Fulltofta kyrka. Antikvarisk kontroll UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Fulltofta socken i Hörby kommun Skåne län.

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Fulltofta kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Hörby församling, Fulltofta socken i Hörby kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:025

2

3 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Antikvarisk kontroll Fulltofta kyrka utvändig renovering Hörby församling, Fulltofta socken i Hörby kommun, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:025 Författare: Foto: Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Fulltofta kyrka ISSN: x Malmö Kulturmiljö 2008

4 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt... Fulltofta kyrka Län... Skåne Kommun...Hörby Socken... Fulltofta Beställare...Hörby församling Länsstyrelsens tillstånd...dnr: , datum: Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes yttrande Arbetena påbörjades...v Slutbesiktning Generalentreprenör... Bröderna Nilssons Måleri AB Underentreprenör... MIX Bleck-& Plåtslageri Konsult... ItArk Arkitektkontor AB Arbetsbeskrivning... Upprättad av ItArk Arkitektkontor AB Antikvarisk kontrollant..., Malmö Kulturmiljö 4 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:025

5 Historik Kyrkan i Fulltofta är medeltida med långhus, kor och absid. Ytterväggarna är drygt en meter breda skalmurar som är uppförda av olika typer av natursten. Byggnaden saknar i princip sockel då fasaden är putsad ner till marken. Undantaget är norra fasaden där stensockeln sticker ut några centimeter från långhusets västra travé till mitten av den andra travén räknat från öster. Även på södra fasaden mot vapenhuset sticker sockeln ut. De utskjutande delarna av sockeln är också putsade och vitkalkade. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i vitt. Putsen är delvis av kalkbruk, delvis av mycket hård KC-puts. Detaljer i fasaden av sandsten, som hörnstenarna, äldre portomfattningar och andra utsmyckningar, är inte putsade eller avfärgade. Sannolikt uppfördes kyrkan redan på 1100-talet. I söder finns ett medeltida vapenhus och i väster ett torn från Kyrkan har en halvrund absid i öster som är dekorerad med en ovanlig romansk sandstensornamentik. Speciellt för kyrkan är också anknytningen till det skånska helgonet S:ta Magnhild av Fulltofta. Senare under medeltiden byggdes vapenhuset utanför långhusets sydportal och tegelvalven slogs över kor och långhus. Valven försågs med rikhaltiga kalkmålningar som tolkades vara utförda av Lilla Harriemästarens skola. Åtskilliga gånger under kyrkans 800-åriga historia har utsidan underhållits. Fönster har bytts, taket har lagts om och fasaderna har åtgärdats. Krigskammarrådet Niclas Cronacker, innehavare av Fulltofta gård, försåg kyrkan med ett nytt tak någon gång mellan åren 1688 och Kyrkan hade tidigare åtminstone delvis blytäckta tak som förnyades kring 1773 samtidigt tillkom nya fönster. Det är oklart hur kyrkan förändrades från medeltiden och fram till talet men på 1770-talet förbättrades kyrkan bl.a genom ett nytt blytak tillkom. Långhusdelens nuvarande taklagsuppbyggnad och kanske delar av underbrädningen bedöms vara från denna tid, taklaget innehåller rikligt med återanvänt medeltida material, och förmodligen delvis profana inslag. Kyrkans befintliga plåttäckning tillkom troligen omkring förra sekelskiftet. År 1899 avslutades en renovering. Kring 1910 gjordes en större renovering under ledning av arkitekt Theodor Wåhlin. I samband med det skall stomförbättrande arbeten ha utförts på grund av kraftig sprickbildning i fasadmurar. Taket höjdes för att kunna visa den medeltida sydportalen. Södra porten byggdes om och försågs med ny ekport. Resterna av norra portalen togs fram. Det var vid samma tillfälle som ett medeltida fönster i korets norra vägg framkom. Åren försågs kyrkan med nya fönster som var högre än de tidigare och försedda med furubågar. År 1936 byttes fönstren ut mot nya av järn med blyspröjsar och färgat glas. Konstnären Hugo Gehlin gjorde det dekorerade fönstret vid predikstolen, som föreställer S:ta Magnhild från Fulltofta. Renovering 1953 präglar ännu starkt kyrkan. Arkitekten Torsten Leon Nilsson anlitades Hans insatser var att ta bort stora delar av det som tillkommit under början av 1900-talet Han tog även bort en del av 1700-talets tillägg, framförallt förändrade han portar och fönster vilket innebar att dörren på absiden mot öster togs bort och ersattes med ett fönster och en kolonettnisch. Kolonettnischen hade Theodor Whålin funnit Ett fönster på absidens södra sida och en dörr på långhusets norra fasad sattes igen. Plåttaket lagades, borstades och målades enligt uppgift med linoljefärg Ankarslutet med initialerna NC (Niclas Cronacker) flyttades från östra fasaden och upp till korets gavelspets mot öster. Det grova träkorset på tornet ersattes med det nuvarande av ek. Absidens nuvarande utvändiga utseende är framtaget och kompletterad vid ombyggnaden Fasaderna genomgick 1985 en ganska omfattande renovering. Arbetet omfattade reparation av sättningsskador, putsrenovering med hydrauliskt kalkbruk och utvändig ommålning m.m. Vid den senaste mer omfattande takrenoveringen 1992 målades plåttaket med alkydoljefärg eftersom de tolkades som taket redan var målade med liknande färg. År 1997 genomfördes en fönsterrenovering som i stora drag innebar att skadat glas byttes ut och att bågarna kittades och målades. Ett träd föll över vapenhuset och västra takfallet fick läggas om. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:025 5

