Emiliakapellet i Porla

Transkript

1 Emiliakapellet i Porla Skagershults socken, Laxå kommun, Närke. Utvändig renovering 2012 Anneli Borg Rapport 2012:21 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 Inledning Ramundeboda församling har erhållit kyrkoantikvarisk ersättning för utvändig renovering av Emiliakapellet i Porla. Länsstyrelsen lämnade tillstånd till arbetet Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Emiliakapellet uppfördes 1908 efter förebild av ett åttkantigt 1700-tals kapell i Malingsbo, Dalarna. Kapellet bekostades av överste S. Heijkensköld som var en av styrelsemedlemmarna för brunnsverksamheten i Porla. Kapellet fick sitt namn efter hans hustru Emilia. Det är en åttkantig träbyggnad med fasader av vitmålad panel. Mitt på taket finns en öppen lanternin där kyrkklockan hänger. Interiören har lätt jugendprägel med samtida inredning. Invändigt har kyrkan genomgått vissa förändringar, inredningen har givits en blågrön färgsättning och på väggar och tak har färgen blästrats bort. Utvändigt var kyrkans tak tidigare täckt med spån. Utvändigt har man bland annat målat om fasad och fönster, justerat grunden och stöttat upp och höjt golvbjälklaget, entrétrappan har korrigerats, marken framför och på sidorna av kapellet har jämnats till och höjts, nockplåtar har bytts mot nya lika befintliga. Arbetet med grunden genomfördes 2011 och resterande åtgärder Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: Entreprenör: - Närkesten Entreprenad AB, Kumla - Snickarhjälpen, Kumla - Rosengrens Inredningsmontage AB, Finnerödja - Cristers grus, Tived - Kraffts Måleri AB - Plåtslagarn i Närke AB, Laxå - Kavat snickeri, Fjugesta Antikvarisk medverkan: Anneli Borg, Örebro läns museum. Slutbesiktning: Slutbesiktningen gjordes från mark 26 november

3 Utförda arbeten Grund Arbeten med grundmur och golvbjälklaget genomfördes På nordöstra sidan av kapellet under kor och sakristia hade grunden satt sig. Även kapellets golvbjälklag hade sättskador och golvet sluttade kraftigt inne i kyrkorummet. Flera av stöttorna till bjälklagets bärlinor hade fallit ur sitt läge på grund av bristande underlag. Grundmuren är fogad med rundstruken fog. Bild 1: Sättningar i marken har bidragit till att flera grundstenar på kapellets norra sida rört sig ur sitt ursprungliga läge. Bild 2-3: Fundament för bärlinor och stöttor har fallit ur plats när marken rört sig. För att komma in under kyrkan till krypgrunden togs ett par grundstenar bort på norra sidan av kapellet. Man har stöttat upp golvbjälklaget med fundament i natursten. Där fundamenten fallit ur plats på grund av sättningar i marken har man nu stabiliserat underlaget och fixerat fundament på plats. Marken under kapellet kändes mjuk och för att fördela tyngden från bjälklaget har man nu kompletterat med ungefär dubbelt så många stöttande positioner än tidigare. Golvbjälklaget har höjts i samband med arbetet. Bild 4-5: Man har nu stöttat upp golvbjälklaget, stabiliserat underlaget och fixerat fundament på plats. Grunden har förstärkts med krossmaterial och man har därefter kilat och fogat grunden. För att underlätta framtida besiktning av krypgrunden murades den upptagna öppningen till krypgrunden igen med mindre sten. Befintlig sten skulle läggas intill grunden. Måleri Målningsarbetet utfördes Man hade då valt bort ursprungsförslaget att måla fasaden med linoljefärg vilket skulle bli för kostsamt för församlingen. Man hade varit tvungna att först skrapa bort all befintlig akrylatfärg vilket hade varit mer tidsödande och där med mer kostsamt. Kopromissen var att man målade fasaden med Tinova VX oljefärg och fönstren med äkta linoljefärg från Engvall & Claesson. 3

