Birgittakyrkan i Olshammar

Transkript

1 Birgittakyrkan i Olshammar Hammars socken, Askersunds kommun, Närke. Utvändig restaurering 2012 Anneli Borg Rapport 2012:22 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 Inledning Hammars församling har erhållit kyrkoantikvarisk ersättning för utvändig restaurering av Birgittakyrkan i Olshammar. Länsstyrelsen lämnade tillstånd Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan, vilket skett genom Örebro läns museum. Birgittakyrkan är en reveterad timmerbyggnad med rektangulärt långhus och kraftigt torn i väster och är till sina äldsta delar uppförd som en gårdskyrka på 1620-talet. Kyrkan har renoverats både på och 1900-talet men har fortfarande i dag en mycket välbevarad karaktär från den genomgripande ombyggnad som gjordes på 1780-talet. En utvändig renovering genomfördes 1987 då fasadputsen lagades och avfärgades efter analys av ursprunglig färgsättning. Arbetet har nu utförts enligt den arbetsbeskrivning på utvändiga arbeten som upprättats av Börje Lindström, Arkitektur och byggnadsvård AB, daterad 23 januari 2012, samt några åtgärder ur ut- och invändig restaurering upprättad 18 november Restaureringsarbetet har pågått under sommaren och hösten år 2012 och har bland annat inneburit att befintlig puts knackats ned, ny puts har lagts på och avfärgats med gotlandskalk i 13 lager. Portar, fönster och tornluckor har målats om. Tegeltaket har justerats. Tornets spåntak har tjärstrukits. Västra entrén har fått en ny trappa av granit samt tillgänglighetsanpassats med en ramp mot norr, även den av granit. Invändigt har de åtta främre bänkraderna förstetts med ny bänkvärme. Man har dragit ny el till kyrkorummets lampetter och försett dem med nya socklar. Arbetena har utförts på ett ur antikvarisk synpunkt tillfredställande sätt. Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: Entreprenörer: Puts och Tegel AB Sydnärkes byggservice Närkesten Entreprenad AB Lasse Grävare Hälsinge takspån AB Svela Måleri AB EL & Teknik Hammar Hasses plåt YIT Projektledning: Antikvarisk medverkan: Arkitektur och byggnadsvård AB Anneli Borg, Örebro läns museum. Slutbesiktning: Slutbesiktningen gjordes från mark

3 Utförda arbeten Fasad/Puts Putsen på kyrkan var bristfällig och hade stora sprickor. Till en början trodde man att man kunde knacka ned lös och porös puts till fast grund men det visade sig att putsen var så dålig och att sprickorna gick ända in till timmerstommen att man beslöt att knacka ned all puts. Putsen var påslagen med olika tjocklek. Tjockast var den på pilastrarna som döljer dragjärnens stora muttrar. Här ville entreprenören ha en armering, ett nät, för att håller putsen på plats. Befintlig puts hade tre lager med avfärgning. Längst in en ljus kulör nära NCS Y50R, de två yttre skikten var två gula kulörer. Ingen av dem stämde överens med någon kulör i NCS kalkfärgslikare. Se fasadkulör, byggmöte 2. Något att observera, i handlingarna från renoveringen står det att äldre färgsättning återställs vilket då är den ljusa kulören 0502-Y50R. När putsen hade knackats ned och timmerstommen blottats kunde man se att stora delar av det synliga timret var rödfärgat vilket troligtvis visar på hur kyrkan såg ut innan den reveterades på 1780-talet. Man kunde också se att rören för eldragningarna till kyrkorummets lampetter var fastsatta direkt på stommen vilket pekar på att den nu nedknackade putsen var från renoveringen På några ställen var timret rötskadat och behövde bytas. Timret var inte synligt över allt utan täcktes av fasadtegel och papp. Östra fasaden hade ingen papp under läkten. Där kunde man se hela timmerstommen som på många håll var anfrätt men ej så att den behöver åtgärdas. Där timret var bart under läkten fanns äldre lerklining kvar. Ulf Axelsson, Puts & Tegel berättade att man lerklinade ut till nivå med läkten, därefter slog man på puts. Exakt varför visste han inte men antog att det både är isolerande och att det är ett billigare material än kalkputsen. Befintlig läkt sparades så mycket som möjligt. Läkten på fasaderna var av olika ålder och satt olika tätt. På södra och norra fasaden, ovan fönstren, satt förmodligen den äldsta läkten som bestod av smala runda slanor. Dessa var spikade med smidd spik. Rören för eldragning till kyrkorummets lampetter låg utanpå läkten och på vissa ställen kunde man se sprickor i putsen där dessa satt. Man har nu tagit upp en skåra i läkten så att rören fästs direkt mot timret och ligger då i samma nivå som läkten. Detta för att minska risken för sprickbildning. Läkten och reveteringsteglet kompletterades vid behov. Ovan på det har fasaden nätats med galvat armeringsnät vilket ger ett stabilare underlag för putsen. På nätet byggde man på en traditionell kalkputs som sedan avfärgades. Bruket sprutades på och bearbetades därefter förhand. Ytterst lades ett finare slätare bruk. Kalkbruket är från Frankrike, St. Astier, ett kalkbruk som Puts & Tegel använt i flera år. Innan putsen slogs på sattes nya fönsterbläck på plats. Fönsterbläcken gjordes något djupare än befintliga då de inte gick tillräckligt långt ut från fasaden. Rödfärgad timmerstomme - På långhusets nordvästra fasad kan man se delar av underliggande timmerstomme som är rödfärgad. 3

