DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

Transkript

1 Byggnadsdokumentation Stinshuset DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Hamnen 21:147 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert

2

3 Byggnadsdokumentation Stinshuset DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Hamen 21:147 i Malmö stad Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Byggnadsdokumentationt Stinshuset -- dokumentation inför flyttning av byggnad Hamnen 21:147 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Författare: Maria Johansson och Anders Reisnert Foto: Maria Johansson och Anders Reisnert Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Stinshuset från norr, den 7 dec 2012 Malmö Museer 2013

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 5 Byggnadsdokumentation 6 Exteriör 6 Interiör 14 Skyddsrum 21 Antikvarisk kommentar 24 Skall bevaras och återuppföras likt befintligt: 24 Referenser 25 Opublicerat material 25 Övrigt 25 Årets rapporter 26

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Malmö stad Ort... Malmö Fastighet... Hamnen 21:147 Ägare... Malmö stad Karta med Stinshuset utpekad. 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

7 Inledning I samband med nyexploatering i kvarteret Torsken ska det gamla Stinshuset utmed Neptunigatan demonteras och flyttas för att ge plats åt kontors- och butikslokaler. Byggnaden skall under ett senare skede återuppföras öster om Västra stationshuset. Dokumentationen är ett komplement till den scanning som Stadsfastigheter kommer låta utföra. Dokumentationen omfattar även det skyddsrum som ligger öster om Stinshuset och som kommer rivas. Med anledning av detta har föreliggande dokumentation inför demontering och ett underlag inför återuppförandet av byggnaden utförts i december 2012 på uppdrag av Fastighetskontoret, Malmö stad. Dokumentationen har utförts av bebyggelseantikvarie Maria Johansson och stadsantikvarie Anders Reisnert, Malmö Museer. Historik Västra Station tillhörde den enskilda järnväg som gick mellan Malmö och Ystad (MYJ). Järnvägen togs i bruk 1874 och den kom också att kallas Grevebanan. Namnet har sitt ursprung i banans sträckning genom det Skånska slottslandskapet. Mellan Ystad och Malmö fanns, och finns fortfarande, en koncentration av slott och herresäten. Dess ägare levde då som nu av jordbrukets avkastningar och att kunna frakta sina lantbruksprodukter till utskeppningshamnar och livsmedelsindustrier för export eller förädling var väsentligt för den ekonomiska utvecklingen av godsen. Flera av godsägarna ingick MYJ:s styrelse eller var finansiärer av enskilda delar av banans sträckning. Tågen gick med både gods- och passagerartrafik från Västra station via Södervärn, Hindby och Oxie vidare mot bland annat Skurup, Marsvinsholm och slutligen till Ystad förstatligades järnvägen och uppgick i Statens Järnvägars organisation. Trafiken mellan Malmö Västra och Södervärn lades ner 1955, då järnvägen istället fick en anslutning till Malmö C vid Hindby. Stinshuset i mitten av bilden, eventuellt 1920-tal. (Bild: Malmö Museer) MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 5

8 Av Malmö Västras stationsområdet finns idag stationsbyggnaden, godmagasinet och det så kallade Stinshuset bevarade. Stationshuset uppfördes 1898 efter ritningar av Ystads dåvarande stadsarkitekt Peter Boisen, och ersatte då en äldre stationsbyggnad. Vid samma tid uppfördes även Stinshuset av samme arkitekt och i samma stil som stationsbyggnaden. Byggnaden benämns Stinshuset pga. av dess ursprungliga funktion som uppehållsutrymme för lokförarna och stinsarna. Godsmagasinet uppfördes också samtidigt men en viss osäkerhet föreligger om vem som ritade denna byggnad. Sannolikt är det dock samma arkitekt, det vill säga Boisen, som ritat samtliga byggnader. Byggnadsdokumentation EXTERIÖR Byggnaden har röda tegelfasader, granitsockel och takgesims. Fogarna är en vit, halvrundad åsfog. Vissa ytliga skador förekommer på tegelstenarna, även dessa skall sparas för framtida bruk. Fönstren och dörrarna är nyare och har inget antikvariskt värde. Taket är ett helvalmat lågt tak med bandlagd plåt med ståndfals. Plåten är grönmålad. I nederkant är plåten uppvikt och har här bildat en fotränna. Skorstenarna är två till antalet och uppförda i tegel, likt husets fasad. Södra fasaden Grund och sockel Huset står på en avsatt granitsockel. Från östra hörnet finns fyra stenar, därefter ett parti med gjuten betong. Här har troligen varit en murverksöppning som inte längre syns i fasad utan satts igen med stor hantverksskicklighet. Från västra hörnet finns tre stenar, därefter en dörr med tröskelsten i granit. Efter dörröppningen ytterligare tre stenar innan den gjutna betongen. Ovan sockeln sitter två ventilationshål, varav det västligaste är igenmurat. Granitsockel med gjutet parti mellan. Här syns även teglets kryssförband. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

9 Åsfog. Södra fasaden. Fasad Murad i rött förbländertegel i kryssförband, så kallat renässansförband, det vill säga hela löp och koppskift varvat. Första skiftet över sockeln är ett koppskift. 31 tegelskift från sockeln upp på fasaden sitter en dekorlist med fasetterade knoppar "diamanter". Varje sten har två diamanter. I de två västligaste listerna sitter 8,5 formtegel (17 diamanter ) per list, och i den längre mittenlisten sitter 19, 5 formtegel (39 diamanter ). Även de två östligaste listerna har 8,5 formtegel (17 diamanter ). Fogarna i dessa lister är infärgade i en tegelröd nyans till skillnad från fasadteglets vita åsfog. Fönster och dörrar På södra fasaden sitter tre fönster och en dörr. Två fönster sitter öster om dörren och ett väster om. De har en romansk utformning, det vill säga att fönsterbågen är rundad. Från sockeln upp till de profilerade solbänkarna under fönsteröppningarna är det 13 skift. De tre solbänkarna på södra fasaden är klädda med svarta skifferstenar som därefter är täckta med brunmålade fönsterbänkar i galvaniserad plåt. Mellan solbänken och den första profilstenen i valvet är det fyra släta skift, därefter fortsätter profilstenarna i ett valv. Mellan solbänken och fönsterbågens början är det 17 skift och ytterligare 11 skift till valvets krön. Fönstersnickerierna är nytillverkade och saknar antikvariskt värde. Takgesims Från sockeln upp till takgesimsen är det 47 tegelskift. Takgesimsen består av ett hålkäl utformad i koppsten på vilka halvrunda konsolstenar vilar som i sin tur bär en hålkälssten. Konsolerna är 35 till antalet och glest placerade med ett putsat parti mellan varje konsol. Ovan dessa sitter en rad med grund koppsten på högkant, med kantig profil i överkant. Denna bär i sin tur en rad med svanhalsformat formtegel på högkant. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 7

10 Södra fasaden Plåtklädd solbänk med skifferskiva och profilsten under. Profilsten vid dörr- och fönsteröppningar. Fönster med profilsten i en romansk fönsterbåge. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

11 Dekorlist med "diamanter". Västra fasaden Grund och sockel Från söder har sockeln fyra avsatta granitstenar och därefter ett kortare gjutet parti. Från norra sidan ytterligare två granitstenar fram till det gjutna partiet. Fasad Murad i rött förbländertegel i kryssförband, så kallat renässansförband, det vill säga hela löp och koppskift varvat. Första skiftet över sockeln är ett koppskift. 31 tegelskift från sockeln upp på fasaden sitter en dekorlist, uppdelad i fyra delar, med fasetterade knoppar "diamanter". Varje sten har två diamanter. På de yttersta listerna sitter 8 profilstenar (16 diamanter ) per list, och i de två mittenlisterna, 6 profilstenar (12 diamanter ) per list. Fogarna i dessa lister är infärgade i en tegelröd nyans till skillnad från fasadteglets vita åsfog. Fönster och dörrar På västra fasaden finns tre fönster, två mindre och ett större mittfönster. De har en romansk utformning, det vill säga att fönsterbågen är rundad. Från sockeln upp till de profilerade solbänkarna under fönsteröppningarna är det 13 skift. De tre solbänkarna på södra fasaden är klädda med svarta skifferstenar som därefter är täckta med brunmålade fönsterbänkar i galvaniserad plåt. Mellan solbänken och den första profilstenen i valvet är det fyra släta skift, därefter fortsätter profilstenarna i ett valv. Mellan solbänken och fönsterbågens början är det 17 skift och ytterligare 11 skift till valvets krön. Fönstersnickerierna är nytillverkade och saknar antikvariskt värde. Takgesims Från sockeln upp till takgesimsen är det 47 tegelskift. Takgesimsen består av ett hålkäl utformad i koppsten på vilka halvrunda konsolstenar vilar som i sin tur bär en hålkälssten. Konsolerna är 22 till antalet och glest placerade med ett putsat parti mellan varje konsol. Ovan dessa sitter en rad med grund koppsten på högkant, med kantig profil i överkant. Denna bär i sin tur en rad med svanhalsformat formtegel på högkant. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 9

