TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 TANNEFORS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport november 2006 Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 TANNEFORS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Staden/ stadsdelen Tannefors... 5 Kyrkomiljön/ kyrkotomten... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 7 Interiör beskrivning... 8 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 9 Kyrkobyggnaden... 9 HÄNDELSELISTA BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Kartor... 11

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.

4 Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet.

5 TANNEFORS KYRKA Kamelen 9, Sankt Lars socken, Linköpings kommun, Hanekinds härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Tannefors kyrka uppfördes som en stadsdelskyrka i den snabbt expanderade stadsdelen Tannefors i östra Linköping. Kyrkan, församlingshemmet och vaktmästarebostaden uppfördes av rödbränt tegel efter ritningar av bröderna och arkitekterna Axel och John Kandell. De ritade också all fast inredning till kyrkan. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia i nordväst och torn i sydväst. De svagt sluttande taken är täckta av kopparplåt. Huvudingången är placerad på tornets södra sida. Interiören domineras av rött tegel i såväl väggar som golv och utgör en god representant för den modernistiska arkitekturen. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utsnitt ur Ekonomisk karta, 1983, blad 8F 5i Tannefors Staden/ stadsdelen Tannefors Sankt Lars är en medeltida socken och omfattande under medeltiden hela Linköpings stad. Linköping är en medeltida stadsbildning och centrum för Linköpings stift. Vid denna tid fanns två kyrkor, S:t Lars och S:t Per. Den senare hade redan då status som domkyrka. Från stadens medeltida epok kvarstår dock endast domkyrkan, tornet till Sankt Larskyrkan samt ett fåtal stenhus. Staden drabbades av en förödande brand år 1700 och därefter återuppbyggdes den delvis efter en strikt rutnätsplan. Under 1900-talet utvecklades Linköping till en betydande militär- och skolstad och från 1940-talet även till en betydande industriort. Under

6 efterkrigstiden expanderade staden kraftigt med en rad nya stadsdelar. Tannefors utvecklades redan under medeltiden som ett kvarnområde vid vattenfallen i Stångån. Under 1800-talets andra hälft utbyggdes fallområdena med nya industrier. I anslutning till denna verksamhet växte bostadsområden fram och Tannefors blev en egen stadsdel i Sankt Lars församling. Kyrkomiljön/ kyrkotomten Kyrkan är belägen på en hög bergknalle centralt i stadsdelen Tannefors. Kyrkan uppfördes på platsen för gården Åkersberg. En del omgivande uppväxta träd, som t ex kastanjer härrör från den tidigare gårdsbildningen. Berget går i dagen väster och nordväst om kyrkan. För övrigt utgörs området av stora öppna gräsytor. Uppfartsvägen till kyrkan är från Vetegatan och genom resterna av den allé som hörde till gården Åkersberg. Platsen framför ingången och övriga gångar är belagda med smågatssten. Väster om kyrkan är det samtida församlingshemmet och den fristående vaktmästarbostaden belägna. De är uppförda i samma material och formspråk som kyrkan. Väster om kyrkan står ett stort genombrutet kors av ek, vilket är utformat 1971 av ingenjör Olle Kalén i Linköping. Kyrkobyggnaden I slutet av 1940-talet reserverades en tomt för en stadsdelskyrka i den starkt expanderande stadsdelen Tannefors. Först tio år senare utlystes en arkitekttävling för kyrka, församlingsoch ungdomslokaler. Tävlingen vanns av bröderna och arkitekterna Axel och John Kandell i Stockholm. John Kandell ( ) var både arkitekt och konstnär och blev en av det sena 1900-talets mest betydande möbelskapare. På andra respektive tredje plats kom arkitekterna Gösta Uddéns och Olle Wåhlströms förslag Ordet och arkitekt Lennart Ekengers Hälleberget. Kandells förslag Brödet kunde efter en viss bearbetning börja uppföras Kyrkan uppfördes högt på berget med en monumental placering och skild från övrig

7 bebyggelse. Byggnaden uppfördes med röda tegelmurar med få fönsteröppningar, som ger byggnaden en sluten framtoning. Kyrkorummet inreddes för 300 personer med väggar och golv av rött tegel. Kandell ritade i stort sett all inredning, som t ex bänkinredning i oljad ek och dopfunt och altare av kolmårdsmarmor. Samtalsrummet inreddes redan från början med vitmålade väggar och ljusa björkmöbler, vilka även ritades av Kandell. Dessa möbler användes även genomgående i församlingshemmet. Även övriga inventarier är utförda av några av tidens mest framträdande textilkonstnärer och silversmeder. Kyrkorummet har under de senaste åren förändrats genom att bl a bänkinredningen delvis tagits bort och ersatts av lösa stolar. En tillbyggnad är under uppbyggnad mellan tornet och sakristian för att inrymma förråd och handikapptoalett. Exteriör beskrivning Kyrkan är uppförd med koret i nordöst. I den fortsatta beskrivningen förläggs kyrkan för enkelhetens skull i öst-västlig riktning. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia vid långhusets nordvästra del samt torn med vapenhus i bottenplanet asymmetriskt placerat i sydväst. Kyrkan är uppförd av rödbränt tegel med gjuten

