Citadellet i Landskrona

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Citadellet i Landskrona UPPTAGNING AV NY DÖRRÖPPNING I KOMMENDANTFLYGELN M332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:006 Anders Reisnert

2 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 7 Antikvarisk kontroll Citadellet i Landskrona upptagning av ny dörröppning i kommendantflygeln M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:006 Författare: Anders Reisnert Foto: Anders Reisnert Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Pia Gunnarsson Wallin Omslagsbild: Kommendantflygeln Malmö Museer 2010

3 Tekniska och administrativa uppgifter Län Skåne... Skåne Kommun...Landskrona Ort...Landskrona Fastighet M 332 Citadellet... M 332 Citadellet Ägare Statens Fastighetsverk...Statens Fastighetsverk Riksantikvarieämbetets tillstånd... Dnr , datum Byggmötesprotokoll Entreprenör...Vägverket Konsult...Torbjörn Larsson Arbetsbeskrivning...Gunilla Svensson Arkitektkontor Antikvarisk kontrollant...anders Reisnert, Malmö Museer Arkiverat material...digitala bilder

4 Historik Citadellet i Landskrona började byggas 1549 på order av den danske kungen Christian III. Troligen var Danmarks Generalbyggmästare för tiden, Morten Bussert, arkitekt för bygget. Det praktiska arbetet på plats leddes av amiralen och länsmannen på Helsingborg och Landskrona län, Peder Skram. Fästningen var för sin tid mycket modern och ingick i ett större förnyelseprogram av det danska rikets fasta försvar och administration. Då Landskrona har den enda naturliga djuphamnen längs Öresunds stränder, hade staden och fästningen stor strategisk betydelse. Vid Skånelandskapens övergång till Sverige 1658 blev Landskronas läge ännu viktigare. Från att ha försvarat en av Danmarks viktigaste inre vattenvägar kom nu fästningen att bli en av hörnstenarna i Sveriges gränsförsvar. Svenskarna började omedelbart en omfattande modernisering av fästningens och stadens fasta försvar. Den forna renässansborgen byggdes ut till ett starkt citadell med ett bastioneringssystem enligt samtidens modernaste principer för fast försvar. När Danmark försökte återta Skånelandskapen 1676 var Landkrona en av norra Europas modernaste och bäst rustade fästningsanläggningar, väl försedd med kanoner, manskap och förråd. Trots detta intogs både staden och fästningen efter en kortare belägring av den danska armén. Danskarna byggde vidare på fästningsverken och efter freden 1679 blev fästningen och staden åter svensk. Ytterligare utbyggnader och moderniseringar följde. I slutet av 1700-talet, genom artilleriets utveckling, började dock denna fästningstyp bli omodern. Vallar, kurtiner och bastioner lämnades att förfalla. Som så många andra utrangerade fästningar omvandlades Landskrona Citadell till fångfästning. Efter en rad reformer i början av 1800-talet byggdes fångfästningarna om till cellfängelser. Stora ombyggnader av de gamla fästningsverken och byggnaderna vidtog för att anpassa dessa för fängelseändamål. Befintliga byggnader förändrades, andra revs och nya byggnader uppfördes. Till den senare kategorin räknas den här aktuella Kommendantflygeln blev Landskrona Citadell statligt byggnadsminne och 1983 utfärdades nu aktuella skyddsföreskrifter. KOMMENDANTFLYGELN Den byggnad som här är föremål för invändiga ombyggnader är den så kallade Kommendantflygeln, byggd Byggnaden uppfördes som kansli och bostad för fängelsets kommendant från 1860 och fram till fängelsets avveckling Byggnaden är till sin exteriör oförändrad medan mindre ändringar i planlösningen har skett under årens lopp. I stort sett har dock ursprunglig planlösning, dörröppningar och detaljer som dörrblad och socklar behållits. En större ombyggnad har genomförts, möjligen 1975, då trägolven byttes ut mot tryckimpregnerade golvbrädor. Bakgrund till ärendet För att öka tillgängligheten till Kommendantflygeln för funktionshindrade gjorde Statens Fastighetsverk en framställan till Riksantikvarieämbetet. Statens Fastighetsverk menade att man kunde lösa frågan om tillgänglighet genom att förändra en fönsteröppning på västra gavel/rum 105 till en dörröppning. Denna ansökan behandlades positivt av Riksantikvarieämbetet Ombyggnadsarbetena var dock villkorade (se Beslut Dnr: ). Renoveringens omfattning Upptagning av dörröppning gjordes i västra gaveln, i befintligt fönster. Befintligt fönster demonterades och förvaras i materialdepå på Citadellet i Landskrona. Fönsterbröstningen revs ned till marknivå och en nytillverkad spegeldörr monterades

5 i dörröppningen. Spegeldörren, ritad av Gunilla Svensson Arkitektkontor, har tre speglar och överljus med tre rutor. Som förebild har äldre dörrar i Kommendanthuset nyttjats. Sidorna till dörröppningen murades om och följde då samma murningsmetod som den ursprungliga fönsteröppningens sidor. Tegel togs från den rivna bröstningen och detta murades med ett hydrauliskt kalkbruk. Avsteg från arbetsbeskrivning Arbetena följde riktlinjer och ritningar. Fotodokumentation Figur 1. Läge för ny dörröppning i östra gavel. Före ombyggnad exteriört. Figur 2. Läge för ny dörröppning i östra gavel. Före ombyggnad interiört rum 105.

6 Figur 3. Montering av ny dörr. Konserveringsarbeten Inga konserveringsåtgärder har varit aktuella. Antikvarisk kommentar Ingreppet innebär att tillgänglighetsfrågan har löst utan att ingrepp gjorts i byggnadens framsida. Istället har man löst tillgängligheten genom en dörröppning i den mindre exponerade västra gaveln. Den nya dörren har monterats i en tidigare fönsteröppning. Fönsterbröstningen fick visserligen rivas men fönstret är bevarat och förvaras nu i Citadellets materialdepå. Lösningen får ses som förhållandevis reversibel. Användingen av den befintliga fönsteröppningen innebär vidare att det inte gjorts någon påtaglig förändring av byggnadens uttryck. Den nya dörren, som tillverkats med Kommendanthusets äldre dörrar som förebild, innebär inte heller att något för byggnadens arkitektur främmande element tillförts.

7 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation. Hamnmästarbostället. Dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Antikvarisk rapport. Ravlunda kyrka. Utvändig renovering. Kiviks församling,ravlunda socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:003 Antikvarisk rapport. Vinslövs församlings kanslibyggnad. Omläggning av tak.fastigheten Vinslöv 129:2, Vinslövs socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:004 Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Antikvarisk rapport. Äspinge kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,äspinge socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:006 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona - Upptagning av ny dörröppning i Kommendantflygeln. M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län.