6 Arbetets omfattning Rengöring av samtliga fasader utfördes genom försiktig högtryckstvätt - Putslagning. Ca 42 kvm av spritputsen behövde knackas ner, mindre än väntat. Tre putsprover togs av AB Målarkalk. Analysmetoden innebar: okulär besiktning, jämförande strukturanalys, våtkemi och mikroskopi. Prov 1 och 2 togs på långhusets södra respektive norra fasad samt prov 3 som togs på tornet i väster. Resultatet visar att kalkbruken i prov 1 och prov 2 samt det understa skiktet i prov 3, bedömdes alla vara uppförda med samma typ av ballast och bindemedel. Den ballast som har använts var fillerfattig och väldigt enkornig vilken ger en felaktig ballastkurva. Detta kan medföra att putsen genom avsaknaden av fin ballast blir känsligare för fukt och att risken för frostskador ökar. I prov 1 och 2 framkom små olösliga rester av färgflagor som sannolikt kommer från ytskiktet och kan vara rester av organisk färg. Det övre skiktet i prov 3 visade sig vara ett cementhaltigt bruk på upp till 12 mm som motsvarar ett bruk i styrkeklass B. Detta skikt uppvisar en betydligt högre andel påväxt än prov 1 och 2 som inte innehåller cement som bindemedel. De lagningar som gjordes vid den nu avslutade renoveringen 2008 utfördes med hydrauliskt kalkbruk. - Ny avfärgning, Fasaderna visade sig till övervägande delar avfärgade med KCfärg. Beslut togs att åter avfärga fasaderna med samma typ av färg. - Rengöring av befintlig takplåt utfördes genom skrapning, stålborstning, tvättning och sköljning. Taket består av galvaniserade, skivtäckta, enkelfalsade plåtar om ca 60 x 180 cm. - Ommålning av befintlig takplåt. Målades två gånger med Beckers alkydoljefärg blank 60 - Ommålning av fönster och andra järn/stål detaljer samt trä utfördes med linoljefärg. Portar av ek rengjordes och lackades. - Krönkorset av ek från 1953 samt ljudluckor på tornet behandlades med trätjära. Avvikelser och tillägg från arbetshandlingar Vid något tillfälle har man på långhuset, vapenhuset och koret bytt ut fotplåten samt med bult ytterligare förankrat plåtarna. Noterade även att den nedre plåten på tornet från vilken ståndrännan var uppvikt var kraftigt rostangripet med ett flertal hål som följd. Dessa ersattes med nya plåtar utförda som de rostskadade. Minnestenen ovan västportalen, som berättar att Arvid Trolle lät bygga tornet 1809, var svårläst. Texten fylldes i med svart oljefärg. Iakttagelser under arbetena Färgfragment på tornets fasader visade att kyrkan tidigare, troligen tidigt 1900-tal, varit avfärgat i en gulbeige nyans. I samband med tvättning av fasaden framkom på den nedre delen av absidens spritputsade sockel en röd/rosa avfärgning. Båda färgfragmenten på tornet och absiden hörde till spritputsytan. Då endast mindre partier av spritputsen behövde knackas ner var möjligheten att dokumentera äldre sammanhängande puts och färglager begränsad. På norra långhusfasaden var det dock möjligt att under den yttre bomputsen iakttaga ett hårt sittande slätputslager som i sin tur var belagd av fem vita avfärgningslager med svaga inslag av grå/rosa nyanser. Det tidigare iakttagna dagvattenproblemet berodde på att vattkuporna var fyllda med löv och annat skräp i stor omfattning och till stort djup. Vid slutbesiktningen 6 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:025

