HUSTOFTAGÅRDEN HUSTOFTA 3:6

Transkript

1 HUSTOFTAGÅRDEN HUSTOFTA 3:6 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2015 DIVERSE ÅTGÄRDER EXTERIÖRT OCH INTERIÖRT RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2

3 Innehåll Medverkande... 5 Objekt och administrativa uppgifter... 5 Bakgrund och syfte... 6 Juridiska förutsättningar... 6 Metod... 6 Byggnadshistorik... 7 Byggnadsteknik... 9 Tidigare åtgärder och förutsättningar Utförda åtgärder Norra längan, boningshuset Östra längan, undantag och loge Södra längan, logen Västra längan, stallet Plank Iakttagelser under arbetet Avvikelser från handlingarna Kulturhistorisk bedömning Källor och litteratur Internet Arkiv Litteratur... 23

4

5 Medverkande Antikvarisk medverkan vid diverse arbeten exteriört och interiört på byggnadsminnet Hustoftagården, Hustofta 3:6, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com, gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag Objekt och administrativa uppgifter Objekt Hustoftagården, Hustofta 3:6 Socken Väsby Kommun Höganäs Länsstyrelsens beslut (bidrag) Beställare Kullens hembygdsförening, Kommittén för Hustoftagården Entreprenör Byggnadshantverk i Helsingborg AB Målningsarbetena (stuprör, hängrännor, timra, panel) har till stor del utförts av Hustoftakommitténs medlemmar Antikvarisk medverkande Byggnadstid Slutbesiktning Hustoftagården är belägen i Höganäs kommun, inom Väsby socken och strax öster om Höganäs. 5

6 Bakgrund och syfte Behov av diverse reparations- och underhållsarbeten förelåg på Hustoftagården. Dessa bestod i målning av nyuppsatta stuprör och hängrännor, lagning av diverse sprickor i tegelmurar och korsvirkesfackens fyllningar, iläggning av saknad vass på gårdens vasstak, tjärning av timra och byte av rötskadat plank. Eftersom Hustoftagården utgör byggnadsminne och bidrag till arbetet erhållits av Länsstyrelsen i Skåne län, uppdrog Kommittén för Hustoftagården åt att vara antikvarisk medverkande under renoveringsarbetenas gång. Hustoftagården är belägen öster om Höganäs i byn Hustofta och är den enda kvarvarande fyrlängade gården i byn. Utsnitt ur Höganäs kommuns översiktskarta. Juridiska förutsättningar Hustoftagården utgör byggnadsminne sedan 2004 och skyddas därmed i enlighet med 3 kap Kulturminneslagen (KML). Hustoftagården ingår i Hustoftas bytomt, RAÄ-nummer Väsby 98:2, vilken skyddas såsom fast fornlämning i enlighet med 2 kap KML. Metod Den antikvariska medverkan har omfattat deltagande i byggmöten och slutbesiktning, kontakt med Länsstyrelsens antikvarier samt dokumentation före, under och efter utfört arbete, vilket redovisas i föreliggande rapport. 6

7 Byggnadshistorik Hustofta är beläget i det öppna jordbrukslandskapet strax sydost om Höganäs. Byns bebyggelse bör med tanke på namnets efterled hulta, ha uppkommit under vikingatid eller medeltid. I slutet av 1700-talet bestod byn av fyra gårdar och en kvarn. När byn enskiftades 1829 fanns fyra gårdar, varav en dubbelgård. Hustoftagården, Hustofta nr 3 (sedermera 3:6), var då fyrlängad och utgjordes av ett skatterusthållshemman, dvs. gården brukades av självägande bönder. Hustoftagården utgörs än idag av en fyrlängad gård med boningshus i norr, stall i väster, loge i söder samt kombinerad loge och undantag i öster. I västra längan leder en port ut till den forna bygatan och i östra längan finns vångaporten, porten ut till åkrarna. Boningshuset och stallet är från 1884, undantags- och loglängan från 1857 medan logen i söder sägs vara uppförd på 1790-talet. Boningslängans glasveranda tillkom kring sekelskiftet Utdrag ur enskifteskartan över Hustofta Hustofta nr 3 hade då liksom idag fyra längor. Den södra längan, logen, skall åtminstone delvis vara bevarad från denna tid. Övriga längor är ombyggda. Karta i Lantmäteristyrelsens arkiv, Lantmäteriverket. 7