4 Fasad Kapellets fasad, fönster samt portar var målade med en akrylatfärg i en bruten vit kulör. Färgen flagade och var målad mycket tunt och hade inte många färglager under. Troligtvis hade man vid senaste ommålningen skrapat bort mycket av tidigare färglager men på några ställen kunde man hitta två olika nyanser av vitt varav den ena troligtvis var rester av grundfärg. På norra sidan, i mötet mellan vapenhuset och kyrkorummet, fanns droppskador på fasaden vilka uppkommit på grund av att hängrännan på vapenhuset var full med barr, kvistar och löv från träden. För att undvika att samma skador uppstår igen bör samtliga hängrännor rensas från skräp två gånger om året, vår och höst. Bild 6-7: Skada på fasaden, vatten rinner från ovan orensade hängrännor. Hängrännorna på vapenhuset är fulla med barr, smågrenar och löv från närliggande träd. På porten i väster och på fönsterbågarna hittade vi en ockragul kulör, NCS 3050-Y20R. Innan målningsarbetet påbörjades gjordes en provstrykning av utvalda kulörer. På fasaden ströks ett prov upp av NCS 1005-Y20R. Kulören var för gul och i stället valdes S1002-Y med mindre gult i. Ingen av dessa kulörer stämmer helt med den kulör som syns under befintlig färg. Den gula kulören för fönster och port skulle provstyrkas på en lös bräda. Målerifirman hade i stället strukit den på hörnpilastern till vänster om entrén vilket kan ge problem i framtiden när man skrapar för färgprov på kapellet. Bild 8: Till vänster om entrén gjordes provstrykning för fasadens brutna vita kulör. Den gula kulören för fönster och port skulle provstrykas på en lös bräda men blev i stället uppstruken direkt på fasaden. Både kulörerna var för gula. 4

5 Bild 9-10: Kapellets fasader skrapades rena från löst sittande färg, delvis användes rondell som gav skador i fasadens panel. Bilden till vänster visar långa stråk med halvmåneformade skador i panelen. Hela kapellet rengjordes från löst sittande färg, delvis med rondell som gav skador i fasadens panel. På många ställen fanns det skarpa halvmåneformade skador och på vissa ställen även dragna skador som skapade långa stråk med halvmåneformade märken. Skadorna syntes tydligt till vänster om entrén där det uppstrukna färgprovet var. Grundarbetet blev ej godkänt ur antikvarisk synvinkel och fick åtgärdas. Bild 11-14: Fasad, fönster och porter har målats färdigt. Ledstången vid entrén i väster är ej inmålad i bakomliggande fasadkulör. Sakristian har fått ny trappa av trä. 5

6 Fönster och dörrar Kapellet har kvar sina originalfönster, spröjsade med handblåst glas och bottenstycke med svanhals. Fönsterbågarna var i stort behov av renovering, färgen flagade, kittet hade på många ställen ramlat bort och beslagen var rostiga. Både fönster, porten i väster samt sakristians entré i norr var målade i samma vita kulör som kapellets fasader. Antikvarisk medverkan skrapade för att få fram tidigare färglager och hittade då på västra porten och på fönsterbågarna en gul kulör, ljusocker. Bild 15-16: Fönster före åtgärd. Fönsterbågarna åtgärdades inte på plats utan Kraffts måleri tog dem till sin verkstad för målning. Glasen kittades med linoljekitt och båga och karm målades med ljusocker NCS 3050-Y20R. Vid slutbesiktningen kunde tyvärr konstateras att fåglar ätit av kittet på många ställen. Detta åtgärdas vår/sommar Bild 17-18: Fönster och port efter åtgärd. Texten Deo Gloria ovan porten har förgyllts. Porten i väster målades på plats i lika kulör som fönstren, ljusocker NCS 3050-Y20. Dörrbladets insida har en skada i nedre delen som åtgärdas av snickare i efterhand. Sakristians dörr målades med samma kulör och troligtvis samma färgtyp som fasaden, S1002-Y. Ovanför porten i väster, i tympanonfältet, står det DEO GLORIA i guldbokstäver. Dessa har plockats ned och förgyllts. Trappor Arbetet med stentrappan vid västra entrén var beräknat att utföras 2011 då man endast plockade bort befintlig trapp. Arbetet med att återställa trappan sköts till På grund av att marken runt kapellet har sjunkit har flera stenar i trappan rört på sig. Trappavsatsen lutade in mot fasaden vilket medfört att syllstocken vid entrén hade ruttnat och nu ersatts med ny. Avsatsen och flera stenar i trappan var spruckna och har nu kompletterats 6

7 med nya. För tillgängligheten skall en kilformad kalksten läggas intill tröskeln. Detta skall åtgärdas av Närke sten. Bild 19-22: Befintlig trappa innan åtgärd. På nedre bilden till vänster ser man att trappan lutar in mot fasaden. Vatten har samlats och runnit in mot fasaden och skadat syllstocken, bild till höger. Västra entrén skall förses med en ramp. Vid montering skall så få ingrepp som möjligt göras i befintlig trapp. Även en handledare av smide skall monteras vid västra entrén, till vänster om porten. Handledaren skall vara av smide och målas in i lika kulör som fasaden. Sakristian hade en trappa av kalksten i två steg. Stegen låg på natursten som till viss del sjunkit och fallit ur plats, nedre steget hade gått sönder och var i tre bitar. Befintlig trappa har nu ersatts med en enkel trappa av trä utan räcke. Den nya trappan blev något grov i sin utformning, se bild 14. Bild 23: Stentrappan vid sakristian var sprucken. Även här hade marken rört på sig och trappan hade fallit ur plats. Bild 24: Plåttak inne i lanterninen innan målning. 7

