Arlövs teater (Hundramannasalen)

Transkript

1 Kulturhistorisk utredning Arlövs teater (Hundramannasalen) ARLÖVS FÖRSTA SJUKKASSA Arlöv 21:100/Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:010 Pia Gunnarsson Wallin

2

3 Kulturhistorisk utredning Arlövs teater (Hundramannasalen) ARLÖVS FÖRSTA SJUKKASSA Arlöv 21:100/Burlövs socken i Burlövs kommun Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Kulturhistorisk utredning Arlövs teater (Hundramannasalen). Arlövs första sjukkkassa Arlöv 21:100/Burlövs socken i Burlövs kommun kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2009:010 Författare: Pia Gunnarsson Wallin Foto: Pia Gunnarsson Wallin Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Pia Gunnarsson Wallin Malmö Museer 2009

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 5 Exteriör 5 Interiör 6 Bevarandeinriktning 7 Referenser 9 Referenslista 9 Årets rapporter 10 Bilagor

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Burlöv Ort...Arlöv Fastighet...Arlöv 21:100 Ägare...Burlövs kommun 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:010

7 Inledning Följande kulturhistoriska utredning rörande Arlövs teater är utförd på uppdrag av Burlövs kommun. Fotodokumentationen av den berörda byggnaden har utförts i två omgångar, den 27 mars 2009 då exteriören fotograferades och den 12 maj 2009 då interiören fotograferades. Dessvärre var då andra våningens nordvästra del inte tillgänglig. Inga äldre ritningar har påträffats vare sig i Burlövs kommuns arkiv eller i Landsarkivet i Lund. Troligen beror det på att byggnaden uppfördes före 1899, det år då Arlöv blev municipalsamhälle, och 1902 då Arlöv fick sin lokala byggnadsordning som reglerade byggandet vilket innebär att eventuella ritningar från tiden före 1902 sannolikt aldrig hamnat i det kommunala arkivet. Inte heller har några äldre foton påträffats i de arkiv som besökts, Arbetarrörelsens arkiv i Malmö och Landsarkivet i Lund. Däremot har äldre interiörbilder påträffats på en webbsida, som har givit viktiga ledtrådar till att reda ut Hundramannasalens tidigare utseende. I övrigt har ombyggnadsritningar från talet varit behjälpliga i arbetet med att få en uppfattning om byggnadens ursprungliga planlösning och funktioner. Historik Byggnaden som i dag rymmer Arlövs teater uppfördes ursprungligen för att användas som samlingssal för en sjukkasseförening. Den tomt som byggnaden uppfördes på köptes 1890 av Arbetareförenings byggnadsaktiebolag. Föreningen som uppförde byggnaden hade namnet Hundramannaföreningen nr 1. Hundramannaföreningarna var föregångare till dagens Försäkringskassa. Tillskillnad från idag då Försäkringskassans verksamhet är skattefinansierad var dåtidens sjukkassor finansierade via medlemsavgifter. Namnet Hundramannaföreningen kom sig av att det fick finnas maximalt 100 medlemmar i varje förening. Därför kunde det finnas flera föreningar på varje ort. Under namnet Arlöfs sjuk- och Begrafningskassa var föreningen verksam långt in på 1900-talet. Från och med 1955 har det funnits en lagstadgad allmän sjukförsäkring. Med detta hade de frivilliga sjukkassorna spelat ut sin roll. I dag ägs byggnaden av Burlövs kommun som bland annat hyr ut den till Arlövsrevyn. Byggnaden har långa rötter som teaterlokal. Redan på 1920-talet användes byggnaden för teaterverksamhet. Byggnaden har också används som samlingslokal. Exteriör Byggnaden är uppförd 1892 och har sedan dess blivit tillbyggd 1918 och ombyggd vid tre tillfällen, den senaste skedde 1983 enligt Burlövs kommuns bevarandeplan. En utescen byggdes 1984 och den nuvarande skylten på fasaden uppfördes Den högre nordvästra delen tillhör byggnadens äldsta byggnadsfaser. Exakt var gränsen mellan 1892 års byggnad och 1918 års tillbyggnad går är svårt att veta utan ny- och tillbyggnadsritningar från denna tid eller några mer ingående byggnadsarkeologiska studier. Vid en eventuell framtida putsnedknackning är gränsen mellan 1892 års byggnad och 1918 års tillbyggnad något som bör utredas. Byggnaden är välbyggd och dekoren följer sin tids grammatik utan några större arkitektoniska utsvävningar. Den äldsta byggnadsdelen har en lätt utskjutande sockel. Fasaden är putsad och putsen har en kvastad struktur. Det finns en del frågetecken MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:010 5