8 Mårten Sjöbeck dokumenterade gården sommaren En uppmätningsritning från detta tillfälle visar att stallet då var något längre än idag, att ett kombinerat hugge- och svinhus fanns väster om gårdsfyrkanten och att det inte fanns en separat förstuga till drängkammaren såsom idag. Den befintliga drängkammaren tillkom på 1920-talet medan sex meter av stallängans södra del revs i början av 1950-talet. Samtidigt revs den kombinerade huggeboden och svinhuset. Loglängan renoverades Den kortades då med drygt två meter mot väster. Här uppfördes istället ett plank. Detta plank ersattes av ett nytt Längan försågs därtill med ny takstol, några korsvirkesfack murades om, delvis med återanvänt tegel, och portar nytillverkades. Vid ungefär samma tidpunkt revs ett avträde vid loglängans sydöstra gavel. Ett annat avträde placerat vid undantagets norra gavel behölls. Boningslängan försågs med vasstak 1982 medan den östra längan (undantaget och logen) renoverades Gaveln mot söder murades då om, två takbjälkar och en del virke byttes. Hustoftagården fick telefon redan 1918, kommunalt vatten 1956, men elektricitet först Gården brukades fram till 1941, då all jordbruksmark avstyckades. Den hade då varit i samma släkts ägo sedan De sista brukarna, Uppmätningsritning över Hustoftagården av Mårten Sjöbeck Stallet och logen var sammanbyggda och invid gödselstaden och utfartsvägen fanns ett separat liggande huggehus och svinhus. Helsingborgs museers arkiv. 8

9 systrarna Maria och Anna Andersson, hade tillsammans med modern Bothilda tagit över gården vid faderns död Modern dog 1951 medan systrarna bodde kvar till 1979 respektive År 1978 donerade Maria och Anna gården till Kullens hembygdsförening som sedan dess förvaltas av Hustoftakommittén. Byggnadsteknik Boningslängan är uppförd i korsvirke med lersten i facken. Fasaderna är klädda med locklistpanel målad med linoljefärg. Taket täcks av vass sedan Stallet är uppfört i korsvirke med tegel respektive lersten i facken. Fasaderna mot väster och söder har byggts om och stommen består här av resvirke. Mot väster, söder och öster är fasaderna klädda med locklistpanel målad med linoljefärg. Taket täcks av eternitplattor. Loglängan är uppförd i korsvirke, huvudsakligen ek, med lersten, lerkline och tegel i facken. Taket täcks sedan 1979 av vass, tidigare halm. Log- och undantagslängan är uppförd i ekkorsvirke med tegel i facken. Mellanväggarna har åtminstone delvis lerkline i facken. Taket täcks av korrugerad eternit sedan 1940-talet. En grundlig beskrivning och historik över gården finns i byggnadsminnesutredningen från 2003 av Mia Jungskär och Åke Werdenfels. Interiörbild tagen från gadeporten. Log- och undantagslängan i bakgrunden. Längan har idag eternittak, vilket nu försetts med hängrännor och stuprör. Foto: Mårten Sjöbeck Helsingborgs museers arkiv. 9

10 Östra längans västra fasad. De tegelfyllda korsvirkesfacken var helt oputsade. Idag finns en mindre putsad del vid undantaget till vänster om vångaporten. Den öppna pardörren leder in till det kombinerade undantagsköket och brygghuset. Foto: Mårten Sjöbeck Helsingborgs museers arkiv. Gården sedd från sydväst. Det rivna huggehuset och svinhuset syns främst i bild. Där bakom ligger stallet till vänster och logen till höger vilka då var sammanbyggda. Logens sydfasad hade liksom idag oputsade tegelfack i fasadens nedre del och putsade fack där ovan. Foto: Mårten Sjöbeck Helsingborgs museers arkiv. 10

