HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1

Transkript

1 HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2013 EXTERIÖR RENOVERING LAGNING PORTAR, KLINE OCH BÅLE RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2 Omslagets bild visar Himmelstorpsgården, Himmelstorp nr 1, i början av 1900-talet. Foto: Peter P. Lundh, Höganäs Museum.

3 Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa uppgifter...5 Bakgrund och syfte...6 Juridiska förutsättningar...6 Metod...6 Byggnadshistorik av betydelse för ärendet...6 Gården...6 Östra längan...7 Södra längan...13 Västra längan...15 Utförda åtgärder...15 Östra längan...15 Södra längan...15 Västra längan...20 Iakttagelser under arbetet...20 Avvikelser från handlingarna...21 Kulturhistorisk bedömning...22 Källor...23

4

5 Medverkande Antikvarisk medverkan vid exteriör renovering av byggnadsminnet Himmelstorpsgården, Krapperup 19:1, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag, certifierad kontrollant av kulturvärden behörighet K Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com Objekt och administrativa uppgifter Objekt Himmelstorpsgården, Himmelstorp nr 1, Krapperup 19:1 (del av) Socken Brunnby Kommun Höganäs Ägare Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen Arrendator Kullens hembygdsförening Länsstyrelsens beslut dnr (tillstånd) dnr (bidrag) Beställare Kullens hembygdsförening, Kommittén för Himmelstorpsgården Entreprenör Byggnadshantverk i Helsingborg AB Antikvarisk medverkande Byggnadstid Slutbesiktning Himmelstorpsgården är belägen i Höganäs kommun, på Östra Kullaberg. 5

6 Bakgrund och syfte Den fyrlängade Himmelstorpsgårdens södra och västra längor, loglängorna, hade skador i korsvirkesfackens fyllningar, vilka behövde åtgärdas. Därtill förekom rötskador i östra längans, stallets, tvådelade dörr mot gårdsplanen och dörr mot öster, inbrottsskador i södra längans västra dörr samt rötskador i västra längans sydöstra vindskiva. Länsstyrelsen i Skåne län har ställt krav på antikvarisk medverkan i tillstånds- och bidragsbeslut, vilken beställaren, Kullens hembygdsförening, uppdragit åt att utföra. Himmelstorpsgården ingår i byn Himmelstorp omfattande två gårdar. Gården Himmelstorp nr 2 har en kvarliggande boningslänga och ligger strax väster om Himmelstorpsgården. Öster om gården ligger ett antal torp. Utsnitt ur Höganäs kommuns översiktskarta. Juridiska förutsättningar Himmelstorpsgården är belägen inom riksintresset för kulturmiljövård, Kullaberg- Krapperup samt inom naturreservatet Östra Kullaberg. Gården är sedan 1978 förklarad för byggnadsminne och skyddas i enlighet med 3 kap Kulturminneslagen (KML). Himmelstorpgården ingår även i fornlämning nr 280, Himmelstorps bytomt, och åtnjuter därmed skydd såsom fast fornlämning i enlighet med 2 kap KML. Metod Den antikvariska medverkan har utförts i form av besiktning och diskussion med beställare och entreprenör före, under och efter arbetets utförande. Dokumentation har utförts genom fotografering och anteckningar. Denna ligger tillsammans med entreprenörens fotodokumentation till grund för föreliggande rapport. Byggnadshistorik av betydelse för ärendet Gården Åtminstone sedan 1491 har det funnits en gård i Himmelstorp tillhörig Krapperups gods. Gården, sedermera betecknad Himmelstorp nr 1, finns beskriven i bevarade arkivhandlingar från 1656 och framåt samt är markerad på platsen för den nuvarande Himmelstorpsgården på den äldsta lantmäterikartan från År 1692 var 6

