Hjulhuset och Mjölkboden inom Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby

Transkript

1 Hjulhuset och Mjölkboden inom Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby Nora socken och kommun, Västmanland Omputsning av fasader Örjan Hedhman Rapport 2012:07 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 BYGGNADSBESKRIVNING... 6 UTFÖRDA ÅTGÄRDER Hjulhuset (C1) Mjölkboden /Toa (B4)... 9 FOTOPROTOKOLL BILDDOKUMENTATION BILAGOR 1. Dokumentation av blinddörr och blindfönster 2. Uppmätningsritningar 3

4 4

5 Inledning Enligt länsstyrelsens beslut den har NJOV beviljats upp till 81 % bidrag för omputsning av fasaderna på Hjulhuset och Mjölkboden inom kulturreservatet Pershyttans bergsmansby, antikvarisk medverkan och reparation av takskada på boden/uthuset vid byggnadsminnet vid Järle stationshus. Denna rapport omfattar putsarbeten med fasaderna på Hjulhuset och fd Mjölkboden under våren Åtgärderna som utförts under april juni 2012 har utförts enligt Byggnadsbeskrivning och åtgärdsförslag av Bjerkings Ingenjörsbyrå AB från 1998 samt även skriftliga antikvariska anvisningar, upprättade av Örjan Hedhman Anvisningarna omfattar såväl generella antikvariska grundprinciper och materialanvisningar som objektspecifika anvisningar för bebyggelsen i kulturreservatet Pershyttans bergsmansby. Antikvarisk medverkan har främst bestått av besiktningar vid pågående arbeten, skriftliga anvisningar, fotodokumentation och rapportskrivning är utförda av Örjan Hedhman ÖLM. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare förvaltare och bidragmottagare: Bidrag: Kulturreservatet Pershyttan, Nora socken och kommun, Västmanland. Gamla Pershyttan 3:70. Stiftelsen Nora järnvägsmuseum och veteranjärnväg (NJOV) I bidraget ingår även åtgärder utförda vid Järle station % av totalkostnaden 2012, max kr Puts och tegel. Hermansons Plåt i Nora. Hantverkare: Antikvarisk medverkan: Örebro läns museum, Örjan Hedhman 2012 Utförandeperiod: Maj juni 2012 Slutbesiktning: Diarienummer: Diarienummer Lst: Registrerade bilder: OLM_2012_15_1-33 Örjan Hedhman Omslagsbild: Bild 1. Det färdigställda Hjulhuset med vattenränna och stånggång 5

6 Byggnadsbeskrivning Pershyttan är en av länets mest värdefulla kulturmiljöer. Här speglas olika faser i det svenska bergsbrukets utveckling och människors livsvillkor i en bergsmansby från medeltiden till talet. Mycket välbevarade industrianläggningar, enskilda byggnader och hela miljöer, ger tillsammans med gruvor, vatten och järnväg en god bild av hur en industrinäring påverkat bebyggelsen och förändrat landskapet. Länsstyrelsen fattade 2004 beslut om att skydda området som kulturreservat enligt Miljöbalken. De byggnader som omfattas av detta beslut har idag museal användning, varför även underhållskostnader bedöms vara kulturhistoriskt motiverade. Såväl Pershyttan som Järle station är besöksmål och öppna för besök, vilket innebär att allmänhetens tillgänglighet är väl tillgodosedd. Utförda åtgärder Putsningsarbetena har utförts av Puts och Tegel i Örebro. Avfärgning har utförts med kalkfärg från Målarkalk i en ljust vit kulör som överensstämde med den ursprungliga. Målning av dörrar, fönster och tjärstrykning av vindskivor utförs av personal inom NJOV. Hjulhusets fasad är spritputsad och avfärgad gråvit. Mjölkboden är slätputsad och avfärgad gråvit. Här valde vi, Länsstyrelsen i Örebro och Örebro Läns Museum att frångå den oxidröda kulören. Även blindfönstren och blinddörren har tagits bort, dessa är dokumenterade med bilder och uppmätning. Bild 30. Hjulhuset från nord-öst. 6

