Restaurering av fasader och stigport, Sidensjö kyrka

Transkript

1 Restaurering av fasader och stigport, Sidensjö kyrka Sidensjö socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland. Rapportnummer 2007:18 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher

2 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING 3 Beskrivning / Historik Kulturhistorisk status 5 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE 5 Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder 5 Genomförda åtgärder 7 Kyrkans fasader Vapenhus interiört 18 Fönster 18 Plåtarbeten 20 Tjärning av kyrkport 23 Ommålning av stigport 23 Antikvariska Synpunkter 25 Historiska iakttagelser 25 Information till allmänheten 30 KÄLLOR 30 Bilagor: 1. Skadebild fasader, Treemans. 2. Besiktning av stigporten, Målarcentrum, Lars-Erik Sjögren, Dokumentation av förgyllning. Sidensjö kyrka, stigportens solmotiv. År 2007, Målarcentrum, Lars-Erik Sjögren 4. Skiss skador på frilagt murverk (bomlag?), norra fasaden. 5. Information till allmänheten under pågående restaurering.

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Sidensjö kyrka, Sidensjö socken, Örnsköldsviks kommun. Dnr / 29. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Nätra - Sidensjö kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Erik Byström. Entreprenör TM Konsult AB (BJN projektteknik AB), Örnsköldsvik. Putsarbeten: Tremans Hedemora. Underentreprenör ommålning fönster och stigport: Nybergs Måleri AB. Plåtarbeten: Kjell Edsfors, Bergom. Förgyllning stigportens överstycke: Målarcentrum, Lars Erik Sjögren, Ljustorp. Antikvarie Bodil Mascher, Länsmuseet Västernorrland. Foton och rapportsammanställning: Bodil Mascher. Arbetsbeskrivning BJN projektteknik AB, Erik Byström, , (ritningar). Kompletteringar av ansökningshandlingar gällande restaurering av Sidensjö medeltida kyrka, BJN projektteknik AB, Erik Byström, OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Sidensjö medeltida kyrka är vitputsad med brant sadeltak täckt av kyrkspån. Stommen är i skalmur med tegel i fönster- och dörromfattningar och kyrkan har en närmast romboid plan likt den gamla kyrkan i Vibyggerå. Gravkapellet ritat av Lars Åkerlund är från Kyrkans byggnadsår är osäkert men kyrkan byggdes troligen under talet med anledning av att Sidensjö omnämnes i ett brev av ärkebiskop Henrik 17 juli Den kyrka som först byggdes kan också ha varit en mindre kyrkobyggnad. Kristnaden anses ha spridit sig från kusten inåt landet. Sidensjö var från början annex till Nätra kyrka, som har en kustsocken med förbindelse inåt via Nätraån. Skorpeds kyrka, som ligger ännu längre in i landet blev sedan annex till Sidensjö. Den första sakristian i norr tillkom troligen på talet och vapenhus i söder av sten med tegel i röstet och tunnvälvt innertak byggdes troligen senare. Den äldre sakristian var av sten och föregick den nuvarande i trä, troligen byggd 1742 av Erik Måberg och Jon Jonsson i Ödsbyn och rödmålad Årtalet 1787 på sakristians

4 4 dörr avser förmodligen en reparation eller ny dörr (Telhammer) finns i räkenskaperna uppgift om reparationer av den äldre sakristian och om inköp av kalk. En muryta som doldes av sakristian var ej kalkputsad. I vapenhusets östra vägg finns en nisch, som troligen har använts för offergåvor. Inga större förändringar har skett förutom att nya fönsteröppningar har tagits upp och att fönstren 1765 gjorts större. Under talet byggdes två stjärnvalv vitputsades kyrkan invändigt. Då övermålades sannolikt målningar på tak och valvbågar som tillkom efter reformationen vid slutet av talet eller vid talets början (Telhammer). Det utvidgade korfönstret fick en inramning av skuret trä utförd av Kristian Kramm 1757 och målades av Nils Winther i Anundsjö. Predellan fick ursprungligen en oljemålning med Nattvarden. En ny predikstol, korskrank, pyramider, läktare och troligen även nummertavlan utfördes 1727 av Måns Gran i Härnösand byggdes båtmansläktaren till vänster i koret av byggmästaren Erik Måberg. Ännu en läktare byggdes av Johan Isaksson i väster ovanför den tidigare, som målades av Abraham Segerström i Härnösand. Då togs även ett fönster upp i västra gavelväggen. Vid en invändig restaurering under slutet av talet tillkom nya bänkar och ny orgel. Korset med svepeduken sattes in i koret och en ny predellamålning tillkom (ersatt 1917 av Jesu i Getsemane av P. Sundberg och senast 1950 av måltiden i Emmaus av Torsten Nordberg). Den korsfäste Kristus, som från början var placerad i triumfbågen hänger nu på södra väggen. Under en omfattande restaurering 1929 av Georg Pauli togs fragment av kalkmålningarna fram och konserverades (även skulpturerna i trä konserverades). Då fick vapenhus, sakristia och det utvidgade koret nya trägolv. Sakristian fick ny inredning. Ett vindfång mellan vapenhus och långhus uppkom troligtvis genom breddning av den ursprungliga sydportalen gjordes en invändig och utvändig restaurering efter förslag av C. Laurent Arkitektkontor AB. I långhuset och vapenhusets lades golven om och isolerades. I vapenhuset återanvändes de gamla golvplankerna. I långhuset isolerades golven med luftspalter under väggpanelen. Vid omläggningen av korgolvet återanvändes plankor från långhuset. Inga fynd gjordes vid upptagande av golven. Bänkrader togs bort och bänkarna ommålades med en ljusare variant av den befintliga gröna kulör de hade haft. Den befintliga väggpanelen med släta speglar, som ursprungligen haft en mustigt röd kulör likt läktarbarriärernas ursprungliga kulör, ersattes med en ny stående slätpanel som målades i samma gröna kulör som läktarbarriären. Panelen försågs med krönlist av samma profil som den gamla. Pelarna under orgelläktaren målades i ursprungliga kulörer (rött och grönt). Den undre läktarens barriär förhöjdes till 90 cm med stålrör på konsoler. Arbeten i sakristian utfördes enligt förslag. Konserveringsarbeten utfördes vid koret av konservator Alf Hedman. Grå övermålning på predikstol, altartavla och båtsmansläktarens barriär togs bort och ursprunglig färgsättning i rött, grönt, blått och guld återställdes. Även medeltida skulpturer konserverades. Utvändiga arbeten under restaureringen utfördes enligt förslag med tillägget att även långhusets södra takfall tjärades och valven tilläggsisolerades med mineralull. Den ursprungliga sydportalen frilades. Den visade sig vara oförstörd, 150 cm bred, murad med tegel och försedd med ett putsat bågfält i form av en spetsbåge.

5 5 Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder Samtliga fasader utom sakristian ska omputsas. På fasaderna syns putsskador allmänt (Bilaga 1 skadebild). Enligt tidigare putsanalys (tunnslip) gjord 2003 har konstaterat portlandscement i ett prov av på kyrkans sockel samt östra fasaden, kcputs i ytputsen på östra fasaden samt vapenhusets västra fasad, en lagning på vapenhusets västra fasad ska också ha stark lerinblandning i ett innersta putsskiktsprov. På västra fasaden togs ett prov med nöthårsinslag och en äldre typ av portland (en modern cementtyp). Man ska enligt planeringen bila ner lös puts till fast underlag och kulörer skulle bestämmas med Raä.s färglikare innan rengöring. Rengöring ska göras med högtryckstvätt eller försiktig blästring Grundning på frilagda murytor ska ske med en slamning av cementbruk. Stockning och ytputsning ska göras med ett lufthårdnande fabriksbruk av märket Serponit. Samtidigt ska putslagningar göras med liknande sammansättning som befintligt bruk, vilket varierar på fasaden. Samtliga putsskikt ska tillsammans ha en tjocklek på minst 35 mm. Till avfärgning ska användas gropsläckt gotlandskalk dvs. en traditionell våtsläckt och helt lufthårdnande kalk. Vidare ska fönstren på kyrkan restaureras och målas om, stuprör av trä ska förses med utkastare av plåt. Stigporten ska målas om och förgyllas Vapenhuset före putslagningar.