7 gården trelängad och hade ett skorstenslöst boningshus i norr samt uthus i söder och väster. Dessa byggnader brann ner 1736 och en ny gård uppfördes på samma plats. Boningshuset i denna gård utgjordes av en bålestuga, dvs. var åtminstone delvis uppförd i skiftesverk, medan de två uthusen bör ha varit uppförda i korsvirke. Omkring 1790 revs gårdens södra länga och istället byggdes en ny stallänga i öster. År 1807 blev gården fyrlängad i och med att den nuvarande södra längan byggdes, och 1811 tillkom den nuvarande västra längan. Det sistnämnda året byggdes troligen även den norra längan, boningslängan, om och byggdes samman med den östra längan. Den östra längan revs och ersattes av befintlig stallbyggnad på 1840-talet. Samtidigt gjordes sannolikt förändringar i boningshusets östra del. Himmelstorpsgården brukades som arrende under Krapperup fram till 1900-talets mitt. Efter den siste brukarens död 1953 tog Kullens hembygdsförening över arrendet av gårdens byggnader, vilka numera sköts av en kommitté underordnad hembygdsföreningen. Gården ägs således fortfarande av Krapperup gods, sedan 1967 i form av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Förändringarna i gårdens situationsplan framgår av kartbilderna från 1797 till vänster och 1831 till höger. Den äldsta kartan visar tre längor placerade i norr, väster och öster. (För att förtydliga kartbilden har längorna här markerats med rött. På äldre kartor markerade man ofta bara gårdens ytterkontur). Mot söder fanns en gärdsgård (de dubbla strecken) med grind i. Västra och norra längorna var sammanbyggda medan norra och östra möttes i hörnen. På den yngre kartbilden har gården blivit fyrlängad. Den västra och södra längan finns kvar än idag medan den norra och östra längan, som 1831 bestod av två sammanbyggda hus, har förändrats. Den norra längan har byggts om till vissa delar medan den dåvarande östra längan rivits och ersatts av den idag befintliga. Efter akt 16 och 31 i Lantmäteriverkets arkiv, Malmö. Östra längan Den östra längan tillhör gårdens yngsta byggnader. Den ersatte på 1840-talet ett äldre och mindre stall, byggt i korsvirke och lerkline. Årtalet 1848 samt initialerna ABS (arrendatorn Anders Bengtsson) finns bevarade på ett dörröverstycke, men en muntlig uppgift från gårdens siste brukare, August Johansson, säger att det även funnits ett årtal 1844 inristat över en stalldörr. Östra längan uppfördes i gråsten och korsvirke i enlighet med dagens utseende, men var ursprungligen avdelad i en nordlig och en sydlig del av en port (genomkör- 7

8 sel). Eftersom gården var helt kringbyggd på 1840-talet, utan nuvarande öppning mellan östra och södra längorna, skedde infarten till gårdsplanen via porten i östra längan. I byggnadens norra del fanns kostall och foderlada. I den byggnadsdel som låg söder om porten fanns häststall, foderlada och drängkammare. Kopia av 1831 års karta av G. von Hackwitz, vilken visar hur gårdens dåvarande norra och östra länga var helt sammanbyggda. Mellan den södra och den östra längan fanns en smal passage. Sedan kartan upprättades 1831 har den östra längan rivits och ersatts av den nuvarande byggnaden medan den norra längan delvis byggts om. Den södra längans östra del har rivits medan den västra längan är i princip oförändrad. Den fyrkantiga byggnaden norr om gården är det sedermera rivna brygghuset. Utsnitt ur karta B 8b i Krapperups godsarkiv. Porten i östra längan fanns kvar till omkring Vid denna tidpunkt revs östra delen av södra längan (tre väggerum), nuvarande inkörseln från söder anordnades och porten i östra längan blev överflödig och byggdes för. Därmed kom även den sistnämnda byggnadens inredning att ändras. Längst i norr anordnades ett gemensamt stall för både kor och hästar, därefter följde hackelsehus och drängkammare och längst i söder svinhus. Denna inredning finns fortfarande kvar i byggnaden. I Helsingborgs museers arkiv finns en rekonstruktion av gårdens utseende cirka Den är utförd av Mårten Sjöbeck 1926 och bygger på studier på plats samt en muntlig beskrivning gjord av gårdens siste arrendator, August Johansson. Enligt denna rekonstruktion har porten/genomkörseln varit placerad strax söder om den nuvarande tvådelade dörren mot gårdsplanen, dvs. ungefär mitt i byggnaden. Rekonstruktionen anger också att det mot gårdsplanen, dvs. i västra fasaden, fanns två dörrar på samma sätt som idag medan det i östra fasaden, förutom den stora porten, också fanns två dörrar, en ungefär i den nuvarande dörrens läge och en ett stycke söder om den dåvarande porten. Den senare dörren fanns kvar 1926 och dokumenterades då av Sjöbeck, men hade satts igen i samband med den omfattande dokumentation som genomfördes av Skånes hembygdsförbund 1945, inför det att gården eventuellt skulle blir hembygdsgård. Denna dokumentation utfördes av Harald Olsson och Gustaf Åberg. 8

