Äspinge kyrka. Antikvarisk rapport UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Äspinge socken i Hörby kommun Skåne län. Jörgen Kling

Transkript

1 Antikvarisk rapport Äspinge kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Hörby församling, Äspinge socken i Hörby kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Jörgen Kling

2 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk rapport Äspinge kyrka utvändig renovering Hörby församling, Äspinge socken i Hörby kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling om inte annat anges Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Äspinge kyrka efter renovering Malmö Museer 2010

3 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt...Äspinge kyrka Län...Skåne Kommun...Hörby Socken... Äspinge Beställare...Hörby församling Länsstyrelsens tillstånd...dnr datum Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvariens yttrande Arbetena påbörjades...v.19, 2009 Slutbesiktning Entreprenör...Bröderna Nilssons Måleri AB, Tomelilla Konsult...ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg Arbetsbeskrivning... Upprättad av ItArk Arkitektkontor , reviderad Antikvarisk medverkande...malmö Museer genom Jörgen Kling Arkiverat material...förvaras i Malmö Museers arkiv

4 Sammanfattning av utförda arbeten Allmänt var kyrkans yttre i behov av en översyn. Fasadernas avfärgning hade vittrat och blivit smutsig, plåten på lanterninen och i synnerhet på absiden behövde målas. Lacken på fönster och dörrar hade börjat flagna och behövde även den förnyas. Fasaderna rengjordes, putslagades och avfärgades. Den äldre röda dekorfärg som framkom på de slätputsade delarna målades åter upp. Även den tidigare gråmålade sockeln återfick den äldre kulören. Plåttaken samt övriga plåtdetaljer målades röda. Dörrar och fasadfönster lackades medan övriga fönster och tornluckor täckmålades. Rötskador i lanterninen åtgärdades, och i samband med borttagande av gräsbevuxen förhöjning intill södra delen av tornet övervakades arbetet av arkeologisk personal från Regionmuseet Kristianstad. Historik/beskrivning med relevans för ärendet Äspinge kyrka är belägen cirka 4 kilometer öster om Hörby Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och lister. Taken är belagda med enkupigt tegel respektive plåt. Fönstren är rundbågiga med bågar av lackerad ek Kyrkan uppfördes under början av 1200-talet i romansk stil med långhus, kor och absid i öster. Murarna består av relativt grovt tuktade gulgrå sandstensblock. Troligen var kyrkan oputsad fram till 1824 då enligt uppgift - hela kyrkan skulle rappas utvändigt och hvittmenas invändigt. Samma år fick kyrkan fyra stora fönsteröppningar i stället för de små medeltida romanska fönstren. Tornet i väster uppfördes först år 1844, efter ritningar av byggmästare Cederholm i Hunneberga, och ersatte en tidigare klockstapel som revs. År 1865 tog man upp ytterligare två nya stora fönsteröppningar samt rev vapenhuset på södra sidan. År 1952 tillkom de nuvarande kopplade rundbågiga fönstren, gjorda av lackerad ek. En omfattande utvändig renovering utfördes Tornets fasader åtgärdades 1981 och En utvändig renovering skedde 1995 då tornlanterninens ursprungliga utseende återställdes, med fönster efter äldre förebild, efter att ha varit helt klädd med plåt under en period. Fotografi från1929 med tidigare färgsättning på omfattningar och sockel, samt lanterninens slutna utformning. Långhuset och korets tak var fortfarande plåtbeklädda. Foto:ATA

5 Före renoveringen i april Överst: Södra fasaden. Nederst t.v: Tornets kraftigt nedsmutsade fasader. Nederst t.h: Tornfönster, södra fasaden. Renoveringens omfattning 2009 Fasader/sockel Fasaderna, som var nedsmutsade och delvis angripna av alger, rengjordes genom våtblästring. Det hårda starkt cementhaltiga putsbruket gjorde att putsnedknackningen endast berörde begränsade ytor, främst runt dörr- och fönsteromfattningar. De lagningar som gjordes utfördes med hydrauliskt kalkbruk Det cementhaliga putsbruket gjorde att kc-färg fick ersätta den traditionella kalkfärgen. Den framkomna röda färgsättningen på slätputsade omfattningar, återskapades på utvalda delar. Även den spritputsade sockeln äldre färgsättning i en grå kulör markerades. Plåt och järn Plåt över absid, lanternin samt ståndplåtar och vindskivor rengjordes genom våtblästring, för att sedan målas med Plomb rostskyddsfärg och därefter två gånger med Beckers alkydoljefärg blank 60, samma färgtyper som användes vid renoveringen Innan målningsarbetena noterades att det fanns ett antal hål i absidens hängränna och även ett spikhål på absidtaket. Dessa skador åtgärdades genom lödning. Ankarjärnen rostskyddsmålades för att sedan målas med svart oljefärg.

