murberget Länsmuseet Vist1ornorrland

Transkript

1 murberget Länsmuseet Vist1ornorrland Tuna kyrka Konverterin'g av värmesystem Tuna församling, SundsvalIs kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 25, Bodil Mascher

2 2 In nehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS TILLSTANDSr\RENDE BESTÄLL-\RE BESTÄLLARE S OMB D ENTREPRENÖR AJ.'i!"TIKVARlE ARBETSBESKRIVNING Objektbeskrivning BESKRIVNlNG / HISTORIK 3 KULT irhistoriskstatus Atgä1rder och genomförarnde 6 TILLSTÄl'lD FÖRE RESTAURERING/PLANERADE ÅTGÄRDER 6 GE TOMFÖRDA ÅTGÄRDER 8 Källor 27 BILAGA Arbetsbeskrivning: Tuna kyrka, värmekonvertering, Thore Andersson, Härnösands stift,

3 .3 Inlednin,g Objekt I dnr. Tuna k'yrka, Tuna församling, Sundsvalls kommun. Dm. 2008/99. Lä,nsstyrelsens tilllstårndsärende dm Beställare Tuna församling. Beställarens ombud Tommy Eriksson, Box 139,86422 Matfors. Entreprenör Värme: Matfors Rör AB. Målningsarbeten: Lars Sjögren Målare AB. Antikvarie Bodil Mascher, Murberget Länsmuseet Västernorrland. Arbetsbeskrivning Thore Andersson, Härnösands stift, objektbeskrivni ng, Beskrivning I 'Historik Tuna kyrka byggd är en rektangulär vitputsad salskyrka med sakristia i norr och sekundärt västtorn, byggt 1936/37. Stommen är av gråsten, västra gaveln a" trä. Långhusets sadeltak, som tidigare var spåntäckt, avtäcktes med Gf)thytteskiffer samtidigt med västtornets tillkomst. Klockstapeln från 1746 uppfördes av klockaren Alexander Thun på en höjd söder om kyrkan. Den kan delvis ha byggts av delar av den tidigare klockstapeln, som omnämns Söder om ingången till kyrkogården fians ett gravkapell.

4 På inskriptionstavlan ovanför södra portens klassicerande kalkstenomfattning, som tillkom år 1928 står kyrkans nybyggnadsår och byggmästare, vilken var Per Hagmansson. Han uppförde kyrkan efter ritningar av Olof Tempelmann och fadern, stifts- och provinsialbyggmästaren Daniel Hagman. Ilitningar och kostnadsfårslag hade upprättats av Daniel Hagman redan Under 1800-talet fanns länge planer på uppförandet av ett torn (Äslund 1878). Vid den tiden fanns framför altaret de tre gravstenarna på golvet som ligger där idag. Det omtalas vidare att orgelverket från år 1797, som delvis tillkom genom länsmannen Thunmarks donation, var målat "i pärlfarg och ornerat i guld". Kyrkan uppfördes på platsen för en tidigare medeltida kyrka och inhägnas aven kallmur med stegport i söder. Den tidigare kyrkan, troligtvis från 1200-talet, var enligt Hi.ilphers mörk och trång, byggd i sten och hade långhus ochett mindre rakslutetkor. Resteravde medeltida kyrrkomurarna finns kvar i nuvarande kyrkas östra och södra del. 4 Plan över Tuna h')'rka Kyrkorummet har tre valv. Inventarier påminner om kytkans tidiga historia, exempehis ett medeltida dopfuntslock i trä. Man hittade även delar aven medeltida dopfunt vid stegporten i samband med en tidigare restaurering. Ett triumfkrucifix i gotik är daterat till tidigt 1400-tal. Sakristiedörren från 1721 i skuret trä tillhörde den gamla kyrkan. Predikstolen i skuret och förgyllt trä mot marmorerad botten och altaruppsatsen utfördes av Johan Edler d.ä. år Altaruppställningen omarbetades och försågs tillsammans med predikstol och orgelfasad med nya dekorelement av John Edler d. y. år På väggen mot \'apenlmset under läktaren utfördes 1794 en grisaiilemålning med skenarkitektur av,jonas Wagenius föreställande en arkadbåge som inramar en nisch med urna. Denna vägg har, enligt sentida muntliga uppgifter, målningsrenoverats under talets andra hälft. Wagenius gjorde även förgyllningar i kyrkan vid denna tid. Rester aven äldre gråmåining finns under. Väggen har tagits ner tidigare, troligen i samband med brandskyddsisolering vid läktartrappan installerades kaminer i kyrkorummet. Kaminerna togs bort 1928, då värmeledning med pannrum installerades under sakristian genomgick h')'tkan en omfattande ut- och invändig restaurering ledd av arkitekt Erik Högström. Fasaderna avfargades och snickerierna exteriört målades om. En runsten på korväggens östsida frilades. Vid sydportalen tillkom en ny

