YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN

Transkript

1 YTTERLÄNNÄS GAMLA KYRKA, KRAMFORS KOMMUN RESTAURERING AV PUTSADE FASADER Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:01 Bodil Mascher

2 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING 3 Beskrivning / Historik Kulturhistorisk status ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE 4 Förutsättningar / tillstånd före restaurering Aktuella åtgärder Genomförda åtgärder KÄLLOR 7 Bilagor: Ytterlännäs gamla kyrka. Arbetsbeskrivning för yttre fasadrestaurering på östra gavelväggen, Leif Markström,

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Ytterlännäs kyrka, Kramfors kommun, dnr. 2005/303. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Ådalsbygdens kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Leif Markström, L.M. Bygg och Restaureringskonsult AB. Entreprenör Lennart Erikssons Byggnads AB, Kramfors, underentreprenör Hybo Fasad AB, Ljusdal. Antikvarie Hjördis Ek, Länsmuseet Västernorrland. Rapportsammanställning: Bodil Mascher. Arbetsbeskrivning Leif Markström, L.M. Bygg och Restaureringskonsult AB OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Ytterlännäs gamla kyrka är belägen på en höjd i ett öppet jordbrukslandskap. Kyrkan omges av en bogårdsmur med en stiglucka från talet. Den vitputsade stenkyrkan med fönsteromfattningar och knutkedjor avfärgade i rött byggdes på talet men färgsättning, det höga, brutna avvalmade taket och de runda blindfönstren i röstena härrör från tiden efter en takbrand 1773 som började i klockstapeln. Lanterninen på taket har en takryttare vars flöjel visar gamla klockstapelns byggnadsår 1730 och porten har ett kläppe i form av ett lejonhuvud i brons av troligen bysantinsk härkomst. Ursprungligen hade kyrkan långhus, högt sadeltak med rakt avslutat kor och huvudingång på södra muren genom den romanska portal som sitter mellan vapenhuset och långhuset talsporten har bevarats. Under sent tal förlängdes kyrkan och koret breddades. Man slog stjärnvalv över långhuset och en sakristia byggdes i norr och ett vapenhus i söder. Fönstren utvidgades och blev större. Tak och väggar utsmyckades invändigt troligen omkring 1500 i Tierpskolans stil. På talet omgestaltades kyrkorummet. Muralmålningarna på väggarna överkalkades på talet medan takmålningarna lämnades orörda. Predikstol, bänkar och läktare tillkom under och talen och dubbla läktare Altaruppsatsen som omger korfönstret utfördes av Magnus Granlund i Härnösand Nuvarande ljudtak till predikstolen lät Hans Biskop tillverka och det målades av Abraham Segerström Predikstolen är ett verk av Jon Göransson-Westman från 1760, som ersatte den gamla från tidigt 1600-tal. Då den gamla

4 4 kyrkan blev alltför trång byggdes på talet Ytterlännäs nya kyrka ett par kilometer från den gamla kyrkan, där den sista gudstjänsten hölls Gamla kyrkan har dock underhållits genom åren och genomgick en stor restaurering då bruket bilades ner från fasaderna så att stommen stod frilagd, vilket ansågs vara kyrkans ursprungliga tillstånd. Väggmålningarna togs fram och konserverades och triumfkrusifixet flyttades till norra väggen. Bogårdsmuren av sten återuppbyggdes och en ny stigport av sten uppfördes ritad av arkitekten Erik Lundberg. Den gamla stigporten revs Restaureringen bekostades genom bland annat donationer från Dynäs AB, Graningeverken och konsul John Ekman, Väja, som 1923 bildade Ådalens byggnadskulturförening, sedermera Byggnadskulturföreningen i Västernorrlands Län. Kyrkan har omputsats ett flertal gånger under senare tider restaurerades kyrkan exteriört, då taken reparerades och nya tak lades på vapenhus och sakristia och stora delar av talsputsen knackades ner. Fasaden omputsades med gotlandskalk och kalkavfärgades. Putsen på öst- och sydfasader samt vapenhus har därefter åtgärdats flera gånger gjordes en restaurering omfattande putslagning och avfärgning av fasaderna samt restaurering av tak, fönster och stegport, entreprenör var L Eriksson AB, Kramfors med underentreprenören Hybo Fasad AB. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Anledningen till restaureringen är, att putsen släpper på alla fasader, främst korgaveln och långhusets SO hörn. Sommaren 1999, när putsen sist åtgärdades, hade varit mycket regnig och murarna hade bundit mycket fukt, som troligen senare frös, vilket troligen orsakade putsskador, som visade sig redan på ett tidigt stadium. Aktuella åtgärder Putslagningar ska ske med naturligt hydrauliskt kalkbruk, NHL 3,5 från Danmark, avfärgning med hydraulisk kalkfärg alternativt silikatfärg. Genomförda åtgärder Löst sittande puts revs ner på östra gavelfasaden och övriga skadade fasaddelar och skadorna omputsades under säsongen 2005 med NHL 3,5.

5 5 Östra gavelfasaden med omputsad slätputs Östra gavelfasadens nedersta del På södra långsidan gjordes mindre putslagningar utmed grunden. Fasaderna avfärgades under 2006 med kalkfärg av traditionell lufthårdnande gotlandskalk, vilket är en avvikelse från programmet. Den rödfärgade avslutningen på fasaden längst ner samt hörnkedjorna avfärgades med lufthårdnande ren kalkfärg, som var fabrikstillverkad med tillsats av traditionella pigment i befintlig röd kulör. Restaureringen är godkänd ur antikvarisk synpunkt.

6 6 Avfärgade östra och södra fasaderna Avfärgad östra sakristieväggen 2006.

7 7 Avfärgad östra gavelväggens nedersta del. Kyrkans SO hörn och östra gavelväggen efter avslutad avfärgning. KÄLLOR Elmén Berg, Anna: Fem ödekyrkor i Norrland. Kyrklig förnyelse, kulturminnesvård och kyrkorestaureringar vid talets början, (C-uppsats Umeå 1997). Frykholm, David: Drag av ångermanländsk byggnadskultur i Ångermanland, samfundet för hembygdsvård och Svenska Naturskyddsföreningen, Stockholm Svanholm J: Ytterlännäs gamla kyrka. En kort beskrivning för besökande, Nyland Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor, 1982.