8 Tak Befintligt tak består av korrugerad plåt som lades på 1980-talet. Ursprungligen hade kapellet ett spåntak vilket man fortfarande ser spår av på norra vindflöjelns fäste. För att förlänga livslängden bör spånen på fästet tjärstrykas vilket inte gjordes vid renoveringen. Några av det nedre spåneran är i dåligt skick. Det var inget fel på den korrugerade plåten som täcker taket men färgen på nockplåtarena hade till stor del flagat bort. I stället för att måla befintliga nockplåtar valde man att sätta dit nya. I övrigt har plåttäckningen inne i lanterninen målats, även kors och ränndalar har målats. Korset målades vitt. Antikvarisk medverkan var inte med i diskussionen om vilken kulör man skulle välja till korset. Nästa gång det är i behov av ommålning är det önskvärt om man undersöker tidigare färglager. Det är inte omöjligt att korset ursprungligen var förgyllt. Taket har förstätts med stege samt glidskydd för stege. Hängrännorna har justerats och skarvar har tätats. Stupröret på vapenhusets södra sida har hamnat ur läge och är något vriden mot fasaden. Mark Marken runt kapellet hade sjunkit och har nu fyllts ut med väggrus. På framsidan, vid västra entrén, och en bit mot sidorna skall man lägga på gårdsgrus. Detta var ej gjort vid slutbesiktningen. Naturtomten runt kapellet var igenväxt. För att förstärka platsen och för att göra kapellet mer synligt från vägen har man nu fällt några träd och rensat bort sly. På äldre bilder av kapellet kan man se en planterad björkallé upp mot kapellets entré i väster och längst upp i allén står soffor på var sida. Två liknande soffor är beställda och kommer att placeras ungefär på samma plats. Sofforna kommer att förankras i marken. Slutord Antikvarisk medverkan ser positivt till att Emiliakapellet har renoverats och att man återgått till ursprunglig färgsättning vilket gett kapellets exteriör mer karaktär. Arbetet godkänns ur antikvarisk synpunkt. 8

9 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2012_37_1-24 Örebro läns museums diarienummer Fotograf: Anneli Borg bild: 1-3, 6-24, Börje Lindström bild 4-5. Objekt: Emiliakapellet i Porla Socken: Skagershults socken Kommun: Laxå kommun Län: Örebro År: Motiv: 1. Sättning i marken har bidragit till att flera grundstenar på kapellets norra sida rört sig ur sitt ursprungliga läge. 2. Fundament för bärlinor och stöttor har fallit ur plats när marken rört sig. 3. Fundament för bärlinor och stöttor har fallit ur plats när marken rört sig. 4. Man har stöttat upp golvbjälklaget, stabiliserat underlaget och fixerat fundament på plats. 5. Man har stöttat upp golvbjälklaget, stabiliserat underlaget och fixerat fundament på plats. 6. Skada på fasaden. Vatten rinner från ovan orensade hängrännor. 7. Hängrännorna på vapenhuset är fulla med barr, smågrenar och löv från närliggande träd. 8. Till vänster om entrén gjordes provstrykning för fasadens brutna vita kulör. Den gula kulören för fönster och port skulle provstrykas på en lös bräda men blev i stället uppstruken direkt på fasaden. Både kulörerna var för gula. 9. Kapellets fasader skrapades rena från löst sittande färg, delvis användes rondell som gav skador i fasadens panel. 10. Bilden visar långa stråk med halvmåneformade skador i panelen. 11. Fasad från sydväst efter målning. 12. Ledstången vid entrén i väster är ej inmålad i bakomliggande fasadkulör. 13. Norra fasaden efter målning. 14. Fasad från sydöst efter målning. 15. Fönster före åtgärd. 16. Fönster före åtgärd. Fönsterbågarnas bottenstycke med svanhals. 17. Fönster och port efter målning. 18. Fönster och port efter målning 19. Befintlig trappa i väster före åtgärd. 20. Avsatsen och flera stenar i trappan var spruckna. 21. Trappan lutade in mot fasaden. 22. Skadad syllstock på grund av att vatten runnit in mot fasaden. 23. Befintlig stentrappa vid sakristian. Trappan låg på natursten som till viss del sjunkit och fallit ur plats, nedre steget hade gått sönder och var i tre bitar. 24. Plåttak inne i lanterninen före åtgärd. 9