12 Västra fasaden. Nordvästra hörnet. Här syns skador i fasadteglet samt gesimsens utformning. Gesimsen. 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

13 Norra fasaden Grund och sockel Från väster ligger fyra avsatta grundstenar i granit. Därefter, mitt på fasaden, sitter en dörr med ett tröskelparti i granit. Från östra sidan finns ytterligare fyra granitstenar fram till tröskelstenen. Fasad Murad i rött förbländertegel i kryssförband, så kallat renässansförband, det vill säga hela löp och koppskift varvat. Första skiftet över sockeln är ett koppskift. 31 tegelskift upp på fasaden sitter en dekorlist, uppdelad i fyra delar, med fasetterade knoppar "diamanter". Varje sten har två diamanter. De är placerade 12 (24 diamanter ) formtegel i de två yttersta listerna och 18, 5 (37 diamanter ) formtegel i de mittersta. Fogarna i dessa lister är infärgade i en tegelröd nyans till skillnad från fasadteglets vita åsfog. Fönster och dörrar På norra fasaden sitter två fönster på vardera sidan av en dörr. Det östra fönstret är dock igenmurat. De har en romansk utformning, det vill säga att fönsterbågen är rundad. Från sockeln upp till den profilerade solbänken på det västra fönstret är det 13 skift. Solbänken är klädd med skiffersten som därefter är täckt med brunmålad fönsterbänk i galvaniserad plåt. Mellan solbänken och den första profilstenen i valvet är det fyra släta skift, därefter fortsätter profilstenarna i ett valv. Mellan solbänken och fönsterbågens början är det 17 skift och ytterligare 11 skift till valvets krön. Fönstersnickerierna är nytillverkade och saknar antikvariskt värde. Takgesims Från sockeln upp till takgesimsen är det 47 tegelskift. Takgesimsen består av ett hålkäl utformad i koppsten på vilka halvrunda konsolstenar vilar som i sin tur bär en hålkälssten. Konsolerna är 35 till antalet och glest placerade med ett putsat parti mellan varje konsol. Ovan dessa en grund koppsten på högkant med en kantig profil i överkant. Denna bär i sin tur en rad med svanhalsformat formtegel på högkant. Norra fasaden med ett igenmurat fönster. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 11

14 Skador på norra fasaden. Lagning på norra fasaden. Östra fasaden Grund och sockel Sockeln består av åtta, efter varandra liggande parti, gjutna eller av granitsten. Sockeln är beskriven från söder till norr: En granitsten, därefter ett gjutet parti vid igenmurad dörröppning. Efter det ligger ytterligare en granitsten och ett gjutet parti vid igenmurad dörröppning. Efter mittendörren ligger ytterligare en granitsten och ett gjutet parti under ett fönster, troligen en igensatt dörröppning. Den östra sockeln avslutas i norr med två granitstenar. Fasad Murad i rött förbländertegel i kryssförband, så kallat renässansförband, det vill säga hela löp och koppskift. Första skiftet över sockeln är ett koppskift. 31 tegelskift upp på fasaden sitter en dekorlist, uppdelad i fyra delar, med fasetterade knoppar "diamanter". Varje sten har två diamanter. De är placerade 4 (8 diaman- 12 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

15 ter ) formtegel i de två yttersta friserna och 7 (14 diamanter ) formtegel i de två mittersta. Fogarna i dessa friser är infärgade i en tegelröd nyans. Fönster och dörrar På östra fasaden sitter ett fönster och två idag igenmurade dörrar. Fönstret har troligen tidigare utgjort en dörröppning, men byggts om till ett fönster. Från sockeln upp till de profilerade solbänkarna går det 13 skift. Solbänken på östra fasaden är klädd med svart skiffersten och därefter täckt med brunmålad fönsterbänk i galvaniserad plåt. Fönstret har först fyra släta skift mellan solbänk och första profilstenen, därefter fortsätter profilstenarna i ett valv. Fönsterbågen är romansk det vill säga halvrund. 17 tegelskift från solbänk till där fönsterbågen börjar och ytterligare 11 skift till valvets krön. Fönstersnickerierna är nytillverkade och saknar antikvariskt värde. Takgesims Från sockeln upp till takgesimsen är det 47 tegelskift. Takgesimsen består av ett hålkärl utformad i koppsten på vilka halvrunda konsolstenar vilar som i sin tur bär en hålkärlssten. Konsolerna är 22 till antalet och glest placerade med ett putsat parti mellan varje konsol. Ovan dessa en grund koppsten på högkant med en kantig profil i överkant. Denna bär i sin tur en rad med svanhalsformat formtegel på högkant. Östra fasaden med två igenmurade dörrar. Sydöstra hörnet. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 13

