Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering

Transkript

1 Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering Information till församlingar och samfälligheter om vård av kyrkliga kulturminnen

2 Kyrkoantikvarisk ersättning Kyrkoantikvarisk ersättning är samtliga medborgares ersättning till Svenska kyrkan för att kyrkornas kulturhistoriska värden skall upprätthållas och göras tillgängliga för alla. Ersättningen skall fördelas så att största möjliga bevarandeeffekt uppnås. Enligt riksdagens beslut får Svenska kyrkan ersättning av staten för att bevara kyrkornas kulturhistoriska värden under åren Beloppet är 50 mkr 2002, och ökar till 460 mkr Totalt betalas under perioden ut mkr. Pengarna skall fördelas till kulturhistoriskt angelägna insatser i församlingar, stift och även på riksnivå. Därefter utvärderas systemet och beslut fattas om ersättning skall fortsätta att betalas ut efter Beloppet 460 mkr per år är en uppskattning av vilken kulturhistorisk merkostnad Svenska Kyrkan har på grund av skyddet enligt kulturminneslagen. Kyrkofondens styrelse som inom Svenska kyrkan administrerar kyrkoantikvarisk ersättning har antagit ett regelverk för hur medlen skall administreras och fördelas. Till vad kan man få ersättning? Kyrka, begravningsplats eller kyrkotomt som är skyddad enligt 4 kap. kulturminneslagen. Det gäller alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader och begravningsplatser tillkomna 1939 och tidigare och ytterligare några som skyddats genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Ersättning kan gå till arbeten på byggnader och anläggningar och även till arbeten på mark och vegetation inom de skyddade områdena. Kyrkliga inventarier som är kulturhistoriskt värdefulla och uppförda på församlingens inventarieförteckning enligt reglerna i kulturminneslagen. Ersättningen skall gå till konserverings- och vårdinsatser som syftar till att bibehålla det kulturhistoriska värdet. Det kan också vara fråga om åtgärder som förebygger skada, brand och stöldförebyggande arbeten, förbättring av värmesystem så att kulturhistoriskt värdefulla inventarier inte skadas, ändamålsenlig förvaring av ömtåliga skrudar, och liknande. Ersättning kan gå till underhåll under vissa förutsättningar, underhållet skall ingå i en antagen vård/underhållsplan som visar att underhållet är motiverat och prioriterat från kulturhistorisk synpunkt. Vanligt löpande underhåll är inte ersättningsberättigat, inte heller driftskostnader om inte särskilda skäl talar för det, eller utbildning. Informationsinsatser och särskilt i samband med vårdinsatser kan vara ersättningsgrundande. Ersättning kan också gå till att utföra inventeringsinsatser och vård och underhållsplanering. Dessa åtgärder är prioriterade, och planeras eller samordnas i de flesta fall på stiftsnivå. Ersättningens storlek beror helt av den kulturhistoriska nyttan med arbetena, högre ersättning för sådant som måste åtgärdas med hög kulturhistorisk prioritet och då kraven på bevarande är högt, lägre ersättning för nyttiga åtgärder som ändå har kulturmiljönytta. Vid hög kulturmiljönytta kan det bli fråga om 90, i undantagsfall 100% ersättning, för mer normala vårdinsatser upp till 50% av kostnaderna för antikvariskt motiverade arbeten. För inventering och vård- och underhållsplanering utgår ersättning från 30 till 70% beroende av grad av kulturmiljönytta i planeringen. Även här kan det i undantagsfall bli högre ersättning. Ersättningsnivån bestäms av stiftsstyrelsen när ansökan beviljas och kan också påverkas av medelsbrist. Hur söker man ersättning? Ansökan skall ske på särskild blankett och ställas till Stiftsstyrelsen. Den inlämnas före 1 december 2002 och avser då , och före 1 november 2003 för åren De ansökta arbetena skall vara väl planerade, och samråd bör alltid ha skett med Länsstyrelsen/länsmuseet. Tillstånd eller förhandsbesked från Länsstyrelsen skall finnas och bifogas ansökan om åtgärden är tillståndspliktig. Vänta inte till hösten med att planera för ansökningar! Kostnader för projektering och antikvarisk kontroll får inräknas Om det finns en vård/underhållsplan och arbetena ingår i planen skall det framgå av ansökan. Det är viktigt att det är klarlagt att det objekt byggnad, område eller inventarium ersättning söks för är skyddat av kulturminneslagen. Om det är osäkert skall utredningsmaterial som styrker detta kunna visas. Det är också viktigt att det finns beslut i ansvarigt organ kyrkonämnd eller kyrkoråd om att söka ersättning. Stiftsstyrelsen beslutar om ersättning i september varje år för de kommande två åren, och ersättning utbetalas när arbetena utförts, och godkänts av antikvarisk kontrollant enligt det beslut som gäller för arbetena. Om det gäller stora belopp kan delutbetalning ske.