11 Infartsvägen till gården från bygatan. Till vänster skymtar boningshuset och till höger därom stallet med gadeporten. Stallet hade vid fotograferingstillfället 1926 halmtak, under 1940-talet ersatt med korrugerad eternit, vilken nu försetts med hängrännor och stuprör i samma färg som fasadens locklistpanel. Foto: Mårten Sjöbeck, Helsingborgs museers arkiv. Uppmätning över östra längans norra del. Jämför Sjöbecks planritning på s. 8. Åtgärder utförda i drängkammaren, del av tidigare undantag samt bagarstugan. Pilarna markerar en del av sprickbildningen som nu lagats samt det hörn vid drängkammaren som tycks sjunka. Ritning från 1978 i Folklivsarkivet, Lund. 11

12 Tidigare åtgärder och förutsättningar En rad renoveringåtgärder har utförts på gården sedan byggnadsminnesförklaringen 2004, vilka berör de delar av byggnaderna som nu åtgärdats. Arbetena påbörjades 2005 med en större renovering i östra längans norra del. Rötskadat stomvirke byttes och längans nordöstra hörn rätades upp. Tegel- och lerstensväggarna i undantagsdelen murades om. Boningshusets trappor lagades Året därpå var det västra längan som renoverades med byte av rötskadat virke och ommålning. Östra längans undantagsdel putslagades och kalkades interiört 2009 i de rum som i Regionmuseets rapport benämns undantaget och grovköket. På södra längan förnyades den befintliga stormbindningen och nya av rostfri tråd lades. Arbetena på östra längan fortsatte Bland annat putslagades och kalkades korsvirkesfacken. År 2012 sattes nya hängrännor och stuprör upp på östra och västra längorna. Dessa gjordes i galvad plåt med skarprörsvinklar. Utförda åtgärder Norra längan, boningshuset Boningshusets trappor har foglagats med hydrauliskt kalkbruk Saint-Astier NHL5, levererat av Målarkalk i Hyllinge. Taket är lagat vid kanterna närmast vindskivor och stormlister. Även vid skorstenen är lagningar utförda. Ny vass har lagts i och även nya raft eftersom sådana saknades att binda taket i. Taket är generellt dåligt med upprostad bindningstråd. Mot norr har det mossbelupna taket rengjorts från mossa som försiktigt räfsat ner med mjuk plasträfsa. Takskägget har klappats upp, eftersom vassen glidit ner. En av boningshusets två nyfogade trappor. 12

13 Till vänster boningslängans norra takfall före åtgärd och till höger efter. Mossan avlägsnad och vasstäckningen ifylld vid vindskiva och stormlist. Östra längan, undantag och loge Exteriört Längans sydöstra grund är toftad, dvs. ilagad med stenar där sådana fallit ut. En spricka i ytterväggens puts mot gårdssidan, under fönstret till undantaget, har lagats i med kalkbruk och kalkvittats. Timran har tjärats med dalbränd trätjära med kimrök liksom portarna mot öster. Stuprör och hängrännor av galvad plåt, vilka sattes upp 2012, har målats med järnoxidsvart linoljefärg från Ottossons Färgmakeri. I första strykningen har högst 5 % balsamterpentin tillsatts färgen för att få bättre fäster. Övriga strykningar har utförts med oförtunnad färg. Målningsarbetet har utförts av Hustoftakommitténs medlemmar. En tegelfyllning i längans södra gavel, vilken i dess helhet lutade inåt, har säkrats genom islagning av träkilar från insidan. Detta har gjorts efter slutbesiktningen. Interiört I östra längans undantagsdel har lagningar av mur- och putssprickor gjorts i det nuvarande köket och i undantagsstugan. Sprickorna i putsen har lagats med kalkbruk och kalkvittats. I undantagsstugan har tegelväggarnas sprickor putslagats. En tidigare dörröppning som murats igen med tegel har stått oputsad, men putsades nu i likhet med omkringliggande väggytor. Åtgärden utfördes i samråd med antikvarisk 13

14 Ovan ses sprickbildning på undantagets västra fasad före och efter lagning. Nedan ses stuprör och hängränna på östra längans (logen/undantaget) västra fasad före och efter målning med svart linoljefärg. 14

