Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Kyrkan och tillhörande begravningsplats är belägen i den glest bebyggda byn Finnträsk, ca 20 km nordväst om Byske. Kyrkomiljön omges av skog på alla sidor. Framför den gräsbeväxta kyrkotomten finns en stor grusplan med parkering som binder ihop ett antal vägar genom byn. Kyrkobygget föregicks av en långvarig kamp med grannbyarna om var kapellplats och kapellförsamling under den enorma Skellefteå socken skulle inrättas. Finnträsk hade blivit lovade detta redan i ett kungligt brev 1823, varefter begravningsplatsen anlades 1837 som den första i nuvarande Byske-Fällfors församling. Flera olika ritningsförslag till kyrka i Finnträsk upprättades också i början av 1850-talet, troligtvis av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet, men någon kyrka uppfördes inte. Istället beslutades 1867 att Byske bli den nya socknens huvudort med församlingskyrka, och 1892 var det Fällfors som fick komministratur och annexkyrka istället för Finnträsk. Begravningar upphörde i Finnträsk Hoppet om att få en egen kyrkobyggnad i byn fortsatte dock leva kvar, och 1910 fick man löfte om att få återuppta bruket av begravningsplatsen mot villkor att den inhägnades med ett staket och att ett gravkapell uppfördes. Några år senare ( ) uppförde byborna, helt på egen hand med egen frivillig arbetskraft och utan ekonomiskt stöd utifrån, äntligen sin kyrka, efter ritningar av byborna Robert och Gunnar Lundqvist och under ledning av byns byggmästare James Eriksson. Kyrkogården Den lilla kyrkogården ligger knappt 100 meter norr om kyrkan i en sänka omgiven av skog. Inga gravstenar finns kvar från dess äldsta brukningstid mellan , utan de äldsta gravvårdarna är från 1910-talet, då kyrkogården efter en period i träda åter började användas. Som nämnts ovan var staketet och gravkapellet villkor för att få återuppta bruket av kyrkogården, men de har dessutom stor betydelse för kyrkogårdens tidsprägel, karaktär och avgränsning. Kyrkogården har ett rätlinjigt grusgångssystem med gräsmatta och gravraderna avgränsas av rygghäckar, även parallellt med staketet. Växtmaterialet består huvudsakligen av björk, rönn och häckar av fjäderkaragan och måbär. Gravkapellet är klätt med ljusgröngrå liggande fasspontpanel och sadeltaket är täckt med grå betongpannor. En ekonomibyggnad i trä, uppförd 1981, är placerad ett 60-tal meter sydost om kapellet. 1

2 Kyrkan Den slutgiltiga lekmannaritningen till kyrkan hämtade flera drag från Överintendentsämbetets förslag från 1850-talet, men kyrkan förenklades, blev mindre och fick ett lägre torn. Den äldre förebilden kan förklara varför kyrkan har för sin tid ålderdomliga drag. Uppbyggnaden är nyklassicistisk; långhus med sadeltak och rakt avslutat kor samt torn med vapenhus. Fönsterformerna är nygotiskt spetsiga. Tornet kan uppfattas som oproportionerligt lågt i förhållande till långhuset, men känner man till kyrkans tillkomsthistoria imponeras man hellre av finnträskbornas trägenhet och kollektiva prestation. Kyrkan är ovanligt orienterad med torn och vapenhus i sydost och kor mot nordväst, men placeringen uppe på rullstensåsen var förstås redan på förhand given med den befintliga begravningsplatsen nedanför. Kyrkan är klädd med stående ljusfärgad locklistpanel. Sadeltaket var ursprungligen täckt av spån men i samband med restaureringen på 1950-talet byttes det till skivtäckt plåt, som tornhuven haft redan från början. Samtidigt byggdes två fönster i koret igen, liksom två fönster som flankerade tornet. Pardörrarna och ljudluckorna var tidigare målade i mörk brungul ton. Ytterdörrarna i väster byttes 1990 och Vid det senare tillfället byggdes också hk-rampen om och hela kyrkan målades om utvändigt. I övrigt är kyrkan välbevarad sedan byggnadstiden. Genom vapenhuset i tornets bottenvåning kommer man in i den enskeppiga kyrksalen. Den är relativt enkelt hållen idag men var ännu enklare från början. Såväl väggarna som tredingstaket var täckta av fältindelad pärlspontpanel målad i olika ljusa kulörer. Bänkarna var rödbruna och hade enkel parkbänkskaraktär. Kvar från byggnadstiden är predikstolen som sägs vara snidad av kyrkans byggmästare James Eriksson, altarringen, läktaren, altarprydanden, ljuskronorna samt gördellisten med bibelord. Bibeltexten satt dock ursprungligen i höjd med fönstrens horisontella överkant. Särskilt bör altarprydnaden i form av ett kors med svepeduk och törnekrona omnämnas. Den kommer ursprungligen från Ytterstfors brukskyrka och snidades av brukspredikanten Johan Vesterberg Som altarprydnad hör korset med svepeduk snarare hemma i talets nyklassicism än i en 1900-talskyrka, vilket ytterligare understryker Finnträsk kyrkas redan från början ålderdomliga drag. En genomgripande restaurering genomfördes efter förslag av arkitekt Karl Martin Westerberg, Stockholm, Dagens kyrkorum är huvudsakligen präglat av denna restaurering, då pärlspontpanelen byttes ut mot slätspontad panel, fönstren på båda sidor om altaret sattes igen och nya nummertavlor kom i deras ställe, altaruppsatsen (omfattningen) tillkom, bänkarna och altarringen byggdes om, marmoreringsmålningen på bänkar och predikstol tillkom, golvet lades om, dopfunten byttes ut och färgsättningen ändrades till den nuvarande, efter förslag från konstnären Torsten Nordberg. Årsringar från 1990 utgör läktarunderbyggnaden med hk-toalett, den nya kororgeln som ersatte den tidigare läktarorgeln och pianot som förutsatte borttagning av bänkar längst fram, samt den utvändiga handikapprampen. Kyrkan målades i samband med detta invändigt med roller och saknar därför patina. Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning Finnträsk kyrka är mer än något annat ett minnesmärke över finnträskbornas långvariga kamp för egen kyrka och beslutsamhet att genomföra kyrkbygget. Dess måttliga skala, relativt enkla utförande och för sin tid ålderdomliga klassicistiska stil med inslag av 2

3 nygotik förklaras i mångt och mycket genom dess tillkomsthistoria. Anledningar till det låga tornet kan förutom begränsade resurser möjligen också ha varit att man i närliggande Fällfors kyrka, uppförd året innan, funnit en förebild i de låga tornen och den på samma sätt brutna spetsiga tornhuven. Av de få 1900-tals kyrkor i länet som uppfördes utan arkitektritningar är Finnträsk en av de mest välbevarade utvändigt, bortsett från rampen och ytterdörren. Invändigt gick sekelskifteskaraktären med pärlspontspanel förlorad i och med talets restaurering som förenklade panelarkitekturen men istället gjorde den fasta inredningen och målningsbehandlingen mer detaljrik och sakral. Kyrkorummet rymmer idag rätt stor stilblandning med inslag från 1860-tal, 1910-tal, delvis tillbakablickande 1950-tal och 1990-tal. Av dessa dominerar 1950-talets restaurering. Att kyrkogården med staket och gravkapell behållit sin 1910-tals karaktär förstärker kulturmiljöns värde. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Finnträsk kyrkogård, anlagd 1837, är den äldsta inom Byske-Fällfors församling som är i bruk. Dess karaktärsfulla staket och gravkapell från 1910-talet är tidstypiska inslag i kyrkomiljön och har historiskt betydelse för att kyrkogården återinvigdes på 1910-talet. Kyrkans exteriör är bortsett från igenbyggnad av fyra fönster, utbyte av ytterdörr och bro samt byte av långhusets takmaterial i autentiskt skick. Den utgör en av relativt få 1900-talskyrkor i länet som byggdes helt på egen hand av församlingsborna, utan arkitektritningar. Predikstol, altarring, läktare, altarprydnad och takkronor är från byggnadstiden och sitter fortfarande på sina ursprungliga platser. Altarprydnaden i form av kors med svepning och törnekrona är en omistlig inventarie från Ytterstfors i övrigt försvunna brukskyrka. Den typen av altarprydnad var typisk för nyklassicismens kyrkor men det är idag ovanligt att de finns kvar och fortfarande används som altarprydnad. Litteratur- och källförteckning - Eriksson, Ragnvald (red). Finnträsk och Kälfors byar. Finnträsk Vård och underhållsplanen för Finnträsk kyrka. Västerbottens museum (Upplagsord: Finnträsk kyrka), hämtat Inventeringsdatum: Ansvar karaktäristik och bedömning: Annika Lindberg, Historiska Hus AB och Andreas Grahn, Länsstyrelsen Västerbotten. Texten fastställd i feb Rapport: Andreas Grahn 3