3

4 Bildtext in här det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kulturhistoriska värden inte skall förfaras i onödan. Tidtabell för ersättningsår 2004 När senast Åtgärd Ansökningar om tillstånd för tillståndspliktiga åtgärder bör ha inkommit till resp. länsstyrelse. Viktigt för större arbeten, samråd alltid med länsstyrelsen i god tid Kyrkofondens styrelse sänder ut ansökningsblanketter samt råd och anvisningar till stiftsstyrelserna som vidarebefordrar dem till församlingarna Församlingarna ansöker hos stiftsstyrelsen om ersättning för åtgärder enligt bifogad projektering eller vårdplan. Länsstyrelsens godkännande eller yttrande har först inhämtats och bifogas Regeringen beslutar i regleringsbrev om anslag för år Länsstyrelsen yttrar sig till stiftsstyrelserna och prioriterar ansökningarna och bedömer antikvarisk kostnad Stiftsstyrelserna ansöker om beslutsram hos kyrkofondens styrelse Riksantikvarieämbetet yttrar sig över behov av ersättning i stiften Kyrkofondens styrelse fördelar beslutsramar till stiften och eventuellt egna projekt för åren Stiftsstyrelserna beviljar kyrkoantikvarisk ersättning till församlingarna och eventuellt egna projekt Församlingen genomför vårdinsatser, begär antikvariskt slutintyg av antikvarisk kontrollant och begär utbetalning av ersättningen från stiftet. Vård- och underhållsplanering Det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kulturhistoriska värden inte skall förfaras i onödan. Skador upptäcks i tid innan de blir dyra att åtgärda. God tillsyn och löpande underhåll ger de bästa förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande. Vård- och underhållsplanering stöds därför med kyrkoantikvarisk ersättning, i den mån planeringen är kulturhistoriskt motiverad. En vård- och underhållsplan krävs för att ersättning skall kunna beviljas till underhåll. Detta villkor gäller från En fullständig underhållsplan kostar en del att upprätta, men är på sikt lönsam i all fastighetsförvaltning. Det krävs professionella insatser i fråga om byggteknik, säkerhetssystem, vvs, etc., i nära samarbete med antikvarisk expertis, men mycket kan och bör göras genom egna insatser inom församlingen. Vård- och underhållsplanen måste vara församlingens eget dokument som skall användas i det fortsatta arbetet, annars är arbetet med planen förgäves. Arbetet kan rationaliseras genom gemensam upphandling, kontakta stiftshandläggaren för att undersöka vad som sker på andra håll i stiftet i fråga om vård- och underhållsplanering. Vissa stift arbetar aktivt med en övergripande inventering och vårdplanering. Det går också att börja med de mest akuta momenten, och sedan ta vid med övriga. Även för detta bör stiftet och Länsstyrelse/länsmuseum kontaktas som tillsammans skall ha en överblick över vårdbehov i församlingarna i stiftet och prioritera mellan dem när det gäller ersättning. Börja arbetet med egna självstudier, det underlättar och förbilligar det kommande arbetet. Vad uppfattar församlingen som viktiga kvaliteter, och viktiga problem med kyrkan, kyrkogården och inventarierna? Sätt samman en frågelista, diskutera vad som är viktiga mål. Ta upp till diskussion med Länsstyrelse/länsmuseum och stiftshandläggare inför vårdplanering och inför ansökan. Vad har hänt tidigare med kyrka, kyrkogård och inventarier? Finns handlingar i arkiven som visar när, hur och med vilka material tidigare vårdinsatser och restaureringar gjorts? Försök att få en överblick över de senaste 50 årens åtgärder. Detta är mycket viktigt att veta för att kunna bedöma skador och för att välja hur kommande arbeten skall utföras. Församlingens eget arkiv är ofta den bästa källan för dessa uppgifter. Ta fram dokumentation från den senaste brandsynen, de senaste besiktningarna av el- och vvsanläggning, larmsystem och den senaste inventarieförteckningen för att bedöma vad som är mest angeläget att ta itu med.

5 Mer information, källor till kunskap Kyrkofondens styrelse har antagit regler för fördelning och handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning, senast ändrade Dessa kompletteras sommaren 2002 med ett rådgivningsmaterial som kommer att tillställas alla församlingar/samfälligheter inom Svenska kyrkan i en särskild pärm om kyrkoantikvarisk ersättning. Där kommer även att återfinnas rådgivning och exempel på vård- och underhållsplanering. Övrigt om kyrkoantikvarisk ersättning Prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden Utredning om kyrkoantikvarisk ersättning Om kyrkor, begravningsplatser och inventarier Riksantikvarieämbetets hemsida Bebyggelseregistret omfattar bl.a. uppgifter om Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Uppgifterna läggs successivt in under Vissa uppgifter är hämtade från Sockenkyrkoprojektet som från våren 2002 även utger landskapsvisa översikter över sockenkyrkor byggda före Materialguiden ger information om byggmaterial för byggnadsvård. Litteratur Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning av kyrkor - en handledning för kulturmiljövården och Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet 2002 Kulturmiljövård, temanummer 1989:6, Kyrkogårdar, 1992:6, Orglar, 1993:1, Kyrkorna - heligt rum eller museum, 1005:3-4, Tidernas kyrka Kyrkogårdens form och miljö: planering och vård av begravningsplatser och deras byggnader. Boverket, Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation, Stockholm 1991 Robertsson, Stig, Fem pelare en vägledning för god byggnadsvård. Riksantikvarieämbetet 2002 Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium utger sedan 1912 kyrkobeskrivningar, c:a 700 kyrkor finns hittills beskrivna. På senare tid har även utgivits översikter över kyrkobyggnader. Arkiv Riksantikvarieämbetets arkiv ATA innehåller den mest fullständiga arkivserien om Sveriges kyrkor och begravningsplatser och om de kyrkliga inventarierna. Länsmuseerna har arkivmaterial som regionalt kompletterar och delvis dubblerar ATA. Länsstyrelserna har ärendearkiv från 1995.

6 Kontakter Stift Kontaktperson Telefon 1 Uppsala Gunnar Granberg, stiftsadjunkt Björn Björk, kyrkoingenjör Linköping Terese Landin, stiftsjurist Skara Bruno Wallander, ekonomichef Strängnäs Lotta Eriksson, stiftsantikvarie Västerås Roland Persfjord, handläggare Växjö Urban Holmén, ekonomichef Lund Yvonne Nilsson, stiftskamrer Aina Mandahl, stiftsantikvarie Göteborg Hans-Eric Thylin, planeringssekreterare Karlstad Inge Bredin, stiftskaplan Härnösand Eva Carron, stiftsantikvarie Luleå Håkan Lindberg, 1:e stiftsjurist Visby Görel Ridne-Ahlqvist, handläggare Stockholm Jan-Åke Engfors, handläggare Länsstyrelsen För tillstånd enligt kulturminneslagen, rådgivning och samråd i kulturhistoriska frågor och uppgift om vad som är tillståndspliktigt. Länsmuseum För rådgivning i kulturhistoriska frågor, för historiska källor och underlag. Denna information har utarbetats i maj 2002 av Kyrkofondens styrelse som ansvarar för fördelning, uppföljning och redovisning av kyrkoantikvarisk ersättning. Fler exemplar av broschyren kan beställas från informationsservice tel Uppsala, tel , fax ,