5 5 omfattning av kalksten och västportalen \'idgades och försågs med rusticering. Spåntaket tjärströks, en ny lägre sockel cementputsades och tjärströks och nya steg vid hm'udentren tillkom. Invändigt utvidgades koret och altaret sänktes. Korfönstrens innanfönster blyspröjsades och fick tonat glas - ett äldre fönster återanvändes till det norra och det södra fönstret nytillverkades. Nya korbänkar byggdes, delvis av äldre material och av gamla kyrkans läktarbröstning. Eldurnorna vid bänkarna bytte plats med pyramiderna som stod vid läktartrapporna. Nya bänkar tillverkades utom bänkdörrar, som man behöll. Väggarna kalkavfärgades och snickerierna ommålades, läktarbarriär, kolonner, orgelfasad och delar av altaruppställningen marmorerades. Tre murade gravar påträffades på platsen för gamla h..'yrkan. Gravstenar med inskriptioner lades in i golvet. Det gamla trägolvet åtgärdades med delvis nya golvbräder och golvbjälklaget kompletterades med blindbotten med isolering. Ett pannrum byggdes under sakristian och betongvalv gjöts över pannrummet installerades el-värme med elradiatorer och nytt ventilationssystem tillkom en stor polykrom träreiief av T. Engström skedde en utvändig restaurering och avfärgning av putsade fasader. Puts och socklar togs bort och ersattes med cementbruk, utvändiga snickerier målades om och skiffertaket reparerades skedde en ombyggnad och restaurering av kyrkan under ledning av arkitekt Erik Vagn Christensen, Timrå. Valven reparerades, isolerades och målades. Interiören målades om och fönster byttes ut. Läktarunderbyggnad tillkom med wc och kapprum. Duschrum och,vc inrättades i det fd. pannrummet under sakristian. Nytt orgelverk byggdes av Olof Hammarberg. Konservering av äldre inventarier utfördes av A. Hedman gjordes en ommålning av interiören. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4.

6 6 Atgä,rder och genomförande Tillstånd före restaurering I planerade åtgärder Bytet avvärmesystem innebär att kyrkan ska övergå från el-värme till bergvärme. Det nya värmesystemets energikälla kommer från två borrhål med grundvatten som är belägna bakom församlingshemmet. Det finns en värmepump installerad i församlingshemmets källare. Det är dock inte möjligt att utnyttja den pumpen till kyrkans nya vattenburna system eftersom värmeförlusterna skulle bli alltför stora, då värmekulverten mellan kyrka och församlingshem skulle bli mycket lång. I stället kommer man att pumpa upp grundvatten från borrhålen till en värmepump som ska installeras i ett förråd i sakristans källare Borrhålen ligger bakom församlingshemmet i branten ner mot LjUTzgan. MARK Värmekulverten från församlingshemmet till kyrkan ska dras under mark. Ledningarna ska gå från baksidan församlingshemmet förbi dess östra vägg och vidare under mark med gräsytor utmed vägen framför kyrkstallarna och klockstapeln.

7 7 Sedan ska kulverten korsa vägen, gå genom stigporten utmed kyrkans södra mur, vika runt hörnet och dras genom kyrkomuren under sakristians norra fönster. Rören ska ledas ner till apparatrummet i källaren Sakristians norrafasadjöre rördragningar.

8 8 KYRKOBYGGNAD r långhuset finns el-drivna väggradiatorer i nischer utmed vardera långväggar; tre i norr och fyra i söder (ett av dem sitter på korets södra vägg). På östra korväggen finns en radiator på vardera sida om altaret. Även dessa står inne i nischer bakom ett skyddsgaller. Fönsternischerna tillkom vid restaureringen De el-drivna väggradiatorerna som sitter i fönsternischerna ska ersättas med vattenburna radiatorer. Värmepumpen ska placeras i källarvåningen under sakristian. Även sakristian får vattenburna nya radiatorer. De ska ligga inom en separat grupp som är åtskiljd från kyrkorummets för att möjliggöra en sänkt temperatur i k')'rkorummet samtidigt som en komfortabel temperatur kan hållas i sakristian. På läk"taren och i,apenhuset sker ingen förändring. Där ska man behålla de elradiatorer som finns. Befintliga el-bänkvärmare ersättes inte men behålles som extra värme vid behov. De brukar normalt inte vara påslagna. Genomförda åtgärder Värmeinstallationerna har skett enligt arbetsbeskrivningen med vissa undantag, vilket i stället har medfört färre ingrepp i kyrkomiljön. MARK Rörledning utomhus har dragits utanför östra kyrkogårdsmuren och kytkan i stället för utmed k')'rkogrunden enligt bygghandlingar, vilket har medfört mindre risk att skada delar av grund eller anläggning under mark. En medeltida kyrka har funnits på platsen. Inget av installationerna är synliga ovan mark. Mark har återställts i samma skick som före installationerna. Gräsmatteytor är besådda.

9 Igenlagt dike utmed vägen. Foto mot väster Igenlagda och besådda markytor på höger sida vägen söder om kyrkan, där vattenburna ledningar är nerlagda (ledningarna korsar vägen bortom muren). Foto mot öster.

10 Före markarbeten Östra kyrkomurens lltsida,jore markarbeten.

11 Rörd1'agTling utmed östra muren (foto mot söder) Markyta utanf6r östra mw-en, där nya ledningar är nerlagda och marken besådd (foto mot söder).

12 Rördragning upp mot sakristian fönster. Rördragning under betongplatta på marken under sakristians norra

13 13 KYRKOBYGGNAD Den nya värmeanläggningen har sensorer bade för temperatur och luftfuktighet på ett sådant sätt att luftfuktigheten kan styras genom sänkning respektive höjning av temperaturen OIll gränsvärden över / under Rh % överskrides. Sakristians uppvärmning kan ske oberoende av långhusets uppvärmning enligt arbetsbeskrivningen. långhusets radiatorer ligger inom en separata stammar; korets tre racliatorer for sig och söder- resp. norrväggens radiatorer har sina stammar för sig. Förutom att sakristian kan värnas separat från andra rum så har varje radiator i sakristian sin egen stam som kan regleras för sig. Befintliga elbänkvärmare behålles som extra värme watt har de installerade vattenburna radiatorerna, 'watt hade tidigare el-drivna radiatorer. Vapenhusets befintliga el-värme har behållits tills vidare. Från östra muren har de nya ledningarna dragits under grusgången Illot sakristians norra vägg och vidare in genom en befintlig ventil ca 2 dm ovan mark under sakristians norra fönster, vilket har gjolt att håltagning i kyrkans grundmur har kunnat undvikas. Öppningen där ventilen sitter har tidigare varit större men var igensatt med tegel. Rördragningen kunde ske genom teglet, trots de närliggande elledningarna. Därigenom kunde Illan undvika håltagning i ursprunglig naturstensmur. På marken utanför kyrkogrunden fräste man spår för rören under betongplattan utmed muren och snett genom ventilschaktet Ingjutning av rör linder sakristians norrafönster.

14 14' Sakristians norra mur efter installationer. Inkommande rörledningar går snett upp genom det sekundära teglet i schaktet runt omkring ventilen Bättringsmålning sker efter karbonatisering nästkommande säsong sä att inget av installationen kommer att synas ovan mark.

15 Ve12tilschaktetinifrån apparatrum i källaren med befintliga el-ledningar (före installationer) Apparatrum, montage av nya rör.

16 Färdig installation i apparatrum. I ett källarförråd ra1.1: under sakristian har man installerat värmepumpen. De vattenburna ledningarna har från apparatrummet dragits utmed källartaket in till krypgrunden under koret, som är tillgänglig via en inspektionslucka. Inne i kyrkorummet har de vattenburna ledningarna har dragits så nära den vattenburna radiatorn som möjligt, vilket har gjorts möjligt genom nerfräsning av rören i befintlig betong fram till varje radiator. Inga rörledningar behövde dras utmed golvsocklar eller genom bänkar. Kyrkorummets nio el-drivna väggradiatorer som sitter i fönsternischerna utmed långsidorna och på korväggen är ersatta med vattenburna radiatorer. Rördragningen kunde med svårighet göras under golvnivå, då krypgrunden i västra delen av kyrkan endast är ca 25 cm. Eftersom grundmuren skjuter ut ett stycke under golvet och kyrkorummets innerväggar kom rören upp alltför långt ut från nischen. Därför fräste man upp spår i betongen i varje fönsternisch fram intill respektive väggradiator och gjöt in rören. I nischerna, som bär spår efter gamla betonglagningar, ligger sedan tidigare äldre plomberade gjutjärnsrör från tidigare pannrum, som ej kunde ej användas vid rördragningarna. Dessa rör har också gjutits igen.

17 Gammal el-driven radiator ifrämstafönsternischen på södra väggen Urfräst spårför rördragning tillfrämstafönsternischen på södra väggen.

18 Efter ny rördragning tillfrämstafönsternischen pli södra väggen, bättringsmålning av golv i nischer och inmålning av radiator och rör i bakomliggande väggkulör. På vardera sida om altaret sitter dekorationsgaller framför nischerna under korfönstren. Där kunde rördragningar från källaren till radiatorerna ske helt osynligt bakom dekorationsgallren (foto nedan) enligt bygghandlingarna. Väggar och golv i nischerna har bättringsmålats efter borttagna el-radiatorer. Väggradiatorer och rör har inmålats i bakomvarande kulör, NCS S y av Lars Sjögren Målare AB. Väggar är målade med Webetonix hel matt, Golvfårg V på nischgolven, Snickerifinish 40 på radiatorer Äldre plomberat rör och gammal betong/agning i norra korfonstrets nisch.

19 ~ Framdragen ledning i nisch under norra korfönstret Ny vattenburen radiator i södra korfönstemischen med gallret öppet.

20 20 De nya radiatorerna under fönstren i kyrkorummet är 160 x 90 cm höga och skjuter inte fram utanför vägglivet. Radiatorn under under det främsta fönstret mot söder vid koret är 160 x 60 cm pga det högre korgolvet. På bänkryggarna finns överliggare, som löper närmast ytterväggarna. Man försökte anpassa höjden på radiatorerna till dessa överliggare och satte därför in radiatorer som var bredare men lägre än först planerat. Detta lyckades på norra sidan där fönsternischerna är någon decimeter lägre. I söder är överliggarna högre och man kunde dessutom inte sätta radiatorerna på lägre nivå där. Samtliga vägghängda radiatorer på båda sidor är dock helt inrymda i fönsternischerna. Väggradiatorerna fick göras något högre än beräknat för att få kapacitet att kompensera de radiatorer som man hade räknat med att montera längst bak. Detta omöjliggjordes för att inte skada grisaillemålningar från 1700-talet, som är målade på stående träpanel utmed västra väggen Kyrkans norra vägg före installationerna.

21 Gamla el-radiatorer vid norra väggen Ny radiatorer vid norra väggen. Urfräst spärför ny rördragning.

22 Nya radiatorerna vid norra väggen (ejjärdigmålade) i jämnhöjd med bänkryggar Nya radiatorerna vid norra väggen (ejfårdigmålade).

23 El-driven radiator i nisch vid södra väggenjore bytet. :loo Ny vattenburen radiator i.f6nsternisch utmed södra väggen.

24 Kyrkans södra bakre vägg före installationerna (Jonas Wagenius väggmålningar på södra sidan) \;Yya mdiatorer monterade i nischer vid södra viiggen (ejjärdigmålade).

25 25 SAKRISTIA Värmeledningarna från pumpen upp till sakristians radiatorer är dragna i källartaket. Där sker en håltagning genom taket till kyrkans krypgrund. Sakristian har fått nya vattenburna radiatorer, som är hängda så lågt man kommer ovan golvlisten. Rörledningar upp till sakristians radiatorer dras nerifrån källarförrådet där värmepumpen är placerad. Sidogående rör ut från radiatorn under norrfönstret löper då precis ovankant eluttaget som sitter bredvid. I trappan ner till källaren har man ersatt en el-driven radiator med en ny vattenburen på samma plats som är 60 cm hög Gammal el-radiator underjonstret i sakristian.

26 Ny vattenburen radiator i sakristian. "' Rördragning från källaren till radiator i sakristians trappa.

27 En vattenburen radiator har ersatt den el-drivna radiatorn i sakristians trappa. Källor Andersson, Thore, Härnösands stift: Arbetsbeskrivning: Tuna kyrka, värmekonvertering, Cornell, Henrik: "Tuna h'yfka" i Våra kyrkor (red. Sigurd Curman och Johnny Roosval), Stockholm Kyrkobyggnader De14, Riksantikvarieämbetet. Murberget Länsmuseet Västernorrlands arkiv, Kyrkoärenden mapp F2:21.

28 Svenska kyrkan HÄRNÖSANDS STiFT Dnr /449/8 l (11) TA Bilaga till Tillståndsansökan Tuna kyrka, värmekonvertering. Utförandebeskrivning Följande fömtsättningar skall gälla får utförandet av konverteringsarbetc:;t. 1. Energin skall hämtas ur 2 nya plus befintliga gnmdvattenborrhål, som finns nedanför (bakom) församlingshemmet. Den lämpligaste placeringen av värmepumpen, hade varit i fursamlingshemmets källarplan, där det redan i dag finns en värmepump installerad får församlingshemmet. Problemet med denna lösning är att värmekulverten mellan församlingshemmet och kyrkan, skulle bli så läng att alltfår stora fårluster skulle uppstå då värnlen ska transporteras i båda riktningaroa mellan byggnaderna. Den lösning som blir aktuell får Tuna kyrka, är att kollektorvattnet (gmndvattnet från borrhålet) pumpas upp till ett fårråd i kyrkans källare, där värmepumpen placeras. Denna lösning ger inga värmeförluster i markförlagda ledningar, eftersom kol1ektorvattnet beräknas ha en konstant temperatur på ca 4-5 grader, och värmen ur kollektorvattnet utvinns i väm1epumpen som blir placerad inne i kyrkans källare. Härnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgårdsgatan HÄRNÖSAND C.IDocuments ana s"lu~\!lodilllokala installnmgat\tempo<ary Inlemet F,les',Genten IE5WZZY 1GKS,:_'s _Q_TA_2C07- I_Ut!=f6r.maebesknvn,ng-rev\_-y-~,me<CMertec_:,n9-/1J.eoc Tel Fax

29 2(11 ) 2. Kollektorledningama grävs ner mellan forsamlingshemmet och det nännsta av kyrkstallarna (på ett betryggande avstånd från kyrkstallarna) vidare över den stora "gårdsplanen" i riktning mot stegporten. Platsen mellan kyrkstall.amq och bogårdsnwrell KoUektorslangarnas dragning under mar:k. 3. Framme vid stegporten vin1das ledningama av i rät vinkel in genom stegporten och vidare längs grusgången mot kyrkans södra ingång. Genom stegporten trycks minst 2 st genomföringsrör av dimensionen 110mm, for att man därefter ska kunna trä kollektorslangarna genom dessa. Genomföringsrören skall vara minst l,sm längre än stegporten på båda ingående och utgående sida. Genom stegporten Slangarnas placering Harnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgårdsgalan HÄRNÖSAND C:J)oo;rr.enls am Sell,ngs'ol>OCi!lloka!a,nst<llln,ngarl em;>etaty Imerne, Flies\Cenl~r.l.IE5\YZZYMGK8""JS<>885So, _Q_TA_2001.' '_UIf=f5rance~eSKnvr.',1g revl_ v=e4rme<cnverte: _=.ng-{ l.dec Tel Fax

30 3(11) 4. Framme vid kyrkans södra ingång, viker ledningarna av mot öster, och grävs ner i den befintliga grusgången, fram till kyrkans sydöstra hörn, där ledningarna viker av ytterligare en gång, får att sedan fortsätta längs den östra kortsidan. Försiktighet krävs vid grävningsarbetet intill kyrkans grund. Det kan förekomma underliggande grundstenar som har en utbredning utanför den synljga delen av sockeln!! Försiktighet krävs också på grund av tidigare nergrävda stuprörsledningar, dagvattenledningar och åskledare!! -, Slangarnas placering Härnösands Stift Besöksadress 80x 94 Trädgårdsgatan 7,87'1 22 HÄRNÖSAND c~'.ooc'jmen<san" Set:insslhoc1i',Lokala,nsl~tl tng3i\temporary Internet F:es\Cooreol iesiyzlymgk81=jsc _0_ta_zoo? ' 1_Uli=f6rancec"s>n""on9-rev'_ v,e4rmekcn erter_;,ng [ II.doc Tel Fax

31 4(11) 5. Längs den östra kortsidan av kyrkan dras ledningama förbi källardörren och vidare mot det nordöstra hörnet av sakristian. Östra kortsidan. Källardörren wlder sakristian. 6. Rakt under sakristians norra fönster, borras genomföringen för kollektorslangarna, in till vännepumpen. Samma genomföring används också för signalledningen till utegivaren, som placeras intill befintlig installation till vänster om fönstret. SakristiaIJs norra sida Slangarnas placering Ute-givaren Hå nösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgardsgatan HÄRNÖSAND C;\Oocu, :ents and Se:lings\bGd;J',Lokal~ nslå,jnlng.3"tempo,arjlmeme' FUeslCo, len1.ie" YZZYMGK8\=_lso-8llSs.1_Q_TA_ _Urt=iOrandeoesknvruns-<evl_-v-e-lrrne~onyertet_ =lng~1j dec Tel Fax

32 5 7. Rak under sakristian, mot norra ytterväggen, finns det förråd där värmepumpen placeras. 8. Från värmepumpen dras värmeledningama via taken i källarutrymmet, och rakt över till "trapphallen", där det filuls en inspektionslucka till ktypgrunden. Ledningama borras igenom intill luckan och sedan vidare under kyrkans golv, fram till de ställen där golvgenomföringarna anordnas. Härnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgärdsgatan HÄRNÖSA D C:'Dccumenls am SeI1lc;)S'llOdll\' okala l"s~lining3l\tempc;ary Internel rrles~cof,tent.it:5'lyzzymgk8\::._isc..bs59-1_q_ta_2007.' t_.utf=f6rance:j s\o:.nvn,ng,-ev1_ v=e4rrrekonver:er_=i:1g-i1],acc Tel Fax

33 6(1 l) 9. Befintliga EL-bänkvärmare behålles som 'förstärkningsvärme". Alternativ 2: Ledningsdragning om layputlyrnmet ej medger montage vidyllen äggs-grunden: (arbelslniljö[rågaj Värmeledningarna till fönsterradiatorerna dras upp genom golvet, innanför bänkamas "mitten-gavel". Ledningarna passerar därefter förbi EL-bänkvärmarna och ut mot J...yrkans långsidor, dörfönslerradiatorerna ansluts. -. Ber. EL-bänkvärmare. A Välmeledningarna kommer tipp gel/om golvet. Harnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgardsgatan HÄRNÖSAND C:'Dco:u, ents 801d Se'«ogsll;Cd;Jl1.ckala,t'lS.äJlnlrl\;3f1Tempo"'''J Inleme: F,les,conlen:.IE5IYZZYMGK3\=_;~859 1_Q_ ra_ _UII=f5:ance::esk.'vl>r.g rev1 _ \'=e4rrre<~er_"iog-{l} doc Te! Fax

34 7(11) la. Fortsättning alternativ 2: Värmeledningarna förläggs under bänkarna, från insida bänkgavel vid mittengången och ut mot yttervägg, där ledningarna passerar genom bänkens 'fotstöd" och vidare ut i fönsternischen, där den nya vattenradiatorn ersätter den befintliga EL-radiatorn. Bef. EL-rad. Som ersätts med vatten-rad. -. Härnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgårdsgatan HÄRNÖSAND C.\Documents and Setllngs'hoc,:\Lokala,ns1allninG"I'ITemporary Internet FII~s~Contef'ILIE5\Y7--Z.YMGK31.=_1s.c _Q_TA_2007 ' i_utf=f6rar!ceth~~knv ng r-avl_.'y=~4rrr.e:"(onverte~ _=l:-:;;.[ I f.eec Tel Fax

