Fellingsbro kyrka. Renovering av putsade ytor. Fellingsbro, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2013:13

Transkript

1 Fellingsbro kyrka Fellingsbro, Fellingsbro socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Renovering av putsade ytor Charlott Torgén Rapport 2013:13 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRD... 7 ÅTGÄRDER FOTOPROTOKOLL

4 4

5 Inledning År 2011 beviljades Fellingsbro församling tillstånd från Länsstyrelsen att renovera de putsade ytorna på Fellingsbro kyrka. För arbetena erhöll församlingen kyrkoantikvarisk ersättning från Västerås stift. Arbetena påbörjades i augusti 2013, pågick under hösten och slutfördes i oktober 2013 av firman Hansson Fasadputs AB. Arbetena har följts av antikvarisk medverkande från Örebro läns museum. Under 2013 har norra, östra och västra fasaderna med tornet tvättats, putslagats samt avfärgats. På södra fasaden har man lagat några fläckar, främst på strävpelarna, där yttersta skiktet släppt. I samband med dessa arbeten har även tornfönstren målats, portarna tjärats och takfoten på personaldelen målats. I samband med dessa arbeten har även några trasiga fönsterglas bytts ut. Vid slutbesiktningen 28 oktober 2013 var arbetena färdigställda. Arbetena var väl utförda och godkändes ur antikvarisk synvinkel. Administrativa uppgifter Diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Entreprenörer: Hansson Fasadputs AB, Risåns Måleri & Färgstation AB, Bergslagens plåt AB samt Teijlers Glas AB Antikvarisk medverkande: Charlott Torgén, Örebro läns museum Utförandeperiod: augusti 2013 oktober 2013 Besiktningar: ; ; Slutbesiktning: Registrerade bilder: OLM_2013_22_1-70, Charlott Torgén Bild: Arbetet pågår. OLM_2013_22_51 5

6 Översiktlig beskrivning Fellingsbro kyrka är en av de största i Örebro län och har sitt ursprung redan i medeltiden. Den har sedan byggts om och till ett flertal gånger. Kyrkan präglas idag av ombyggnationen i klassicistisk stil från Området är fornlämningsrikt och består till stor del av jordbrukslandskap. Förutom jordbruk har även järnbruk funnits i socknen. Under 1600-talet anlades många järnbruk här och många bruksherrgårdar finns kvar än i dag. Kvar vid kyrkan finns ett av länets mest välbevarade sockencentra beståendes av prostgård, koministergård, arrendatorboställe, skolor och klockargård/kommunhus (nu församlingshem). Kyrkan med sockencentrum utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Man tror att det på rullstensåsen redan på 1100-talet uppfördes en liten kyrka av gråsten med långhus, smalare kor samt kanske en absid. På 1200-talet uppfördes ett kraftigt torn i väster. Under de följande två hundra åren förlängdes kyrkan åt öster och tornet byggdes på med en våning som dekorerades med blinderingar. Sin nuvarande storlek fick kyrkan troligtvis under 1500-talets senare del då den, kanske i etapper, breddades. Resultatet blev ett treskeppigt kyrkorum med 18 slagna valv i taket. Kyrkan hade en hög och smal spira och fasaderna var målade mörkt röda. Kyrkan har senare haft en gul kulör. Att kyrkan redan på 1500-talet byggdes så stor kan ha sin förklaring i att kyrkoherdeämbetet i Fellingsbro hade en framstående position i samhället då kyrkoherden även utgjorde kanik vid domkapitlet i Västerås. Sitt nuvarande utseende i form av en stor klassicistisk kyrka fick kyrkan vid en radikal ombyggnation efter ritningar av arkitekt G. U. Boman. De medeltida valven med pelare revs ner och ersattes med ett tunnvalv i mittskeppet och plana tak i sidoskeppen, burna av kraftiga kolonner. Ytterväggarna byggdes på, taken gavs en flackare takvinkel och täcktes med spån, tornet fick sin lanternin, fönstren förstorades och fasaderna putsades vita. Sandstensportalerna kring västra entrén samt Svedenstiernska gravkoret fick vara kvar. Interiört präglas kyrkorummet av renoveringar från och Kyrkan har slätputsade mycket ljusa fasader med en gråmålad och spritputsad sockel. Fönsterbågarna är av järn med mindre blyspröjsade fönster. I tornet består hela bågarna av trä. Taket är klätt med kopparplåt. Portarna är av trä klädda med järnplåt. 6

