Upprustning av rundloge på fastigheten Viätt 1:1

Transkript

1 Upprustning av rundloge på fastigheten Viätt 1:1 STYRNÄS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2002:11 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 BESKRIVNING OCH HISTORIK 5 PLANERADE ÅTGÄRDER 8 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 9 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 10 KÄLLOR OCH ARKIV 11 BILAGOR 1. Planritning, kopia ur Åtgärdsförslag och kostnadsberäkning, Fotobilaga

3 3 INLEDNING Under september månad år 2002 gjordes en restaurering av rundlogen på fastigheten Viätt 1:1, Styrnäs socken, Kramfors kommun. Restaureringen har utförts av Lars Nordin, Bygg & Konsult i enlighet med arbetsbeskrivning upprättad av Lars Nordin. Beställaren är Leif och Kristina Melin, Viätt 103, Nyland. Länsstyrelsens beslut dnr har givit tillstånd till åtgärden i enlighet med åtgärdsförslag av Lars Nordin, Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten bibringar restaureringen nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden om insatser under restaureringens gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen ska öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som rundlogen i Viätt besitter, samt underlätta bibehållandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet har Bodil Mascher deltagit som antikvarisk kontrollant och sammanställt rapporten. Foton: Bodil Mascher där ej annat anges. Ärendets dnr. 2002/00410.

4 4 SAMMANFATTNING Under september månad år 2002 restaurerades en privatägd rundloge (byggnadsminne) på fastigheten Viätt 1:1, Styrnäs socken, Kramfors kommun av Lars Nordin, Bygg & Konsult för medel från länsstyrelsen. Resultatet har varit gott. Ny trähängränna, urgröpt från Färila, har monterats på framsidan och nya träkonsoler har tillverkats efter en konsol i samma utförande som hänger på bagarstugan på samma gård. På vägg 3-4 har slagits 2 följare på vardera vägg av handbilade 6 6 fyrskäringar och väggarna har rätats upp. De snedhängande luckorna på södra väggen sitter nu rakt igen. Logens syllram har frilagts och nedre, södra delen har lagts på grundstenar som upphittats och återanvänts. Syllstocken på vägg 3 grävdes fram och kunde återanvändas, endast cirka 1,20 cm av änden mot vägen iskarvades med blixtskarv och knutning likt originalet. En knutskalle är ilagad vid knut 3-4. Mest har byggnadens nedre södra del lyfts upp (cirka 35 cm). Knut 3 4 har lagts på en grundsten ovanpå en betongsula av storlek 1,20 m2 och 17 cm styrofoam. Södra syllen behövde en extra grundsten på mitten. Stödjande betongplintar togs bort där Några antikvariska synpunkter har framförts. Dörren som monterades på vid restaureringen 1995 har behållits i stället för nytillverkas, eftersom nuvarande dörr är tillverkad av samma panelvirke som finns på en annan dörr på samma gård och har samma utförande som panelen på den ursprungliga vänstra dörren. På antikvariens föreslag har man återanvänt ursprunglig vankantad sockelpanel på förvandring i stället för att ersätta med nysågad panel enligt programmet. Motivet är att den gamla besitter stor patina och man vinner i autenticitet. Den gamla panelen räckte för att täcka synliga sidor mot vägen. Avtäckningen av bjälklagsåsarnas utstickande knutskallar nytillverkades av korta lutande brädor i stället för näver eller spån, vilket godkändes, eftersom avtäckningen hade en traditionell utformning som redan fanns på byggnadens väggar.

5 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK Miljö Bebyggelsen i Viätt har flera ålderdomliga inslag men rundlogen på fastigheten Viätt 1:1 är den enda kvarvarande av byns 4 rundlogar. Ett fotografi från talet visar rundlogarnas toppiga tak sticka upp bland bebyggelsen. På samma fastighet finns även ett uthus med vitterkors, vilket f ö även förekommer på en torpstuga på Viätt 1:8.

6 6 Rundlogen i Viätt Trösklogar har genom tiderna haft olika utformning beroende på hur de användes. I de äldsta trösklogarna användes slaga vid tröskningen. När man började använda hästdragna tröskvagnar byggdes långlogar. Den hästdragna tröskvagnen uppfanns av lektor Magnus Stridsberg i Härnösand (f i Boteå). Under talet blev de sex- eller åttkantigt timrade logarna vanliga. Där kunde hästen utan uppehåll dra en konisk tröskbult runt, vilket var en utveckling från tröskning i långloge. Rundlogarna var även vanliga i Västerbotten. En fyrsidig, rymlig och något rektangulär tröskloge användes också för koniska tröskbultar i Ångermanland och Medelpad. Den sexsidiga timrade logen är uppförd i två våningar med toppigt spånklätt tak krönt av en vindflöjel med det troliga nybyggnadsåret På två sidor finns en tillbyggnad i resvirke klädd med stående vankantade bräder, som invändigt inrymmer två rum med plats för halm, höfrö, ärtris och agnar. Logen har troligen varit rödfärgad, eftersom man har hittat spår av rödfärg på timret. På logens norrvägg sitter två dörrar. Den ena leder in till undervåningens större halmgolv (jordgolv) och den andra till det mindre rummet för agnar med plankgolv. En lobrygga leder upp till tröskgolvet på andra våningen, ett tätt plankgolv där varje planka är dymlad med två meters mellanrum. Vid tröskningen kastades halmen ut genom en lucka i väggen till halmboden på nedre våningen, där den sorterades. I timmerväggarna finns luftinsläpp till andra våningens tröskvåning, som stängs med luckor. Hålen i timmerväggen är spår efter en hästvandring. Vid tröskningen med tröskvagn lades kornet runt tröskgolvet med axen inåt. Sedan ledde man hästen runt med tröskvalsen efter sig. Man hade ingen mittstolpe. Senare använde man en takad hästvandring för tröskningen som anlades utanför logen. En grop i marken för mittstolpen finns kvar. Även tröskredskapen, varav två koniska kuggvalsar, förvaras i logen. Gården har tillhört släkten i flera hundra år. Initialerna JJS på vindflöjeln står för Jan Jansson, som byggde logen. Han var mormorsfar till den förre ägaren, Gunnar Melin, som hade bott på gården till hans brorsons son Leif Melin och hans fru Kristina tog över gården. Före 1924 tillbyggdes troligen den nedre delen av halmlidret. Under talet byggdes lobryggan om enligt en tidningsintervju med Gunnar Melin. Bryggan skulle ha förkortats och underbyggnaden gjordes större samtidigt som diket mellan underbyggnad och vägg blev mindre. Logtaket försågs med pannplåt och tre betongstolpar tillkom på vägg 4 och 5. År 1995 blev rundlogen förklarad som byggnadsminne, vilket motiverades av att den var en sällsynt god representant för en i Ångermanland tidigare vanlig men numera nästan helt försvunnen byggnadstyp blev logen senast restaurerad av PEAB då den nersjunkna logen lyftes upp och betongstolparna under syllramen närmast vägen avlägsnades. Delar av syllen och ett väggparti under lobryggan ersattes med friskt virke. På vägg 2 tillkom en ny dörr, delvis tillverkad av en äldre, då man av misstag hade förstört den befintliga dörren. Luckor i halmliderväggen tillverkades och vattbräder (avtäckning)

7 7 tillkom ovanför utstickande åsar i timmerväggen. Vägg 5 försågs med följare. En ny öppning i väggen på halmlidret hade gjorts innan upprustningen. Man avlägsnade takets pannplåt och ersatte den med granspån. Trähängrännor monterades under två takfall. Kulturhistoriska värden Byggnaden åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagens 3 Kapitel och omfattar exteriör, interiör samt fast inredning, inklusive tröskvalsarna. Till byggnadsminnet hör ett skyddsområde där miljöns karaktär ska bibehållas och ytterligare byggnader får ej uppföras. Byggnaden omnämns i det kommunala kulturmiljöprogrammet. Fotografi av Bo Hellman troligen från 1947 som visar rundlogens södra del, Länsmuseet Västernorrlands bildarkiv.

8 8 PLANERADE ÅTGÄRDER Vägg 1 (se skiss bilaga 1): Ny trähängränna ska beställas (urgröpt från Färila) och nya träkonsoler ska tillverkas efter en konsol med vågmönstrad profil som sitter på en bagarstuga på samma gård. Hängrännan som monterades 1995 bestående av två vinklade bräder fungerade aldrig. Därför togs den bort av ägarna. Vägg 2: Syllvarvet ska friläggas och dräneras och ett dräneringsdike grävas ner mot vägkanten. Knut 2 3 ska lyftas cirka 10 cm med näver som kapillärbrytare mellan syllträ och grundstenen. Knutskallar ska lagas vid behov. En dörr ska nytillverkas efter samma modell som den vänstra dörren i stället för den dörr som monterades på vid restaureringen 1995 (Ann Renström) då originaldörren råkade förstöras. Vägg 3: Man planerar byta ut syllstocken och tillverka knutar likt originalet. Väggen ska rätas upp med 2 stycken 6 6 följare som ska bultas fast mellan fönster och gluggar. Muttrar och brickor ska linoljebrännas. Knut 3 4 ska lyftas cirka 20 cm och anpassas på en ny hörnsten som läggs på en ny betongsula. Näver ska användas som kapillärbrytare mellan syllträ och grundsten och knutskallar ska lagas vid behov. Vägg 4: Man planerar byta ut syllstocken och tillverka knutar likt originalet Väggen ska rätas upp med 2 stycken 6 6 följare som ska bultas fast mellan fönster och gluggar. Muttrar och brickor ska linoljebrännas. Knutkedja 5-6 ska lyftas och rätas och ny hörnsten ska läggas på befintlig hörnsten. Knutskallar ilagas vid behov och avtäckning av bjälklagsåsarnas knutskallar som sticker ut från väggen ska nytillverkas av näver eller spån.

9 9 VIDTAGNA ÅTGÄRDER Vägg 1: Ny trähängränna (urgröpt från Färila) har monterats och nya träkonsoler har tillverkats efter en konsol med samma slanka vågform som hänger på bagarstugan på samma gård. De som nytillverkades 1995 är i grövre skala som inte överensstämmer med originalkonsolerna. Vägg 2: Syllvarvet har frilagts och dränerats. Knut 2 3 har lyfts cirka 5 cm och lagts på grundsten. Näverisolering är ännu ej pålagd men ska göras när grundstenen inpassas i rätt läge. Knutskallarna behöver ej åtgärdas. Dörren som monterades på vid restaureringen 1995 (Ann Renström) kunde behållas i stället för att nytillverkas. Nuvarande dörr ser ut att vara gjord av samma virke, som också fanns på gården. Den gamla vänstra inåtgående dörren har samma panel. Dörren som förstördes 1995 var utåtgående, som nuvarande dörr. Dränering kring grunden och ner mot vägen har utförts. Vägg 3: Syllstocken som grävdes fram visade sig till stor del kunna bevaras. Endast cirka 1,20 cm av stocken mot vägen har ersatts med friskt virke i samma dimension, utförande och hakknut som originalet. Skarven har blixtskarvats. Väggen har rätats upp med 2 stycken 6 6 handbilade fyrskäringar (följare) fästa med linoljebrända skruvar och brickor. Väggen har lyfts cirka 35 cm och knut 3 4 har lagts på en grundsten ovanpå en betongsula av storlek 1,20 m2 med 17 cm tjälisolering (styrofoam) under. Betongen har täckts över med tunt lager jord. Man har hittat nersjunkna grundstenar under mark och kunnat återanvända dem. Sockelpanelen har till större delen kunnat återanvändas med stödben på insidan. Nya bräder har passats in mera undanskymt. Där syllen låg nära mark är endast ifylld med natursten. En knutskalle är ilagad vid knut 3-4. Vägg 4: Hela syllstocken visade sig kunna bevaras. Väggen har rätats upp med 2 stycken 6 6 handbilade fyrskäringar (följare) fästa med linoljebrända skruvar och brickor. Vid knut 4-5 har iskarvning av en knutskalle gjorts. Väggen har följde med i lyftningen av hela nederdelen av huset som höjdes cirka 35 cm (se vägg 3). Ny hörnsten har lagts på befintlig hörnsten vid knut 5-6. Ny avtäckning av trä har monterats ovanför bjälklagsåsarnas 7 utstickande knutskallar högre upp på väggen enligt en traditionell modell. Man var tvungen att lägga en stödjande grundsten även på mitten av syllen av tekniska skäl hade man pallat upp med betongplintar där, vilka nu har avlägsnats. Följaren på vägg 4 har fått passas in mellan bjälklagsåsar i olika höjd som sticker ut från timmerväggen. Därför har följaren inte kunnat monteras helt rak.

10 10 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Vägg 2 Enligt programmet skulle en dörr till logolvet nytillverkas. Under arbetets gång blev samtliga aktörer överens om att behålla dörren som monterades på vid restaureringen 1995 (Ann Renström). Ur kulturhistorisk synpunkt är det bättre att behålla dörren eftersom nuvarande dörr är tillverkad av samma typ av panelvirke som finns på den gamla vänstra dörren, dvs. stående spontade bräder, som kan ha införskaffats vid samma tillfälle. Nuvarande dörr tillverkades nämligen av delarna från en dörr på samma gård. Vägg 4: Avtäckningen av bjälklagsåsarnas utstickande knutskallar nytillverkades av en kort bräda (lutande från väggen av pulpettakstyp) i stället för näver eller spån enligt programmet. Detta godkändes eftersom avtäckningen hade en traditionell utformning som redan fanns på byggnadens väggar På antikvariens föreslag har man återanvänt ursprunglig vankantad sockelpanel i stället för att ersätta med nysågad panel enligt programmet. Motivet är att den gamla besitter stor patina och man vinner i autenticitet. Det fanns tillräckligt friskt virke i den befintliga gamla panelen för att täcka synliga sidor mot vägen. Vägg Kapillärbrytare / näver på grundstenarna har ej lagts på enligt programmet eftersom entreprenören anser att nävret här ej har funktionell betydelse. Grundstenen som syllramen vilar på i detta fall är starkt konvex så eventuellt regnvatten rinner snabbt av ändå. Åtgärden godkänns ur kulturhistorisk synvinkel eftersom konstruktion med näver inte alltid förekom i traditionellt byggande.

11 11 KÄLLOR OCH ARKIV Tryckt och otryckt litteratur Länsstyrelsen Västernorrland: Tillstånd till restaurering av rundloge, Viätt 1:1, Styrnäs sn, Kramfors kn, Länsstyrelsens beslut dnr Nordin Lars, Bygg & Konsult: Åtgärdsförslag och kostnadsberäkning, Utvalda kulturmiljöer i Styrnäs socken, Kommunalt kulturmiljöprogram, Kramfors kommun Arkiv Topografiska arkivet, Länsmuseet Västernorrland: Handlingar under dnr. 1994/00583 Förslag till byggnadsminnesförklaring av rundloge på fastigheten Viätt 1:1, Styrnäs socken, Kramfors kommun, Ångermanland, Riksantikvarieämbetets yttrande Länsstyrelsen Västernorrland: Byggnadsminnesförklaring av rundloge under fastigheten Viätt 1:1, Styrnäs socken, Kramfors kommun, Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen Västernorrland: Bidrag, sysselsättningsskapande åtgärder 1994/95, till vård av värdefull kulturhistorisk bebyggelse, tröskloge på fastigheten Viätt 1:1, Styrnäs socken, Kramfors kommun, Länsstyrelsens beslut Renström Ann: Rundlogen i Viätt blir byggnadsminne, Nya Norrland Melin Susanne: Unik sexloge k-märkt på 300 årig släktgård, Västernorrlands Allehanda Länsmuseets bildarkiv

12 12