StoTherm Ecoroc. Arbetsanvisning

Transkript

1 StoTherm Ecoroc Arbetsanvisning 1

2 Arbetsanvisning StoTherm Ecoroc 1. Ställningsrekommendationer Montera ställningen på lämpligt avstånd från befintlig fasad. Bomlaget bör vara minst 5 plank (1 m) brett. Inre plankan kan lyftas bort då ytputsen sprutas, vilket också minskar risken för synliga bomlagsskarvar. Undvik att putsa från ställningar där inplankningen monteras tvärs ställningen (t ex murarställningar). 2. Underlag Fasaden, som skall utgöra underlag för isoleringen, görs någorlunda jämn. Endast större skador i form av nedfallen puts lagas och jämnas med lagningsbruk. Puts som inte är fäst mot underlaget (bom) behöver normalt inte tas bort. Stuprör, fönsterbleck och annat som är i vägen för arbetet tas bort. Bestäm och markera placering av rörelsefogar. Provdragning med 10 st urdragsförsök skall utföras på befintlig fasad. 3. Monteringsstart Alt a) Startlist Montera startlisten i vägg. Förborra och använd spikplugg. Alt b) Startbräda Fäst en bräda mm tjock horistontellt längs sidolinjen. Brädan skall sitta kvar även under putsningsarbetet för att ge en rörelsefog mellan putsad sockelkant och oisolerad sockel. Renskär mellan bräda och puts innan putsbruket hårdnat. 4. Montering av isolering Figur 1. Antal per skiva: 2 Putsfästen placeras enligt ovan. Putsfäste Underlag Borrdiameter Infästningsdjup Trä Träskruv T25 Min 30 mm Plåt Plåtskruv T25 Min 25 mm Lättbetong/Tegel 13 Min 70 mm Betong 8 Min 40 mm Normalfall Antal per skiva: 5 Antal per skiva: 6 Antal per skiva: 7 Antal per skiva: och Putsfästet trycks in i isoleringen mitt för regeln. Skruven dras med bits typ Torx T Borrningen görs ca 10 mm djupare än infästningsdjup. Putsfästet trycks in och plastkilen slås in med hjälp av dorn till markerat läge. Spetsen på plastkilen har trängt förbi spetsen på putsfästet cirka 3 mm Borrningen görs mm djupare än infästningsdjupet. Putsfästet trycks in och stålstiftet slås in med hjälp av dorn till markerat läge. Minimiantal fästen, se sista sidan. Samtliga putsfästen monteras med vingparet horisontellt placerat. Antal per skiva: 3 Antal per skiva: 4 På båda sidor om planerade lägen för rörelsefogar monteras putsfästen på ett avstånd om cirka 150 mm. Placering av putsfästen sker enligt figur 1. 2

3 Figur 2 9 visar putsfästet vid följande detaljer: Figur 2. Hushörn mm från befintligt hörn. Figur 3. Fönster mm från smyg och med min 3 st/smyg dock c/c max 600 mm. Ca 50 mm från underkant och med c/c 300 mm. Figur 4. Dörr mm från smyg och med min 3 st/smyg dock c/c max ca 600 mm. Figur 5. Sockel mm från sockelkant c/c ca 600 mm. Figur 6. Takfot. Ca 50 mm från överkant eller så nära takfot som möjligt och med c/c ca 300 mm. Figur 7. Balkong, skärmtak etc. Ca 50 mm från balkongplatta. Figur 8. Rörelsefog, vertikal. Ca 150 mm på ömse sidor om fogen. Rörelsefogar placeras med c/c m. Figur 9. Rörelsefog, horisontell. Ca 150 mm ovanför fog, ca 50 mm under fog. Rörelsefogar placeras med c/c m. 3

4 5. Montering av armeringsnät Smygar och anslutning mot sockel armeras med förbockade nätvinklar eller nätkorgar i lämpliga dimensioner, figur 10 och 11 och fästs med nätklammer. Vid lutande taksprång monteras längsgående nät av lämplig bredd, för att ej behöva snedklippa nätet, och fästs först med nätklammer. Figur 12. Armeringsnätet skall monteras ca 5 mm ut från isoleringen. Nätfäste placerar nätet mitt i putsskikt 1. Placeras mellan putsfästen, ca 4 st/m 2. Nätskarvar skall läggas omlott minst 50 mm. Armeringsnätet viks runt vid alla hörn, inga skarvar får finnas direkt i hörn. Nätet fastsätts till putsfästet med nätfäste. Nätfästet trycks in i putsfästet antingen genom maska i armeringsnätet eller så att armeringstråd gränslas. Se till att alla lager nät är på plats innan nätfästet trycks fast i putsfästet. Bitar av armeringsnätet om ca 250 x 500 mm fästs med nätklammer diagonalt vid fönsterhörn och dörrhörn som extra armering. Figur 13. Extra armering fästs också vid utåtgående hörn, från sockelkanten och ca 1000 mm upp. Figur 14. Nätskarvar fästs ihop med nätklämmor eller med isolertång. Vid användning av startlist najas nätet i denna. Figur 15. Figur 10. Figur 12. Figur 11. Figur 13. Figur 14. Figur 15. 4