15 Tegelfyllning i östra längans södra gavel vilken lutar inåt och har kilats från insidan. medverkande, för att rummet skall få ett utseende som efterliknar den tid vilken gården som helhet skall skildra. Hörnet mot drängkammaren har lagats med tegel och putsats av samma anledning. Detta hörn stod ofärdigt med avhuggna tegelskift efter rivning av en vägg som löpt i väst-östlig riktning genom byggnaden. Sprickor i drängkammarens väggar tyder på att detta hörn sjunker. Några åtgärder under golv har emellertid inte gjorts i detta skede, då dylika kräver stora insatser. Samtliga putsarbeten är utförda med kalkbruk. Väggarna kommer att avfärgas med kimrökspigmenterad kalkfärg lika befintlig färg, när putsen torkat. Kalkfärgen levereras av Målarkalk i Hyllinge. I drängkammaren har sättningssprickor som uppkommit under vintern och våren åtgärdats. Sprickorna var relativt stora. De har lagats i med kalkbruk. Avfärgning med kalkfärg kommer att göras när putsen torkat. I drängkammarens förstuga har lindrevning lagts i vid ytterdörren där en stor spricka fanns. Sprickan lagades med kalkbruk. 15

16 Undantagsstugans vägg mot drängkammaren under pågående lagning av hörnet samt efter det att putsarbetet slutförts. Sprickor i drängkammarens väggar vilka uppkom under vintern och våren Till vänster spricka i väggen in till undantagsstugan, i mitten spricka i väggen mot förstugan. Längst till höger samma väggparti efter lagning. 16

17 Sprickor i undantagets kök, i väggen omedelbart öster om bakugnskomplexet in mot undantagsstugan. Nedan ses den lagade sprickan och längst ner väggen efter avslutad kalkning. 17

18 Södra längan, logen Grunden mot söder har toftats, dvs. lagats i med sten där sådan var utfallen. Södra fasadens tegelfack har fogats i där fog fattades, hade ramlat ner eller var lös. Tidigare entreprenör, Mästerbyggarna, har haft som princip att inte foga mot timran medan andra entreprenörer gjort detta. Därför varierar fackens utseende. Putssprickor i de övre putsade korsvirkesfacken i samma fasad har lagats med kalkbruk. Facken har därefter kalkvittats. Bruks- och kalkstänk på underliggande tegelmurade fack kommer att tas bort med saltsyralösning (saltsyra i vatten) under rikligt vattning så att tegel och fog ej tar skada. Timra och port mot söder har tjärats med dalbränd trätjära med kimrök av Hustoftakommitténs medlemmar. Mossan på det norra takfallet har tagits bort. Mossan har försiktigt räfsats ner med plasträfsa. Svingeln mot östra längan har kompletterats med ny vass mot söder. Även i svingeln mot gårdssidan har viss komplettering gjorts. Här hade vassen glidit och blottade underliggande plast. Takvassen som hade glidit ner i både norra och södra takfallet har också klappats upp på plats och stormbindningen av rostfri tråd i södra takfallet har spänts. Interört har en lerfyllning invid porten mot söder lagats. Den gamla leran har återanvänts och kompletterats med kakelugnslera. Utfallen sten i södra längans grund. Motstående sida: Överst ses exempel på olika principer för fogning av korsvirkets tegelfack, med fog mot timran respektive utan fog mot timran. Där under ses tre bilder som visar samma parti av södra längan före, under och efter lagning av sprickor i de putsade facken samt foglackning av teglet. 18

19 19

20 Överst till vänster ses svingeln mellan södra och östra längorna före lagning. Till höger samma parti efter stoppning med ny vass. Det nerkasade taket och ojämna takskägget är också åtgärdat genom att vassen slagits upp på plats och stombindningen spänts. Till vänster ses lagad fyllning med lerkline i södra längan. Den gamla leran har återanvänts och kompletterats med kakelugnslera. Motstående sida: Det rötskadade planket mellan södra och västra längan före, under och efter byte till nytt plank. Virket är behandlat med tjära och linolja. Det kommer att målas med Thottgrön linoljefärg nästa sommar när tjärbehandlingen har sugits in i virket. Längst ner till höger ses de nymålade hängrännorna och stuprören på västra längan. Västra längan, stallet Stuprör och hängrännor av galvad plåt, vilka sattes upp 2012, har målats med Thottgrön linoljefärg från Ottossons Färgmakeri. I första strykningen har högst 5 % balsamterpentin tillsatts färgen för att få bättre fäste. Övriga strykningar har utförts med oförtunnad färg. Dörr och lucka mot gårdssidan har strukits med dalbränd trätjära med kimrök. Målningsarbetena har utförts av Hustoftakommitténs medlemmar. 20

