Citadellet i Landskrona

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Citadellet i Landskrona INVÄNDIG OMBYGGNAD AV KOMMENDANTFLYGELNS BOTTENVÅNING M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:008 Anders Reisnert

2

3 Antikvarisk kontroll Citadellet i Landskrona INVÄNDIG OMBYGGNAD AV KOMMENDANTFLYGELNS BOTTENVÅNING M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk kontroll Citadellet i Landskrona Invändig ombyggnad av kommendantflygelns bottenvåning M332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:008 Författare: Anders Reisnert Foto: Anders Reisnert Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Pia Gunnarsson Wallin, Anette Lindgren Omslagsbild: Anders Reisnert Malmö Museer 2010

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Historik 5 Innan åtgärder 5 Syfte med åtgärderna 6 Antikvarisk kontroll 6 Ombyggnadens omfattning 6 Avsteg från arbetsbeskrivning 6 Iakttagelser under arbetena 7 Konserveringsarbeten 7 Antikvarisk kommentar 7 Övrigt 7 Årets rapporter 8 Bilagor Bilaga 1 Bildbilaga

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun...Landskrona Ort...Landskrona Fastighet... M 332 Citadellet Ägare...Statens Fastighetsverk Riksantikvarieämbetets tillstånd... Dnr , datum Arbetena påbörjades Byggmötesprotokoll... nr , nr Slutbesiktning Entreprenör... Svevia Konsult...Torbjörn Larsson Arbetsbeskrivning...Gunilla Svensson Arkitektkontor Antikvarisk kontrollant...anders Reisnert, Malmö Museer Arkiverat material...digitala bilder 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:008

7 Historik Citadellet i Landskrona började byggas 1549 på order av den danske kungen Christian III. Troligen var Danmarks Generalbyggmästare för tiden, Morten Bussert, arkitekt för bygget. Det praktiska arbetet på plats leddes av amiralen och länsmannen på Helsingborg och Landskrona län, Peder Skram. Fästningen var för sin tid mycket modern och ingick i ett större förnyelseprogram av det danska rikets fasta försvar och administration. Då Landskrona har den enda naturliga djuphamnen längs Öresunds stränder, hade staden och fästningen stor strategisk betydelse. Möjligen skall både grundläggandet av staden Landskrona 1413 och senare uppförandet av Citadellet ses mot bakgrund av Danmarks uppbyggande av en militär flotta. Under Erik av Pommerns regering sker en översyn av rikets sjökrigsväsen och ännu har kungen inte fått Köpenhamn, som senare skulle bli Danmarks marinbas. Under Christian III sker åter en upprustning av flottan. Vid Skånelandskapens övergång till Sverige 1658 blev Landskronas läge ännu viktigare. Från att ha försvarat en av Danmarks viktigaste inre vattenvägar kom nu fästningen att bli en av hörnstenarna i Sveriges gränsförsvar. Svenskarna började omedelbart en omfattande modernisering av fästningens och stadens fasta försvar. Den forna renässansborgen byggdes ut till ett starkt citadell med ett bastioneringssystem enligt samtidens modernaste principer för fast försvar. När Danmark försökte återta Skånelandskapen 1676 var Landkrona en av norra Europas modernaste och bäst rustade fästningsanläggningar, väl försedd med kanoner, manskap och förråd. Trots detta intogs både staden och fästningen efter en kortare belägring av den danska armén. Danskarna byggde vidare på fästningsverken och efter freden 1679 blev fästningen och staden åter svensk. Ytterligare utbyggnader och moderniseringar följde. I slutet av 1700-talet, genom artilleriets utveckling, började dock denna fästningstyp bli omodern. Vallar, kurtiner och bastioner lämnades att förfalla. Som så många andra utrangerade fästningar omvandlades Landskrona Citadell till fångfästning. Efter en rad reformer i början av 1800-talet byggdes fångfästningarna om till cellfängelser. Stora ombyggnader av de gamla fästningsverken och byggnaderna vidtog för att anpassa dessa för fängelseändamål. Befintliga byggnader förändrades, andra revs och nya byggnader uppfördes. Till den senare kategorin räknas den här aktuella Kommendantflygeln blev Landskrona Citadell statligt byggnadsminne och 1983 utfärdades nu aktuella skyddsföreskrifter. Innan åtgärder Den byggnad som här är föremål för invändiga ombyggnader är den så kallade Kommendantflygeln, uppförd Som namnet antyder byggdes huset som bostad för fängelsets kommendant från 1860 och fram till fängelsets avveckling I Kommendanthuset fanns i bottenvåningen fängelsets administration och kansli. Byggnaden är till sin exteriör oförändrad medan mindre ändringar i planlösningen har skett under årens lopp. I stort sett har dock ursprunglig planlösning, dörröppningar och detaljer som dörrblad och socklar behållits. Vid tiden för ansökan stod flygeln oanvänd, förutom att en utställning om Citadellet fanns i bottenvåningen. En större ombyggnad har genomförts, möjligen 1975, då trägolven byttes ut mot tryckimpregnerade golvbrädor. Vissa ändringsarbeten gjordes också under beredskapstiden men det är i dag svårt att fasställa hur omfattande dessa ändringar var. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:008 5