6 Östra gavelfasaden före putslagningar Södra fasaden före putsarbeten.

7 Vapenhusets östra vägg mot långhuset. Rester av nätning syns även på nedre delen av kyrkans västra gavelfasad. Genomförda åtgärder Kyrkans fasader Omputsning / putslagningar Vid första besöket visar det sig att murarna redan har börjat bila av skadade partier på samtliga fasader utom sakristian samt blästrat hela kyrkan, vilket innebär att ingen kulörbestämning eller dokumentation före restaureringen har kunnat göras. Sprickorna putslagades med Serpo Maxit nr. 148, ett hydrauliskt fabrikstillverkat kalkbruk. På södra fasaden och östra bilades löst bruk ner till murverk endast på vissa partier. På västra gavelfasaden fanns större partier löst sittande bruk, särskilt på nedre delen, som bilades ner till murverk. Norra fasaden visade sig ha överlag dålig vidhäftning och bilades ner nästan helt (se nedan). De släta, frilagda murytorna cementslammades enligt program. Cementslamning gjordes för hand som en stänkgrund. Stockning och ytputs har utförts med Serpo Maxit nr. 142, som är ett lufthårdnande fabrikstillverkat kalkbruk. Ballasten utgjordes av vit dolomit och natursand. Avfärgningen är gjord med traditionell kalkfärg av vedeldad våtsläckt gotlandskalk. Man har gjort sammanlagt ca 4 påslag kalk (2-3 stockningar samt ytputs) på fasadytor med cementslammad grund. Ytputs och färg har utförts i överensstämmelse med befintlig ytstruktur (merendelen svagt kvastad lodrätt) och tidigare kulörer på fasad och sockel. På södra fasadens östra del nära hörnet och västra gavelväggens norra del nära hörnet satt rester av nät, som revs bort före omputsningarna. På östra gavelväggen avlägsnades gamla cementlagningar, särskilt inne och ovanför övre fönstersmygen. Under vecka 21 (21-27 maj) var ytputsens grund utförd på vapenhuset och stockningarna på östra gavelfasaden. På södra

8 8 långsidan hade man gjort grunden till ytputsen på lagningarna. Under v. 22 gjordes stockningens andra skikt av södra fasaden hela veckan, v. 23 (4 10 juni) var södra och östra fasaderna färdigputsade och man inväntade besked om ekonomin för att ev. ta ner lös puts på övriga fasader Stockningen utförd på östra gavelfasaden i 2 3 skikt Fönstersmyg östra fasaden, färdig ytputs.

9 9 Vapenhusets västra fasad, efter utstockningens andra skikt, Utstockningens andra skikt slås på vapenhusets västra fasad,

10 Vapenhusets östra fasad efter stockningen till höger: ytputsens grund, vapenhuset Cementslammad yta på södra fasaden.

11 Södra fasaden med färdig ytputs. Skadorna på norra och västra fasaderna var mera omfattande än man först hade trott. Putsen på hela norra fasaden bilades ner vecka 21 när man upptäckte att vidhäftningen var alltför dålig för att ett beständigt resultat skulle kunna erhållas. Ett hårdare bruk hade någon gång slagits utanpå ett svagare, vilket är fel rent tekniskt och troligen orsakat stora delar av de omfattande skadorna. Även på västra gavelfasaden bilade man ner stora delar, särskilt nertill. (Foton nedan). Man arbetar v. 23 med stockningen med lufthårdnande kalkbruk på norra fasaden. Putsen på norra fasaden har bilats ner till murverket och är cementslammad (grund). Man förvattnar fasaderna rikligt innan bruket sprutas på. Stockningens innersta skikt jämnas ut med modern skumplastbelagd rivbräda på grund av stora ojämnheter i det grova naturstensmurverket. Denna typ av rivbräda används ej längre ut. På västra gavelfasaden är det mesta av putsen nertagen och även denna fasad är färdig för stockningen.