16 INTERIÖR Byggnaden är invändigt indelad i tre delar, samt en övervåning/vind. Mittdelen av byggnaden har gjutet golv medan sidopartierna har trägolv i gråmålad gran. Väggarna har naket gult flamtegel, liksom rummet i mitten med murade väggar Ritning över bottenplan Ritnings- och kartarkivet Malmö Västra rummet (1) Mittenfönstret på västra väggen har ursprungligen varit en dörr vilket syns tydligt i teglet. I västra ytterväggen, mellan mittenfönstret och det södra fönstret, syns även resterna av en nedhuggen mellanvägg. Denna del av byggnaden är öppen till nock med synliga takbjälkar och takstol. På rummets östra sida finns en murstock. Östra rummet (2) Östra gaveln hade ursprungligen tre dörröppningar vilket syns i teglet. Den mittersta och södra dörren är helt igenmurade, medan den norra har byggts om till fönster. På norra väggen finns ytterligare en igensättning, nämligen ett fönster. I taket närmast mittenrummet finns en taktrappa upp till övervåningen/vinden. Norra rummet"/ mittenrummet (3) I rummets norra delar finns en mindre hall, en modernare toalett och en städskrubb. Hallen är lagd med ett relativt nylagt terrazzogolv och väggarna är putsade och målade. De äldre listerna och karmarna är profilerade och de äldre dörrarna av spegeltyp. Övervåningen (4) Vinden finns över husets östra halva och nås via en nedfällbar stege i taket. På vinden syns takstolen tydligt, samt trappanordningen och undertaket av pärlspont. Delar av undertaket skall sparas som exempel på hur det såg ut tidigare, resten kan kasseras. Vindsgolvet är belagt med träplank och har inget antikvariskt värde. Vindens västra vägg är en brädvägg, klädd med plywoodskivor på insidan och med två insatta fönster. Det norra fönstret har rund båge och är troligen ett av ytterfasadens numera igenmurade fönster. Det södra fönstret är däremot rektangulärt, spröjsat och har äldre beslag. 14 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

17 Västra fönstret. Här syns tydligt att fönstret tidigare varit dörr och resterna efter den bortmonterade väggen till vänster i bilden. (västra rummet) Synliga takbjälkar (västra rummet) Synliga takbjälkar vid norra väggen (västra rummet) MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 15

18 Synlig takstol i husets västra del (västra rummet) Dörr in till mittenrummet. lägg märke till stycket över dörren. (västra rummet) Ytterdörr åt söder (västra rummet) Murstock och övervåning/vind med de två äldre fönstren (västra rummet) 16 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

19 Igenmurad mittendörr på östra väggen (östra rummet) Igensmurad dörr på östra väggens södra del. (östra rummet) Igenmurat fönster på norra väggen (östra rummet) Till vänster i bild syns ett fönster som är öppet ut till västra rummet/södra hallen. (mittenrummet) MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 17

20 Norra hallen med terrazzogolv och profilerade lister. Omålad spegeldörr in till toaletten. (mittenrummet) Norra hallen med städskrubb till höger (mittenrummet) Till vänster; norra hallen. I mitten; städskrubb. Till höger; östra rummet 18 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

21 Vindstrappa i östra rummmet Hissanordningen för trappan (övervåning/vind) Södra fönstret på vindens västra vägg (övervåning/vind) MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 19

22 Norra fönstret på vindens västra vägg. Ursprungligt innanfönster (övervåning/vind) Igensatt fönster i södra takfallet. Här syns också pärlsponten (övervåning/vind) Takstol. Till vänster syns delar av murstocken (övervåning/vind) 20 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