7 1. Hjulhuset (C1) Senaste arbetena med byggnaden var 1983 då fasaden lagades och spritputsades med Ehrnströms hydrauliska kalkbruk och avfärgades gråvitt. Taket lades om och försågs med vindskivor som rödtjärades och hängrännor sattes upp, nya fönster tillverkades. Dörrarna ströks med tjära och kimrök. Fasadens puts släppte på flera ställen runt om byggnaden, nere vid marknivå men även högre upp på fasaden, skadeorsaken är förmodligen att fukt tas upp i väggarna och frostsprängning sker vintertid. Arbeten som utförts med Hjulhuset är bomknack där all lös puts avlägsnades. Grundmurens sten är framtagen så gott det varit möjligt där granitmuren funnits kvar på norra sidan mot snickeriet, där grundmuren saknades murades och putsades en utskjutande grundmur. Sidorna mot vägen och vattenrännan saknade granitmur och är därför spritputsade ned mot mark. Singel läggs närmast mot fasad för att undvika fuktupptagning från marken. Bild 2. Fasad mot syd, vägen före åtgärd. Bild 3. Fasad mot väst före åtgärd. Tvättning av fasaden har utförts med vatten kopplad till högtryckstvätt. Fogning av putsbärare. Fasadens puts är uppbyggd i flera lager med Kalkgrund och kalkbruk gjort på Jurakalk, släckt murkalk E och sand från Grus och Cement och slutligen spritputs med natursingel, 3-6 mm från Baskarpsand. 7

8 Bild 4. Stengrunden framknackad. Bild 5. Stengrunden rengjord och fasaden putsad. Bild 6. Fönstersmygen putsas. Putsen byggs upp i skikt. Bild 7. Fasadens sprickor mot norr är lagade. Avfärgningen av fasaden är utförd med hydraulisk kalkfärg, gråvit kulör från Målarkalk, nr Fasader. Den utskjutande grundmuren är slätputsad och avfärgad grå, något mörkare än fasaden. Fönsterbleck är tillverkade av plåtslagare från Hermansons Plåt i Nora enligt anvisningar med galvaniserad plåt som sedermera skall målas. Se Bild 9 nedan. Vattenrännan har Tätats med Galvaniserad plåt mot fasaden och under en järnplåt. Se Bilderna 24, Arbeten som återstår är rödtjärning av vindskivor, målning av fönster och ankarjärn. En järnlucka har tillverkats för att täcka en öppning vid dörren på norra fasaden. 8

9 Bild 8. Detalj av fasaden mot väg. Bild 9. Detalj av puts och fönsterbleck. 2. Mjölkboden /Toalettbyggnad (D2) Bild 10. Det färdiga resultatet av putsningsarbetet på Mjölkboden. 9

10 I samband med en omfattande restaurering framkommer att byggnaden har varit använd som mjölkbod respektive mejeribod. Enligt slutrapporten uppfördes byggnaden under sent 1800-tal. Enligt Riksantikvarieämbetets dispositionsplan från 1989 uppges byggnaden vara en av endast två kvarvarande ekonomibyggnader i jordbrukskomplexet. Den nuvarande toalettbyggnaden är byggd i en fuktig sänka vid bäcken, förmodligen på grund av att det är svalare på denna platsen än i det övriga området. Skadorna har över tid har varit likartade genom att fasadens puts släpper på flera ställen framförallt på gaveln och långsidan närmast bäcken. Orsaken kan vara att fukt lagras i konstruktionen vilket leder frostsprängningar. Konstruktionen är en skalmur som är fylld med diverse material. Murens konstruktion och byggnadens läge kan vara en orsak till att fukt ansamlas i väggen vilket leder till frostsprängningar. Senaste arbeten med fasaden utfördes Putsning utfördes med serponit hydrauliskt kalkbruk, avfärgad med Gotlandskalk. De nuvarande blindfönstren och blinddörren som är målade på den putsade fasadens gavel samt södra och norra sida utfördes i samband med ovan nämnda restaurering. Där översta putsskikten har fallit bort skymtas de något ljusare förlagorna som användes som utgångspunkt för åtgärderna. Om blindfönstren eller blinddörren är ursprunglig har ännu inte kunnat klarläggas. Då det inte kunde påvisas ha något äldre ursprungligt utseende beslutades att de vid nedknackning av skadad puts avlägsnades. De målade dörr- och fönstren är dokumenterade med bilder och uppmätning. Fasaden var tidigare slätputsad och avfärgad oxidröd. Då det i arkivsöken inte kunde påvisas att denna färgsättning var äldre än från putsarbetena från 1990-talet så beslutades det att man skulle återgå till en gråvit kulör vilket överrensstämmer med Pershyttans övriga byggnader. Kalkavfärgningens kulör är densamma som på Hjulhusets. Bild 11. Detalj av det målade fönstret på sydfasaden. Bild 12. Detalj av den spruckna fasaden på norrsidan. Fasadens puts var sprucken samt att det hårdare ytskiktet satt kvar men på flera större ytor fanns det bommar. Bomknack har utförts, löst sittande puts i sprickor har avlägsnats. Så har även den av cement burna oxidröda putsskiktet och avfärgningen avlägsnats. Tvättning av fasaden har utförts med vatten kopplad till högtryckstvätt. 10

