BARSVIKENS SALTERI SKEDOM 2:28, HÄGGDÅNGERS SOCKEN

Transkript

1 BARSVIKENS SALTERI SKEDOM 2:28, HÄGGDÅNGERS SOCKEN RESTAURERING AV GRUND, STOMME OCH BRYGGA Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:21 Bodil Mascher

2 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING 3 Beskrivning / Historik ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE 4 Förutsättningar / tillstånd före restaurering 4 Genomförda åtgärder 6 KÄLLOR 13

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Barsvikens salteri, Skedom 2:28 Häggdånger socken, Härnösands kommun. Dnr. 2007/187. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Barsvikens Fiskelag genom Bengt Hansson, Barsviken 305, Härnösand. Antikvarie Bodil Mascher, Länsmuseet Västernorrland. Foton och rapportsammanställning: Bodil Mascher. Arbetsbeskrivning Barsvikens Fiskelag. OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Genuin skärgårdsmiljö med Barsvikens fiskekapell från 1762, och några stugor och sjöbodar som använts för fisket långt in på talet. Kapellet dateras genom en inskrift på en halmkrona skänkt till dess invigning. Vissa av husen används av sommarboende. Barsvikens fiskeläge tillhör Skedoms by i Häggdångers socken. Man kommer till Barsviken via 5 km gammal väg genom kuperat jord-/småbrukslandskap. Salteriet invid stranden är välbevarat exteriört och interiört, utan andra förändringar än underhåll in i sen tid eftersom huset användes tills slutet på talet. Huset har rödslammade fasader med ett stort, flackt tak och bryggor utmed väggarna och på baksidan ut mot havet. Ett torrdass med pulpettak finns på framsidan vid östra gavelväggen. Inga ingrepp i stomme och planlösning har gjorts. Salteriet är välanvänt idag som samlings- och förrådslokal (surströmmningsfester, pubkvällar och sommarcafé, vinterförvaring för båtar) köpte fiskhandlaren Olle Pettersson och N. Ölund de båda nordligaste sjöbodarna av fiskaren Fredrik Forsman för 350 kronor. Sjöbodarna revs och ersattes av salteribyggnaden, som kom att utgöra en liten fabrik för tillredning av sur- och saltströmming som emballerades i plåtburkar, vilket var en nyhet på den tiden. Där röktes även lax och sik. Fabriken varade i 5 år innan man tvingades lägga ner verksamheten. Barsvikens fiskförsäljning övertog 1935 verksamheten lades nytt plåttak på byggnaden reparerades grunden med ett nytt sk. bålverk, men högvatten under hösten 2001 samt vintern 2002 förstörde grunden, som åter reparerades under sommaren I början av talet monterades hängrännor och stuprör och portarna renoverades byttes brädfodring och fasaderna målades om. Våren 2001 tillkom torrdasset vid sydöstra hörnet. Sommaren 2004 förstärktes ytterbryggan och skadade bräder byttes ut.

4 4 Karta över Skedoms skog från ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Den uppstolpade grunden hade bitvis gett vika så att bryggan mot havet lutade. Golvet, som stöttades av pålar på traditionellt vis, hade sjunkit och rört sig under vintersäsongens påfrestningar. Senare gjutna plintar hade vält, delar av syllram och golv var rötskadat och stockar utgjorde golvåsar hade flutit iväg. På gavelväggen mot öster syntes glipor mellan fasadbräder och golv.

5 Glipa mellan vägg och golv, västra väggen. Gavelvägg mot öster På framsidan har syllen gett vika så att det blir glipor i anslutningen mot gavelväggen. Syllramen har rötskador, bland annat saknas stöd under porten på framsidan där ena dörrbladet inte gick att öppna utan var nertryckt mot golvbräderna. Nu har golvet provisoriskt stöttats

6 6 Brygga mot vattnet Den uppstolpade grunden ger vika (västra väggen). Genomförda åtgärder Fiskelaget påbörjade upprustningen under våren 2007 med fällning av de stockar från egen skog uppe bakom kapellet som skulle användas i grund och timmerkistor samt som stöttor i stommen.