8 kring byggnadens ursprungliga ytskikt som bör utredas vid en lagning/omputsning av byggnaden. Putsens ursprungliga färgsättning är inte utredd men har sannolikt varit mindre kulört än dagens. Här finns det anledning vid en omfärgning att göra en färgarkeologisk studie som ett led i att återställa byggnadens ursprungliga färgsättning. Längs fasaderna löper arkader i vars bågar fönstren är placerade. Ovan de rakslutna fönstren skapas bågformade blinderingar i arkaden. Huruvida hela arkadbågarna ursprungligen hyst fönster, där den övre delen i så fall givit ljus till den innanförliggande läktaren, är också något byggnadsarkeologiska studier skulle kunna ge svar på i samband med en framtida restaurering. Längs med takfoten och gavelfrontonerna löper en tandsnittsfris och fönstren har murade fönsterbänkar. Fönstren är av trä. Längs med långsidorna är fönstren utåtgående tvåluftsfönster med fast mittpost. Varje fönsterluft har en högt placerad fast spröjs. I nordvästgavelns övre del, till rummen i den nämnda lägenheten, är fönstren av samma typ medan de i bottenvåningen är inåtgående tvåluftsfönster med fast mittpost. Fönsterkarmarma är här rikare profilerade och fönsterlufterna är tredelade med fasta spröjsar. Mittposterna är fasta. Exakt ålder på fönstren är svår att bedöma men båda fönstertyperna kan vara från sjukkassetiden även om de sannolikt inte original. Hur de ursprungliga fönstren såg ut är höjt i dunkel och här kan inte byggnadsarkeologiska studier i detalj ge något svar. Vid ett eventuellt framtida fönsterbyte bör därför ansträngningar göras för att hitta äldre foton som kan ge svar på denna fråga. Med stor sannolikhet kan det finnas äldre fotografier hemma hos t.ex. privatpersoner eller i föreningsarkiv som kan ge värdefulla uppgifter i detta hänseende med tanke på att byggnaden använts flitigt för diverse arrangemang under åren. Ytterdörrarna är utbytta. Originalen har med största sannolikhet varit pardörrar med speglar. Taket är ett relativt flackt sadeltak, idag täckt med tegelformad svart plåt. Sannolikt har taket ursprungligen haft ett papptak. Vid taknocken finns vidare en äldre murad skorsten. I sydväst finns en liten takkupa som givit ljus till den innanförliggande lägenhetens kök. Interiör Den äldre byggnadskroppen domineras av Hundramannasalen i sydöst. Salen består av ett stort öppet rum med hög takhöjd. Längs med långsidorna och nordvästra kortsidan finns det läktare uppburna av pelare. Ett äldre foto från en fest i Arlöv som med störta sannolikhet är taget i Hundramannasalen visar att golvet ursprungligen haft ett parkettgolv med fiskbensmönster. Scenen i sydöst har haft en inramning med snickerier som nu är borta och väggarna har varit klädda med panel likt den i taket. Eventuellt är takpanelen original. Läktaren har varit försedd med en rad med glödlampor och läktarbarriären har haft speglar formade av lister. Om de sistnämna var original är osäkert. Upp till läktaren fanns det i väster en interiör trappa som nu är borta. Ingångarna till Hundramannasalen var i den nordvästra kortsidans vinklade väggar, inte som nu i väggarna som löper parallellt med scenen. Nordväst om salen finns en foajé med kapprum och toaletter samt trappa upp till vindsvåningen. Direkt nordväst om Hundramannasalen fanns tidigare ett kök. Nordväst om köket fanns en nu riven trappa. Längst i nordväst fanns en lokal med i princip samma indelning som dagens kök och serveringslokal. In till serveringslokalen är en ståtlig pardörr med speglar bevarad. Troligt är att det även här ursprungligen har varit en lokal för föreningsmöten och kanske även för servering. Det tidiga 1970-talets förändringar gick mycket hårt åt byggnadens interiör. Förutom att innerväggar, trappan till vindsvåningen och Hundramannasalens trappa till läktaren revs, nedmonterades dörrar. Väggpanel, hyllor och skåpsinredning revs liksom scenens väggar, skärmar, golv, bjälklag, bärande stomme m.m. Kapprummet 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:010

