omtäckning. Målningsarbeten Plåten överts på den spånklädda spiran på klockstaplen målades med blymönja och svart linoljefärg. Själva järnsprian fanns inte med i arbetena. Samtliga tak inklusive täckbrädor ströks med dalbränd trätjära. Vattbrädorna sluter inte tätt mot spåntaket vid nocken eftersom de översta spånskiften får en annan vinkel.

12 10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 Det äldre undertaket på klocklstapeln var av ramsågade brädor. I det nedre takfallet åt väster fanns ett kvadratiskt hål vars funktion är oklar. Byggnadshistorisk dokumentation Äldre takpanel Då spånen revs på klockstapeln frilades ett äldre underlagstak. Detta bestod av ramsågade brädor vars kanter snedkapats så att panelen bildar en slät vattenavledande yta. I täckningen fanns ett flertal rader med handsmidd spik från äldre spåntäckningar. Referenser Arkiv Tillfälle gavs tyvärr inte att dokumentera fasaden bakom spåntäckningen på korets södra fasad. Man kan förnimma en bakomliggade putskant som följer en äldre sedan länge riven spåntäckning. Jönköpings läns museums arkiv. Dendrokronlogisk provtagning Tryckta källor Blomblad. Rune. Våthults kyrka. Anderstorp. Stalin. Helen. Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning. Våthults kyrka. Byggnadsvårdsrapport 2004:22. Jönköpings läns museum Tekniska och administrativa uppgifterr Materialförteckning Spån Spjälkad furuspån, Vanhat Talot OY, Finland Tjära Dalbränd trätjära, Claessons trätjära AB Målning av plåt på spira blymönja, Linoljefärg, Engwall & Claesson

13 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 11 Admintrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: Jönköpings läns museums dnr: /10 Beställare och byggherre: gislaveds kyrkliga samfällighet Entreprenör: Kyrktak AB, Norrköping Antikvarisk medverkan: jönköpings läns museum, Margareta Olsson Slutbesiktning: Län: Jönköpings län Kommun: Gislaveds kommun Socken: Våthults socken Fastighetsbeteckning: Våthult 4:1 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad Våthult 6D 1b Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv

14 12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 Bilaga. Bilder från besiktning Klockstapelns nedre tak efter spånomläggninen. I takfoten lades luftningskliar och dubbla skift spån. De vertikala partierna av taket hade klarat sig bättre och behövdes inte täckas om. I skarven mellan fallen lades en tätning av blyplåt. Spånen höll en god kvalitet med mindre än 14 årsringar per tum samt vinkelräta årsringar i förhållande till spånytan.

15 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 13 Detalj av den nya täckningen på klockstapelns karnissvängda huv. Vissa skift där spånen i framtiden riskeras att resa sig har även spikats i bleket. Vid huvuens hörn gerades spånen samman. Skarven förskjöts något mellan de olika skiften. Spåntäckningen på den neder delen av huven före tjärning. Gjutjärnsspiran från 1803 åtgärdades inte i samband med arbetena. Skyddshuven av plåt på spirans topp målades dock med svart linoljefärg Här före åtgärd.

16 14 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 Bilder från slutbesiktningen Vapenhusets norra takfall efter omläggning. En anmärkning gjorde vad gäller blyplåttäckningen på vapenhustakets nock. Denna lades istället dold under nocken. Detalj av ny vattbräda på korvapenhusets tak. Korvapenhusets omlagda tak. Notera att fasaden skulle behöva bättringsmålas efter spånomläggningen.

17 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 15 Korvapenhusets tak från öster. Missprydande kabeldragning till utebelysning har inte återlagts i plåtrör som tidigare. Sakristians spåntak efter omläggning. Brädnockarna är ännu inte färdigställda och har ett felaktigt utförande. Det valmade takfallet på sakristian var i god kondition och lades inte om.

18 16 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2010:58 Spåntäckningen på klockstapelns takspira lades endast om på det nedre taket och den klockformade huven. De vertikala delarna var inte lika skadade. En nyanskillnad uppstår oundvikligenmellan nylagda och bibehållna partier. Denna kommer att jämnas ut med tiden.