12 Modernt putsarbete med färdigblandat bruk som sprutas på ca 1 cm (första stockningen) och jämnas ut. Norra fasaden

13 Detalj av ytputsens grund.. Avfärgning påbörjades avfärgningen av södra fasaden och vapenhuset med gotlandskalk. (Sista stockningen pågick då på norrsidan). Vädret under senaste veckorna hade varit soligt och varmt med sista veckan kallare (mellan grader) mestadels mulet och spridda skurar. Avfärgningarna gjordes tidigt på morgonen innan solen börjat bränna. Fixering har gjorts med kalkvatten innan avfärgningarna och avvattning gjordes mellan varje färgskikt. 3 murare arbetade samtidigt och strök färgen med kryssrörelser, likt tidigare ytstruktur.

14 Första avfärgningen gjord till vänster, till höger 2 avfärgningar, vapenhusets västra vägg vapenhusets östra vägg avfärgad 2 skikt.

15 Sjätte strykningen till hälften klar kl innan solen nått fram :e strykningen.

16 Vapenhusets södra vägg avfärgad 2 gånger Vapenhusets södra vägg efter 6:e kalkstrykningen.

17 17 Vapenhusets fasad Sockel På den blästrade hårda kc-putsade sockeln gjordes endast smärre spricklagningar med B-bruk, 1 mm kornstorlek 3 mm på enstaka ställen. Avfärgning gjordes i samma gula kulör som tidigare med en kc-färg av märket Maxit 132. Blästring av hela kyrkan skedde före antikvariens medverkan men man lyckades upphitta några kvcm oblästrad yta vid södra entrén så att tidigare kulör kunde bestämmas Några kvcm orörd sockelyta med ljusgul kulör (i murfogen).

18 18 Vapenhus interiört Vapenhusets väggar invändigt har putsats om, vilket gjordes före byggstart och ingår ej i denna byggetapp. Man har enligt uppgift använt samma typ av bruk till ytputs och avfärgning (gotlandskalk) som till fasaderna. Fönster Fönster från är troligen från 1900-talets mitt. Ett flertal rutor av planglas har bytts. Fönstren ommålas med Wibo linoljefärg på verkstad. De penselstrykes. Ett hörnbeslag fick beställas på Arvidssons, Stockholm. Övriga rostskyddsbehandlades med Wibo rostskyddsgrund före ommålning. Vissa av hålen för pluggarna var uppnötta och måste pluggas om. Få lagningar behövde göras. Ett stycke ca 50x100 mm trä av torr frisk tättvuxen kärnfura har fällts in i fönsterbåge 1 2 på södra fasaden. Efter avfärgningarna grundmålades fönsterkarmarna. Därefter monterades fönstren in och karmarna färdigmålades med fönstren isatta Rengjort fönster före ommålning. Det östra av fönstren på södra fasaden är ilagat med kärnfura Hörnbeslagen borttagna för rostskyddsbehandling.

19 Fönster före ommålning Färdigstrukna bågar.

20 Detalj, ommålat fönster. Plåtarbeten Plåtarbeten har utförts enligt program. Plåtslagare har gjort putshyllor av kopparplåt för 4 fönster på fönstersmygarnas sidor; 2 på södra fasaden och ett vardera mot öster respektive väster. De är fästade i befintliga solbänkar av kopparplåt med kopparnitar. Hyllorna har bockats ut från fasaden och putsen ligger utanför så att vatten som rinner på putsen nu följer droppar ner och följer blecket ut från fasadlivet. Befintliga spikar på kopparavtäckningar på stigportens pelarbaser har bytts ut till kopparspik. Avtäckningen nära mark har skadats pga av närheten till snöröjningsfordon. På norra pelaren närmast kyrkan har man lött ihop sprickor på utsidan. (foto ovan stigportens östra fasad). Två utkastare av kopparplåt har nytillverkats för stuprören av trä på södra och norra långfasaderna.