9 Mårten Sjöbecks rekonstruktion över gårdens utseende cirka 1870 visar hur situationsplanen har ändrats ytterligare något i jämförelse med 1831 års karta. Ett nytt stall är uppfört i öster, dvs. det nuvarande stallet. Vissa förändringar har även skett i boningslängan, vilket framgår av denna byggnads läge i förhållande till övriga byggnader. Till skillnad från den äldre gården har man valt att inte bygga samman boningshus och stall. Av Sjöbecks ritning framgår också läget för den genomgående inkörseln i stallängan samt dörrarna ut från kostallet i norr och häststallet i söder till gödselstaden öster om stallet. Inhägnaden mellan västra och södra längan bestod av en gård för grisarna, vilket förklarar dörren i södra längans västra gavel. Denna del av södra längan gjordes sedermera om till vagnsport med portar mot gården, varför dörren i gaveln sattes igen. Nedan ses den östra längans östra fasad på ett fotografi taget i samband med den dokumentation av gården som Harald Olsson och Gustaf Åberg utförde Utanför stalldörren ligger gödselstaden och vid norra gaveln har det numera rivna avträdet sin plats. Man kan ana att den dåtida dörren bestod av fyra plankor och att gavelröstet var klätt med grovt och oregelbundet timmer. Dessa byggnadsdelar har sedermera bytts mot delar tillverkade av cirkelsågat virke. Foto i Regionmuseets arkiv, Lund. 9

10 Igensättningen för den genomkörsel som ursprungligen fanns i östra längan är tydligt avläsbar i murverket genom att stenarna här är mindre och lagda i jämnare skift än i partierna norr och söder om den gamla porten. Igensättningen för den dörr som fanns söder om genomkörseln är dock inte synlig i fasaden. Nedan ses norra och östra längan på ett fotografi från omkring Längst till höger skymtar den stalldörr som nu renoverats. 10

11 Fotografi från omkring 1910 vilket visar norra dörren i östra längans gårdsfasad. Originalbilden visar att den dörr som fanns vid denna tid hade ett något annat utseende än den dörr som nu renoverats. Den nu renoverade dörren har således tillkommit eller renoverats efter Bilden visar också att det funnits en loftport i längan. Efter Olofsson Vid besiktning av den stående byggnadens befintliga östra fasad kan konstateras att igensättningen för porten är synlig genom att murverket här skiljer sig från det omkringliggande. Igensättningen har mindre sten i jämnare skift än byggnadsdelarna norr och söder därom. Igensättningar för äldre dörröppningar är däremot inte synliga i fasaderna. Utifrån föreliggande material kan det således inte avgöras om den nuvarande dörröppningen mot öster är ursprunglig. Dörrkarmen kan konstateras vara av äldre datum medan dörrbladet är nytt, tillkommet efter cirka Däremot kan konstateras att östra fasaden har genomgått flera förändringar och ommurningar, både i samband med ombyggnaden omkring 1900 och senare. 11

12 Av ett fotografi från omkring 1910 på östra längans tvådelade dörr mot gårdsplanen, framgår det att den dåvarande dörren skilde sig något från den dörr som nu renoverats. Brädindelningen på 1910 års dörr överensstämmer inte med den befintliga dörrens brädindelning. Bandgångjärnen var kortare än dagens gångjärn och i övre dörrhalvan fanns ett lås, vilket idag saknas. Däremot tycks det befintliga klinklåset vara detsamma som Den nuvarande dörren har således tillkommit eller renoverats efter I samband med Olssons och Åbergs dokumentation av gården 1945, beskrivs östra längans dörrar vara av fur samt rödfärgade. Fotografier och ritningar av gårdsfasaden (västra fasaden) från 1945 visar därtill att byggnadens fönstersättning ändrats något sedan detta tillfälle. Östra längan var föremål för renoveringsåtgärder , vilka omfattade foglagning och lagning av rötskadad timra. Dörrarna åtgärdades inte vid detta tillfälle. En jämförelse mellan bilden ovan på östra längans gårdsfasad från 1945 och en bild från 2013 visar att fönstersättningen ändrats någon gång efter Bilden ovan från Regionmuseets arkiv i Lund. 12