4 Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Finnträsk kyrka är omgiven av skog på alla sidor utom framför entrén mot sydost, där en stor grusplan med parkering binder ihop ett antal vägar genom den lilla byn. Kyrkogården, som ligger knappt 100 m norr om kyrkan, anlades 1837, var i bruk till 1865 och återupptogs sedan igen Satellitbild från Kyrkan är en traditionell långhuskyrka, fast ovanligt orienterad med torn och vapenhus i sydost och koret mot nordväst. Sakristian är utbyggd mot nordost. En kapellkyrka i Finnträsk hade diskuterats länge och ett centralt ritat förslag förelåg redan När finnträskborna, efter lång väntan, på egen hand började bygga en kyrka 1914 var det dock efter lokalt tillkomna ritningar, men med vissa drag hämtade från det äldre förslaget, bl.a. den nyklassicistiska uppbyggnaden och de spetsiga goticerande fönsterformerna. Det kan vara en förklaring till att kyrkan stilmässigt känns äldre än den är. Kykan gjordes dock betydligt mindre, enklare och med lägre torn än i det äldre förslaget. Tornet kan uppfattas som oproportionerligt lågt i förhållande till långhuset, men samma förhållande råder även i grannbyn Fällfors kyrka som uppfördes året innan. Spåntaket över långhuset byttes till plåt och två fönster på respektive kortsida av långhuset togs bort 1954, men i övrigt är kyrkan utvändigt välbevarad sedan byggnadstiden. Kyrkporten är bytt 1990 och 2011 och rampen framför dörren byggdes om Bilderna tagna efter den senaste utvändiga ommålningen 2011 av Annika Lindberg/Historiska Hus. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

5 Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Den breda kyrksalen är enkelt hållen i ljusa färger. Interiören var ännu enklare från början bl.a. med enkla parkbänksliknande bänkar men hade en mer detaljrik panelarkitektur med fältindelad pärlspontpanel på väggar och tak. Dagens utseende är i huvudsak från restaureringen då pärlspontpanelen byttes ut mot slätspontad panel, fönstren på båda sidor om altaret sattes igen och nya nummertavlor kom i deras ställe, altaruppsatsen (omfattningen) tillkom, bänkarna och altarringen byggdes om, marmoreringsmålningen på bänkar och predikstol tillkom, golvet lades om, dopfunten byttes ut och färgsättningen ändrades till den nuvarande. Kororgeln ersatte 1990 den tidigare läktarorgeln. Gördellisten med bibelord satt ursprungligen i höjd med fönstrens horisontella överkant. Läktarunderbyggnaden och kororgeln är 1990-talets tillägg. Kyrkan målades i samband med detta med roller och saknar därför nästan helt patina invändigt. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).

6 Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län De tidstypiska ljuskronorna i majolika är från kyrkans byggnadstid på 1910-talet. Troligtvis var fotogenlampor monterade i dem från början. Altarprydnaden i form av ett kors med svepeduk och törnekrona kommer från Ytterstfors brukskyrka och snidades av brukspredikanten Johan Vesterberg Som altarprydnad hör korset med svepeduk snarare hemma i 1800-talets nyklassicism än i en 1900-talskyrka, vilket ytterligare understryker Finnträsk kyrkas ålderdomliga drag. Att den typen av altarprydnad fortfarande finns kvar är idag sällsynt. Både gravkapellet och staketet från 1910 (staketet nytillverkat i sen tid) är tidstypiska inslag på kyrkogården. Uppförandet av staket och gravkapell var villkor för att Finnträsk skulle få återuppta bruket av kyrkogården ett steg på vägen till byns efterlängtade kyrka. Staketet som dessutom utgjort en karaktärsfull inramning av kyrkogården har tyvärr till stora delar avlägsnats under senare år. Kyrkogården har ett rätlinjigt gångsystem och gravkvarteren avgränsas av rygghäckar. Foto: Andreas Grahn/Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 (där inte annat anges).