6 Lanternin före målning Lanternin efter målning Absid och vindskivor, före och efter målning Snickerier Problem med läckage vid lanterninen hade medfört att rötskador uppstått på och vid fönstren. Ekfönstren tillkom 1995 i samband med att man återskapade lanterninens äldre utformning. Spröjsverket var skadat på det västra och på det södra fönstret. Tanken var att endast byta ut de rötskadade delarna. Det visade sig dock att det ekträ som använts var av mycket låg kvalitet. Beslut togs därför att tillverka två nya fönster utformade likt de gamla. Rötskadorna var till stora delar orsakade av felaktigt fönsterkitt, ett hårt och segt kitt, som fått till följd att vatten blivit stående mellan kitt och glas längs bågarnas bottenstycken. De nya bågarna är nu behandlade med linoljekitt. Träreglarna nedanför södra och västra lanterninfönstren var även de kraftigt rötskadade och ersattes. Befintliga tappar i anslutande reg-

7 lar återanvändes. De nya reglarna skarvas halvt i halvt på mitten för att medge montage. För att undvika framtida fuktproblem och få en genomluftning av utrymmet togs det upp en frånluftsöppning genom en huv i befintlig taklucka på lanterninens östra takfall. Åtgärden får ses som ett komplement till tornrummets tilluftsflöden som består av 12 ventilationsöppningar som är placerade strax under takfoten i lanterninen. Lanterninens fyra ursprungliga fönsterbågar står uppställda i det översta tornutrymmet. Tre av bågarna är i dåligt skick medan den återstående är i rimligt skick, bland annat finns de munblåsta glasen bevarade. Fasadfönstren av ek rengjordes och lackades. Övriga målade fönster i tornet målades åter med linoljefärg i samma kulör som tidigare. Samtliga portar rengjordes och lackades. Tornluckorna rengjordes och målades med svart oljefärg som tidigare. Rötskador på västra lanterninfönstret av ek, tillverkat Rötskadad träregel nedanför södra lanterninfönstret

8 Nytt ekfönster och ny träregel på västra sidan Fönster ovan västportal före och efter rengöring och målning med vit linoljefärg Sydöstra ekfönstret efter rengöring Absidens port efter renovering

9 Borttagande av förhöjning vid tornets södra sida Invid tornets södra sida fanns en gräsbevuxen förhöjning. I ansökan ingick förslaget att den togs bort för att eliminera fukt i kyrkans murverk. I länsstyrelsen beslut dnr krävdes arkeologisk medverkan vid arbetena. Den arkeologiska förundersökningen i form av schaktningsövervakning utfördes av Regionmuseet Kristianstad genom antikvarie Jan Kockum. Grässvålen avlägsnades för hand och under svålen framkom jord med inslag av bygg-/rivningsmaterial i form av kalkbruk/puts och tegelfragment samt smärre inslag av redeponerat gravmaterial. Under massorna framkom ett fundament eller terrass i form av kallmurade stenblock. Inga daterande fynd framkom. Förhållandet mellan stenkonstruktionen och tornet visar att den funnits på plats före uppförandet av tornet. Konstruktionen lämnades kvar intakt. Framtagen stenkonstruktion invid tornets södra sida Avvikelser/tillägg från arbetshandlingar Kc-färg, ersatte föreskriven kalkfärg på samtliga tidigare putsade ytor. Orsaken till byte av färgmaterial grundar sig på att underlaget visade sig bestå av ett kraftigt cementbaserat putsbruk. Redan i samband med renoveringen av tornet 1981 konstaterades att putsen var cementhaltig vilket medförde att kalkningen behövde förnyas kort tid efter föregående tillfälle. Skadade delar av korets undertak, som skjuter fram över den östra gaveln, lagades. Korets och långhusets nock brukskompletterades Fönsterblecket av modern plåt som fanns vid den blinderade öppningen på tornets norra sida, ersattes med en putskant. Iakttagelser under arbetena Under den vita avfärgningen på kyrkans slätputsade ytor framkom röda färgrester. Byggnaden hade således röd dekorfärg på följande ställen: I långhusets, korets och tornets fönsteröppningar samt på de slätputsade listverk som ramar in dessa öppningar. På långhusets och korets gesimser; på listverket kring den västra