23 SKYDDSRUM På stinshusets östra sida, mot Västra station, finns en enkel trätrappa som leder upp till ett upphöjt parti. Bredvid trappan finns ett enkelt skjul i grön plåt. Skjulet utgör ingången till ett skyddsrum som ligger under det upphöjda partiet. En gjuten trappa leder ner till ett tryckvågsreduceringsrum med en yttre ståldörr. Därefter leder en liknande dörr, dock i laminerat trä, in till skyddsrummet som är indelat i två lika stora rum med en lätt vägg med spegeldörr mellan. Rummen är spegelvända och i utrymmets östra del finns ytterligare ett tryckvågsreduceringsrum, likt det västra, med gjuten trappa upp till ett liknande plåtskjut i öst. Hela anläggningen har en takhöjd på 2,10 meter. Tryckutrymmena är ca 3x1 meter vardera och de två mittenrummen ca 4 meter breda och 10 meter långa vardera. Anläggningen har gjutet golv och vitmålade gjutna betongväggar. Kvar i rummen finns ventilationsbeslag och resterna av demonterade handdrivna luftpumpar. Nedgång till skydssrum på stinshusets östra sida (västra nedgången) Ingång till skyddsrum Tryckvågsreduceingsrummet och ingången sett från skyddsrummet. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 21

24 Det västra av de två skyddssrummen Det östra av de två skyddsrummen Östra tryckreduceringsrummet sett från det östra skyddsrummet 22 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

25 Dörr och dörrhandtag/dörrlås Ventilation Resterna av demonterad handdriven luftpump MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 23

26 Antikvarisk kommentar Västra stationsområdet har ett kulturhistoriskt, lokalhistoriskt och järnvägshistoriskt värde. De tre byggnaderna utgör en enhet där var och en är av betydelse för förståelsen av helheten. Stationsområdet är en kulturmiljö som ger en bild av historiska kommunikationsförhållanden i Malmö, från en tid då järnvägen var av största betydelse. Idag spelar järnvägen återigen en stor roll, och Malmö har just genomgått omfattande strukturella omdaningar med bland annat en ny Citytunnel. I det sammanhanget är det av värde att även bevara de historiska spåren, och integrera dem i den nya stadsbilden. Västra station ligger i ett område invid högskolan med starkt förändringstryck. Västra Station har potential att tillföra stadsbilden något positivt och betydelsefullt, främst i egenskap av länk till historien. För att förstå och kunna tolka den gamla stationsmiljön är det därför speciellt viktigt att Västra stations karaktär bibehålls så långt som möjligt. I den kommande omgestaltningen av området kommer dock inte Stinshuset att kunna bevaras på plats. Byggnaden kommer därför att demonteras och uppföras i motsvarande läge fast öster om Stationsbyggnaden. SKALL BEVARAS OCH ÅTERUPPFÖRAS LIKT BEFINTLIGT: Sockel av granit Fasadtegel och formtegel likt befintlig inklusive ytligt skadade tegel sparas för återanvändning i den återuppförda byggnaden. Invändigt flamtegel tas tillvara och skickas till återvinningsdepå eller återbrukas i byggnaden. Takform. Takets material saknar antikvariskt värde, dock är takformen viktig, och därför skall taket återuppföras som ett helvalmat tak, med skivlagd plåt med ståndfals och ståndränna vid takfoten. Skorstenar skall uppföras likt befintliga med enkelt löpförband. Dörr- och fönsterplacering och utformning skall bevaras, alternativt återgå till ursprungligt utseende. Fönster och dörrar kan återanvändas, dock saknar de antikvariskt värde pga. att de är nytillverkade. Detta innebär dock inte att de inte är återanvändbara i den återuppförda byggnaden. Detta gäller för övrigt byggnadens samtliga fönster och ytterdörrar. Samtidigt kan det framhållas att en återgång till ursprungliga snickerier hade varit en fördel. Man kan i detta sammanhang försöka återgå till den fönstertyp som finns i ovanvåningen i form av innerfönster (då det troligen tidigare ingått i ett ytterfönster). Takbjälkar Takstolar Några bitar av undertakets brädor i pärlspont sparas som exempel Två fönster på ovanvåningen tidigare innerfönster Innerdörrar av spegeltyp Samples av samtliga profilerade foder kring dörrar samt karmar och profilerade lister sparas 24 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:001

27 Referenser Opublicerat material Yttrande angående fastigheten Hamnen 21:150, godsmagasinet. Anders Reisnert, Malmö Kulturmiljö Arkiv Stadsbyggnadskontorets arkiv; Ritnings- och kartarkivet, Malmö Övrigt Dokumentation på plats och MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:NUMMER 25

28 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation. Stinshuset dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad. Skåne län.