8 Kommendanthuset är en tvåvånings tegelbyggnad uppförd i en enkel bruksarkitektur. Fasaderna har kalkavfärgats i engelskt rött, men så tunt att tegelstenarna tydligt avtecknar sig. Snickerierna är utvändigt mörkt gröna till färgen. Då arbetena påbörjades fanns endast en ingång, belägen i östra delen av norra fasaden. För tillgänglighetens skull kom ytterligare en dörröppning att tas upp i östra gaveln, se separat rapport. Syfte med åtgärderna Bakgrund till ärendet är en framställan från Statens Fastighetsverk om att få inreda Kommendantflygeln på Citadellet i Landskrona till lokaler för Hemslöjden i Landskrona. Denna behandlades positivt av Riksantikvarieämbetet Ombyggnadsarbetena är dock villkorade (se Beslut Dnr: ). Hemslöjden hyrde tidigare lokaler i Materialgården på Citadellet. Antikvarisk kontroll Arbetet följdes på plats kontinuerligt och fotodokumentationer gjordes fortlöpande. Kontrollanten (Anders Reisnert) deltog också i byggmötena eller sände annan representant från Malmö Museer (byggnadsantikvarie Jörgen Kling). Ombyggnadens omfattning Här har endast de delar av ombyggnaden där den antikvariska medverkan varit nödvändig behandlats. Ombyggnaden innebar bland annat att; en dörröppning togs upp mellan entréutrymmet och Hemslöjdens nya lokaler en delvis igensättning av två stora valvöppningar med nya, delvis glasade vägar en ny dörr mellan korridoren, rum 103, och rum 104 för att avskilja Hemslöjden från kommunikationsutrymmena ny el ny inredning i pentry nytt toalettporslin igensättning av rörkulvert i rum 110 målning av väggar målning av snickerier med linoljefärg Avsteg från arbetsbeskrivning Från arbetsbeskrivningen har följande avsteg gjorts efter konsultation med antikvarisk kontrollant; Linoleummattorna behölls och renoverades istället för att avlägsnas. Tanken var att det under linoleummattorna befintliga betonggolvet skulle tas fram och målas. Detta var dock belagt med tjockt lager flytspackel. Att avlägsna detta ansågs vara ett omfattande arbete som inte rymdes inom entreprenaden. Då ett avlägsnande av linoleumgolven och målning av betonggolven snarast tillför 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:008

9 byggnaden estetiska värden, inte antikvariska, kunde kontrollanten godkänna avsteget. Trösklar vid dörrar YD2 samt ID5 nytillverkas lägre en befintliga av ventilationstekniska skäl. Då de tidigare trösklarna är original skall dessa försiktigt demonteras, märkas och förrådsställas. Iakttagelser under arbetena Det kunde konstateras att dörröppningen i entrén, rum 101 som åter skulle upptas fanns i exakt det läge som angivits på ritningen. Murverket är murat av tegel av flamtyp i storleken 200x120x60 mm och murat med mjukt kalkbruk, troligen en pulverkalk med blandningsförhållande 1:4. Putsen är lagd på i två påslag med samma blandningsförhållande i båda skikten. Den nu åter öppnade dörröppningens valv visades sig vara slaget på stick, liksom övriga murverksöppningar i huset. Konserveringsarbeten Inga konserveringsåtgärder har varit aktuella. Antikvarisk kommentar Arbetena utfördes på ett hantverksmässigt bra sätt. Inga komplikationer av antikvarisk art uppstod under arbetets gång. Övrigt Redan i beslutet för ombyggnaden togs frågan upp om ny entré för funktionshindrade. Denna behandlas i ett separat beslut och därmed också i en egen rapport. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:008 7

10 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation. Hamnmästarbostället. Dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Ravlunda kyrka. Utvändig renovering. Kiviks församling,ravlunda socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Vinslövs församlings kanslibyggnad. Omläggning av tak.fastigheten Vinslöv 129:2, Vinslövs socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:004 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äspinge kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,äspinge socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:006 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona - Upptagning av ny dörröppning i Kommendantflygeln. M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Lyby kyrka. Utvändig renovering Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:008 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona Invändig ombyggnad av Kommendantflygelsens bottenvåning. M332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län.

11 Bildbilaga Vänster: Håltagning mellan rum 114 och rum 110. Bilden tagen från rum 114. Höger: Håltagning mellan rum 114 och rum 110. Bilden tagen från rum 110. Detalj av dörrvalv rum 110. Håltagning.

12 Vänster: Håltagning genomförd. Bild tagen från rum 114. Höger: Håltagning genomförd. Bild tagen från rum 110. Vänster: Trägolv rum 113. Tryckimpregnerat brädgolv under plastmatta. Höger: Detalj plastmatta rum 113.

13 Vänster: Rum 103. Arbetsbild med monterade mellanväggar. Bild tagen från rum 102. Höger: Detalj sänksmitt gångjärn i rum 110. Dörr till 110 stängd och öppen.