13 Fotografi från 1935 vilket visar gårdens västra länga samt södra längans västgavel. Den senare var helt brädklädd med stående virke till vänster och liggande, möjligen båle, till höger. Dörren som under en period funnits i gaveln var vid denna tid igensatt och svinhuset, som legat i byggnadens västra del, hade fl yttats till stallet. Svinhuset ersattes av en vagnsport. Längst till höger ses gårdens siste brukare, August Johansson. Efter Olofsson Södra längan Gårdens södra länga uppfördes 1807 i enlighet med en inskription i ett dörröverstycke. Inskriptionen anger 1807 TPS, arrendatorn Torkel Påhlssons initialer. År 1825 omfattade längan 12 väggerum och var inredd till loge med två loggolv, fähus, fårhus, vagnsport och huggehus. Byggnadsmaterialet var ekekorsvirke med klineväggar under halmtak. Några fack i den södra längans norra fasad har åtminstone sedan 1926 bestått av furu- och bokplankor fastsatta med trädubb, hästskosöm och spik. Detta år dokumenterades byggnadssättet av Mårten Sjöbeck. Plankfyllnaden är emellertid inte något som omnämns i de syneprotokoll som Krapperups gods upprättade över gården på och 1900-talen. Omkring år 1900 revs byggnadens tre östligaste väggerum och längan ominreddes och kom därefter att användas till loge med två loggolv, redskapshus och vagnsport. På ett fotografi från omkring 1935 framgår det att södra längans västra gavel, i vilken det idag finns en inbrottsskadad dörr, hade ett något annorlunda utseende på 1930-talet. De två sydligaste korsvirkesfacken var fyllda antingen med båle eller täckta med påspikade, liggande brädor medan norra hälften av gaveln, där nu dörren är insatt, var klädd med stående brädpanel. Idag är samtliga fack putsade och vitkalkade. Gavelröstet var 1935 klätt med brädor utan lock eller locklister. I samband med 1945 års dokumentation beskrivs längan vara uppförd i rödfärgat ekekorsvirke. Facken var fyllda med kline med halmrep. De nedre facken mot norr var samtliga utom ett, vilket bör betyda fem av sex fack, fyllda med brädor och träbålar av ek och bok fästa med tränaglar, hästskosöm och liknande. (Detta framgår också av fotografier tagna vid tillfället, men i de renskrivna dokumentationsanteck- 13

14 Södra längans gårdsfasad som den tog sig ut Längst till höger fanns en dubbelport in till vagnsporten. Den togs sannolikt bort i samband med att gården iordningställdes som hembygdsgård. Av originalbilden framgår även att ytterligare ett av de nedre korsvirkesfacken var fyllt med plank, nämligen det omedelbart till höger om den högra dörren. ningarna står omtalat att samtliga fack utom två var brädfyllda). Idag är fyra av sju fack fyllda på detta vis, infästningen dock numera gjord med spik. Fotografier från 1945 visar att de två västligaste väggerummen i norra fasaden då upptogs av en port med två porthalvor. Denna port har därefter bytts mot en dörr som upptar ett väggerum samt ett putsat väggerum avdelat med löshult längst mot väster. Västra gaveln var 1945 klädd med brädor och hade en igensatt dörröppning på samma plats som den nu befintliga. I gavelns timra fanns endast rester av lerkline kvar i facken. I det renoveringsförslag som då upprättades föreslog man därför att samtliga korsvirkesfack utom det som upptogs av en igensatt dörr, skulle muras upp inifrån. Den utvändiga klädseln skulle bevaras. Denna klädsel har därefter tagits bort och en ny dörr tillverkats samt satts in på platsen för den gamla igensatta. Södra längan renoverades 2003 varvid skadad lejd och syll på norra fasaden byttes. Samtidigt putsades skadade fack om. I samband med denna renovering gjordes även en dokumentation av fackens fyllningar av Regionmuseets antikvarier. Det konstaterades då att västra gavelns fack samt de intilliggande facken mot norr och söder bestod av betong. År ilusades sydöstra hörnstolpen och två stolpar mot söder, vilka samtliga var rötskadade, med nytt virke. Vidare åtgärdades rötskador i byggnadens fotträ. I det sydvästra hörnet ilusades nytt virke och mot öster renhöggs från ytlig röta. Putslagningar utfördes i nedre delen av östra gaveln. Västra gavelns gamla cementputsade fack grundades med hydraulit och kalkmålades, eftersom kalkfärgen hade svårt att fästa på cementunderlaget. 14