8 betongsockel. Teglet kommer från Insjön och är till största delen osorterat och med baksidorna vända utåt. Taken är snedställda, flacka pulpettak, täckta med kopparplåt. Även hängrännor och stuprör är av kopparplåt. Fönsteröppningarna utgörs av rektangulära muröppningar med fönsterrutor med isolerglas med brunbetsade träkarmar i liv med ytterfasaden eller placerade i inre murlivet. På tornets västra sida har under eller talet satts upp texten TANNEFORS KYRKA med tillhörande belysning. Huvudingången är placerad på tornets södra sida och vänder sig mot uppfartsvägen och parkeringen. Dörren har ett ram- och gallerverk i ek med glasade partier och trycken av mässing. Tornets ljudöppningar utgörs av rektangulära muröppningar försedda med ett finmaskigt nät. Då kyrkan ligger i en stark sluttning inryms förrådsutrymmen och pannrum under koret och sakristian med ingångar i öster och norr. Dörrarna är enkla och klädda med brunbetsad smal stående panel. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med ett golv av rödbränt tegel med kraftiga fogar. Väggarna består av rödbränt tegel med infärgade fogar i teglets färg. Taket är av betong med tvärgående limmade träbjälkar. I väster finns en ingång från vapenhuset och på den västra delen av långhusets norra vägg finns två grönmålade enkeldörrar till sakristian samt till en förstuga. Mitt på den norra väggen finns ett utrymme, ett sakramentshus för bl a textil förvaring. Det är uppbyggt av rött tegel och dörren har ett gallerverk av ek, som möjliggör att beskåda textilierna från kyrkorummet. Bänkinredningen av oljad ek tillhör originalinredningen och är ritad av Kandell. Bänkarna var ursprungligen placerade i två kvarter och fastskruvade i golvet, men står nu lösa. Predikstolen är placerad vid norra väggen och är uppmurad av rött tegel i samma teknik som murarna. Orgeln är placerad vid långhusets västra vägg. Den är byggd 1964 av orgelbyggare Stig Magnusson i Göteborg efter ritningar av Kandell. Dopfunten är placerad mitt i kyrkan i norra bänkkvarteret och är tillverkad av kolmårdsmarmor. Nummertavlorna utgörs av en enkel ribbkonstruktion av trä. I långhuset finns ursprunglig mässingsarmatur som kompletterats vid senare tillfällen. Korets golv ligger två steg högre än långhusets golv. Den norra väggen är något indragen i förhållande till långhusets vägg. Golv, väggar och tak har samma utformning och ytskikt som i långhuset. Altaret är fristående och utfört av kolmårdsmarmor.

9 Sakristian nås via en grönmålad dörr på västra delen av långhusets norra vägg. Golv och väggar har samma utformning som i långhuset. Den östra väggen har dock ett vitmålat väggfält. Taket är av betong med synliga spår efter brädformen. I öster finns två rektangulära fönsteröppningar varav den norra har sinnrikt utformade skjutbara luckor av furu. Den norra väggen är inklädd med skåp med ekdörrar. Sakristians möbler tillhör även originalinredningen och är ritade av Kandell. På den västra väggen finns en grönmålad enkeldörr som leder till en förstuga. Förstugan har även en separat ingång från långhuset samt en ytterdörr. Den senare består av en ram av ek med ett glasat mittparti och trycken av mässing av samma typ som i huvudentrén. Golv, väggar och tak har samma utformning som i sakristian, med undantag av att fogen inte är infärgad. På förstugans norra sida finns två grönmålade enkeldörrar varav den västra leder till ett samtalsrum och den östra till ett wc och blomförberedningsrum. Samtalsrummet har tegelgolv. Tegelväggarna och det gjutna betongtaket är vitmålade. I norr finns en fönsteröppning med skjutluckor av samma typ som i sakristian. Toalettutrymmet har ett klinkergolv av keramiska plattor, sannolikt tillverkade i Höganäs. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golv och väggar har samma utformning som i långhuset. Taket är av betong med synliga spår efter brädformen. Mellan vapenhuset och långhuset finns ett dörrparti med glasat gallerverk av ek, vilket tillkommit senare för att utgöra vindfång. I det sydöstra hörnet är ett av rött tegel uppmurat förrådsutrymme. Det har klinkergolv av samma typ som förekommer i toalettutrymmet. I förrådet finns en taklucka till klockvåningen. Kyrkan har två klockor; storklockan och lillklockan göts båda av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Det konstfullt murade, röda teglet ger en enhetlig prägel åt de tre byggnaderna; kyrkan, församlingshemmet och vaktmästarbostaden. Byggnaderna gemensamt representerar de moderna kyrkliga centra som växte fram i de nya stadsdelarna med lokaler för många olika verksamheter som används veckans alla dagar. Detta är en typisk företeelse i Linköping som expanderade sent och som fick flera moderna stadsdelscentra med egna kyrkor på och 1970-talen. Arkitekterna Kandell har även ansträngt sig att behålla den ursprungliga miljön så intakt som möjligt med äldre träd och berget som går i dagen, vilket bidrar till samspelet mellan natur och byggnader. Kyrkobyggnaden Tannefors kyrka tillhör en av tre kyrkor i Östergötland, som är uppförda efter 1939 och som 1990 genom sitt höga kulturhistoriska värde erhöll ett särskilt skydd enligt kulturminneslagen.

10 Kyrkan är en utomordentligt välbevarad och högkvalitativ representant för den modernistiska arkitekturen. Kyrkan karakteriseras av en suverän enkelhet i planutformning, murarnas utformning, detaljer och materialval. Stor omsorg har lagts vid murningen och typiskt för den här tidens kyrkor är även de anspråkslösa entréerna. Höga kvalitetskrav är genomgående i såväl den yttre utformningen som i interiören och inredningen. Kyrkan med dess inredning utgör ett av bröderna och arkitekterna Axel och John Kandells största gemensamma uppdrag. Tannefors kyrka är även ett resultat av ett nära konstnärligt samarbete mellan de olika konstnärer som gestaltat kyrkans inventarier. Sammanfattning Det konstfullt och för sin tid karakteristiska murade, röda teglet ger en enhetlig prägel åt kyrkan, församlingshemmet och vaktmästarbostaden, vilka gemensamt speglar de moderna stadsdelskyrkornas verksamhet. Tannefors kyrka tillhör en av tre kyrkor i Östergötland, som är uppförda efter 1939 och som genom sitt höga kulturhistoriska värde fått ett särskilt skydd enligt kulturminneslagen. Tannefors kyrka är i sin helhet en unik arkitektonisk skapelse formad med stor konstnärlig kraft och höga kvalitetskrav av arkitekterna och bröderna Axel och John Kandell. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras En tomt reserverades för kyrklig verksamhet i stadsdelen Tannefors. (GL)) 1959 Arkitekttävling för ny kyrka, församlingshem och ungdomslokaler, som vanns av bröderna och arkitekterna Axel och John Kandell. (GL) Nybyggnad Kyrkan i sin helhet. Arkitekterna Axel och John Kandell. (GL) Fast inredning altare, bänkar, dopfunt, predikstol, armatur, möbler för sakristia, samtalsrum och församlingshem m m. Arkitekterna Axel och John Kandell. Entreprenör Birger Anderssons byggnadsfirma, Norrköping. (GL, ATA, Östgöten ) Fast inredning orgel byggd av orgelbyggare Stig Magnusson, Göteborg. Fasad ritad av arkitekterna Axel och John Kandell. (GL, ATA) Specifika inventarier storklockan och lillklockan göts av Bergholtz klockgjuteri, Sigtuna. (GL) 1964 Invigning den 28 november av biskop Ragnar Askmark. (GL) 1971 Specifika inventarier ett stort genombrutet kors av ek, placerat utanför tornets västra sida. Utformat av ingenjör Olle Kalén och utfört av Ivar Rehns snickeri, Linköping. (GL, ÖLM) 1998 Specifika inventarier - ny armatur i mässing som utformades i likhet med befintliga lampor. ÖLM)( 2006 Tillbyggnad handikapptoalett och förråd. (K)

11 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; GL Lindqvist, Gunnar, Tannefors kyrka. Linköpings stifts kyrkor K - Kyrkan ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkotomten är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Lindkvist, Lennart, Kyrkan som samlingspunkt. Särtryck ur tidskriften FORM 2/1966. Lindqvist, Gunnar, Tannefors kyrka. Linköpings stifts kyrkor Lundahl, Gunilla, Johan Kandell, Nationalmuseum, Stockholm Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands läns kalender Östergötlands länsmuseums arkiv Kartor Häradsekonomisk karta , Linköping Ekonomisk karta, 1983, blad 8F 5i Tannefors Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.