10 porten; i öppningen kring absidporten samt i tornets ljudöppningar. Beslut togs att återskapa denna färgställning på långhuset och koret (inklusive gesimslisten) samt vid den västra porten och absidporten. Att återställa samtliga tidigare dekorfärgade ytor bedömdes som svårt eftersom det listverk som krävs för ett distinkt utförande numera är delvis försvunnet. Beträffande portiken vid den västra entrén är det oklart om listverket i sin helhet haft en röd kulör från början. Det förefaller som om den yttre listen vid något tillfälle varit avfärgad i en mörkt grå kulör för att sedan åter avfärgas röd. Med tanke på att listverket numer saknar den ursprungliga skärpan beslöts att måla samtliga delar i den röda kulören. Kyrkans sockel är som fasaderna spritputsad. Sockeln var tidigare gråmålad för att sedan få samma vita kulör som fasaderna. Under den gråmålade ytan fanns även spår av svart färg, även ett underliggande färgfragment i gulbeige nyans påträffades. Samma gulbeiga kulör framkom även på delar av fasaden i samband med rengöring. Sockeln runt kyrkan har nu åter fått en gråfärgad markering utförd i kcfärg Både på långhuset och på tornets fasader där putsnedknackning utfördes framkom under spritputsen en ljusgul slätputs, som således har tillkommit först efter att tornet uppfördes Under putslaget vid långhusets sydöstra hörn framkom en liten del av en överputsad sandstenskvader. Blindnischen på tornets norra sida visade sig tidigare ha varit försedd med ett imitationsmålat fönster. Med stor sannolikhet utformat likt fönstret på tornets södra sida. Beslut togs av beställaren att inte återskapa imitationsmåleriet. Noterades att långhustakets maskinslagna enkupiga taktegel är av fabrikat Weberöd Modell DH och att långhusets nocktegel är satta i genomfärgat rödfärgat bruk. Röda färgfragment över västportalen

11 Röda färgfragment efter tidigare färgsättning av kyrkan. Fragment efter imitationsmålat fönster i blindnischen på tornets norra sida.

12 Efter renoveringen Antikvarisk kommentar Ur antikvarisk synvinkel är det positivt att kyrkan återfått sin äldre färgsättning med röda omfattningar och grå sockel. Färgsättningen kan ses som en avslutning av arbetet 1995 då lanterninen återfick sin tidigare utformning. Kc-färg som ersatte kalkfärg var ett avsteg från traditionellt färgmaterial men godkändes på grund av befintligt underlag, som bestod av starkt cementhaltigt material. Arbetena har skett med god omsorg om byggnadens kulturhistoriska värden. De förändringar som skett har föregåtts efter samråd med antikvarisk medverkande.

13 Övrigt Arbeten som skall åtgärdas våren 2010: Vita missfärgningar, sannolikt salter, i portalen på tornets västra sida. Fönsterbågarnas nedre delar på samtliga fönster åt söder behöver ytterligare lack för ett fullgott skydd. Avfärgningen kring absidporten är flammig. Övriga handlingar med relevans för ärendet Protokoll byggmöte nr 1, Protokoll byggmöte nr 2, Protokoll byggmöte nr 3, Protokoll fört vid slutbesiktning Källor Kockum, J. Arkivrapport 34/2009, Schaktning vid Äspinge kyrka, Regionmuseet Kristianstad Larsson, B. Äspinge kyrka, kort beskrivning, Mellersta Skånes civiltryckeri Hörby 1979

14 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation. Hamnmästarbostället. Dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Ravlunda kyrka. Utvändig renovering. Kiviks församling,ravlunda socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Vinslövs församlings kanslibyggnad. Omläggning av tak.fastigheten Vinslöv 129:2, Vinslövs socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:004 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äspinge kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,äspinge socken i Hörby kommun. Skåne län.