11 Bild 13. Fasaden mot norr och öst före åtgärd. Bild 14. Fasad mot syd före åtgärd. Fasadens puts är uppbyggd i flera lager med Kalkgrund och kalkbruk gjort på Jurakalk, släckt murkalk E och sand från Grus och Cement. Grundmuren är synlig och en lutande fog avslutar fasadens puts mot grunden för att undvika att vatten blir kvar på muren. Fasadens puts är slätputsad och kvastad. Se detaljbild nedan. Avfärgningen är utförd med samma gråvita kulör som användes på Hjulhuset, en hydraulisk kalkfärg från Målarkalk, nr Fasader. Bild 15. Detalj av putsens avslut mot grundmur. 11

12 Fotoprotokoll Objekt: Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby Gata/kvarter/fastighet: Gamla Pershyttan 3:70 Socken: Nora Kommun: Nora Län: T År: 2012 Motiv: Putsningsarbeten på bebyggelse i kulturreservatet Pershyttans bergsmansby Bild 1: Det färdiga Hjulhuset och stånggången från väst. Bild 2: Fasad mot syd före åtgärd. Bild 3: Fasad mot väst före åtgärd. Bild 4: Stengrunden framknackad. Bild 5: Stengrunden rengjord och fasaden putsad. Bild 6: Fönstersmygen putsas. Putsen byggs upp i skikt. Bild 7: Fasadens sprickor mot norr är lagade. Bild 8: Detalj av fasaden mot väg. Bild 9: Detalj av puts och fönsterbleck. Bild 10: Färdiga resultatet av putsarbetet på Mjölkboden. (Bild 10-15, 28-29) Bild 11: Detalj av det målade fönstret på sydfasaden. Bild 12: Detalj av den spruckna fasaden på norrsidan. Bild 13: Fasaden mot norr och öst före åtgärd. Bild 14: Fasad mot syd före åtgärd. Bild 15: Detalj av putsens avslut mot grundmur. Bild 16: Hjulhuset. Fasad mot syd. (Bild Hjulhuset) Bild 17: Fasad mot syd. Bild 18: Detalj av vindskivor. Bild 19: Lunettfönster på fasad syd mot vägen. Bild 20: Fönster på södra fasaden. Bild 21: Kalkbruk som använts på Hjulhus och Mjölkbod. Bild 22: Detalj av ankarjärn under arbetets gång. Bild 23: Samma ankarjärn efter åtgärd. Bild 24: Detalj av plåtarbete med vattenrännan. Bild 25: Fasad mot öst, puts mot mark. Bild 26: Vattenrännans anslutning i fasaden på Hjulhuset orsakar vattenskador. Bild 27: Plåtar ska förhoppningsvis skydda fasaden bättre mot vattenläckage. Bild 28: Det hårdare ytskiktet på Mjölkboden släpper i flagor. Bild 29: Framtagning av kalkavfärgningskulör. Bild 30: Det färdiga Hjulhuset från nord-öst. Fotograf: Örjan Hedhman ÖLM: Bild 1-30 Diarienummer: Registrerade bilder finns med acc.nr. OLM_2012_15_

13 Bilddokumentation Bild 16. Fasad mot syd. Bild 17. Fasad mot syd. 13

14 Bild 18. Detalj av vindskivor. Bild 19. Lunettfönster på fasad syd mot vägen. Bild 20. Fönster på södra fasaden. Bild 21. Kalkbruk som använts på båda byggnaderna. Bild 22. Detalj av ankarjärn under arbetets gång. Bild 23. Samma ankarjärn efter åtgärd. 14

15 Bild 24. Detalj av plåtarbete med vattenrännan. Bild 25. Fasad mot öst, puts mot mark. Bild 26. Vattenrännans anslutning i fasaden på Hjulhuset orsakar vattenskador. Bild 27. Plåtar ska förhoppningsvis skydda fasaden bättre mot vattenläckage. Bild 28. Det hårdare ytskiktet släpper i flagor. Bild 29. Framtagning av kalkavfärgningskulör. 15