9 utvidgades. Det finns dock fortfarande kvar betydande murpartier som ger en fingervisning rörande den ursprungliga planlösningen exempelvis de väggar som ramar in serveringlokal och kök, partier mellan kapprum och foajé och mellan foajé och trapphall, partierna som inramar köksingången samt Hundramannasalens nordvästra vägg. Scenen har också trots de stora förändringarna bevarat sitt ursprungliga läge. I nordvästra delen av byggnaden finns en vindsvåning som rymmer läktarens hall samt ett antal mindre rum. Rummen har tidigare bildat en lägenhet. Sannolikt har den varit bostad för någon av föreningens funktionärer, kanske byggnadens vaktmästare. Någon fullständig dokumentation av dessa utrymmen har inte varit möjlig. Hallen har två enbladiga spegeldörrar in till lägenheten. Antingen har den ena dörren varit en köksingång och den andra har varit huvudentré eller så har det funnits två mindre lägenheter/rum med separata entréer. Det verkar som om planlösningen i stort är intakt åtminstone sedan 1970-talet då byggnaden i övrigt genomgick en stor ombyggnad. Bevarandeinriktning Grundläggande princip för bevarande av Arlövs teater är att de inslag i byggnaden som med stor sannolikt kan hänföras till tiden då byggnaden rymde sjukassa har högt kulturhistoriskt värde ur ett samhällshistoriskt och arbetarhistoriskt perspektiv. Utöver detta har byggnaden ett högt lokalhistoriskt värde som samlings- och teaterlokal. Detta innebär bland annat att; antikvarisk expertis bör kontaktas i god tid före förändringar av byggnaden och beredas möjlighet att i samband förändringsarbetena dokumentera eventuella spår som kan vara ledtrådar till att få klarhet i byggnadens ursprungliga utseende och organisation. eventuella förändringar av byggnaden bör utföras på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska värde inte minskar. rivningsförbud bör gälla för den äldre byggnadskroppen. inga nybyggnationer bör tillåtas i byggnadens omedelbara närhet. inga nya tillbyggnader till den äldre byggnadskroppen bör tillåtas. fasadens befintliga ytskikt (putsen) bör bevaras eller återställas till ursprungligt utseende. eventuell ändring av exteriör färgsättning bör grundas på antikvarisk dokumentation. de befintliga fönstren i den äldre delen bör bevaras. Om hela fönster byts ut bör de göras likt befintliga eller ursprungliga vad avser material, proportioner, profiler, indelning och hängning. byts befintliga dörrar ut i den äldre delen bör de göras av trä och vara pardörrar. inga nya takkupor bör tillåtas. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:010 7

10 om befintligt tak byts ut bör man återgå till ett tak som bättre harmonierar med byggnadens kulturhistoriska värde. Ett lämpligt alternativ till dagens taktäckning är papp. Hundramannasalen bör inte delas in i mindre rum. Inga nya skiljeväggar bör tillåtas. i den äldre byggnadsdelen bör äldre befintliga rumsavdelande väggar bevaras men nya reversibla skiljeväggar tillåtas. alla äldre paneler, snickerier, dörrar, lister, pelare etc, bör bevaras. byggnadens funktion bör regleras. Byggnaden bör användas som samlingslokal och för teaterändamål. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:010

11 Referenser REFERENSLISTA Litteratur Burlövs bevarandeprogram 2000 Nationalencyklopedin 1989 Opublicerat material Burlövs kommun, ombyggnadsritningar Landsarkivet i Lund, handlingar som rör fastigheten Kartmaterial Häradskartan 1912 Internetreferenser kulturbron.com MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:010 9

12 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2009:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning. Bulltofta Hangar 2 Kvarteret Carl Florman. Fastigheten Kirseberg 14:93 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:002 Lars Persson och Nils Wallin Inventering. Synliga gränser i enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Svensköps kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Billeberga kyrka. Förändring av värmeanläggning. Billeberga-Sireköpinge församling, Billeberga socken i Svalövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Säby kyrka. Utvändig restaurering. Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:006 Anders Gutehall Marinarkeologisk utredning Ystad hamn. Inför dumpning av muddermassor i vattenområdet söder om Ystad. Ystads kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Ottarps kyrka. Nertagning av strukturpapp på innertak, Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården Ombyggnad av restaurang i Hus A. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:009 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Kvarteret Sjöormen. Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:010 Pia Wallin Kulturhistorisk utredning Arlövs teater (Hundramannasalen). Arlövs första sjukkassa. Arlöv 21:100. Arlöv. Burlövs socken. Skåne län.