Svensköps kyrka. Antikvarisk kontroll UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun Skåne län.

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Svensköps kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Jörgen Kling

2

3 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk kontroll Svensköps kyrka utvändig renovering Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Svensköps kyrka Malmö Museer 2009

4 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt...Svensköps kyrka Län... Skåne Kommun...Hörby Socken...Svensköp Beställare...Hörby församling Länsstyrelsens tillstånd...dnr: , datum: Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes yttrande Syn av arbetsområdet... Utfördes av Regionmuseet 2007 Arbetena påbörjades... V Slutbesiktning Entreprenör... Bröderna Nilssons Måleri AB Konsult...ITARK Arkitektkontor AB Helsingborg Arbetsbeskrivning...Upprättad av ITARK Arkitektkontor AB Antikvarisk kontrollant...jörgen Kling Malmö Museer 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:003

5 Historik/Beskrivning Svensköps kyrka uppfördes av byggmästare Pettersson i Ivetofta efter ritningar av arkitekt Thor Mendelplan på Kungliga Överintendentsämbetet. Kyrkan ersatte en äldre medeltida kyrka i Svensköps by. Den nya kyrkan placerades i Kilhults by, och är utformad som en salskyrka med västtorn och tresidig koravslutning. Kyrkans väggar är murade av natursten. Murpartier runt fönster och ljudluckor samt andra delar där det finns större krav på precision är murade med rött tegel. På de översta delen av torngavlarna, just under taket, består fasaden också av rött utkragande tegel. Långhustaket ät täckt med skiffer medan tornet är plåttäckt. Exteriört är, förutom vad gäller färgsättningen, ursprungligen till sin karaktär. Kyrkan fasader är spritputsade och avfärgade vita. Detaljer på fasaden som lister och blinderingar samt dörr- och fönstersmygar är slätputsade. De putsade fasaderna med partier av rött tegel, profilerade lister och blinderingar är betydelsefulla för det nyromanska formspråket. Tidigare utvändiga renoveringar Redan 1870 ansågs kyrkan vara i ett nära förfallet skick och renovering genomfördes av skiffertaket målades de tidigare bruna fönstren mörkgrå på utsidan. År 1938 lades skiffertaket om och kyrkan renoverades utvändigt. Åren utfördes utvändig målning av dörrar, fönster och ljudluckor målades kyrkan både ut- och invändigt, samma år öppnades den södra porten utfördes en restaurering under ledning av Forsberg och Wikerstål Arkitektkontor. Utvändigt rengjordes fasaderna och därefter avfärgades de med kalkfärg. Skadade plåtdetaljer på fasaden och skadade skifferplattor byttes ut. Den östra porten i sakristian byttes ut Renoveringens omfattning Rengöring av fasaderna utfördes med vatten under högtryck. Ny avfärgning av samtliga fasader. Vid den senaste utvändiga renoveringen gjordes, med hänvisning till att fasadernas putsbruk var cementhaltigt, en grundning med hydrauliskt kalkfärg och därefter slutavfärgning med traditionell kalkning. Dessvärre visade det sig relativt snart att avfärgningen inte fick fullgott fäste För att fastställa vilka brukstyper som använts på fasaderna utfördes tre putsprov Analysmetoden innebar okulär besiktning, jämförande strukturanalys samt mikroskopi, arbetet utfördes av Målarkalk AB i Hyllinge. Prov 1, långhusets norra fasad: Provet bestod av flera olika skikt som tillsammans bildade ett putsskikt på mm. Det innersta skiktet bestod av små rester av lufthärdande kalkbruk och kalkfärg. Det andra skiktet bestod av ett relativt hårt bruk motsvarande i styrkeklass C-D. Det tredje skiktet bestod av flera skikt av kalkfärg. Skikt 4 bestod av ett svagare bruk troligen hydrauliskt kalkbruk som var övermålad med flera skikt av kalkfärg. På dessa färgskikt fanns ett relativt hårt bruk som motsvarar ett bruk i styrkeklass C. Det yttersta skiktet bestod av mindre rester av kalkbaserad färg som endast var kvar i de djupare partierna på provets yta. Prov 2, långhusets södra fasad: Provet bestod av flera olika skikt som tillsammans bildade ett putsskikt på mm. De olika skikten var i stort sett samstämmiga med prov 1. Prov 3, tornet: Provet bestod av två olika typer av bruk samt ett färgskikt. Det understa skiktet visade sig vara ett starkt bruk som styrkemässigt motsvaras av ett bruk i styrkeklass B-C. Det därpå liggande skiktet var ett mer kalkhaltigt bruk som motsvarar ett bruk i styrkeklass D-E. Det yttersta skiktet bestod av en kalkfärg som applicerats i flera tunna strykningar. Sammanfattningsvis kan sägas att prov 1 och 2 uppvisar en felaktig uppbyggnad av puts. Här fanns starkare puts utanpå svagare och putsskikt som applicerats på ett färgskikt. Cementlikt bindemedel förekommer i olika omfattning i de olika putsskik- MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:003 5