7 Före åtgärd Puts Kyrkan avfärgades Under 2009 åtgärdades fasaderna på kyrkobyggnadens södra sida. Då åtgärdades även takfoten på södra takfallet som tidigare läckt och orsakat skador på södra fasaden. Västra fasaden och tornet före åtgärder. Putsen hade förhållandevis små skador men en del mindre putsbortfall och flagande färg. På södra fasaden flagade färgen en del på strävpelarna, trots att de putsades om och avfärgades för endast några år sedan. Fasaden är inte helt slät vilket resulterat i att putsen släpper och färgen flagar då vattnet rinner ner på de partier som sticker ut. På vissa ställen har putsen slammats eller gjorts för slät, enligt Lars Hansson, det är en orsak till att färgen flagat. Att färgen flagat på strävpelarna fördes diskussioner kring och någon direkt anledning till varför kunde ej kommas på. På sakristians fasader fanns en del saltutfällningar i putsen. Nordvästra hörnet har tvättats. Delar av norra fasaden och sakristian. Fasaderna har tvättats och lös puts knackas ner. 7

8 Östra fasaden före åtgärder. Västra fasaden av sakristian. Arbetet pågår. En del saltutfällningar finns ovan sockeln. En av strävpelarna på södra fasaden. Färgen flagar men det är oklart av vilken anledning. Tornet Under arbetena 1999 togs de medeltida blinderingarna fram. Längst ner på dessa satt plåtavtäckningar för att skydda putsen. Dessa var dock för korta vilket gjorde att vattnet kom att rinna på fasaden. 8

9 Vid fönstren och nischerna vid lucköppningarna på torndelen fanns fönsterbleck av koppar. Även dessa var korta vilket orsakade att vattnet rann ner på putsen. Vid själva luckorna saknades bleck vilket gjorde att putsen färgades grön nedanför luckorna. Tornet före åtgärder, med blinderingar som togs fram vid förra renoveringen. Här syns även nischerna kring luckorna. Tornets fönsterbågar bestod av träbågar med stickbågeformad överdel samt delade med spröjs av trä i tre rutor. Fönstren var i behov av översyn samt målning. Virket var dock i gott skick. Några rutor var trasiga. Fönster med fönsterbleck av koppar, i tornet, före åtgärder. Portar Porten vid västra entrén bestod av två dörrblad av trä som klätts med järnplåtar som spikats fast. Nedre delen på dörrbladen var försedda med nyare plåt. Såväl plåt som trä var i gott skick men i behov av översyn. Vid denna entré fanns även ett överljus i form av ett solfjäderformat fönster med blyspröjs. I överljuset var någon ruta trasig. Sandstensportalen kring entrén var delvis i dåligt skick. Sandstenen, i kulan längst upp, hade börjat skikta sig och det fanns tidigare lagningar. På något ställe hade även delar av utsmyckningen trillat bort. På södra sidan fanns två portar klädda med järnplåt samt en med kopparplåt, till Svedenstiernska gravkoret. Den kopparklädda porten var i gott skick. De två portarna klädda 9

10 med järnplåt bestod av vardera två dörrblad i sin tur som var delade i två. Även dessa portar bestod av trädörrar som klätts med påspikade järnplåtar. Mellan de övre dörrbladen på porten och de nedre fanns bläck av järnplåt. På ett ställe var denna plåt sönderrostad. Den fastspikade plåten hade även släppt på något ställe. Båda portarna hade nyare plåt längst ner på dörrbladen. Porten i väster före åtgärder. Längst ner på dörrbladen sitter nyare plåtskoning. På grund av byggställning var det ej möjligt att få med hela porten samt portalen av sandsten. Dekor i portalen i form av kula med kors. Kulan är av sandsten och har spjälkat sig. Här finns även spår av tidigare lagningar som syftat till att fylla igen sprickorna. Ena hörnet på kulans sockel har gått av. 10

11 Sydöstra porten. Sydvästra porten. Portarna i söder. De är av trä och klädda med plåt. Plåten har någon gång skarvats med ny längst ner, på båda portarna. Mellan de övre och de nedre dörrbladen sitter bleck. På dörren i sydväst hade blecket rostat sönder. På dörren i sydväst hade plåten släppt något på ett par ställen då spiken rostat sönder. 11

12 Personaldelen Takfoten på personaldelen bestod av gles, sågad panel målad med vit färg. En tidigare vattenskada fanns vid ett av vattenutkasten. Skadan var åtgärdad sedan tidigare men träet visade spår av att varit fuktskadat. Tidigare fuktskador i takfoten på personaldelen. 12