5 6. Socklar och hörn Hörnen måste utföras på ett korrekt sätt för att undvika sprickbildning. Detta är speciellt viktigt vid isolerade socklar och vid putsad sockelkant. a) Armering Låt ena nätvåden vid hushörn gå ut ca 200 mm och bocka nätet runt hörnet. Tillverka nätvinklar genom att bocka nätremsor över en bräda så att kanten blir rak. Armera anslutning mot sockel med de förbockade nätvinklarna. Vid anslutning mot sockel kan även nätkorg användas. b) Extra armering Förstärk med extra armering vid utåtgående hörn. Figur 14. c) Rörelsefog Vertikal rörelsefog i hörn skall placeras i liv med befintlig husgavel eller under närliggande stuprör. Grunda och grovputsa. Skär upp vertikala rörelsefogen med karborundumskiva genom puts och nät ända till isoleringen så snart putsen hårdnat. Skär nerifrån och upp. Använd riktbräda. Skär upp även i underkant så att rörelesfogen går ända in till den befintliga sockeln. d) Rörelsefog mellan sockel och fasad Oisolerad sockel. Figur 16. Grunda och grovputsa. Renskär mot den horisontella brädan och tag sedan bort denna. Genom att man putsat mot brädan får man då man tar bort denna en ordentlig friläggning och rörelsefog mot befintlig sockel. Spalten mot vägg skall vara ca 20 mm. Isolerad sockel. Figur 17. Använd en bräda 20 x 100 mm. Slå spik i brädan och tryck fast den i sockelisoleringen. Sockelputs används för både putsskikt 1 och 2. Innan respektive putspåslag torkat, renskär med sleven mot brädan. Ta sedan bort brädan. Påför Sto Sockelputs i två skikt på sockeln. Renskär mellan fasadputs och sockelputs med karborundumskiva. Skär även av armeringsnätet. Använd riktbräda. Tänk på att vid skivmonteringen placera putsfästen enligt anvisningar för horisontell rörelsefog (figur 15). Montera bottningslist och fyll rörelsefogen med fogmassa vald enligt Hus AMA 98, kap ZSB 11. e) Startlist Det är viktigt att startlisten är försedd med luftnings-/dräneringshål i underkant. Armeringsnät monteras och najas fast i startlistens hål. Figur 16. Rörelsefog oisolerad sockel. Figur 17. Rörelsefog isolerad sockel. 5

6 7. Smygar Metod a) Putsad smyg med uppskärning. Figur 18. Används när gammal puts i smyg behålls eller när putsen knackas ned och byggs upp på nytt. Friläggning sker genom uppskuren rörelsefog runt smygen i liv med gamla väggen. Förtillverkad nätvinkel fästs på isolerskivorna. Grunda smygen i samband med att övrig fasad grundas. Grovputsning av smyg bör dock ske efter att hela fasaden grovputsats. Skär upp rörelsefogen i linje med gamla fasadlivet innan bruket hårdnat. Gör uppskärningen i båda putsskikten. Fogen skärs noggrant runt hela smygen så att den nya putsen är helt frilagd från den gamla. Putsa eller måla smygen. Skär därefter rörelsefogen igen, så att inte naturliga rörelser i fasaden orsakar störande sprickor i fogen. Speciellt viktigt vid tjock ytputs. Lämna rörelsefogen öppen eller fyll med fogmassa enl Hus AMA 98, kapitel ZSB 11. Metod b) Putsad smyg med glidskikt. Figur 19 och 20. Används när gammal puts i smygar knackas ned eller vid isolering av smygar, då nya fönster sätts in i gamla karmar (instickskarmar). Friläggning sker genom att putsen kan glida mot den gamla väggen på ett glidskikt av papp, plast eller isolering. Fäst en papp- eller plastremsa mot smygen eller isolera smygen med tunn mineralullsskiva. Förtillverkad nätvinkel fästs på isolerskivorna. Grunda smygen i samband med att övrig fasad grundas. Grovputsning av smyg bör dock ske efter att hela fasaden grovputsats. Skär upp mot karmen. Gör uppskärningen i båda putsskikten. Figur 18. Figur 19. Figur 20. OBS! Uppmärksamma att fönsterbleckets sidokanter skall vara renskurna mot putsad smyg och fogen fylld med lämplig fogmassa. 6

7 8. Rörelsefogar Putsskiktet skall kunna röra sig fritt vid alla genomföringar och anslutningar. Placering av rörelsefogar skall planeras noggrant. Vertikala fogar placeras med c/c m och kan lämnas öppna. Vertikala fogar på sockel skall dock alltid tätas med bottningslist och lämplig fogmassa. Horisontella fogar placeras med c/c m och tätas med bottningslist och fogmassa enligt Hus AMA 98, kap ZSB 11. Fogarna placeras så naturligt som möjligt, t ex bakom stuprör, i fönsterlinje och liknande. Vertikal rörelsefog placeras i liv med ursprunglig husgavel, d v s insidan på gavelns isolerskiva eller bakom närliggande stuprör. Tag hänsyn till fasadens utseende och konstruktion. Detta innebär att rörelsefog placeras på speciellt känsliga ställen som portar, smala bröstningar vid balkonger, stora fönsterpartier etc. Tänk också på att anordna rörelsefog där fasaden byter material. Burspråk, skärmtak, tillbyggnader och liknande har ofta annat byggnadsmaterial än fasaden och har därmed ett annat rörelsemönster. Skär med en karborundumskiva ett rakt spår genom grovputsen och armeringsnätet in till isoleringen. Se till att spåret blir helt uppskuret även mot takfot och övriga anslutningar såsom i hörn, under sockelkanter etc. Spruta ytputsen över spåret och skär därefter upp spåret igen med mursleven. OBS! Rörelsefogarna skall utföras så snart grovputsen hårdnat. Vänta inte för länge. Om fogen skall fyllas med fogmassa krävs bredare spår. Använd alltid riktbräda vid uppskärning. Tänk på att putsskiktet skall kunna röra sig fritt vid alla genomföringar och anslutningar mot fasta byggdelar såsom balkonger, räcken, skärmtak o dyl. Exempel på detaljer som skall renskäras ses på figur och är markerade med pilar. 9. Putsning Om risk för frost föreligger får putsningsarbete inte utföras. Lägsta arbetstemperatur är +5 C. Under själva putsningsarbetet och dygnet därefter får värmekällor inte placeras så att risk för lokal uttorkning av putsen uppkommer. Vid uppvärmning blir den relativa luftfuktigheten låg, varför eftervattning kan erfordras. Frostskyddsmedel får inte tillsättas putsbruket. a) Putsskikt 1 Påför Sto Putsbruk B så att armeringsnätet helt omsluts av bruk. Använd lämplig putsspruta. Drag av grundningsbruket med rätkäpp. Ytan skall vara skrovlig. b) Putsskikt 2 Vänta så länge som möjligt, minst två dygn, innan grovputsen påförs. Vattna grundningen vid torrt och varmt väder. Använd finspridaremunstycke. Figur 22. Grovputsa med Sto Putsbruk C, som slås eller sprutas på med lämplig putsspruta till en tjocklek av ca 8 mm. Grovputsen utjämnas med skånska och avplanas med rätkäpp. Figur 21. Om ytputsen skall sprutas med fin gräng skall grovputsen sammanrivas till slät yta (träskuras). Skär med mursleven igenom putsen vid alla fönster- och dörrsmygar, taktassar, balkonger etc. Nypåslagen puts skall skyddas mot snabb uttorkning, regn och frost. Vid torrt och varmt väder kan eftervattning erfordras. 7

8 c) Rörelsefogar Se vidare om rörelsefogar under punkt 8. d) Ytputs Vänta tills grovputsen är jämnt uttorkad, dock minst två dygn, innan ytputsen påförs. Färdigsprutning utförs med trattpistol eller annan lämplig putsspruta i minst två omgångar. På den jämnt sugande ytan påförs det första skiktet med en något mera tunnflytande konsistens. Färdigsprutningen utförs så att bruket ej flyter samman och bildar blankfläckar. Sprutningen utförs så att samma ytstruktur erhålls även bakom spiror och bomlag. Infästningar, StoTherm Ecoroc Rekommendation för minimiantal fästdon per m 2 : Putsskiktet skall hållas fuktigt 2 3 dygn. Vattning påbörjas tidigast efter 1 dygn och får ej rinna utmed fasaden. Vid starkt solsken eller regnväder måste fasaden skyddas på lämpligt sätt. Ytputsningen bör planeras så att en hel fasadyta hinner putsas ner i en följd. För undvikande av synliga skarvar i färdig fasad förläggs skarvar till naturliga avgränsningar såsom hörn, språng, stuprör etc. Ytputs skall ej påföras då frostrisk föreligger. Se också respektive produkts tekniska faktablad. e) Renskär rörelsefogen. Figur 23. Skär upp spåret igen med mursleven innan ytputsen hårdnat. Se till att spåret blir rakt. Vertikala fogar kan lämnas öppna. Horisontella fogar tätas enl Hus AMA 98, kap ZSB 11 eller motsvarande. Tjocklek, mm Höjd, m Normalt anger vi åtgången 5 st/m 2. Runt fönster etc blir åtgången naturligt högre än på en obruten fasad. För lastberäkning gäller dock ovanstående tabell som riktvärden. Aktuell vindlast skall beaktas vid enskilda projekt. Broschyren är avsedd att illustrera konstruktioner och lösningar och fungera som hjälpmedel åt konstruktörer, hantverkare och arkitekter. Vi förbehåller oss rätten att göra förändringar och anpassningar i vårt informationsmaterial. Sto Scandinavia AB, november Figur 23. Sto Scandinavia AB Box Linköping Telefon Telefax