6 ten. Den yttersta kalkfärgen har på grund av underlagets cementhaltiga innehåll inte kunnat vidhäfta i putsen utan har i stort sett slitits bort. I prov 3 var däremot den svagare putsen helt riktigt det yttersta putsskiktet. Detta putsskikt är mer kalkrikt och här har kalkfärgen också vidhäftat på ett bättre sätt. Beslut togs att samtliga fasader skulle strykas med kalkcementfärg. Enstaka putslagningar uppgick till 29 kvm och utfördes med hydrauliskt kalkbruk. - Översyn av långhusets plåttäckning resulterade i följande åtgärder: En plåt byttes ut på långhusets nock, en plåt vid långhustaket, sydvästra hörnet ersattes samt lagades fotplåten på långhusets norra del. - Ett mindre antal skifferplattor som låg ur läge, var skadade eller som saknades ersattes med reservplattor som församlingen hade förvarat sen tidigare takrenoveringar. - Bättringsmålning av samtliga fönster med linoljfärg. - Fasadernas solbänkar av tegel, som delvis var frostsprängda, lagades så att originalutformningen inte ändrades. - Ommålning av tornets ljudluckor utfördes med linoljefärg Ramen till en av luckorna var rötskadad och ersattes med nytt trä. - Ommålning av kyrkans sockel utfördes som tidigare med stenkolstjära Avvikelser och tillägg från arbetshandlingar I samband med fasadrengöringen kunde vi konstatera att den befarade skadan vid takfoten nära långhusets nordvästra hörn inte behövde åtgärdas, med den föreskrivna friläggningen, då taket i aktuellt avsnitt visade sig vara tätt. Ljudöppningarnas solbänkarna av tegel visade skador som orsakas av att vatten trängt ner i murverket nedanför öppningarna. För att förhindra ytterligare skador beslöt vi, efter foglagning och byte av skadade tegel, att skydda ljudöppningarnas solbänkar med avtäckning av zinkplåt, något som inte är synligt från marken. Det visade sig att de åtgärder som planerades med målning av portarna samt lagning av fuktskadat trä i södra porten redan var utförda av församlingen innan entreprenaden påbörjats. Bättringsmålning utfördes. Iakttagelser under arbetena I samband med fasadrengöringen framkom spår av röd kalkavfärgning på flera ställen, bl. a på tornet och korets fasader. Om kyrkan i sin helhet varit röd eller enbart dekormålad gick inte att bedöma. Antikvarisk kommentar Slutresultatet av renoveringen har varit gott ur kulturhistorisk synpunkt. Renoveringen följde gällande arbetshandlingar, med undantag för redovisade avvikelser som skett efter samråd med antikvarisk kontrollant. Tillägget med avtäckning av ljudluckornas solbänkar innebär en förändring, men tillägget utformades så diskret som möjligt och med hänsyn tagen till kyrkans kulturhistoriska värden Hydrauliskt kalbruk och KC-färg i stället för lufthårdnande kalkbruk och kalkfärg godkändes på grund av befintligt underlag och omgivande bruk, som till delar bestod av KC-haltigt material Övrigt Fotodokumentation före under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Museer. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Museers arkiv. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:003

7 Referenser AIX Arkitekter AB. Underhållsplan för Svensköps kyrka ItArk Arkitektkontor AB. Arbetsbeskrivning för utvändig renovering av Svensköps kyrka Nymberg, U. Analysrapport, Svensköps kyrka. Målarkalk AB MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:003 7

8 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2009:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning.bulltofta Hangar 2 Kvarteret Carl Florman. Fastigheten Kirseberg 14:93 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:002 Lars Persson och Nils Wallin Inventering. Synliga gränser i enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Svensköps kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län.

9 Fotobilaga Svensköps kyrka

10 Tornets ljudluckor före renovering och ommålning

11 Skadade skifferplattor Ny nockplåt på långhuset

12 Röd/rosa kalkfäg under solbänken på tornets södra sida Röd/rosa kalkfärgsfragment på korets östra del

13 Nymålat fönster och åtgärdad solbänk, södra fasaden Sockel efter behandling med stenkolstjära

14 Svensköps kyrka efter utvändig renovering 2008