35 8(11) 11. Alt.} Om det är möjligt ur arbetsmiljösynpunkt, att förlägga vänneröreo i krypgrunden längs med ytterväggsgrunden, kolmner rören att dras upp i fönsternischen och kopplas till den nya vattenradiatom med så kort synlig ledningsdragning som möjligt. Ber. EL-rad. Som ersätts med vatten-rad. All. J. Värmeledningarna Harnösands Stift Besöksadress Box 94 Tradgardsgatan HÄRNÖSAND C.\DcctJrnenls and S.'t,ngs\ba<lr~Lc><a'a InS!31(n,ng,,{\Te:r.pora! imerre' Fdes\CC:"llent,IE5\YZZYMGK8...=_1s0-885~ 1._Q_TA_ 2007~ 11_Utf";f6rar:debes :tvn ns'"'re... l_ v=e4('rr.e~c.verte"~. =:r:g-f 11.dcc Tel Fax

36 9( 12. Befintliga EL~radiatorer, monterade i fonstemischema, ersätts med vatten-radiatorer som anpassas i formaten till nischerna. Fönstemisch, långsida. I. r Bilden visar ungefarlig storlek på nya V-rad. 13. Framme vid altaret dras samtliga vänneledningar genom golvet, direkt upp till respektive radiator. Föns/ert/isch vid aljaret, södra långsidan. golvet i fönsternischen. Harnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgårdsgatan HÄRNÖSAND C:' DoCtJIT'.e.ts am Se:llngs\bcc,[I.Lo.lmla InStallnlngar\Te~rary Interne, Fdes\Ccn'enL IE5IYZZYMGK8\:_lso-885,,-I_Q_TA_2007-ll_Ulf=f6randebeskn~nmg-re"1_-... =e lr""'kon~erter _:,ng-l1l.doc Tel Fax

37 10(11 ) 14. Framme vid altarringen finns ett fönster på vardera sidan, som är försedda med dekorationsgaller. Nya rad. placeras lika bef. EL-rad. FÖIIstemiscl, med galler. 15. Sakristial/ I sakristian dras värmeledningarna rakt upp genom golvet från förrådet där värmepumpen är placerad. Radiatorerna i sakristian och käl1arutrynunena, bör ligga på egen grupp, så att det finns möjlighet att sänka temperaturen i kyrkorummet, och samtidigt ha god värme i sakristian. Vännerörens genomforing i sakristian. Härnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgårdsgatan HÄR ÖSAND C;IOoculroe.ots3M Se(t109s\Oodll\loKala, s:anmnga!\tetjl)oiary Inleme: Fles',Con:en,IE5\yZZYMGK81.Jso _Q_TA_2007-ll_Ulf=i5<aoc'ebesKri.nirg re.:_'"=e4rrr.!<on"ener_=100.[ Tel Fax

38 11(11) 16. I sakristian finns en öppen trappa ner till källarutrymmena och i trappans övre del finns en EL~radiator som också ersätts med vattenburen do. Övrigt värmebebov till sakristian "stiger" upp genom denna öppna trappa och därför behövs inte fler än dessa två radiatorer i övre planet. Här ska vänneledningama smygas in och följa pelarens alla hörn och vinklar. Värmerörens passage runt hörnpelaren. Generellt: Markytor skall återställas i samma skick, och med samma material som före scbaktningsarbetena. Värnleanläggningen skall vara utrustad med sensorer för både temperatur och luftfuktighet, på sådant sätt att luftfuktigheten i kyrkan automatiskt justeras med mer eller mindre värme om luftfuktigheten passerar givna gränsvärden. Dessa gränsvärden skall sättas till min. Rh 50% och max Rh 70%. Samtliga värmeledningar skalj vara av hårda kopparrör, som platsmålas i bakomvarande väggs,"ujör. Genom1åringsborrningar skall utföras med så liten överdimension som möjligt, och vid borrning genonl trästycken skall mothåll anordnas får an minimera risken för spljttring på utgångssidan. Utförandebeskrivningen nedtecknad av: Thore Andersson Harnösands Stift Besöksadress Box 94 Trädgårdsgatan 7 87i 22 HÄRNÖSAND C.\Dccu,"""ol,S ana S~llln;;s'bC<l!r\Lo<a131"s~311rtlnsa"rempOfaryInremer F.lesIContenl.IE5WZZYMGK81=_lso-885$-1_0_TA_ _Ulf=t6<andetesknvnlng-<evl_.v=e4m..ko,e~e"_=,ng"{II.doc Tel Fax