7 konstaterades att vattkupan vid långhusets nordöstra hörn var otät. Detta kommer att åtgärdas. Vid slutbesiktningen konstaterades även en nyansskillnad mellan de trätjärade ljudluckorna i tornet. De östra respektive norra ljudluckan var mörkare än de andra två luckorna. Förklaringen kan vara att de mörkare luckorna tidigare vid något tillfälle blivit behandlade med stenkolstjära, detta och begränsad missfärgning på tornets fasader kommer att åtgärdas våren Antikvarisk kommentar Renoveringen följde gällande arbetshandlingar, med undantag för redovisade tillägget med fotplåt och ståndrännor. Tillägget utformades som de borttagna delarna och påverkar således inte kyrkans utseende. Sammantaget genomfördes renoveringsarbetet med god hänsyn till kyrkans kulturhistoriska värden. Övrigt Fotodokumentation före under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Kulturmiljö. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Kulturmiljös arkiv. Referenser AIX Arkitekter AB. Underhållsplan för Fulltofta kyrka ItArk Arkitektkontor AB. Arbetsbeskrivning för utvändig renovering av Fulltofta kyrka Nymberg, U. Analysrapport, Fulltofta kyrka. Målarkalk AB MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD RAPPORT 2008:025 7

8 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Flensburgska gården Fasadändring samt förnyad VS-anläggning. Fastigheten Oscar 25 och 26 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:002 Carola Lund Arbeten utförda Malmö Stadsteater Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Stadsteater. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk studie. Tripasin. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Antikvarisk kontroll. Oxie kyrka. Nytt läktarräcke. Oxie församling, Oxie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:005 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Mobilia. Från manufaktur till köpcentrum. Fastigheten Bohus 8 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Antikvarisk kontroll. Örsjö kyrka. Invändig restaurering. Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:007 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Hipp. Förändringsarbeten gård. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:008 Carola Lund Arbeten utförda Kvarndala gård. Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:009 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö stadsteater. Tillbyggnad. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:010 Carola Lund och Olga Schlyter Metodutredning. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppföljning av Malmö stads miljömål. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:011 Antikvarisk kontroll. Degeberga kyrka. Utvändig restaurering. Degeberga kyrkliga samfällighet, Degeberga socken i Kristianstad kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:012 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Scan i Kävlinge. Underlag för planprogram. Fastigheten Exporten 15 i Kävlinge kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:013 Antikvarisk kontroll. S:t Johannes kyrka. Konservering av väggmålningar. Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:014 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården. Byte av syll, hus C. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:015 Lars Persson Kulturhistorisk utredning. På jakt efter Hovdala by. En kulturgeografisk studie av huvudgården Hovdalas ägoområde. Brönnestads socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:016 Antikvarisk kontroll. Järrestads kyrka. Invändiga underhållsarbeten. Simrishamns kyrkliga samfällighet, Järrestads socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:017 Antikvarisk kontroll. Näsums kyrka. Inbrotts-och brandlarmsinstallation. Näsums församling, Näsums socken i Bromölla kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:018 Anders Reisnert Vård- och underhållsplan. Kronetorps mölla. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:019 Antikvarisk kontroll. Eljaröd kyrka. Invändig restaurering, konserveringsarbeten samt ombyggnad av bårhus. Brösarp-Tranås församling i Tomelilla kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:020 Anna Andréasson Trädgårdsantikvarisk undersökning. Ulla Molins trädgård. Inventering av trädgårdens växtmaterial samt vård- och skötselplan. Fastigheten Spättan 1 i Höganäs kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:021 Anna Andréasson Trädgårdsantikvarisk undersökning. Kvarndala gårds trädgård. Inventering av bevarade strukturer och växtmaterial samt vårdoch skötselplan. Fastigheten Klagstorp 11:70, Västra Klagstorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:022 Lars Persson och Anders Reisnert Kulturmiljöutredning. Kulturmiljövärden på Falsterbohalvön. En studie av kulturmiljövärden relaterat till framtida skyddsvallar mot översvämning.vellinge kommun, Skåne län.

9 Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:023 Antikvarisk kontroll. Gustav Adolfs kyrka, Viby. Invändig restaurering.fjälkinge kyrkliga samfällighet i Kristianstads kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:024 Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation Hus 1B: Inredning av vind, renovering av tak, fönsterbyte, solavskärmning, ventilation m.m. Fastighet Innerstaden 31:10 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:025 Antikvarisk kontroll. Fulltofta kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Fulltofta socken i Hörby kommun, Skåne län.

10

11 Fotobilaga

12 Gavelspetsen ovanför absiden

13 Långhuset, rostskadad plåt. Tornet, rostskadad plåt

14 Långhustaket mot öst

15 Tornlucka före Behandlad med trätjära

16 Tornet Södra delen av långhuset

17 Minnessten ovan västportalen Efter att texten fyllts i med svart oljefärg

18 Arbetsbilder