4 - På tornets norra sida var timret rödfärgat från öster och fram till fönstret men ej väster om fönstret. - Långhusets norra fasad var tillstor del täckt med papp. Timret ovan fönstren hade ingen papp och där var timret rödförgat. - Hela östra fasaden var rödfärgad. - På södra sidan av tornet kunde antikvarisk medverkan inte se något rödfärgat timmer. Avfärgning och målning Utgångspunkten för 2012 års renovering var att Birgittakyrkan skulle avfärgas och målas i befintlig färgsättning. Samtliga snickerier har målats med linoljefärg. Enligt överenskommelse hade Puts & Tegel strukit upp tre olika nyanser av gult med Målarkalk, Hydraulisk kalkfärg. När det gällde kulören var samtliga närvarande eniga om att NCS 1010-Y30R var den kulör som bäst stämde överens med befintlig kulör. Fasaderna avfärgades med Gotlanskalkfärg vilket var önskvärt ur både ett antikvariskt och ett estetiskt perspektiv då den har en helt annan lyster än Kalkfärg våt som har en viss del cellulosa i sig. Kalkfärgen ströks 13 ggr i ovannämnd kulör. Sockeln är spritputsad och målades med 3502-Y en grå kulör såg nära befintlig kulör. Sockeln som är spritputsad har avfärgats i en grå kulör 3502-Y, den kulör som låg närmast befintlig. Fönster Fönstren målades med linoljefärg i kulör 8005-G80Y. Fönstren grundades med 6010-G90Y då man gått efter befintlig kulör som var blekt och anfrätt. Viktig att vara medveten om vid framtida skrapning. På flera av fönsterkarmarna kunde man se längst in en ockragul kulör, ungefär 3050-Y20R. Även tornets stående reglar hade samma ockragula kulör längst in, se nedan. Västra entréns omfattning, reglar på torn, takfot och vindskivor Omfattningen vid västra entrén, de stående reglarna på tornet, takfoten samt vindskivor har målats med linoljefärg lika befintlig grå kulör, 3005-G80Y. Tornets stående reglar hade tre kulörer, längst in en ockragul, ungefär 3050-Y20R därefter en ljus kulör 1010-Y20R och längst ut en grå kulör, 3005-G80Y. Port, källardörr och ljudluckor Innan målning var ljudluckorna svarta. De nedre ljudluckorna målades på grund av missförstånd först med 3005-G80Y. Viktig att vara medveten om vid framtida skrapning. De ströks därefter i rätt kulör 8005-G80Y. Även träpartiet runt de övre ljudluckorna målades nu i 8005-G80Y, tidigare svart. Porten i väster och källardörren i öster har målats med G80Y. 4

