Utvändig renovering av Vikers kyrka

Transkript

1 Utvändig renovering av Vikers kyrka Vikers socken, Nora kommun, Västmanland 2014 Charlott Torgén Rapport 2014:19 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. Texterna i denna rapport är skrivna av Charlott Torgén Bilderna i denna rapport är tagna av Charlott Torgén, om inget annat anges. 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRD... 7 ÅTGÄRDER FOTOPROTOKOLL

4 4

5 Inledning År 2009 beviljades Nora Bergslags församling tillstånd från Länsstyrelsen att genoföra en utvändig renovering av Vikers kyrka. För arbetena erhöll församlingen kyrkoantikvarisk ersättning från Västerås stift. Arbetena påbörjades i augusti 2014, pågick under hösten och slutfördes i november 2014 av firman Hansson Fasadputs AB. Arbetena har följts av antikvarisk medverkande från Örebro läns museum. Under arbetena har samtliga fasader och tornet tvättats, putslagats samt avfärgats. I samband med dessa arbeten har även fönster, portar och tornluckor målats. I samband med dessa arbeten har även några trasiga fönsterglas bytts ut. Även bisättningshuset renoverades exteriört. De putsade fasaderna rengjordes, lagades och avfärgades. Snickerier målades liksom fönsterbågen. Porten var i så dåligt skick att det nytillverkade två nya dörrblad. Vid slutbesiktningen 25 november 2014 var arbetena färdigställda. Arbetena var väl utförda och godkändes ur antikvarisk synvinkel. Administrativa uppgifter Diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Entreprenörer: Hansson Fasadputs AB, Risåns Måleri & Färgstation AB, RA Bygg AB Antikvarisk medverkande: Charlott Torgén, Örebro läns museum Utförandeperiod: augusti 2014 november 2014 Besiktningar: ; ; ; ; ; ; Slutbesiktning: Registrerade bilder: OLM_2014_34_1-105, Charlott Torgén Bild på framsidan: OLM_2014_34_79 5

6 Översiktlig beskrivning Vikers kyrka ligger nära sjön Vikern i en bygd som ända sedan medeltiden och fram till talets slut präglats av järnhantering med gruvor i Dalkarsbergs gruvfält, Vikersfältet samt Mogruvan. Gruvan i Dalkarsberg lades ner så sent som Här fanns också en omfattande hyttverksamhet ibland annat Skrekarhyttan, Gamla och Nya Viker och i Älvhyttan. Invånarantalet i trakten var relativt omfattande och så pass stort att man beslutade bilda ett eget kappellag inom Nora bergsförsamling och man tog namn efter den närbelägna sjön Vikern. Kapellaget bildades Strax därefter påbörjades uppförandet av den nya kyrkan på ett flackt och öppet område i den annars skogsrika bygden. Kyrkan ritades av P. Andersson, Örebro, som sedan även ritade den nya kyrkan i Nora. Strax intill kyrkan finns Skrekarhyttans f.d. skola från 1800-talets mitt, som nu är församlingshem, en f.d. lärarbostad samt en f.d. sockenstuga, uppförd En bit väster om kyrkan uppfördes en prästgård Kyrkomiljön i Viker samt de herrgårdsliknande bergsmannsgårdarna i Skrekarhyttan utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan uppfördes av slaggsten med vitputsade fasader i nygotisk stil. Den består av långhus med tvärskepp och har en femsidig korabsid i öster samt torn i väster. Tornet är täckt av plåt medan övriga tak är täckta med skiffer. De spetsbågiga fönstren är kopplade. Fasaderna har spetsbågiga blinderingar. Utvändigt har renoveringar skett vid ett flertal tillfällen, bland annat , , 1921, 1930, 1950 och På kyrkogården finns även ett bårhus uppfört i samma stil som kyrkan och troligtvis vid ungefär samma tid som kyrkan. Vikers kyrka som enligt fotografiet även kallats Skrekarhytte kyrka. På bilden syns även bårhuset. Bilden är troligtvis från slutet av 1800-talet. Observera hur liten kyrkogården är jämfört med i dag. Bild: Fotograf okänd, Fotocentralen, Nora. 6

7 Före åtgärd Puts Fasaderna renoverades senast De var i förhållandevis gott skick. Det fanns en del sprickor på södra fasaden, lite putsbortfall samt flagande färg. Vikers kyrka före åtgärder. De största skadorna i putsen fanns på södra sidan och tornet som hade omfattande sprickor i putsen. 7

8 Profileringen i fasaden vid portarna var sedan tidigare förstärkta med plåtvinklar under putsen för att ge skarpa vinklar. Detta hade dock orsakat att putsen sprack kring dessa och att putsen släppte. Vid entréerna har profileringarna i fasaden förstärkt med plåtvinklar för att vinkeln inte skulle skadas. Putsen släppte dock till viss del från plåten och sprickor bildades kring den. Längst ner mot stensockeln har man vid tidigare arbeten gjort en putshylla av starkt bruk. Portar Huvudentrén i öster består av en port med två dörrblad av trä med spegelfyllningar och goticerande dekor. I norra samt södra tvärskeppen finns ytterligare två entréer vars portar är lika. De består av vardera två dörrblad av trä med spegelfyllningar. Dessa är enklare utformade samt lägre än porten i väster. Ovanför portarna sitter höga fönster. Mellan port och fönster sitter en profilerad trälist. Portarna var målade i grått. Den västra skiljde sig åt i nyans från dem i norr och söder som målades om i samarbete med andra arbeten som gjordes Entrén i väster med port och spetsbågigt fönster. Porten var målad i en blekt blågrå kulör i två nyanser. Entrén åt söder med port målad i en grå kulör. 8

9 Fönster Fönstren är smala, höga samt spetsbågiga. Bågarna som är av trä har delats in med spröjs av trä. De var målade i en blekt färg som kan ha varit brun vid målningstillfället. Fönstren var anfrätta och färgen flagade bitvis kraftigt. Några av fönstren hade spräckta rutor. På sakristians fönster fanns lagningar av silikon. Bilderna ovan till vänster och höger visar långhusets fönster som var mycket anfrätta längst ner på bågarna. Även färgen var kraftigt blekt. Bilden till vänster visar sakristians fönster som var i bättre skick men där färgen på bågarna var kraftigt blekt. 9

10 Tornet Ljudluckorna i tornet består av liggande slät panel spikad på förvandring, på stående brädor. Den yttre liggande panelen var på vissa delar rötskadad. Panelen var målad i en brun kulör. Tornluckorna med panel och målade i en blekt brun kulör. Plåtavtäckningarna ovanför porten i väster var något smala vilket gjorde att fasaden nedanför färgades av kopparplåten. Ovanför entrén i väster hänger en lampa av smide. Den var målad mycket ljust gråblå. Färgen flagade och järnet rostade. Parti ovanför västra entrén med skador i putsen och rinningar på fasaden efter kopparplåten. På bilden syns även lampan som hänger ovanför entrén. 10

11 Bisättningshuset Byggnaden är en mindre vitputsad byggnad med tak täckt av skiffer. På södra kortsidan finns en port och ovanför denna ett småspröjsat spetsbågigt fönster vars båge och spröjs är av trä. På södra gaveln under taket löper en goticerande list av trä. Putsen på bisättningshuset hade en del saltutfällningar närmast marken. Det fanns även en del putsbortfall och flagande färg. På ett par ställen hade järn i slaggen rostat och orsakat skador i putsen. Porten till byggnaden var i mycket dåligt skick. Den var senare tillkommen och totalt genomrutten. Den hade en träram med fyllningar av masonitskivor och fyllning/isolering av frigolit. Fönstret var kraftigt anfrätt och färgen på bågen flagade kraftigt. Såväl port som fönster och listverk var målade i en blekt blå kulör. Bisättningshuset. På bilden till höger fönstret samt den senare tillkomna dörren. 11

12 Åtgärder Puts Fasaderna tvättades rena med högtryckstvätt. Samtliga fasader knackades rent från löst sittande puts. Åtgärderna var mest omfattande på södra sidan då det var mer bom än vad man räknat med på södra sidan samt på tornet. Skadorna kunde bero på att det var lite för magert bruk och för fin sand, enligt entreprenören. Putsen satt bra vid nätet men bom bakom. Det gamla nätet avlägsnades då det ej var galvat samt att putsen hände i den. Den gamla putsen var även tjockt påslagen. Arbetet med att knacka ner lös puts pågår. Det var mer bom än vad man räknat med. På södra sidan fanns hårfina sprickor mellan fönstren. Enligt entreprenören var det bäst att låta dem vara, i annat fall var det risk att de blev större eller fler. Vid dessa arbeten nätades en del av södra fasaden med nytt nät. Detta skedde även på delar av tornets södra fasad. Plåtvinklarna som satt på de profilerade partierna vid entréerna plockades bort då de orsakade en del skador i putsen och då de ger ett något för perfekt intryck. Det tidigare armeringsnätet var ej galvat och plockades bort. Här syns även murverket som består av slaggsten och skärvor. 12

13 Putsen lagades i med hydraulisk kalkgrund, Serpo 109 och därefter med hydrauliskt kalkbruk, Serpo 148 och sist ett finbruk Serpo 152. Arbetet med att åtgärda fasaderna pågår. På de två översta bilderna har södra sidan nätats med nytt nät. På korabsiden var det endast några partier av putsen närmare sockeln som behövde åtgärdas. 13

14 Arbetet med att laga och putsa kyrkans fasader pågår. På norra sidan var det endast några mindre lagningar av putsen som behövdes. 14

15 Fasaderna var redan målade med Serpo 246, kalkfärg våt, och samma färg valdes denna gång för att den ska fästa väl. Diskussioner kring kulör fördes och så även med Länsstyrelsen. En något ljusare kulör valdes än den befintliga. Kulör PO-16221, samma kulör som på Nora kyrka. Arbetet är färdigt. På bilden nederst till höger syns del av södra fasaden. Fasaden var något flammig då den utsatts för slagregn. 15

16 Portar Kulören på portarna skiljde sig åt då de målats vid olika tillfällen. Portarna åt norr och söder hade vid åtgärder 2011 vänts för att bli utåtgående på grund av utrymningsskäl. Den tidigare utsidan var nu insida och ej lämplig att skrapa då den var relativt nyåtgärdad. Skrapning genomfördes därför på den profilerade listen ovanför porten på norra sidan som är mest skyddad. En järnoxidröd kulör påträffades. Ett mycket tunnt, nästan laserande färglager. Den återfanns även på en fönsterbåge. Vid åtgärderna 2011 hade den röda kulören påträffats på fönsterbågarna invändigt. Se antikvarisk rapport Vikers kyrka Invändig restaurering 2011 av Estrid Esbjönson, Antikvarisk konsult. På listen ovanför porten på norra sidan återfanns en mycket tunt målad färg i en järnoxidröd kulör. Det beslutades att måla portar och fönster i en järnoxid kulör NCS S5040-Y70R. Nu målades portar och fönster täckande till skillnad från den ursprungliga som troligtvis varit mer laserande. Det hade ej varit möjligt att måla dem laserande nu, då de bär spår av att ha varit målade vid ett flertal tillfällen. Portarna skrapades rent från löst sittande färg innan de grundades och ströks två gånger med linoljefärg i den järnoxidröda kulören. Portarna har målats i den nya kulören. Endast en kulör valdes. Porten i väster var tidigare målad i två. Endast en återfanns då skrapning genomfördes på porten. På äldre bilder där södra porten syns, ser den ut att vara målad i endast en kulör. 16

17 Fönster Fönstren skrapades rena från löst sittande färg. Lagningar av silikon togs bort. Några glas var spräckta och ersattes med nytt glas lika de befintliga. Rutor som hade små sprickor åtgärdades ej. Bågarna kittades med linoljekitt efter behov. Vid ett besiktningstillfälle upptäcktes att fåglarna varit och ätit av kittet på flera av bågarna. De kittades om och målades, problemet uppstod ej igen. Bågarna grundades och ströks två gånger med linoljefärg i samma järnoxidröda kulör som portarna. Längst upp i fönstren var glasen kapade så att en öppning bildades. Detta var gjort i samtliga fönster på långhuset och korsarmarna. I handlingarna som tagits fram 2009, i samband med ansökan för bland annat dessa arbeten, så förordades att luftningshål skulle tas upp i de utvändiga fönsterbågarna. Diskussioner fördes kring detta. Anledningen till att man ville ta upp lufthål var för att hindra kondens mellan ytter och innerbåge. Församlingen hade dock inte upplevt några kondensproblem tidigare. Under arbetets gång upptäcktes att fönstren har en luftning genom att den översta glasrutan i bågen är skuren så att spetsen saknas och ett litet hål därmed skapas. Luftningshål togs därför ej upp. I sakristian hyvlades ett par millimeter av nederkanten på ytterbågen av för att få bättre luftgenomströmning. Fönster på långhus samt sakristia efter åtgärder. 17

18 Tornet På ljudluckorna åt norr och söder fanns ingen panel som behövde åtgärdas. Åt söder och väster byttes en del panel som var rötskadad. Den tillverkades lika den befintliga och spikades fast med handsmidd spik, lika befintligt utförande. Ljudluckorna grundades och ströks två gånger med linoljefärg i samma kulör som fönsterbågar och portar. Tornluckorna har skraptas rena från löst sittande färg. Tornluckan till vänster har målats i den nya järnoxidröda kulören. Luckan till höger väntar på en ny panelbit. Tornlucka efter åtgärder. Några av bitarna mitt på luckan har ersatts med nya, lika befintliga. 18

19 Plåtavtäckningarna ovanför porten i väster som var något smala och orsakade rinningar på fasaden åtgärdades genom att de breddades bitvis på lämpliga ställen. Små öron av kopparplåt fogades till den befintliga plåtavtäckningen, för att förhindra rinningar på fasaden. Lampstaget ovanför entrén borstades rent och målades med svart linoljefärg. Bisättningshuset Putsen på bisättningshusets fasader tvättades rena med högtryckstvätt och lös puts knackades bort. Järntjuvarna i slaggen knackades bort för att förhindra vidare skador i såväl murverk som puts. Putsen lagades sedan i med hydraulisk kalkgrund, Serpo 109 och därefter med hydrauliskt kalkbruk, Serpo 148 och sist ett finbruk Serpo 152, lika kyrkan. Putsen släpptes något ovanför marken för att minska kapillärvandringen av fukt från marken och minska saltutfällningarna. Fasaderna målades därefter med samma färg och samma kulör som kyrkan. Järntjuvarna i slaggen har tagits bort. Funderingar på kulör på port, fönster och listverk fanns. Eftersom porten var senare tillkommen skrapades det på listverket under taket samt på fönsterbåge. Här återfanns en järnoxidgul kulör. Efter diskussioner beslutades att fönster port och listverk på bisättningshuset skulle målas i den järnoxidgula kulören, NCS S4050-Y20R. Under den ljusblå kulören återfanns en järnoxidgul. 19

20 Fönster och listverk skrapades rent, grundades och ströks två gånger med linoljefärg i den järnoxidgula kulören. Grundfärgen var linoljefärg men i en annan gul kulör. Grundmålning av vindskivor och listverk. Porten som var i så dåligt skick bedömdes som inte värd att laga/åtgärda, då den även var senare tillkommen. Karmen var ej ursprunglig men i gott skick och återanvändes. På äldre bilder såg det ut som att bisättningshuset endast haft bräddörrar. Nya bräddörrar tillvekades av stående hyvlad panel som även de målades med linoljefärg i den järnoxidgula kulören. Nya bandgångjärn tillverkades av äldre järn. Ny stängningsanordning av smitt järn tillverkades också. Bisättningshuset är färdigt. På bilden ovan syns insidan av den nya dörren. En ram gjordes för att ge den mer stabilitet. 20

21 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2014_34_1-105 Objekt: Vikers kyrka Ort: Viker Gata/kvarter/fastighet: Stad: Socken: Vikers socken Kommun: Nora kommun Län: T År: 2014 Motiv: Utvändig renovering av Vikers kyrka 1-2: Port och fönster till bisättningshuset, före åtgärder. 3-6: Bisättningshuset före åtgärder. 7-10: Vikers kyrka, före åtgärder. 11: Skador i putsen på tornet samt rinningar som orsakats av att plåtavtäckningen bitvis är för smal. 12. Vid entréerna satt plåtprofiler för att ge skarpa vinklar, före åtgärder : Vikers kyrka före åtgärder : Sakristian med fönster före åtgärder. 24: Skador på tornets fasad, före åtgärder : Norra fasaderna av kyrkan och tornet, före åtgärder : Vikers kyrka, före åtgärder. 32: Vid entréerna satt plåtprofiler för att ge skarpa vinklar, före åtgärder : Skaristians fönster, före åtgärder. 35: Rinningar på putsen. 36: Lampan ovanför västra entrén, före åtgärder : Arbetet med att knacka ner lös puts pågår. 44: Äldre färglager på tornluckorna. 45: Äldre färglager på portar. 46: Äldre färglager på bisättningshusets listverk och fönster : Arbetet med att åtgärda fasaderna pågår : Järntjuvar i slaggen i bisättningshusets murverk har orsakat skador i putsen, som här åtgärdas. 56: Arbetet pågår. 57: Längst upp i fönstren på långhuset är glaset avskuret så att det bildas öppningar för luftning av fönstren. 58: Arbetet pågår. 59: Grundmålning av bisättningshusets detaljer av trä : Putsen på kyrkan åtgärdas. 62: Grundmålning av bisättningshusets detaljer av trä : Tornets fasader är färdiga. 66: Tornluckorna åtgärdas : Arbetet pågår : Arbetet är färdigställt : Bisättningshuset efter åtgärder : Tornluckorna efter åtgärder : Bisättningshuset efter åtgärder. 21

22 105: Västra entrén efter åtgärder. Foto: 1-105: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr