ÖDEBY KYRKA. Utvändig renovering av Ödeby kyrka. Ödeby socken, Örebro kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009

Transkript

1 ÖDEBY KYRKA Ödeby socken, Örebro kommun, Närke Utvändig renovering av Ödeby kyrka Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:8 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 2

3 Inledning Glanshammars församling sökte i november 2007 tillstånd hos Länsstyrelsen för utvändig renovering av Ödeby kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades enligt 4 kap 3 KML. Arbetet med den utvändiga renoveringen har i huvudsak innefattat utvändiga puts- och målningsarbeten, fönsterrenovering samt plåtarbeten. Den västra entrén har även fått en ny stentrappa i likadant utförande som tidigare. Slutbesiktning skedde , då det kunde konstateras att de utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Administrativa uppgifter Åtgärd: Utvändig renovering av Ödeby kyrka Objekt: Ödeby kyrka Socken: Ödeby socken Kommun: Örebro kommun Fastighetsägare: Glanshammars församling Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenörer: Hanssons fasadteam, Teijlers glas, Leva Måleri Projektledare: Leif Brorsson Utförandeperiod: Maj till oktober 2009 Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen , , , , samt slutbesiktning Diarienummer ÖLM: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: Olm_2009_38_1-111 Bilder i rapporten tagna av Linda Gustafsson, där inget annat uppges. Foto på rapportens framsida, acc. nr OLM_2009_38_78 3

4 Kort byggnadshistorik Ödeby kyrka är en av länets mest intressanta kyrkor. Kyrkans anor är medeltida, idag är det tornet som utgör den äldsta delen av kyrkan. Huvuddelen av kyrkan är nybyggd omkring på initiativ av Magnus Gabriel De la Gardie. De la Gardie var då ägare av det intilliggande Kägleholms slott. Slottet brann ned 1712 men än idag finns slottets ruiner kvar. Ödeby kyrka är en av de bäst bevarade i länet. Den utgör ett värdefullt exempel på stormaktstidens barockstil gjordes betydande invändiga konserveringsarbeten av inventarier och bänkinredning. Läget före restaurering Före de genomförda arbetena var Ödeby kyrkas exteriör i relativt dåligt skick, gällande såväl puts som fönster och målning. Före arbetena var fasadernas puts väldigt smutsig och missfärgad. På delar av fasaderna fanns bomputs ca 5-10 %, främst vid marknivå. Över i stort sett samtliga fönster fanns sprickor i fasaden. Före renoveringen var fönstren i dåligt skick. Blyet i samtliga bågar var urlakat och fönstren hade lagats med en svart fogmassa. Före renoveringen bestod en stor del av glaset av nyantikglas och planglas. Trappen vid den västra entrén var söndervittrad och i dåligt skick. Den södra portalen i sandsten var smutsig. Beskrivning av utförda arbeten Puts Exteriör Samtliga kyrkans fasader har lagats och putsats om. För att avgöra putstyp lämnades putsprover på analys. Enligt analysen var kyrkan putsad med en KC-puts och avfärgad med en KC-färg förutom under fönstren där man använt sig av en silikatfärg. De som utförde analysen rekommenderade därför en KC-färg. Det senaste påslaget på kyrkan var en stänkputs. Vid en lite närmare undersökning av fasaden återfanns ett flertal olika kulörer under den nuvarande avfärgningen, bland annat en mörkare gul kulör. På tornet hittades en klart röd kulör och på den norra fasaden hittades spår av ockragult. Före arbetena med fasaden torrblästrades de nedersta två metrarna runt hela kyrkobyggnaden för att avlägsna silikatfärgen. Därefter högtryckstvättades kyrkans samtliga fasader. Vid putslagningarna har man använts sig av en hydrauliskt kalkgrund, Serpo 109, och därefter av ett hydrauliskt kalkbruk, Serpo 148. Mot marken har dock en liten mängd KC-bruk blandats i för att göra putsen lite starkare. Den ballast som användes vid putsningsarbetena har 4

5 fraktionerna 2-5 mm, som anpassades till den befintlig putsen på plats och stämmer bra överens med den befintliga putsens ballast. Över fönstren har sprickorna huggits upp några cm och därefter har man lagat i med hydrauliskt kalkbruk liksom på övriga fasader. Vid avfärgningen beslutade man att använda en kulör så lika den befintliga kulören som möjligt. Eftersom den befintliga putsen upplevdes olika på de olika fasaderna var det svårt att få en kulör som stämde exakt. Vid provstrykningen upplevdes den något ljusare på östra fasaden medan den södra upplevdes något mörkare och rödare. Den valda kulören var ljust gul med lite inslag av rött med NCS-kod S0804-Y30 R. Avfärgningen har gjorts i 3 strykningar. Färgen har sprutats på fasaden och därefter strukits ut för hand. På sidorna om södra entrén har man problem med att putsen spricker i hörnet mellan långhuset och den utskjutande sydportalen. För att åtgärda detta har man i och med arbetena gjort en sprickfog på vardera sida om portalen för att på så sätt styra sprickbildningen. Interiört Interiört har putsarbeten skett lokalt i den södra entrén (vindfånget) samt mellan de främre bänkraderna inne i kyrkorummet. Södra entrén I den södra entrén har putsen lagats med puts och kulör lika befintligt. Färgsättningen här består av två kulörer, dels en nästan vit kulör som når ca 3-4 meter upp och ovanför denna en varmare aprikosfärgad kulör. Vid åtgärderna frångicks inte det befintliga utförandet. Putsfirman bröt en kulör som stämde överens med den ljusare putsen. Vid arbetena användes en KC-färg eftersom man tidigare använts sig av en sådan färg. Det välvda taket i vindfånget har lämnats utan ytterligare bemålning utom en lättare rengöring från spindelnät och damm. Kyrkorummet De putsade väggpartierna mellan de fyra främre bänkraderna på den norra och den södra fasaden lagades och avfärgades också. Tidigare lagningars avfärgningar har utförts med KCputs och en kalkfärg i en vitare kulör än väggkulören. På grund av väggarnas ganska smutsiga ytskikt valde man en kulör lika den befintliga istället för att efterlikna väggkulören. I kyrkorummet har även enstaka putsarbeten i fönsternischerna gjorts i och med att man vid fönsterrenoveringen var tvungen att skära ut bågarna vilket orsakade mindre putsbortfall. Här har putsens avfärgning gjorts på plats med färdiga pastor i gult och lite rött för att efterlikna den befintliga putsens kulör. Fönsterrenovering Samtliga fönster i långhus, kor och sakristia har renoverats. Fönsteröppningarna är rundbågiga och har målade bågar av järn och järnspröjs samt mindre rutor med blyspröjs. Sakristians fönster är försedda med ringgaller. Arbetena har inneburit byte av glas, lagning av blyspröjs, renovering av stormjärn, kittning och målning. 5

6 Eftersom fönsterbågarna invändigt var överputsade på vissa ställen var man tvungen att skära loss bågarna på ett flertal ställen vilket förorsakade en del invändiga putsjobb (se ovan). Glasning Vid arbetena har nyantikglas samt planglas ersatts med ett s.k. äkta antikglas (ECHT antikglas, 2230 xx green Goetheglas) från Lambert. Det nya glaset stämde bra överens med det äldre glaset med skillnaden att det är något tjockare. Det gamla glaset mäter 0,7 1 mm medan det nya glaset är ca 2-4 mm tjockt. Det befintliga glaset var så tunt att det sprack väldigt lätt, men i den mån det gick att återanvända delvis spräckta eller trasiga rutor har så gjorts. Totalt har ca 45 % av det äldre munblåsta glaset sparats och 55 % nytt glas har tillkommit. Kittning Mellan järnramen och blyspröjsen har fönstren kittats om med ett pigmenterat sojabaserat kitt, sk. Tremco mastic. Det sojabaserade kittet fungerar bra till järnbågar samt att kittets färg innebär att det inte blir lika iögonfallande som det vita linoljekittet. Mellan blyspröjs och glas har vanligt linoljekitt använts vid tätning av glaset. För att få en bättre avrinning på fönstrets utsida har en bredare kittfals gjorts i fönstrets nederkant, mot det nedre liggande listverket. Kittfogen är uppdragen någon millimeter på glasrutan och har ett fasat utseende. Fogen är dock inte synlig i och med målningsarbetena. Utvändigt, längst ned mot karmen, har äldre tätningar sparats på fönstrets yttersida. Målningsarbeten Järnbågarna har grundats med blymönja. Samtliga fönster har därefter målas med linoljefärg från Wibo. Utvändigt är de målade i kulör 1A-103 (brun umbra) enligt Riksantikvarieämbetets linoljefärgslikare. Kulören på fönstren invändigt är 3A 98 (bensvart) enligt Riksantikvarieämbetets linoljefärgslikare. Stormjärn Samtliga stormjärn har skrapats rena från rost och därefter behandlats med rostskyddsprimer. Därefter har stormjärnen målats med Wibo linoljefärg i kulör 1A-103 (brun umbra) samma kulör som utvändiga fönsterbågar. 3 nya stormjärn har kompletterats eftersom de saknades. De har smidits i samma utförande som de befintliga och därefter målats lika de övriga. Sprintar Invändigt finns sprintar i form av smidda spikar och plåtbleck som håller fast den invändiga järnlisten. Några av dessa saknades och har nytillverkats. De smidda spikarna och plåtblecken har återvänts. Vid renoveringen har ca galvade spikar ersatts med smidda spikar och i viss mån även plåtbleck där det var möjligt. Övriga arbeten Samtliga fönster har blyats om i sin helhet, inget äldre bly gick att återanvända. Även det runda fönstret ovanför södra entrén har renoverats. Bågen i trä var före åtgärden i stort behov av färg och kitt. Öppningen som fanns mellan bågen och plåtbeslag/fönsterbleck lämnades utan åtgärd eftersom inga skador på den underliggande fasadputsen fanns. Den runda träbågen har målats med samma färg och kulör som övriga bågar. 6

7 Övriga målningsarbeten Frontespis Frontespisen över södra entrén målades. Den är målad med kulör RAÄ 7A-30 (grå umbra) enligt Riksantikvarieämbetets linoljefärgslikare. Linoljefärg från Wibo. Takfot Takfoten har tjärstrukits med dalbränd tjära från Claessons Trätjära. Förgyllning De två takspirorna på koret respektive tornet, i form av kors har förgyllts med bladguld. Som grund för bladguldet användes en alkydoljefärg och för förgyllningen har en fransk guldgrund på 23,5 karat använts. Övriga målningsarbeten på fasaden Järnluckan på den östra fasaden samt samtliga ankarslut på fasaden är rostskyddsmålade med en primer från Flugger. Därefter är de målade i samma färg och kulör som fönstren utvändigt. Ett skyddsrör på den västra fasaden är målad med en modern vattenburen färg. Plåtarbeten Ny fotränna På torntakets västra sida, över västra entrén, har en ny fotränna tillkommit. Fotrännan har inga konsoler utan består av en bräda som fästs med vinkeljärn och klätts med kopparplåt. Fotrännan har inga utkast men släpper ut vattnet åt sydväst och nordväst för att det inte ska komma regnvatten på trappen. Rännans utformning gör att den inte syns från marken. Tornluckor Tornluckorna har kompletterats med s.k. droppbleck i nederkant. Droppblecket leder bort regnvattnet från fasaden för att inte kopparluckorna ska missfärga den nyfärgade fasaden. Droppblecket har fästs på insidan av luckorna och sticker ut ungefär 2,5 cm. Plåtavtäckning På tornets sydöstra hörn finns en av plåtavtäckt indragning i fasadlivet. Före åtgärderna rann det ner lite vatten på fasaden från plåten på avtäckningen. För att avhjälpa problemet har den befintliga plåten knäcks ut lite. Mot fasaden fanns sedan tidigare en silikontätning mellan fasad och plåt som lämnats då den fyller sin funktion. Stenarbeten Trappa Vid den västra entrén har en ny stentrappa i granit ersatt den äldre trappen i kalksten. Den nya trappen har måttbeställts efter samma dimensioner som den äldre trappen och tillverkats av Sjödins stenhuggeri. När den äldre trappen avlägsnats från det underliggande fundamentet blev stenar och rester från en äldre trapp synlig i den gamla gjutningen. Det gamla bruket hade dock vittrat och man behövde gjuta på ny betong på det befintliga fundamentet för att få ett jämnt underlag för den nya trappen. 7

8 Den översta trappavsatsen består av sten lagt i samma mönster som den befintliga trappen. Graniten är s.k. Kullagranit med en flammad yta som gör den lite mörkare i kulören än den krysshamrade som tidigare föreskrivits i projekteringen. Istället för bruk mellan fogarna har en s.k. mjukfog använts som gör fogarna mer medgörliga och minskar risken att sprickor uppstår. För att förbättra tillgängligheten vid den västra entrén beslutades att höja den nya trappen med ca 1,5 cm. Det innebär att skillnaden mellan den översta trappavsatsen och tröskeln minskas och att det efter åtgärden endast kommer att skilja 1,5 cm. Det befintliga räcket har återmonterats på den norra sidan av trappen, på samma sätt som tidigare. För att få vattnet att rinna bort från trappen och därmed minska risken för sättningsskador har trappen vid montering lagts med en liten lutning. Rengöring av portaler och sandstensdetaljer Portalen kring den västra entrén är av sandsten. Här har man fogat i med hydrauliskt kalkbruk i skarvar, lika befintlig kulör, på de ställen där det tidigare var dåligt. Pelarna på var sida om södra porten har rengjorts med högtryckstvätt. Rengöringen har gjorts med försiktighet för att inte ändra på strukturen på ytan och riskera att mer smuts får fäste. Övrigt En dräneringsslang har grävts ner en bit från kyrkans norra fasad. Dräneringsslangen ligger inte i direkt anslutning mot stupröret utan från den punkt där vattnet kommer ut från rännan. Slangen är dragen bort mot kyrkogårdens nordvästra hörn under stenmuren och mynnar på utsidan av stenmuren. Vid grävningen har ett par stenar fallit ur stenmuren och ligger nu vid sidan av muren. Dessa har lämnats kvar. För att skydda fasaden från vattenstänk har en vattenuppsamlare placerats under stupröret. En likadan uppsamlare finns även på södra sidan. Antikvariska synpunkter När det gäller den invändiga färgsättningen har man under arbetena beslutat att inte frångå den befintliga färgsättningen. Dels på grund av att det endast gällde lokala lagningar och avfärgningar och dels på grund av att väggarna i kyrkorummet troligen i dagsläget är missfärgade och smutsiga. Det är dock viktigt att vid en interiör restaurering göra en ordentlig dokumentation av de olika färglagren. 8

9 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2009_38_1-65 Objekt:: Ödeby kyrka Ort:: Ödeby Gata/kvarter/fastighet:: Ödeby kyrka Stad: - Socken: Ödeby sn Kommun: Örebro Län: T År: 2009 Motiv: Exteriör restaurering av Ödeby kyrka 1-2: Kyrkans södra fasad före renovering 3-7: Södra portalen före renovering 8-9: Tornspira och kors på taket före renovering 10: Kors över koret, före renovering 11-15: Putsade fasader med skador före restaurering 16-17: Lucka på korets östra fasad, före renovering 18-19: Underliggande kulörer som dokumenterades före omputsning 20-21: Fönster exteriört före renovering 22: Fönster invändigt före renovering 23-26: Fönsterhakar och skador i puts kring fönstren invändigt 27-28: Blyinfattade bågar, under renovering 29-33: Runt fönster på tympanon före restaurering 34-35: Trappa åt väster före restaurering 36: Putssläpp vid bänkar, före restaurering 37-39: Plåtavtäckt indragning på tornet, före åtgärd 40-41: Västra takfallet på tornet, före restaurering 42-44: Lucka på tornet, före restaurering 45-47: Hörn åt nordväst, under pågående arbete med vattenavrinning 48-49: Vindfång åt söder, före restaurering 50-54: Ny ståndränna på tornets västra takfall 55: Luckor med komplettering av droppkant 56-59:Västra portalens omfattning och trappa före restaurering 60-63: Fönster efter kittning 64-65:Rostskyddsmålade fönster 66-69: Trappen vid den västra portalen under pågående renovering 70-71: Parti vid bänkrader efter åtgärd 72-74: Vindfång åt söder, efter åtgärd 75: Norra fasaden, efter åtgärd 76-77: Södra fasaden, efter åtgärd 78: Sydportalen, efter åtgärd 79: Tympanon på sydportalen, efter åtgärder 80: Rundfönster på sydportalen, efter åtgärder 81: Koret, efter åtgärd 82: Kors på koret, efter förgyllning 83: Korset på tornet, efter förgyllning 84: Luckor på tornet, efter åtgärder 85: Lucka på koret, efter åtgärd 86: Ankarslut på den norra fasaden, efter åtgärder 87-90: Fönster efter renovering 91: Detalj av fönster efter renovering 92: Detalj av stormjärn på fönster efter renovering 93: Gallerfönster, efter renovering 94-97: Fönster invändigt, efter renovering : Detalj av fönsterhakar, efter renovering : Detaljbild av nya blyspröjs på fönster : Lagning av puts vid fönsterkarm : Ny trappa framför den västra portalen 110: Västra portalen 111: Norra fasaden där man grävt för vattenavrinning Foto: Bild 1-26, 29-47: Charlott Torgén, Örebro läns museum Bild 27-28, och : Linda Gustafsson, Örebro läns museum Bild 50-55: Leif Brorsson, konsult Övrigt: Diarienr.:

10 Bilddokumentation Före åtgärder Den södra fasaden före renoveringen. Den södra portalen före renovering. Kors på taket åt öst, före åtgärd. 10

11 Fönster före restaurering. Korets fasad åt öster, före åtgärder. Trappen vid den västra entrén före restaurering. 11

12 Tornets takfall åt väster före plåtarbeten. Partier vid bänkrader, före renovering. Fönstren invändigt före renovering. 12

13 Under arbetets gång Ett av sakristians fönster som blymönjats. Delvis nyrenoverade fönster, där den nedre kittfalsen har gjorts bredare och med fall för bättre avrinning. 13

14 Efter åtgärd Kyrkans nyputsade och avfärgade norra fasad. Södra portalen där fönstret åtgärdats, sandstenen rengjorts och tympanon målats. Västra portalen med den nylagda trappan. 14

15 Korset på tornets tak, efter förgyllning. Tornets takfall har kompletterats med en fotränna på den västra sidan, över entrén. 15

16 Fönster utvändigt, efter åtgärder. Fönster invändigt, efter åtgärder. 16