15 Västra längan Den västra längan uppfördes Alternativt gjordes en genomgripande ombyggnad av en äldre länga på samma plats. Årtalet har ristats in i den våta leran i ett av de övre facken invändigt i byggnaden. Längan bestod 1825 av 12 väggerum, liksom den gör idag. Den var inredd till loge med två loggolv samt längst i norr ett litet rum, omnämnt som ett litet hus i det syneprotokoll som 1825 upprättades över gården. Längre fram i tiden användes det lilla rummet som huggehus. Västra längan var, liksom den södra, uppförd i ekekorsvirke med lerkline i facken och under halmtak. År 1888 nämns i synehandlingen att västra fasaden delvis var av båle. Från 1903 var fasaden brädklädd, vilket också framgår av ett fotografi från omkring Brädklädseln täckte större delen av väggen, upp till de utskjutande bjälkändarna. På södra gaveln var korsvirket bart utan brädinklädnad. Mårten Sjöbeck noterade 1926 att västra längans nedre fack delvis var fyllda med fastspikade plank på samma sätt som den södra längan. Dessa plankfyllningar var borttagna 1945, när Skånes hembygdsförbund utförde sin dokumentation. I de åtgärdsförslag som upprättades i samband med 1945 års dokumentation av gården föreslogs att västra längans södra gavelröste skulle förses med helt ny brädklädsel samt nya vindskivor. Korsvirkets lerklinta fack skulle vitkalkas. Västra längans syll på norra gaveln byttes 2003 och skadade fack putsades. Timran renoverades , men arbetena berörde inte södra gaveln, dvs. den del av byggnaden som nu är aktuell för åtgärder. Däremot åtgärdades södra gavelns fackfyllningar genom att fyra fack, som tidigare lagats med cementbruk, putsades och kalkades. Utförda åtgärder Östra längan Den nedre hälften av halvdörren mot väster var kraftigt rötskadad, varför denna byttes ut. En ny dörrhalva tillverkades i enlighet med den gamlas utseende av 1 tums spontade och ramsågade furubrädor med narar på insidan. Dörren rödfärgades och beslagen från den gamla dörrhalvan återmonterades. Den övre hälften av dörren var i gott skick och behövde inte åtgärdas. Den rötskadade och skeva dörren mot öster tillverkades helt ny. Den gamla dörren var gjord av cirkelsågade, ospontade brädor med stora glipor och var tillkommen efter 1900-talets mitt. Hela dörren hade slagit sig och slöt inte tätt mot karmen. Den nya dörren tillverkades av 1 tums spontade och ramsågade brädor med narar invändigt. Dörren rödfärgades och den gamla dörrens beslag återmonterades. Virket till dörrarna levererades av PiF Specialsnickeri i Påarp. Södra längan Den inbrottsskadade dörren mot väster, tillkommen efter 1945, har bytts mot en nytillverkad. Denna har utförts av 1 tums spontade och ramsågade brädor med narar invändigt. Dörren har rödfärgats och den gamla dörrens beslag återmonterats. Bomytor i de putsade korsvirkesfacken har knackats ner och lös kalkfärg borstats 15

16 Östra längans nordöstra dörr före och efter renovering. Den nedre dörrhalvan har nytillverkats med återmonterade beslag. Östra längans dörr mot öster före och efter renovering. bort. I östgaveln har det nedre mittfacket putsats om med kalkbruk. Detta fack var fyllt med tegel, liksom övriga fack i denna gavel enligt Regionmuseets rapport 2003:68. Mot söder har det andra, nedre facket från öster sett putsats om helt. I 16

