Projekteringsanvisning Iso-Fin

Transkript

1 Lättklinkerblock Finja Betong Projekteringsanvisning Iso-Fin

2 Allmänt Finja Iso-Fin är en utvändig tilläggsisolering av ytterväggar i befintliga byggnader. Finja Iso-Fin kan också användas som yttre del i yttervägg vid nybyggnad. Består av isolerskivor av svårantändlig expanderad polystyrencellplast (EPS), vilka infästes mekaniskt till den bakomvarande väggstommen med fästdon vars typ beror på underlaget. Direkt på cellplastskivorna appliceras putsskiktet, som består av Finja Glasfiberarmerat Bruk, FGB Ett hydrofoberat alternativt ohydrofoberat bruk som innehåller alkaliresistenta glasfibrer. Putsskiktet armeras med förzinkat ståltrådsnät alternativt glasfibernät. Ytputs finns i flera olika typer och kulörer. Bestämmelser Bestämmelser för sådan förändring av byggnad, som tillläggsisolering innebär, återfinnes i BFS 1993:57, Boverkets Byggregler, BBR1999 och BFS 1993:58, Boverkets Konstruktionsregler, BKR1999. Dessa projekteringsanvisningar ansluter till ovanstående bestämmelser. Ingående material och komponenter Isoleringsskivor Skivor av polystyrencellplast. Densitetsklass:20 kg/m3. Klassificerad värmekonduktivitet: 0,036 W/(m K). Ånggenomsläpplighet: 0,3x ,6x10-6 m2/s provad enl SS Termisk längdutvidgningskoefficient: ca 70x10-6 per grad C. Tjocklekar: 40 till 200 mm med 10 mm intervall. Skivformat: Byggmått minst 585 x 1185 mm. Kanter spontade. Infästningsdon för cellplastskivor För underlag av betong: Beteckning Iso-Let Betong, expanderande fästdon av plast enligt nedan: Expanderande del av stam med diameter 8 mm och längd 45 mm med slät utsida. Stamdiameter i övrigt 12 mm, godstjocklek 2,0 mm. Integrerad bricka med diameter 80 mm, godstjocklek 2,0 mm. Brickan försedd med 6 st hål med diameter 9 mm. Expandersprint av korrossionsbeständig metall. För underlag av betong och murverk: Beteckning Iso-Let, expanderande fästdon av plast enligt nedan: Expanderande del av stam med diameter 12 mm minskande till 7 mm på längd av 50 mm, slitsad i tre delar, försedd med 11 st greppräfflor. Stamdiameter 12 mm, godstjocklek 2,0 mm. Integrerad bricka med diameter 80 mm, godstjocklek 2,0 mm. Brickan försedd med 6 st hål med diameter 9 mm. Expandersprint av acetalplast. För underlag av trä: Beteckning: Iso-Let Trä, bricka av plast med integrerad stam enl nedan: Stam med utvändig diameter 13 mm och invändig diameter 10 mm. Invändig diameter minskad till 5 mm i stammens spets. Integrerad bricka med diameter 80 mm, godstjocklek 2,0 mm. Brickan försedd med 6 st hål med diameter 9 mm. Samtliga plastdetaljer enl ovan i material Polypropylene, Copolymer. Till Iso-Let Trä hör fästdon enligt nedan: Skruv med beteckningen IT 5,0. Halsdiameter 3,82 mm och gängdiameter 5,0 mm. Cirkulärt huvud med diameter 9,5 mm och invändig torx. Material: härdat kolstål. Korrossionsskydd: Enduro Guard 15, 15 kesternichcykler enligt Din NBI teknisk godkänning N.: För underlag av plåt- och stålreglar: Plåtskruv IT, halsdiameter 3,82 mm, gängdiameter 4,8 mm, trumpethuvud runt 8,5 mm. och invändig torx.. Korrosionsskydd: Enduro Guard 15, 15 kesternichcykler enligt Din NBI teknisk godkänning N.: Infästningsdon för armeringsnät Stålnät För montageförankring av armeringsnät till infästningsdonens brickor användes s.k. snäppfäste betecknat FS 5. Antal 1 st per bricka. Denna detalj är av acetalplast. För sträckning av armeringsnätet mot cellplasten användes fästbyglar betecknade FB 35 av PE-plast. Alternativt förzinkade klammer. Antal ca 20 st per kvadratmeter. Glasfibernät Ingen mekanisk infästning av glasfibernätet är nödvändig. 2

3 Armeringsnät Stålnät Svetsat ståltrådsnät av tråd med diameter 1,05 mm. Trådavstånd 19 mm i båda riktningarna. Nätet varmförzinkat efter svetsning. Glasfibernät Glasfibernät, Trådavstånd 6 mm i båda riktningarna. Puts Finja Glasfiberarmerade, hydrofoberade eller ohydrofoberade cementbruk FGB 8500 innehållande alkaliresistenta glasfibrer. Bindemedel: cement Ballast: sand med max kornstorlek 3 mm Hållfasthetsvärden: Böjdraghållfasthet vid 28 dygn: 3-4 MPa Tryckhållfasthet vid 28 dygn: MPa Draghållfasthet mot cellplastskiva: Minst lika stor som cellplastens draghållfasthet. Krympning: Fri krympning vid 50% RF och 20 C räknat från blött bruk: Ca 0,1 % FGB 8500 gjuten mot stålring uppvisar ej några synliga sprickor efter 28 dygn. Vattenånggenomsläpplighet: 4,6x10-6 m2/s. Vattenånggenomgångsmotstånd: 1,5x103 s/m. Tjocklek ca 8 mm motsvarande ca 15 kg/m2. Ytputs respektive målningsbehandling Ytputs respektive målningsbehandling skall utföras enligt de anvisningar som gäller för respektive behandlingstyp i varje enskilt fall. Kontakta Finja Betong AB för anvisningar. Beträffande vissa typer av oorganiska material, med KC-C som bindemedel, gäller särskilda anvisningar, då putsbruket som standard är hydrofoberat. Kontakta Finja Betong för anvisningar. Fogmaterial Vertikal fog utföres vanligtvis genom att puts och armeringsnät skäres av intill cellplasten och fogen lämnas öppen. Horisontell fog utföres med bottningslist och fogmassa av god kvalitet, lämplig för denna typ av fogar. Projekteringsanvisningar Värmeisolering Praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient, Up, för yttervägg efter tilläggsisolering beräknas enl BBR94, avsnitt 9:2113. Praktiskt tillämpbar värmekonduktivitet för isoleringen, λp, skall sättas 0,036 W/(m K). Infästningsdonens bidrag till korrektionen ΔUf får sättas noll. Om väggens totala värmemotstånd domineras av tillläggsisoleringen får korrektionen ΔUk sättas 0,01. För övriga fall skall korrektionen bedömmas med ledning av den konstruktiva utformning för väggen i dess helhet. Brandskydd Finja Iso-Fin uppfyller kravet för yttervägg i byggnad i klass Br1 enl BBR94 avsnitt 5:631 utan begränsningar. Ångtäthet Invändigt ångtätt skikt i vägg behöver normalt inte kompletteras. Väggar av stenmaterial har vanligtvis inget särskilt ångtätt skikt, och detta fordras inte heller efter tilläggsisolering med Finja Iso-Fin. För träväggar skall behovet av komplettering av invändigt ångtätt skikt ske från fall till fall. Vindlast Vindlast är den dominerande lasten för dimensionering av infästningar. Infästningar skall dimensioneras för sugande vindlast. Karakteristisk vindlast per ytenhet vägg, wk, beräknas enl BKR94, avsnitt 3:61, varvid formfaktorer kan väljas enl Boverkets handbok Snö och vindlast, bilaga A, avsnitt A2:1, figurerna a och b. Dimensionerande last per ytenhet, qd, för infästningsdonen skall skrivas: qd = 1,3 wk + 0,31 kn/m2 där wk är karakteristisk vindsuglast i kn/m2 och 0,31 är ekvivalent lasteffekt av egenvikt Finja Iso-Fin. Underlag Finja Iso-Fin kan appliceras på befintliga väggar av betong gjuten mot slät form, betong med frilagd ballast, oputsat murverk av tegel, släta betongblock eller slät betongsten, putsat murverk av sten eller block såsom lättbetong, betong, lättklinker, tegel, kalksandsten m.m., samt träpanel eller motsvarande regelverk av trä eller stål. 3

4 Underlaget, dvs. den yta som Finja Iso-Fin appliceras mot, skall vara någorlunda jämn. Ungefär motsvarande fasadtegel eller putsad yta. Löst hängande befintlig puts skall rivas. Puts som delvis förlorat vidhäftningen mot underlaget s.k. bom kan sitta kvar. Återlagning av ytor där puts rivits eller fallit ner skall ske med ny puts till ursprunglig nivå. För annan yta, t. ex. träpanel eller dylikt, gäller motsvarande krav på ytjämnhet. Vid projektering av Finja Iso-Fin på befintlig byggnad, skall den befintliga väggens material och uppbyggnad noggrannt bestämmas, för val av infästningsdon enligt nedan. Eventuella erforderliga åtgärder som avser komplettering av den befintliga väggen skall fastställas. Finja Iso-Fin kan appliceras på nya väggar i samma omfattning som gäller för befintliga väggar enligt ovan. Finja Iso-Fin kan även appliceras på ny vägg med träeller stålregelstomme. Reglar skall vara minst 45 mm breda och orienterade vertikalt med största centrumavstånd av 600 mm. Mellan regelstomme och Finja Iso-Fin skall monteras ett lag med 9 mm utegipsskiva (typ Norgips GU-X9) och vindskydd (typ T-Emballage vindskydd) eller motsvarande. Finja Iso-Fin med luftspalt monteras med cellplastremsor på alla stående reglar på max c/c 600 mm innan montage av isoleringsskivor. Finja Iso-Fin med luftspalt på underlag av trä-, plåt- eller stålregelstomme skall spalten under isoleringsskivan utföras med detaljer så att eventuellt inträngande nederbördsvatten leds ut i det fria igen. Isoleringsskivornas tjocklek kan väljas mellan 40 och 200 mm, med 10 mm intervall. För Finja Iso-Fin med luftspalt gäller en isoleringstjocklek på minst 50 mm. Isolerskiktet får byggas upp av flera lag isolerskivor. Infästning av cellplastskivor Val av typ av infästningsdon För underlag av betong kan Iso-Let Betong väljas. Minsta förankringsdjup skall vara minst 40 mm. För underlag av betong kan Iso-Let väljas. Minsta förankringsdjup skall vara minst 50 mm. För underlag av murverk skall Iso-Let väljas. Minsta förankringsdjup skall vara minst 70 mm. I förankringsdjupet får puts eller annat löst ytskikt inte inräknas. För underlag av trä kan Iso-Let Trä med skruv CF 5,0 användas. Minsta förankringsdjup skall för skruv vara 25 mm. Med förankringsdjup avses i detta fallet måttet från utsida trä till skruvens spets. Beräkning av infästningsdonens längd Beräkning av minsta längd för fästdon skall ske på grundval av isolertjocklek, ev. icke verksamt ytskikt på underlaget samt minsta förankringsdjup enligt ovan. Beräkning av antal infästningsdon per ytenhet Till grund för beräkning av antalet infästningsdon per ytenhet ligger dimensionerande last, qd och fästdonens dragkraftskapacitet, FRd. Antalet infästningar per m2, n, beräknas för varje område av väggytan som: n = qd/rtd, dock minst 2,78 st/m2 där qd är dimensionerande last i kn/m2 enl avsnittet Vindlast. Rtd är fästdonens dimensionerande dragkraftskapacitet i kn. Rtd fastställes genom provdragning i aktuell vägg, se nedan under avsnittet Provdragning av infästningsdon. Oavsett värdet enl provdragning, får Rtd inte sättas större än 0,29 kn, vilket representerar brickans stansning i cellplasten. Vid infästning i trä med skruv vid nybyggnad kan Rtd direkt sättas 0,29 kn utan provdragning. För varje typ av underlag, där osäkerhet beträffande kvalitén finnes, skall provbelastning av infästningsdon ske på aktuell byggnad. Vid infästning i trä med skruv vid nybyggnad behöver dock provdragning inte ske. Provningen skall avse att bestämma infästningsdonens dimensionerande dragkraftskapacitet, Rtd, med avseende på förankringsbrott i underlaget. Provningen skall utföras av person som har erforderlig kompetens och som är väl förtrogen med denna typen av provdragningar. Provet skall utföras på en serie av 10 st infästningsdon av aktuell typ, som monteras på föreskrivet sätt enl. monteringsanvisningar, dock utan cellplastskiva. Förankringsdjupet får inte väljas mindre än de minsta förankringsdjup som angetts under avsnittet Val av typ av infästningar. Större förankringsdjup får väljas, vilket då skall anges i byggplatshandling. Infästningsdonens fördelning över den aktuella fasaden 4

5 skall väljas slumpartad. Systematisk styrning till viss våning eller viss del av fasaden får således inte ske. Infästningarna dras med kraft vinkelrätt mot fasaden till brott och brottlasterna, RB, avläses. Karakteristisk dragkraftskapacitet kan skrivas: Rtk = 0,2 (6 RB,min - RB,max) där RB,min är minsta noterade brottlast i serien och RB,max är största noterade brottlast i serien. Dimensionerande dragkraftskapacitet kan skrivas: Rtd = (Rtk K)/(γm γn) där K är en faktor som beaktar inverkan av långtidslast och kan sättas = 1,0 γm är partialkoefficient för fästdonet i brottgränstillstånd och kan sättas = 2,3 γn är partialkoefficienten som beror av säkerhetsklassen enl BKR94, avsnitt 2:115 och kan i normalfallet sätts 1,1 som för säkerhetsklass 2. Provdragningsresultat skall redovisas i protokoll, som skall innehålla uppgift om fastighetsbeteckning, ev. hus litt, typ av don som provats, antal don, förankringsdjup, borrdiameter i förekommande fall, brottlastvärden, karakteristisk dragkraftskapacitet, Rtk, dimensionerande dragkraftskapacitet, Rtd, datum för provningen samt namnteckning och namnförtydligande av den för provningen ansvarige. Rörelsefogar Fasad skall indelas i fält som avskiljes från varandra med rörelsefogar. Fältstorlek kan som riktvärde väljas max ca 10 meter såväl horisontellt som vertikalt. Vid utåtgående såväl som vid inåtgående hörn skall vertikal fog placeras så nära hörn som möjligt. Vertikala fogar kan med fördel döljas bakom stuprör. Vid bestämning av fogarnas läge bör hänsyn tas till befintliga sprickzoner i fasaden, om man kan befara att rörelse även fortsättningsvis kommer att ske i dessa områden. Fogar skall i möjligaste mån lokaliseras till områden av fasaden med klena tvärsnitt t.ex. vid dörrar, fönster eller stora genombrott, då tvångskrafter blir störst i dessa partier. jan Byggplatshandling För varje objekt upprättas byggplatshandling i omfattning som betingas av objektets storlek och komplexitet.