5 Tjärstrykning En utvändig renovering genomfördes 2001 då bland annat spåntaket på tornet lades om och kopparplåt byttes ut. Tornets spåntäckning var nu i behov av tjärning. Hälsinge takspån AB har sprutat på tjäran och därefter använt roller samt pensel vid behov. Tjäran hade runnit på kopparplåten och ned i hängrännan. Detta skulle rengöras innan byggnadsställningen togs ned. I hängrännan fanns mycket tjära sedan tidigare tjärstrykning. Tak På södra takfallet har tegeltaket delvis lagts om och anpassats till takfoten. Trappa och ramp Befintlig trappa av kalksten tillkom år 1999 då man ersatte tidigare trappa, även den av kalksten. Trappans rundade form bibehölls men man reducerade tidigare tre trappsteg till två för bättre avrinning. Trappan från 1999 har blivit dålig, den skicktar sig och bitar har fallit bort. Troligtvis beror det på att den närbelägna vägen saltas om vintern och mycket av saltet förs med till trappan. Församlingen hade nu fått tillstånd att tillverka en ny trappa av granit som är tåligare än kalksten. Den nya trappan har samma rundade form som tidigare men har nu även tillgänglighetsanpassats med en ramp placerad mot norr, även den av granit. Graniten man har valt är en svensk granit med flammad yta, produktnamn Kulla. Räcket vid rampen har tillverkats av blästrat stål. Befintlig tröskel vid porten har sänkts till nivå med trappa och golv. På grund av att man sänkte tröskeln kompletterades porten och dörrposten i nedre del. Detta arbete var ej utfört med känsla och hantverksskicklighet och fick ej godkänt vid slutbesiktningen den 14 december Arbetet skull åtgärdas, antikvarisk medverkan har ej sätt resultatet. Mur vid källardörr Öster om kyrkan, vid nedfarten till källaren, har befintlig terrassmur av kalksten lagts om och höjts ca 70 cm och på andra sidan av källargången har en ny kalkstensmur lagts. Marken har höjts och återfyllts mot muren. För att säkra muren har rostfri dubb använts. Runt om kyrkan behövde marken höjas, marken hade sjunkit och grundstenar hade blottats. Vid slutbesiktningen var markarbeten, återställande av kullersten runt kyrkan samt arbetet med terrassmurarna i öster ej färdigställt. Arbetena skulle slutföras våren 2013 när kälen gått ur marken. Invändiga arbeten Tröskeln mellan vapenhus och kyrkorum har tagits bort och ersatts med en tröskel i smitt järn, linoljebränt. Dörrarna har justerats och kompletterats med en list i nedkant. Listen var omålad och skall tonas in i dörrens kulör. Lampetterna som tillkom vid renoveringen har försetts med ny eldragning och nya socklar placerade i befintliga socklar. De åtta främre bänkraderna, på båda sidor, har försetts med ny bänkvärme. 5

6 Läktarbarriären var för låg och har försetts med ett skyddsräcke. Räcket var monterat med stjärnskruv som skall bytas ut till spårskruv. 6