17 övrigt har främst smärre cementlagningar tagits bort och småskador åtgärdats mot både söder och norr. Till lagningarna har kalkbruk använts, vid lagning av lerkline dock lerbruk (gul lera). Samtliga fack har därefter kalkats, lagningarna upp till 10 gånger för full täckning. Den västra gavelns fack är som tidigare nämnts cementerade, varför kalkfärgen har haft svårt att fästa. All kalkfärg togs bort ner till cementen. Därefter målades med hydraulit och kalkades ytterst. Denna behandling gjordes enligt Regionmuseets rapport 2005:121 även 2005, vilket således inte tycks stämma. Under den gamla kalkfärgen på norra fasaden förekom anmärkningsvärt mycket alger. Både de putsade facken och bålet i de nedre facken var grönt av alger. Dessa borstades bort med mässingsborste. Samtliga båleplankor togs ner och borstades av, varefter de fästes på plats med befintlig spik och kalkades tillsammans med de putsade facken. Småskador i korsvirkets timra har lagats. Spik som krupit ut ur virket har slagits in. Hela timran har därefter rödfärgats. Södra längans östra gavel och sydöstra hörn före och efter renovering. Småskador i puts och virke har åtgärdats varefter kalkning och rödfärgning har utförts. 17

18 Södra längans gårdsfasad före och efter justering av plankornas infästning i de nedre korsvirkesfacken. Södra längans sydfasad. Det andra facket från öster putsades om i dess helhet. 18

19 Ovan ses södra längans västra gavel före och efter renovering. En ny dörr har tillverkats av ramsågat virke med återmonterade beslag istället för den inbrottsskadade dörren. Korsvirkesfackens cementputs har stukits med hydraulit och därefter kalkats för att försöka få ett mer hållbart ytskikt. Till höger västra längans triangulära korsvirkesfack ur vilket klinet fallit ur. Stakarna var så rötskadade att de föll sönder. Jämför även översta bilden denna sida. 19

20 Västra längan I västra längans södra gavel har ett mindre trekantigt fack i korsvirket lagats. Fackets gamla käppar var kraftigt rötskadade och föll sönder. Nya käppar med flätning emellan har satts in, liksom ny lerklining. Gavelns östra vindskiva och stormlist var rötskadade och lagades. De lagade delarna målades därefter med vit linoljefärg. Iakttagelser under arbetet I södra längans norra fasad upptäcktes anmärkningsvärt mycket grön missfärgning av alger under det yttre kalkfärgslagret. Större anhopningar av insekter, dock ej myror, noterades under södra längans sydöstra hörn. 20

21 Till vänster den färdigrenoverade västra längans södra gavel med lagad vindskiva, vilken målats med vit linoljefärg. Korsvirkesfackens fyllningar har lagats varefter de vitkalkats medan timran strukits med Falu rödfärg. Till höger den östra längans nya dörr mot öster. Dörren har tillverkats i traditionell modell av en tums, ramsågade brädor, varefter den rödfärgats. Beslagen, inklusive insidans haspar, har tillvaratagits från den gamla dörren och återmonterats efter rostskyddsbehandling. Avvikelser från handlingarna I samband med besiktning inför arbetena uppmärksammade entreprenör och beställare antikvarisk medverkande på rötskador i östra längans östra dörr. Denna dörr hade slagit sig så mycket att det bildades stora springor med ökad risk för att skadedjur skulle ta sig in i byggnaden. Risken för inbrott var också påtaglig. Denna dörr hade tidigare inte diskuterats som aktuell för renovering med medverkande antikvarie, varför den saknas i den antikvariska beskrivningen av tänkta åtgärder bifogad tillståndsansökan till länsstyrelsen. Länsstyrelsens tillstånd omfattar dock generellt rötskadade dörrar. Aktuell dörrs skador tillsammans med det faktum att den var tämligen nytillverkad av klent, cirkelsågat timmer, motiverade byte till en mer gedigen och traditionellt utformad dörr med återmonterade beslag från gamla dörren. Västra längans vindskivor mot söder var tänkta att målas faluröda respektive med röd linoljefärg för en stegvis återgång till det utseende gården tidigare haft. De vitmålade vindskivorna är ett sentida påfund och har inte förekommit på traditionell bebyggelse i trakten före cirka 1950, vilket bl.a. framgår av äldre fotografier. Hembygdsföreningen har efter antikvarisk medverkandes påpekande, att det vore lämpligt att återgå till rödfärgade vindskivor också uttryckt önskemål om att så skall ske. Vindskivorna målades dock denna gång vita, eftersom det visade sig att mindre delar än planerat behövde bytas. Tanken inför framtiden är dock, att vid byte av vindskivor och stormlister skall dessa rödfärgas. 21

