STYBBERSMARKS SKVALTKVARN

Transkript

1 1 STYBBERSMARKS SKVALTKVARN Arnäs hembygdsförening restaurerar rötskadat timmer och golv Hjälta 2:8, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2011:19 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Hus med historia / projektbeskrivning Objekt / dnr. Fastighet Länsstyrelsens tillståndsärende Ägare /Hembygdsförening Objektbeskrivning 4 Beskrivning / Historik 4 Åtgärder och genomförande 11 Kvarnhuset 11 Före restaurering 12 Genomförda åtgärder 18 Kvarnbastun 26 Före restaurering 26 Genomförda åtgärder 28 Informationsinsats 32 Resultat / Att tänka på 33 Källor 33 BILAGOR 1. Affisch Öppet hus.

3 3 Inledning Projektbeskrivning Hembygdsföreningen ska byta och laga skadat timmer och delar av golv i kvarnhus samt byta och laga stockvarv på bastu. Restaureringen ingår i projektet Hus med Historia. Projektet ska enligt Länsstyrelsens beslut genomföras i samverkan med samarbetskommittén för Ångermanlands och Medelpads Hembygdsförbund och Murberget Länsmuseet Västernorrland. Hembygdsförening ska som egeninsats göra egna arbeten samt anlita professionella hantverkare för genomförande av åtgärderna, som ska ske under antikvarisk medverkan av Länsmuseet. Objekt / dnr. Stybbersmarks kvarn. Dnr. 2011/147. Fastighet Hjälta 2:8, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Ägare /Hembygdsförening Arnäs Hembygdsförening.

4 4 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Skvaltkvarnen Kvarnhuset. Kvarnbyggnaden är uppförd av liggande timmer och åstak med stickspån. Huset har ingång centralt på västra långväggen med brygga upp till enkeldörren. Timret bär spår av rödfärg och har raka knuthak och sågade knutskallar. Kvarnen ligger på ursprunglig plats. Enligt hembygdsföreningens handlingar rustades den upp 1887 eller 1897 med nya kvarnstenar övertog Arnäs Hembygdsförening kvarnen, som etappvis har rustats upp. Under talet fick kvarnhuset nytt sticktak, rötskadat timmer byttes ut, östra väggen blev brädslagen och kvarnkallen rekonstruerades. Vattenrännan rekonstruerades Kvarnen var i drift under 1800-talet fram till 1930-talet.

5 5 Den ägdes ursprungligen av byns fem bönder, som fick mala på var sin bestämda dag från klockan på morgonen. Lördagsdygnet turades man om var femte vecka. När hemman tillkom användes lördagsdygnet för detta och när hemman delades gällde åter den gamla kvarndygnsindelningen. Invändigt finns fyra rum. I kvarnhusets första rum finns mjölkvarnen. En kvarntratt av trä hänger ner från taket. De skalade korngrynen hälls i kvarntratten för att malas i de underliggande kvarnstenarna som vilar på ett upphöjt golv. Kvarnkallen med skovelhjul, som drivs av åns strömmande vatten under kvarnhuset, sitter på en axel som går upp genom den undre kvarnstenen (liggaren). Axeln av trä med en stomme av stål är fäst vid den övre kvarnstenen (löparen), som drivs runt när vattnet sätter igång skovelhjulet därnere. Förr utgjordes kvarnkallen av en trädstam. En skakpinne fäst vid kvarntratten, som går ner och stöder på övre kvarnhjulet, får grynen att rinna ner från trattens mynning genom det övre kvarnhjulets mitt. Skakpinnen är ställbar med urtag på jämna mellanrum i en ribba fastsatt vid tratten, där skakpinnen kan haka fast för att reglera lägre eller högre skakkraft. Stybbersmarkskvarnen har två kallar av metall, den ena saknar idag skovlarna. En gammal kall av trä som tillhör kvarnen förvaras av hembygdsföreningen Mjölkvarnen.

6 Kvarnstenar på golvet/ laven. Åsar av fyrskäringar Sentida kvarnkall.

7 I ett inre rum finns grynkvarnen, som skaver av skalet på korngrynen. Kvarnen av järn har en omslutande träring. Inuti finns en kvarnsten. De skalade grynen behandlades vidare i vidare skrädverket, som står i samma rum. Skrädverket tillverkat av trä och järn rensade bort skräpet från korngrynen. Därefter kunde grynen malas i mjölkvarnen Grynkvarnen.

8 Skrädverket. Kvarnbastun Kvarnbastun är en bredvidliggande liggtimrad och enrummig byggnad med gavelingång av tre bräder mot söder. Timret är skrätt med rektagulära knutskallar och raka knuthak, timret är drevat med husmossa. Åstak med en kroppås och vardera en sidås täckt av stickspån. Grunden utgörs av natursten. Ut- och invändigt finns ett flertal inskriptioner i timret, skurna eller skrivna med blyerts, krita eller kol. Eldstaden invändigt är murad av mer eller mindre bränt tegel och spishällen utgörs av tegel i en kista med plankväggar. Den som hade sin kvarndag kunde övernatta i den intilliggande timrade kvarnbastun, som också kunde användas till att torka säd. Kvarnen måste vaktas och fick inte gå för snabbt. Då kunde den börja brinna. Som sängplats fanns en lave med granris och fäll närmast eldplatsen. Senare har man använt huset vid midsommarfester på talet, då man kokade kaffe vid eldstaden i bastuns nordöstra hörn.

9 Kvarnbastun Eldstad i nordöstra hörnet.

10 Inskriptioner på västra väggen. Drev av husmossa Inskuret årtal 1895 väster om dörrkarmen. Drev av husmossa.

11 Lucka på östra väggen mot bäcken. Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / Planerade åtgärder Länsstyrelsens bidrag vad gäller byggnader gäller byte och lagning av skadat timmer och delar av golv i kvarnhus. Byte och lagning av stockvarv på bastu. Utvändigt kunde man vid en första besiktning konstatera mera omfattande skador på kvarnhusets knutkedjor vid östra gavelväggen, nordöstra knuten var nedbruten och hade sjunkit ihop, syll och nedersta varven hade rötskador där vattenrännan gick in under grunden. Södra änden av byggnaden var relativt oskadd. Kraftiga tvärgående bärlinor hade omfattande rötskador. Invändigt fanns stora rötskador i laven / golvet under kvarnstenarna i båda rum, dvs. i första rummet med mjölkvarnen och det andra med grynkvarnen.

12 12 Kvarnhuset Före restaurering Vattenrännans ingång under kvarnhusets gavelvägg Vattenrännans ingång under kvarnhusets gavelvägg.

13 Kvarnhusets nordöstra knut, syllen och andra timmervarvet har rötskador så att kvarngolvets ås har sjunkit En ås under laven/kvarnstensgolvet ur läge pga rötskador i underliggande åsar. Gamla stockskarvar, östra väggen mot ån.

14 Nordöstra knuten. Befintliga knuthaken och knutskallar sågade. Tättvuxet virke Bottenstockar vid kvarnhusets ingång mot väster och SV knut.

15 Kvarnens södra gavelvägg och SV knut. Ordföranden Seth Häggqvist Kvarnhusets baksida mot öster efter demonterad brädvägg. Tidigare utförda lagningar har färsk träyta..

16 16 Golvet under mjölkvarnens kvarnstenar. Golvet under grynkvarnens kvarnstenar.

17 Omfattande rötskador i brädgolv under kvarnstenarna. T h i underbyggnaden syns kvarnkallens övre del (axeln) Rötskador på timmervägg där en ventiationstrumma till grynkvarnen har suttit dikt an timret.

18 18 Genomförda åtgärder Över huvud taget hade marken lagt på sig över kvarnhusets östra, norra och västra syllstockar med stora rötskador som följd. Två kraftiga tvärgående bärlinor under huset hade kraftiga rötskador. Dessa byttes med friskt virke lika befinligt. Arbetet påbörjades den första veckan i juni, då föreningen flyttade de tunga kvarnstenarna från sitt rötskadade underlag. Brädväggen mot ån demonterades för att komma åt golvet/laven under kvarnstenarna. Därefter hade man hjälp av en timmerman som utförde timringsarbetena. På ingången på långsidan mot väster har syllen ersatts med tre syllstockar utan hak eller låsning. Timmermannen har lagt timret på samma sätt som det låg tidigare. En syllstock har lagts halvt i halvt på ena sidan en utstickande bärlina och den andra biten halvt i halvt på andra sidan bärlinan. Tredje syllstocken som är lägre går mellan södra gaveln och slutar på en grundsten under ingången. En halv stock byttes på tredje varvet. På norra gavelväggen mot vattenrännan har den rötskadade syllen bytts mot en frisk syllstock. På andra och tredje varvet har iskarvningar gjorts av ca halva stockarna. När brädväggen på östra långväggen hade demonterats såg man spåren efter tidigare upprustningar med dåligt iskarvat timmer utan fog, som mest hade funktionen att fylla igen väggen. Dessa gamla lagningar hade behållit sin färska träyta, eftersom de suttit bakom brädväggen, som således sannolikt slogs på vid förra restaureringen. På denna vägg iskarvades en drygt 2 meter rötskadad sylldel närmast vattenrännan och ca 1 meter rötskadad stock på andra varvet ovanför med friskt virke. Timmermannen har använt samma skarvningsmetoder som på befintlig timmervägg, dvs. raka skarvar och virket är fogat halvt i halvt. Han har använt sågat timmer och knuthaken är sågade likt befintligt timmer och bilyxa för vissa inpassningar i befintligt virke. Vad gäller utbyte av virke i syllramen är det tyvärr så att hållfastheten minskar när man inte använder en hel syllstock eller sylldel med låsning. Eftersom det är störst påfrestning på syllen brukar man där göra en hak- eller blixtskarv, om man inte får tag i en lång syllstock men antikvarien kände ej till detta förrän det var utfört. Timmermannen har ändå bedömt att arbetet ska hålla. Invändigt bestod golvet / laven under kvarnarna av gamla dymlade bräder som vilade på åsar av fyrskuret timmer. Brädgolvet under kvarnarna (laven) i båda rum var helt igenom rötskadat och kunde ej återanvändas. Även åsarna hade omfattande rötskador. Först lyftes kvarnstenarna bort kvarnstenen. Panelen på östra väggen mot ån demonterades för att kunna ta bort det rötskadade golvbräderna. Av åsarna i första rummet under mjölkvarnen kunde man endast behålla tre närmast västra väggen. Under grynkvarnen byttes samtliga utom delar av en ås nära östra väggen mot friska fyrskäringar av fura, som iskarvades.

19 Den främsta tryckimpregnerade bjälken under bron ingår ej i timringen. Den är nu borttagen Iskarvat virke vid ingången. Delad syll på olika höjd.

20 Iskarvat virke vid ingången,västra långsidan, med skarvar halvt i halvt mot insidan.tryckimpregnerad bjälke som sticker fram är borttagen Östra väggen mot ån efter borttagen brädvägg. Det mesta är gamla lagningar med färsk träyta. Närmast syns ändträet på ny tvärgående bärlina (den mittersta) och 2 nya sylldelar på olika höjd.

21 Östra väggen. Ny tvärgående bärlina (den mittersta) med de 2 nya sylldelarna (ovanför gamla lagningar) NO hörnet av östra väggen mot ån (baksidan). Ändträet på ny tvärgående bärlina, ny sylldel och ca 1 meter nytt virke på varv 2. På knutkedjan ser man att även befintliga knuthak är sågade.

22 Östra väggen och NO knuten med nytt virke Kvarnhusets norra gavelvägg mot vattenrännan med nytt iskarvat virke.

23 23 Timmermannen har sågat tjocka golvbräder i fallande bredder mellan ca cm och topp och rotsidor likt det gamla bräderna. Hembygdsföreningen skar dymlingarna till golvet. Hål för kvarnlöparen som ska gå genom undre kvarnstenen gjordes på samma läge som tidigare i det första rummet (mjökvarnen) men eftersom golvträet sönderfallit och saknades i det andra rummet fick man rikta lodrätt ner där kallen och löparen fanns. Rötskador på timmerväggen där en ventilationstrumma till grynkvarnen har suttit dikt an timret i det inre rummet har renskurits. Under sista veckan i oktober iskarvades en stock, där skadorna var djupast. Trumman ska sedan placeras på samma plats som tidigare. Slutligen gjordes även brädslagning av östra timmerväggens som vetter mot ån med stående bräder som tidigare. Den innebar återmontering av brädpanelen, där ca 40 % återanvändes med 60 % komplettering av andra gamla bräder i liknande dimensioner i friskt virke och varierande bredder. Vissa i sistnämnda grupp bar spår av rödfärg men detta accepterades, eftersom bräderna fungerar som offerbräder, de smälter in med befintliga ytor och är mindre störande än nytillverkade bräder. Även kvarnhusets timmerväggar har rödfärgat timmer här och där. I den utsatta miljön får träytor snabbt gråröta Laven (golvet) där kvarnstenarna har legat. Endast 3 friska bärlinor kvar.

24 Laven (golvet) under tillfälligt bortflyttad grynkvarn. 2 friska delar av en bärlina kvar Nya åsar och bräder för lavens golv (mellanväggen demonterad).

25 Nya golvet under mjölkvarnen Iskarvad del av stock i vägg bakom ventilationstrumma.

26 26 Kvarnbastun Före restaurering Marklagret har växt kring grunden med rötskador på syllstockar Man har tidigare försökt åtgärda med dränering kring grunden. Stödet under SV knuten fungerar ej då södra syllstocken som är skarvad halvt i halvt är helt nedbruten vid knuten. Det översta marklagret kring grunden kan skyfflas bort för att undvika framtida skador. Spåntaket med trelagstäckning är nedbrutet av rötskador, skräp och mossa. Hela syllramen hade så stora rötskador att den utbyttes mot friskt virke i samma dimensioner. Även det rötskadade andra varvet på baksidan mot norr byttes ut Skador på norra syllstocken och knutarna.

27 Rötskador på NO knuten Rötskador på NV knuten (baksidan huset).

28 Rötskador på framsidans syll och knut i sydväst.. Genomförda åtgärder Byggnadens hela syllram ersattes med friskt timmer runtom. På gavelväggen mot söder (ingångssidan) ersattes även det halva andra varvet. Förutom rötskador fanns insektsangrepp. På gavelväggen mot norr hade hela andra varvet så omfattande rötskador att det måste bytas. Det ersatta timret är sågat med sågade knuthak. Det har samma dimensioner och knutning som befintligt timmer Den södra ihopskarvade syllstocken under tröskeln har ersatts med en hel ny syll.

29 Bastuns norra syll och andra varv med nytt virke Långsidan mot väster med ny syllstock.

30 Långsidan mot öster. Nytt virke i syll och baksidans gavelvägg Sydvästra knuten på bastuns framsida.

31 Rötskadat virke från bastun Rötskadat och insektsangripet virke från bastun.

32 32 Informationsinsats Ordföranden i Arnäs hembygdsförening Seth Häggqvist, berättar om hur kvarnen användes. Den 26 augusti ordnade Arnäs hembygdsförening Öppet Hus vid kvarnen i samarbete med antikvarien. Drygt ett trettiotal besökare hade sökt sig fram till kvarnstället vid Kvarnån för att träffas och se på restaureringsarbetet. Nya spåntak på kvarnhus och bastu har föreningen lagt i egen regi. Restaureringsarbetet visades av hembygdsföreningens ordförande och byggnadsantikvarien. Timmermannen som utfört timringen tillfrågades om medverkan men avstod. Länsstyrelsens bidrag gäller även informationsskyltar. Länsmuseet har utarbetat preliminära skyltar med karta och vägledning för bilburna och promenader till kvarnen, som sattes upp inför Öppet-husdagen. Karin Persson, Örnsköldsviks museum, som även deltog i Öppet husdagen, hade tidigare genom hembygdsföreningen kopplats in och utlovat skyltning för området och kommer att vidare utarbeta befintligt material. Texter om Hus med historias projekt har lagts ut fortlöpande på Länsmuseets hemsida. Antikvarien har utarbetat textunderlag och foton för skyltning och affischering. För lay-out och presskontakter svarar Länsmuseets informationsavdelning. Projektet presenteras i Hembygden 2011/3.

33 33 Resultat / Att tänka på Eftersom Hus med Historia också är ett informationsprojekt, är det av största vikt att de hantverkare som anlitas också är intresserade av pedagogiskt arbete och att förmedla kunskap till allmänheten. Det är inte bara fråga om att ett arbete ska utföras. Hembygdsföreningen och dess ordförande har gjort en beundransvärd insats och arbetat i stort sett oavbrutet från juni månad med kvarnhus och bastu, trots många svårigheter. Kvarnstenar på över ett ton skulle lyftas ut innan timringsarbetet började, dymlingar till golv skäras mm. Kvarnen står delvis i ån, som pga av det myckna regnandet har varit översvämmad. Det hade varit bra om flera frivilliga hade kunnat hjälpa till, dels för att underlätta arbetet, dels hade man som ringar på vattnet fått en större spridning på kunskaperna om traditionella material och metoder. Källor Hembygdsföreningens arkiv: Historik om kvarnbastun av hemmansägaren Severin Sehlin från talet. Pettersson, Birgitta: Vattenkvarnar, vattensågar, kraftstationer. Örnsköldsviks museums småskriftserie, Pettersson, Lena: Program för kulturminnesvård för Örnsköldsviks kommun, 1986.