7 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2012_38_1-45 Bild 5 är tagen av Raoul Hjärtström, Länsstyrelsen i Örebro län. Bild 40 är tagen av Börje Lindström, Arkitektur och byggnadsvård. Övriga bilder är tagna av Anneli Borg, Örebro läns museum. Örebro läns museums diarienummer Objekt: Birgittakyrkan i Olshammar Socken: Hammar socken Kommun: Askersunds kommun Län: Örebro År: 2012 Motiv: Före åtgärd: 1. Kyrkan innan åtgärd, bild tagen Takteglet på södra fallet skall justeras då teglet inte ligger ut över takfoten. Man har provisoriskt skyddat fasaden med en plåt. 3. Befintlig tröskel vid västra entrén före åtgärd. 4. Fönster på södra fasaden innan åtgärd. 5. Befintlig trappa av kalksten vid entrén i väster. Trappan är från Färgen på tornets stående reglar flagar, under kan man se en ockragul kulör. 7. Den ockragula kulören hittades även på fönsterkarmarna. 8. Dörrar och tröskel in till kyrkorummet före åtgärd. 9. Läktarbarriär innan motering av skyddsräcke. Under arbetes gång: 10 Långhusets västra vägg, norr om tornet innan all puts knackas ned. 11.den ljusa kulören troligtvis från renoveringen då det i handlingarna står att man återställde en äldre färgsättning. 12 Norra fasaden efter att putsen knackats ned. Från fönstren och ned döljs timret av papp. Ovan fönstren är timret synligt. Läkten ovan fönster består av runda slanor spikade med smidd spik, förmodligen ursprunglig läkt. 13 Norra fasaden under mittersta fönstret på långhus. Rötskador på timret. Timret döljs av papp, ej ursprunglig läkt. 14 Långhusets västra vägg, norr om tornet. Timret är rödfärgat och delar av lerkliningen sitter kvar. Läkt av slanor spikade med smidd spik. 15 Tornets nordvästra knut där timret var rötskadat. 16 Tidigare lagningar på tornets norra sida. 17 Östra fasaden hade ingen papp under läkten, hela fasaden är rödfärgad. 18 Detaljbild på östra fasaden. Ytterligare en typ av läkt. 19 Södra fasaden efter att putsen knackats ned. Delvis döljs timret av papp. Ovan fönster är timret väl synligt. Läkten ovan fönstren består av rund slanor spikade med smidd spik, förmodligen ursprunglig läkt. 20 Södra fasaden vid takfot. 7

8 21 Södra fasaden. Troligtvis ursprunglig läkt av runda slanor. Lerklining finns kvar mellan timret. 22 Södra fasaden. Troligtvis ursprunglig läkt av runda slanor. Lerklining finns kvar mellan timret. 23 Tjärstrykning av tornets spåntak. 24 Tjärstrykning av tornets spåntak. Det har runnit tjära på kopparplåten vilket skulle åtgärdas. 25 Detaljbild, tjärstrykning av tornets spåntak. 26 Arbetet med rampen har påbörjats och sockeln är gjuten. 27 Stenprover av granit för ny trappa och ramp. Valet föll på den högra stenen som var mest lik kalksten i kulör. 28 Befintlig kalkstensmur öster om kyrkan. 29 Arbetet med muren har stannat av på grund av väder. Arbetet skulle färdigställas när kälen gått ur marken. Efter åtgärd 30 Södra fasaden efter åtgärd. 31 Tornet efter åtgärd. 32 Tornets västra fasad efter åtgärd. 33 Norra fasaden efter åtgärd. 34 Östra fasaden efter åtgärd. 35 Ny trappa och ramp av granit vid västra entrén. 36 Fönstren är målade med linoljefärg i kulör 8005-G80Y. Fönstren har försetts med nya djupare fönsterbläck då tidigare inte gick tillräckligt långt ut från fasaden. 37 Befintlig tröskel har sänkts. I agningen i dörrblad och karm fick underkänt vid slutbesiktningen och skulle därefter åtgärdas. 38 Befintlig tröskel har sänkts. Ilagningen i dörrblad och karm fick underkänt vid slutbesiktningen och skulle därefter åtgärdas. 39 Ilagning på portens insida, norra dörrbladet. 40 Ny tröskel av smitt linoljebränt järn. 41 Ilagning i nedre del av dörrbladet. Listen skall målas in i dörrbladets befintliga kulör. 42 Läktarbarriären har höjts med ett skyddsräcke av smide. 43 Befintliga lampetter i kyrkorummet har kompletterats med ny sockel monterad i befintlig. 44 Ny bänkvärme är installerad i de åtta främre bänkraderna. 45 Ny dragning för bänkvärmen. 8

9 Före åtgärd Bild 1: Kyrkan innan åtgärd. Bilden är tagen 2007 av antikvarisk medverkan. Byggnadsställningen var redan uppe vid första besöket, där av en äldre bild på kyrkan. Bild 2: Takteglet på södra fallet skall justeras då teglet inte ligger ut över takfoten. Man har provisoriskt skyddat fasaden med en plåt. 9

10 Bild 3 och 4: Bild till vänster, tröskeln vid västra entrén före åtgärd. Till höger, fönster på södra fasaden innan åtgärd. Bild 5: Befintlig trappa av kalksten vid entrén i väster. Trappan är från Bild 6och 7: Till vänster, färgen på tornets stående reglar flagar. Under kan man se en ockragul kulör. Bild till höger, den ockragula kulören hittades även på en fönsterkarm, södra fasaden. 10

11 Bild 8 och 9: Till vänster, dörrar och tröskel in till kyrkorummet före åtgärd. Bild till höger, läktarbarriär innan montering av skyddsräcke. Under arbetets gång Bild 10: Långhusets västra vägg, norr om tornet innan all puts knackas ned. Bild 11: Ljus kulör, NCS Y50R. Kulör troligtvis från renoveringen då det i handlingarna står att man återställde en äldre färgsättning. 11

12 Bild 12: Norra fasaden efter att putsen knackats ned. Från fönstren och ned döljs timret av papp. Ovan fönster är timret synligt. Läkten ovan fönster består av runda slanor spikade med smidd spik, förmodligen ursprunglig läkt. Bild 13: Norra fasaden under mittersta fönstret på långhus. Rötskador på timret. Timret döljs av papp, ej ursprungliga läkt. 12

13 Bild 14 och 15: Till vänster, långhusets västra vägg, norr om tornet. Timret är rödfärgat och delar av lerkliningen sitter kvar. Läkt av slanor spikade med smidd spik. Bild till höger, tornets nordvästra knut där timret var rejält rötskadat. Bild 16: Tidigare lagningar på tornets norra sida. Här har putsen slagits på reveteringstegel. 13

14 14 Bild 17 och 18: Ovan, östra fasaden hade ingen papp under läkten, hela fasaden är rödfärgad. Bild till vänster, detaljbild på östra fasaden. Ytterligare en typ av läkt.

15 Bild 19: Södra fasaden efter att putsen knackats ned. Delvis döljs timret av papp. Ovan fönster är timret väl synligt. Läkten ovan fönstren består av runda slanor spikade med smidd spik, förmodligen ursprunglig läkt. Bild 20: Södra fasaden vid takfot. 15

16 Bild 21 och 22: Södra fasaden. Troligtvis ursprunglig läkt av runda slanor. Lerklining finns kvar mellan timret. Bild ovan är tagen vid takfoten och nedre bilden ovan fönster. 16

17 Bild 23, 24 och 25. Tjärstrykning av tornets spåntak. Nederst till vänster, det har runnit tjära på kopparplåten vilket skulle åtgärdas. Bild 26: Arbetet med rampen har påbörjats och sockeln är gjuten. 17

18 Bild 27: Stenprover av granit för ny trappa och ramp. Valet föll på den högra stenen som var mest lik kalksten i kulör. Bild 28: Befintlig kalkstensmur. Bild 29: Arbetet med muren har stannat av på grund av väder. Arbetet skulle färdigställas när kälen gått ur marken. 18

19 Efter åtgärd Bild 30 och 31: Södra fasaden och torn efter åtgärder. Bild 32 och 33: Tornets västra sida och norra fasaden efter åtgärder. Bild 34 och 35: Till vänster, östra fasaden efter åtgärder. Till höger Ny trappa och tamp av granit vid västra entrén. 19

20 Bild 36: Fönstren är målade med linoljefärg i kulör 8005-G80Y. Fönstren har försetts med nya djupare fönsterbläck då tidigare inte gick tillräckligt långt ut från fasaden. Bild 37 och 38: Befintlig tröskel har sänkts. Det utförda arbetet med i lagningarna i karma och dörrblad underkändes vid slutbesiktningen och skulle därefter åtgärdas. Antikvarisk medverkan har inga bilder på slutresultatet.. Bild 39: I lagning på portens insida, norra dörrbladet. 20

21 Bild 40 och 41: Till vänster ny tröskel av smitt linoljebränt järn. Till höger i lagning i nedre del av dörrbladet. Listen skall målas in i dörrbladets befintliga kulör. Bild 42 och 43: Till vänster, läktarbarriären har höjts med ett skyddsräcke av smide. Till höger, befintliga lampetter i kyrkorumet har kompletterats med ny sockel monterad i befintlig. Bild 44 och 45: Till vänster, ny bänkvärme är installerad i de åtta främre bänkraderna. Till höger, ny dragning för bänkvärmen. 21