21 Plank Planket mellan södra och västra längan har lagats och rötskadat virke har bytts ut. Brädorna är av ramsågad sibirisk lärk medan liggarna är av handhyvlad ek. Virket har levererats av PiF Specialsnickeri i Påarp. Spiken är handsmidd. Planket har tjärats med linoljeblandad trätjära för att öka hållbarheten, varefter det skall målas med Thottgrön linoljefärg från Ottossons Färgmakeri. Detta kommer att ske nästa år när tjäran trängt in. 21

22 Iakttagelser under arbetet Under arbetets gång har konstaterats att tråden i boningslängans vasstak är mer eller mindre upprostad. Omläggning eller säkring med hjälp av stormbind kommer att krävas inom en snar framtid. Livslängden på nuvarande vasstak beräknas till cirka fem år. Golvbjälklaget i drängkammaren är dåligt. Drängkammarens sydöstra hörn har sjunkit och orsakat sprickor i murarna. Golvbjälklaget bedöms vara så dåligt att ett större arbete krävs för att åtgärda det. Avvikelser från handlingarna Ett par kompletterande åtgärder har utförts, som inte finns preciserade i handlingarna. Detta beror på att skadorna uppstått eller upptäckts efter det att handlingarna skrevs samt var akuta att åtgärda. Under vintern och våren 2015 uppstod stora sättningssprickor i drängkammarens väggar. Dessa lagades därför. Sprickorna har orsakats av att hörnet mot undantagsstugan sjunkit. Golvbjälklaget bedömdes emellertid i dess helhet vara i så dåligt skick att det kräver en större åtgärd. Därför har inget i nuläget gjorts för att motverka nya sättningssprickor. En av tegelfyllningarna i östra längans södra gavel visade sig luta inåt. Fyllningen hade i dess helhet god hållfasthet. Den säkrades därför med träkilar från insidan. Kulturhistorisk bedömning Renoveringen av Hustoftagården har skett med traditionella material och metoder och med hänsyn tagen till gårdens kulturhistoriska värden. Projektet har genomförts i dialog mellan beställare, entreprenör och antikvarie. Medlemmarna av Kommittén för Hustoftagården har tagit aktiv del i renoveringsarbetet. Inom den relativt nyrekryterade styrelsen finns både intresse för och kunskap om byggnadsvård, vilket är av stor vikt för det fortsatta bevarandet av den kompletta och välbevarade gårdsmiljö, som Hustoftagården utgör. 22

23 Källor och litteratur Internet anlaggningid= &historikid= Besökt Arkiv Helsingborgs museer Mårten Sjöbecks dokumentation Lantmäteriverket, Gävle Läntmäteristyrelsens arkiv Lunds universitets folklivsarkiv Gårdsarkivet Litteratur Carlsson, Helen Hustoftagården, Antikvarisk kontroll Rapport 2009:66. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Jungskär, Mia och Werdenfels, Åke Hustofta, kulturhistorisk dokumentation Rapport 2003:123. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Kullabygd årgång LVI. Kullens hembygdsförenings årsskrift Kullabygd årgång LXVI. Kullens hembygdsförenings årsskrift Ligoura, Anna Hustoftagården, Antikvarisk kontroll Rapport 2006:6. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Petersson Emelie Hustoftagården restaurering av portalängan, Antikvarisk kontroll Rapport 2007:50. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rabow, Anna Hustoftagårdens boningshus, Antikvarisk kontroll Rapport 2006:50. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rabow, Anna Hustoftagården Antikvarisk medverkan, Rapport 2012:29. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rabow, Anna och Ranta, Heikki Hustoftagården Antikvarisk medverkan, Rapport 2013:10. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Ranby, Caroline Väsby socken fram till I: Höganäs historia del 2. Kullahalvön mellan istid och kommunreformer. Höganäs. 23

24 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