ÖVERLÄNNÄSKYRKA SOLLEFTEA KOMMUN. Dokumentation av upprustning av spåntak. av Hjördis Ek REFERENSEXEMPLAR

Transkript

1 ÖVERLÄNNÄSKYRKA SOLLEFTEA KOMMUN Dokumentation av upprustning av spåntak av Hjördis Ek Länsmuseet Västernorrland Avdelningen för kulturmilj övård och dokumentation Rapport nr 1998:3 REFERENSEXEMPLAR

2 Historik över kyrkan Överlännäs kyrka har behållit den medeltida prägeln. Kyrkans ålder är svår att bestämma men den kan vara byggd kring sekelskiftet Kyrkan är nämnd 1314 i skriftliga källor (sexårsgärden). Den nu något sänkta bogårdsmuren omger kyrkplatsen med kyrkogården som saknar träd. Klockstapeln är placerad i väster utanför bogårdsmuren. Kyrkans väggar är uppförda av natursten som har putsats och kalkavfärgats i vitt. Kyrkan har samma planlösning som under medeltiden med långhus och rakslutet kor. Sadeltaket har brant resning och täcks av tjärad kyrkspån. På taknocken finns tre flöjlar i smide. Den nuvarande ingången till kyrkorummet är på västra gaveln. På 1800-talet fanns här ett vapenhus i timmer som numera är rivet. Den tidigare ingången var på södra sidan och spå{ efter denna syns i muren både på in- och utsida. På norra sidan finns sakristian. Kyrkans stjärnvalv slogs antagligen på 1400-talet, liksom i många andra medeltidskyrkor som tidigare hade trätak. Det är inte känt om valven har haft kalkmålningar i äldre tid. Uppgifter och äldre handlingar om kyrkan är fä eftersom kyrkans arkiv förstördes i en brand i prästgården år I Boteå kyrkoarkiv finns emellertid ett protokoll från 1788 som säger att Överlännäs kyrka var i stort behov av reparation. Den var i så dåligt skick att grannförsamlingarna ansåg att det inte var lönt att upprusta den. Istället ville man att församlingen och kyrkans tillhörigheter skulle delas mellan Boteå och Sånga. Överlännäsborna motsatte sig detta och genom ägaren till Holms säteri Johan Nordenfalk bestämde man att gemensamt bekosta inredning med golv, bänkar och läktare i väster, där säteriets folk skulle fä välja platser. Interiöra förändringar och upprustningar Vid mötet 1788 var även bildhuggaren Johan Edler d.ä. närvarande och han fick i uppdrag att göra ny predikstol och altaruppsats. Edler påb örjade arbetet året därpå. Altaruppsatsen fick i böljan av 1800-talet infällda målningar föreställande Jesu bön i Getsemane och på nedersta delen (predellan) målning med Nattvarden. Samtidigt omgavs altaruppsatsen aven blå draperimälning direkt på den bakomvarande väggen. Konstnären Pehr Sundin från Jämtland utförde dessa målningar. Vid restaureringen togs hela altaruppsatsen ner och ovanför altaret satte man in ett målat fönster med motivet Jesus som den gode herden. På altaret stod ett kors med svepduken. Johan Edlers altaruppsats har emellertid återigen satts upp på plats vid 1951 års restaurering. Det målade fönstret bevarades bakom Edlers altaruppsats. Fönstret flyttades 1986 till norra fönstersmygen innanför befintligt fönster. Den nuvarande altarmålningen skänktes till kyrkan 1951 och är utförd av Le Sueur ( ). Den föreställer Jesus på

3 korset omgiven av Jungfiu Maria och Maria Magdalena. I predellan är infogad en målning av G. Ekblom fritt efter Giottos den Helige Franciskus död. I övrigt är Edlers altaruppsats bevarad med kopplade kolonner som bär upp ett överstycke med treenighetens symbol inom moln och strålar. Även predikstolen har en stram form vilken är utmärkande för Edlers senare arbeten. Den stora mittreliefen på predikstolen framställer Jesu bön i Getsemane örtagård och till höger ses de sovande lärjungarna. Sidofälten har de för Edler vanliga symboliska motiven. Nummertavlan skänktes av Johan Nordenfalk och hans hustru, vilka sannolikt även helt eller delvis bekostade Edlers arbeten. Dopfunten av gotländsk sandsten är en gåva under 1900-talet. Klockstapeln Väster om kyrkan utanför muren står klockstapeln från 1700-talets slut eller början av 1800-talet. En omfattande ombyggnad genomfördes 1891, då den större klockan inköptes medan den mindre är från Klockstapelns nedre del är inbyggd och klädd med brun lockjistpanel, medan den mellersta delen är öppen. Den övre delen vid kjockorna är inklädd med vitmålad lockjistpanel och har brunmålade ljudluckor. Det nedre taket har nylagt brädtak, medan spiran och det mellersta taket är täckt med rundade spån. Spiran avslutas med en smidesflöjel med årtalet Sydv äst om kyrkan och klockstapeln ligger en nyare, häck omgärdad kyrkogård. Upprustningen år Aren 1986 och 1987 genomfördes en grundlig upprustning av kyrkan. Putsskador lagades med Ernströrns "Serponit kalkbruk" och fasaderna kalkavfärgades i vitt. Betongsockeln togs bort och naturstenen frilades. Under sakristians fönster revs tegelväggen och murades upp igen. Invändigt rengjordes och nymålades väggar och valv. Altarringens knäfall konstruerades om till löstagbara sektioner för att få bättre plats i koret. Den bakom altaruppsatsen dolda glasmålningen flyttades till norra fönstersmygen. Nytt skrudskåp sattes in. Valven isolerades på vinden. Gravkapellet putsades om. Vid sannna tillfälle reparerades kyrkans spåntak. Hängrännor av trä sattes upp på norra långsidan av kyrkan och på sakristian. Mot långhusfasaden svängdes sakristians spåntak för att motverka fuktskador. Spåntaket tjärades med dalbränd trätjära våren De tre spirorna med flöjlar målningsbehandlades. Spånen på klockstapelns tak ersattes av nya, vilka tjärades med dalbränd trätjära. Även timret och övrigt trä på stapeln tjärades.

4 Upprustningen år 1997 I maj 1997 var det återigen dags att se över kyrkans spåntak. Lösa spån justerades och sattes fast. Spånen var i gott skick därför behövdes inte något byte av spån. Enligt en inskription på vinden lades nytt spåntak Spånen är rektangulära och har rak nedankant. Långhusets och sakristians båda takfall har tjärats med akta trätjära av märket Skogens kol AB, TA-special. Trädetaljer som vindskivor har också tjärats med trätjära. Långhusets tak har inte några senare tillskott som hängrännor och stuprör. Klockstapelns spira och mellersta tak är täckta med rundade spån, vilka har tjärats med trätjära av samma typ.

5 Fotodokumentation Bild 1. Norra takfallet på det höga branta sadeltaket före tjärningen av spånen. Bild 2. Södra takfa llets spån i stort behov av tj ärning.

6 Bild 3. Södra takfallet efter första tjärningen. Detillfälliga hängrännorna skydda r fasaden från tj årstänk. Bild 4. Sakristians östra takfall med tillfällig hängränna i samband med tjärningen.

7 Bild 5. Klockstapeln med nytjärade spåntak. Foto: Hj ördis Ek. Negativen förvaras i Länsmuseet Västernorrlands arkiv.