22 Den södra längan efter renovering. Kulturhistorisk bedömning Renoveringsarbetena har utförts med traditionella material och metoder. Nya delar har tillverkats med de äldre som förebild och med tillvaratagande av så mycket av det äldre materialet som möjligt. Arbetena syftar till att allt eftersom reparera och underhålla skadade delar för ett långsiktigt bevarande av gården och för undvikande av större och alltför genomgripande insatser. Syftet är att så länge som möjligt bibehålla så mycket som möjligt av gårdens äldsta delar vad beträffar timmer, fackfyllningar och detaljer. I samband med arbetena har kunnat konstateras att östra längans halvdörrar mot gårdsplanen, vilka nu till hälften bytts ut, inte varit oförändrade sedan längan uppfördes på 1840-talet utan tillkommit eller renoverats genomgripande efter cirka Vidare har noterats att förändringar har gjorts i denna längas dörr- och fönstersättning sedan uppförandet och att fönstersättningen i någon mån ändrats i så sen tid som efter Övriga nu utbytta dörrar var sentida, efter 1945, och utförda med modern teknik. De nu insatta dörrarna kan således ses som en återgång till ett utseende mer överensstämmande med äldre dörrar. Den renoveringsideologi som anammades i samband med att Himmelstorpsgården blev hembygdsgård och som förespråkades av Olsson och Åberg, byggde visserligen på att så mycket som möjligt av befintligt och ålderdomligt betraktat 22

23 byggnadssätt skulle bevaras, men förespråkade även hållbarhet framför historisk trogenhet. Detta tog sig framför allt uttryck i takomläggningen, då de äldre torvryggade halmtaken byttes mot halmtak med ryggaträn. Vidare kan konstateras att flera av Olssons och Åbergs åtgärdsförslag från 1945 inte har följts, såsom bevarande av panelklädnad på västra längan eller bevarande av skeppstimmer i östra längans gavelröste. När dessa förändringar skett är okänt eftersom arbeten utförda under 1900-talets senare hälft inte dokumenterats. De senaste årtiondenas renoveringsarbeten är däremot väldokumenterade och man har i sina åtgärder haft en medveten strävan mot traditionellt byggande och ett mer vetenskapligt förhållningssätt i förhållande till materialanvändning, utförande och dokumentation. Man har därmed i högre grad strävat efter att efterlikna äldre tiders materialval och hantverksmetoder. Källor Helsingborgs museers arkiv Mårten Sjöbecks samlingar Krapperups godsarkiv Syneprotokoll C II:2 nr 2, C II:2 nr 3, C II:8 nr 5 Karta 1831 B:8b Regionmuseets arkiv Uppmätningsritningar, dokumentation av Harald Olsson och Gustaf Åberg 1945 Litteratur Hansson, Paul och Sturesson, Anna Himmelstorp - restaurering av loglängorna. Antikvarisk kontroll. Rapport 2003:68. Regionmuseet. Ligoura, Anna Himmelstorpsgården restaurering av längorna samt myrsanering. Antikvarisk kontroll Rapport 2005:121. Regionmuseet. Ligoura, Anna Himmelstorpsgården stomlagningar m.m. Antikvarisk kontroll Rapport 2006:8. Regionmuseet. Olofsson, Lennart Några minnesbilder från Himmelstorp. Kullabygd Ranby, Caroline Två gårdar i Himmelstorp. Bebyggelsehistorisk utveckling under svensk tid. Kullabygd Ranby, Caroline Krapperup mellan renässans och skiftesreformer. Volym I-II. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Nyhamnsläge. Åberg, Gustaf Kullagårdar under 1800-talet. Kullens sparbank Höganäs. 23

24 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