7 Vid ett besök hade man riktat upp ned nersjunkna golvbjälklaget, reparerat timmerkistan och bytt ut några rötstockar med det nyfällda och barkade virket i samma dimensioner som originalet. Bryggan mot vattnet som hade sjunkit ca 4 dm har lyfts upp motsvarande höjd, vilket är 2 stockvarv. I de tre timmerkistorna finns nu nya stockvarv i två riktningar. Man hade även demonterat cirka hälften av golvet och rötskadade delar hade fraktats bort. Man har i arbetet följt den traditionella grundkonstruktionen och använt befintliga äldre metoder och virkestyper. Några betongplintar i grunden i väster har omgjutits.

8 Timmerkistan efter att man har lyft SV hörnet med samma fogningsmetod som tidigare Nygjord dymling i knuten av en av timmerkistorna.

9 Grund och timmerkistorna efter upprustning. Närmast kistan längst i NV Grunden mot öster efter upprustning.

10 10 Stolparna som håller upp bärlinan som utgör bjälklag för takstolarna är sedan förut fästa med gängstav och muttrar. Dessa stöttepelare av rundvirke fäster också i timmerkistorna med gängstav. Samma typ av fogning har gjorts när riktningen av golvet och utbytet av stockar gjordes. På bilden ovan syns hur de nya stockarna i kistorna har fått en enda dymling uppifrån som tidigare. Det var en finurlig anordning, troligtvis för att stockarnas fästen skulle vara någorlunda eftergivliga för rörelser orsakade av isen och havet? I vanliga fall brukar fogar för halvt i halvt åtminstone behöva två dymlingar Hål i väggens övre del (foto t v) för de fästen av järn som tidigare suttit på stolpen i SO hörnet innan man stöttat upp grunden (foto th ).. Vad gäller väggstommen har en av de stödjande pelarna bytts ut, då den bedömdes bli alltför kort efter höjningen av byggnadens södra del och eftersom den bedömdes få bristfällig bärighet om den skarvades (det är inte enbart tryckkrafter utan även dragkraften inverkar pga av havets rörelser). Stöttorna för väggar har monterats på samma sätt som förut. Golvet i salteriet var inte ursprungligt utan utbytt någon gång på 1950/60- talet, då man började köra upp bilar för lastning. Golvet var hyvlat och bräderna låg med springor emellan för att vattnet skulle kunna rinna igenom. Man fick anvisningar om att återvända så mycket som möjligt av det tidigare golvet. Tyvärr var många bräder skadade i ändarna och räckte inte till för de åsar som skulle spikas på om de måste kortas av. Det fanns även rötskador på undersidor, vilket visade sig när man tog upp golvet. Ca 2/3 av golvbräderna har ersatts av nya golvbräder av varierande bredder och i samma dimensioner. De är utlagda i samma riktning som tidigare med springor emellan. Nya bräder är spikade vid ändarna på samma sätt som tidigare. Enstaka bräder på bryggorna har ersatts med friska bräder i samma dimensioner som tidigare.

11 Golv vid entrén och väster om entrén före golvets restaurering.

12 Läggning av nya bräder vid entrén och väster därom

13 13 Efter att golvytan röjts upp syntes också det tättlagda dansgolv av spontade bräder i salteriets bortersta hörn. Dansgolvet är sekundärt och upptar ungefär en fjärdedel av golvytan. Det har varit lagt ovanpå själva salterigolvet, som fortfarande ligger kvar. Dansgolvet har behållits. med det äldre golvet under. Danskvällar utgör en viktig del i husets nutida funktion och är en av förutsättningarna för att verksamhet lever vidare i huset. Arbetena var färdigställda i slutet av juli år Länsmuseet Västernorrland har avsynat och godkänt arbetet ur antikvarisk synpunkt En panelbräda på baksidan ommonteras i skrivande stund, eftersom den är struken med fel färgtyp. Den ska strykas med faluröd slamfärg (märkt med Falu vapen på burken). KÄLLOR Litteratur Hartelius, S: Skarpe Udds fiskelagare, Sundsvall Historia om salteriet i Barsviken : otryckt historik av Barsvikens fiskelag.