13 Åtgärder Puts I dessa arbeten har fasaden på södra sidan endast bättrats, då den åtgärdades för endast några år sedan. Fasaderna tvättades rena, på östra fasaden samt på nordöstra hörnet fanns omfattande algpåväxt. Fasaderna tvättades med högtryckstvätt. Samtliga fasader, förutom den östra, knackades rent från löst sittande puts. Det var dock ej mycket bom enligt entreprenören. På sakristian samt norra fasaden fanns spår av tidigare färgskikt i form av rött och gult. Västra fasaden samt tornet efter åtgärder. Här syns även blinderingar samt tornluckor. Södra fasaden efter åtgärder. Denna fasad har endast bättrats då den åtgärdades Putsen lagades i med hydraulisk kalkgrund, Serpo 109 och därefter med hydrauliskt kalkbruk, Serpo 149. På de partier där färgen flagade för att putsen var för slät försökte man rugga upp ytan för att färgen sedan skulle kunna fästa. Just för att få hål på den hårda glatta ytan användes rondell och därefter grova sandpapper med kornstorleken Äldre färgskikt återfanns på norra fasaden samt sakristian i form av en relativt mörkt röd kulör. 13

14 Saltutfällningen på sakristians fasader kommer troligtvis att komma tillbaka enligt entreprenören då. Markfukten tränger upp i väggen och tränger ut här. Nordvästra hörnet med östra fasaden och personaldelen till vänster i bild och sakristian till höger. Efter åtgärder. Vid dessa arbeten sprutades färgen på och ströks sedan ut för hand. Västra fasaden samt torn avfärgades med kalkfärg våt, Serpo 246. Den innehåller 2-3% plast men denna fasad är redan målad med detta vilket gör att en äkta kalkfärg skulle blåsa av, enligt entreprenören. Övriga sidor avfärgades med en kc färg, Serpo 244. Det var en kc färg redan tidigare. Sockeln avfärgades också med en kc färg, Serpo 244. Kulörerna platsblandades lika befintliga. I arbetena har man försökt att efterlikna de befintliga ytskikten och putsen så långt som möjligt. Diskussioner fördes kring kulörval. Kulören på den södra sidan var vitare än övriga sidor. I dessa arbeten skulle södra sidan endast bättras och inte avfärgas i sin helhet. Det beslutades att avfärga fasaderna i kulör lika befintligt och bättra den södra sidan med kulör lika befintligt. Detta trots att det innebar att den södra fasaden skulle komma att skilja sig något åt de övriga. När den södra fasaden nästa gång avfärgas i sin helhet bör den ges samma kulör som resterande fasader. Tornet Fönsterblecken förlängdes med ny kopparplåt så att vattnet släpper utanför fasaden. Den nya plåten fogades samman med den befintliga med kopparnit. Vid lucköppningarnas nischer monterades ytterligare ett bleck av koppar nedanför det befintliga. Att de monterades nedanför berodde på att de befintliga blecken satt så bra i putsen att man inte ville bryta bort dem för att komma åt att fästa de nya. Konstruktionen blev mycket bra. Vid själva 14 Ett kopparbleck har monterats nedanför det befintliga vid nischen kring tornluckorna.

15 luckan där det saknades bleck monterades bleck i färdiglackerad vit plåt. Ur antikvarisk synvinkel hade det varit önskvärt med en olackerad plåt som sedan målats vit. Vid framtida åtgärder bör de målas vita även på undersidan. Vid luckorna monterades bleck. Här fanns tidigare inga. Nya bleck monterades alldeles nedanför de befintliga, som var något korta. Plåtavtäckningarna i blinderingarna gjordes något längre så att vattnet släpper längre ut från fasaden. De utformades på samma sätt som de befintliga och monterades ovanpå dessa i rundeln. I de rektangulära blinderingarna monterades plåten strax nedanför. De nya tillverkades i färdiglackerad plåt i vit kulör. Ur antikvarisk synvinkel hade det varit önskvärt med en olackerad plåt som sedan målats vit. Vid framtida åtgärder bör de även målas vita även på undersidan. Tornfönstren efter åtgärder. Bilden nedan till höger visar hur det befintliga blecket förlängts med ny koppar för att vattnet ska släppa utanför fasaden. Den runda blinderingen har fått ett nytt bleck monterat ovanpå det befintliga. 15