21 Putshyllor utförda södra fönstret Skadad plåtavtäckningen på stigporten Plåtavtäckningen nertill lagad.

22 Ny utkastare på norra fasaden.

23 23 Tjärning av kyrkport Tjärning av entréporten med trätjära pigmenterad i en svart kulör har utförts. Ommålning av stigport Eftersom ingen dokumentation fanns tillgänglig på hur stigporten tidigare hade sett ut, gjordes en färgundersökning på Länsmuseets begäran innan arbeten företogs på stigporten (inga fotografier av stigporten fanns heller i Länsmuseets fotoarkiv). Det var okänt om stigporten hade varit var helt eller delvis förgylld eller om vissa delar hade varit målade. Lars Erik Sjögren utförde en färgundersökningen, för att utröna tidigare utseende (Bilaga 2). En ommålning med kulörförändring från vitt till gulbrunt på lister och krön hade utförts av församlingen för ett par år sedan. Dessa ytor hade tidigare varit vita. Solmotivet hade en slags bronsering men hade tidigare varit belagd med riktigt guld. Resultatet av stigportens ommålning blev, att den ommålades i vit kulör med Wibo linoljefärg (även de brunmålade listerna), efter tillstånd av Länsstyrelsen. Den har nu det utseende den hade före den senaste påmålningen. Solmotivet förgylldes på verkstad (Bilaga 3).

24 Stigportens östra fasad före restaurering Stigportens östra fasad efter ommålning och förgyllning.

25 Förgylld sol i stigportens västra fasad. Antikvariska Synpunkter Kontakt med antikvarien inför byggstart är viktig, så att nödvändig dokumentation kan göras. Historiska iakttagelser Efter nerbilning av löst sittande bruk på norra fasaden visade det sig att äldre vita kalkfärgsytor satt kvar efter blästringen. Vit karbonatiserad kalk fanns över spridd här och var på norra fasaden, särskilt vid NV hörnet och vinkeln mot sakristian. Det finns även hål i murverket gamla bomlagshål på norra fasaden. Vid nerbilning av löst bruk på kyrkans västra gavelfasad och vapenhusets västra fasad fanns ett genomfärgat eller missfärgat gulrött bruk. Färgen kan ev. ha uppkommit genom missfärgning av gammalt järn från stift eller kramlor. Man kan även ha använt lerblandad sand i ballasten till fogbruket. Inget tydde på att äldre färgytor innehöll järnvitriol.

26 Långhusets NV hörn. Rester av kalkfärg. 26

27 27 Rester av kalkfärg på norra fasaden ca 1,5 meter från mark nära sakristian. stian Del av långhusets norra fasad på ca 2 4 meters höjd över marken (sannolikt gamla bomlagshål. Rester av tegel synligt ).

28 Äldre bomlag på norra fasaden (samt rester av en äldre kalkfärg) Äldre bomlag på norra fasaden.

29 Ockrafärgat fogbruk på vapenhusets västra fasad Ändarna av bärlinor synliga under putsen på vapenhusets SV hörn vid takfoten.

30 30 Information till allmänheten Församlingen har ombesörjt information till allmänheten om den pågående restaureringen av kyrkan genom Murberget Länsmuseet Västernorrland. Skyltar med beskrivning av det pågående byggnadsskedet har församlingen satt upp utanför och i församlingshemmet samt utanför ingången genom bogårdsmuren mot norr. KÄLLOR Kompletteringar av ansökningshandlingar gällande restaurering av Sidensjö medeltida kyrka, ritningar, , , BJN projektteknik AB, Erik Byström, Länsmuseet Västernorrlands arkiv F2:30 B-C: Slutrapport angående restaurering av Sidensjö kyrka, Sidensjö socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland Tommy Puktörne dnr. 283/78. Byggmötesprotokoll Rapport , Sidensjö kyrka, Sidensjö församling, Örnsköldsviks kommun, BJN projektteknik AB, prov av sockel/fasadputs utfört av Seir materialanalyse, Helsingör. Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985.