16 Fönsterbågarna skrapades rena från löst sittande färg och målades därefter med linoljefärg i en svart kulör, Ottossons. Fönsterglasen ersattes med munblåst glas från sent 1800-tal till kanske tidigt 1900-tal, vitt. På grund av byggställningen var det svårt att fotografera vissa delar av tornet. Portar Porten i västra entrén tjärades med opigmenterad dalbränd tjära, Auson. I överljuset ersattes en ruta med gammalt munblåst glas från sent 1800-tal, kanske tidigt 1900-tal, vitt. Dekoren i portalen av sandsten sågs över. Kulan som skiktat sig försågs med en blyplåt för att förhindra att vatten kan tränga ner i sprickorna och orsaka frostsprängning. Dekoren strax nedanför kulan försågs med en kopparplåt. Detta för att skydda den då den börjat spjälka och redan tappat ett hörn. Västra porten med portalomfattning i sandsten. Efter åtgärder. Porten efter att den tjärats. Det solfjäderformade fönstret efter åtgärder. Kulan har fått en hätta av blyplåt. Nedanför monterades en falsad plåt för att skydda dekoren och sandstenen. De två portarna i söder tjärades. Plåtarna fästes tillbaka och ett nytt bleck monterades mellan dörrbladen på den dörr där det befintliga rostat sönder. Det nya blecket utformades lika det befintliga. 16

17 En av portarna i söder efter åtgärder. Den har tjärats med dalbränd tjära. Mellan de övre och nedre dörrbladen monterades ett nytt bleck då det gamla rostat sönder. Personaldelen Takfoten på personaldelen målades med alkydoljefärg i kulör lika befintligt, NCS S0502-Y. Takfoten var sedan tidigare målad med en alkydoljefärg. Det bedömdes inte nödvändigt att byta den panel som visade på tidigare fuktskador då virket ansågs fortfarande vara friskt. Fasaderna putsades som resten av kyrkan. Övrigt Fästena till åskledarna har förlängts samt justerats så att vattnet rinner bort från fasaden. Personaldelen efter åtgärder. Lösa fästen till stuprören har satts fast samt doserats så vattnet rinner bort från fasaden. Ny stos av koppar till taket på sakristian har tillverkats lika den befintliga. Detta då den befintliga var tillknycklad. Det satt tidigare ett järnrör inuti som var för tungt, de har nu ersatts till ett rör av plast. På norra sidan ersattes ca glasrutor i fönstren som gick sönder i samband med att ställningarna byggdes. De trasiga rutorna ersattes med munblåst glas från sent 1800-tal, kanske från tidigt 1900-tal, vitt. 17

18 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2013_22_1-70 Objekt: Fellingsbro kyrka Ort: Fellingsbro Gata/kvarter/fastighet: Stad: Socken: Fellingsbro socken Kommun: Lindesbergs kommun Län: T År: 2013 Motiv: Renovering av putsade ytor på Fellingsbro kyrka 1: Fönster i koret. 2-3: Port i väster, före åtgärder. 4: Port i söder, före åtgärder. 5: Rester av rödfärgad puts på norra fasaden av sakristian. 6: Arbetet med att renovera putsen på fasaderna pågår. 7: Före åtgärder, östra fasaden. 8: Efter åtgärder, västra fasaden/tornet. 9: Under arbetets gång, västra fasaden/tornet : Fönsterblecken av koppar har skarvats i för att få vattnet att släppa utanför fasaden. 12: Blindering i fasaden har fått ett bleck för att skydda fasaden. 13: En lucköppning har fått ett bleck för att skydda fasaden. 14: Blindering i fasaden har fått ett bleck för att skydda fasaden : Port på södra sidan har fått ett nytt plåtbleck : I vapenhuset finns rester av dekormålade väggar bakom befintligt ytskikt. 20: Efter åtgärder. 22: Kula i portalomfattningen, västra fasaden, har flera sprickor. Någon har äldre lagningar. 24: Fönsterrutor i några fönster har bytts. 25: Södra fasaden efter åtgärder : Fuktskador i vapenhuset. Bortfallet ytskikt visar på äldre ytskikt i form av dekormålade väggar. 29: Port i söder efter åtgärder : Efter åtgärder, östra fasaden och sakristian. 32: Efter åtgärder, norra fasaden. 33: Efter åtgärder, sakristian. 34: En ny stos på sakristietaket. 36: Fönster i tornet, före åtgärder : Port i tornet/västra fasaden 41-43: Port i söder före åtgärder. 44: Tidigare putsskikt syns, bland annat ljust gul : Under arbetets gång. 48: Före åtgärder, tornet. 49: Fönsterblecken har förlängts för att släppa utanför fasaden : Under arbetets gång 54-57: Skador i portalomfattningen i väster. 58: Fönster i långhuset. Vissa rutor har bytts ut : Port i väster/tornet efter åtgärder. 18

19 62: Delar av portalomfattningen har försetts med plåt för att skydda den. 63: Porten i söder efter åtgärder. 64: Delar av portalomfattningen har försetts med plåt för att skydda den. 65: Port i söder efter åtgärder. 66: Efter åtgärder. 67: Belysning monterad på tak har orsakat skador i undertaket : Efter åtgärder. Foto: 1-70: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr