HÄGGDÅNGERS KYRKA Installation av ny värmeanläggning Dokumentationsavdelningen Rapport 2013: 21, Bodil Mascher

Transkript

1 HÄGGDÅNGERS KYRKA Installation av ny värmeanläggning Häggdångers socken, Härnösands kommun Dokumentationsavdelningen Rapport 2013: 21, Bodil Mascher

2 2

3 3 Innehåll: Sid. Inledning 4 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 5 Beskrivning / Historik 5 Kulturhistorisk status 5 Åtgärder och genomförande 6 Planerade åtgärder 6 Genomförda åtgärder 6 Värmesystemet 6 Styrenhet och rörinstallationer 6 Radiatorer 8 Efterlagningar på väggar 8 Värmepump och pumphus 11 Utomhusmiljö 13 Håltagning i grundmuren 13 Avvikelser 14 Antikvariska synpunkter 14 Kvarstående arbeten 15 Källor 17 BILAGOR Åtgärdsprogram Häggdångers kyrka. Tillståndsansökan för värmeanläggning, Format AB, Birgitta Larsson,

4 4 Inledning Objekt / dnr. Häggdångers kyrka, Härnösands kommun. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Tillstånd håltagning i grundmur: Länsstyrelsen Västernorrland, verksamhetskod 433, Tjänsteanteckning , Leyla Nyman. Beställare Häggdångers församling. Beställarens ombud Byggkultur Mittkonsult AB, David Pettersson. Entreprenör Värmesystem: AB Automat & Kyltjänst, Richard Lind. El: Kempes El. Lagning och bättringsmålning väggar: BW- Måleri, Anders Björklund, Bosvedjan. Arbetsbeskrivning Åtgärdsprogram Häggdångers kyrka. Tillståndsansökan för värmeanläggning, Format AB, Birgitta Larsson, Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Länsmuseets Dnr: 2012 / 300.

5 5 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Häggdångers kyrka uppförd i sten , vilar delvis på grunden av en medeltida kyrka. Tornet grundlades samtidigt men uppfördes 60 år senare. Den vitputsade kyrkan har rektangulärt långhus, västtorn och kor i öster efter klassicistiskt mönster, dock med en skrovlig och närapå kvastad fasadputs, som har en struktur ofta använd på 1950-talet. En sakristia ligger på norra sidan. Sadeltaket avtäckt med kopparplåt och var tidigare spånklätt. Arkitekt var Pehr Hagmansson, tornet ritades av C.G. Blom Carlsson redan 1827, byggt Långhusets fönster är tresidigt avslutade upptill efter Hagmanssons manér med rundbågiga blindsmygar ovanför (fönstren bytta på 1960-talet). Tornet avslutas med en åttkantig lanternin i trä med rundbågiga öppningar, krönt med ett förgyllt kors. Entréer finns i tornet och centralt på södra långväggen. Tornet fick ett nytt plåttak omkring 1850 efter att den ursprungliga kopparbeklädnaden delvis blåst ned. Vid uppbyggnaden av kyrkan gjorde bönderna dagsverken efter hemmanets storlek genom att köra kalk från Alnön till kyrkan. Byggmästaren hade beräknat att det behövdes tunnor grå kalk från Alnön och 300 tunnor vit gotlandskalk, som socknen skulle leverera. I själva verket gick det åt avsevärt mer kalk mer, 2000 tunnor kalk användes vid kyrkobygget. Interiören är till stor del välbevarad med stark prägel av 1960-talets omfattande restaurering. Innertaket utgörs av ett tegelmurat vitputsat tunnvalv, bänkkvarteren är slutna. Altaruppsatsen från 1797 är skuren av Pehr Westman, målad och förgylld 1799 av Jonas Wagenius. Pehr Westman skar även nummertavlan. Altartavlan; Korsfästelsen och Nattvarden, målades av Joachim Öberg restaurerades och ommålades kyrkan in- och utvändigt installerades värme i kyrkan och en ny värmeanläggning tillkom 1953, då även kyrkorummets trägolv byttes ut. Vid restaureringen ledd av J. Thomé omputsades fasaderna, spåntaket byttes mot plåt och fönstren blir utbytta. Invändigt gjordes en ommålning och konservering, nytt altarbord tillkom, altarringen ändrades, bänkkvarteren ändrades och fick omgångar längs ytterväggarna, vapenhuset byggdes om med kalksten på golvet, wc och ny läktartrappa. Korgolvet byttes troligen 1992 i samband med en fuktsanering av kor och torngolv. Kulturhistorisk status Kyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagen kap. 4.

6 6 Åtgärder och genomförande Planerade åtgärder Värmesystemet Befintligt värmesystem är el-drivet. Syftet med den nya installationen är att minska el-beroendet genom installation av en luftvärmepump. Den nya installationen ska svara för en grundvärme på 15 grader medan befintliga bänkvärmare kommer att bibehållas för spetsvärme. Hela systemet ska kopplas till CC-kyrka. En pump ska placeras utomhus på kyrkans norra sida med ledningar under mark genom en befintlig ventil in till kyrkan. Fyra nya radiatorer ska placeras 2 och 2 under fönstren utmed norra och södra långväggarna. Ledningsdragning ska ske under golvnivå och med beaktande av medeltida grundmurar, som ligger under kyrkans södra del. Genomförda åtgärder Styrenhet och rörinstallationer Den befintliga styrenheten är kopplad till CC-kyrka och en dator hos fastighetsansvarig för Säbrå Landsförsamlingar. Styrenheten är belägen uppe i tornet i nivå med läktarvåningen. Givare för luftfuktighet och temperatur är placerade nere i kyrkan och har ledningar kopplade till styrenheten, som skickar ut signaler till värmepump och värmesystem och hur dessa ska fungera. Fastighetsansvarig kan via sin dator ställa in tider för planerade förrättningar medan faktorer som temperatur och luftfuktighet regleras automatiskt av styrenheten. Sakristians och kyrkorummets klimat kan styras åtskilda, eftersom det finns en givare i vardera rum. Rörledningar från styrenheten i tornet har dragits osynligt inne i ett murschakt ner till vapenhusets bottenvåning på norra sidan. En befintlig inspektionslucka i vapenhusets vägg markerar sedan tidigare schaktets läge. Vidare är ledningar dragna under golvet till kyrkorummet på norra sidan, där vidare frammatning har gjorts i undergrunden. Detta installationsarbete, som var gjort före startmötet ,

7 7 innebar enligt uppgift att bänken längst bak och underliggande golvbräder lyftes upp och återmonterades på samma sätt som tidigare. Gamla elledningar till borttagna väggradiatorer var dragna under golvet. Det fanns sedan tidigare en lös bräda under varje bänkrad, avsedd för ledningsmontage. Ledningarna kunde avlägsnas genom dessa lösa golvbräder. Alla installationer i krypgrunden har gjorts oberoende av medeltida grundmurar på södra sidan, som således har lämnats orörda Kyrkorum längst bak på norra sidan. Gammal el-radiator. Efter tillbakalagt golv och återmonterad bänk.

8 8 Radiatorerna Fyra gamla väggradiatorer har ersatts av fyra nya fläktradiatorer placerade enligt åtgärdsprogram dvs. två under fönstren utmed norra långväggen och två under södra långväggens fönster. Radiatorerna är cirkulationsvärmare av fabrikat Daikin, modell Nexura 35. Fläktarna inuti radiatorerna får den uppvärmda luften att sugas in via ventiler och blåsas ut genom en lucka upptill. De är kopplade till styrsystemet CC- Kyrka och kommer att sättas igång i god tid före en förrättning kommer att stängas av när förrättningar pågår, så att inga störande ljud uppstår. Befintlig givare i kyrkorummet och givare utomhus är kopplade till CC-Kyrka. Befintliga bänkvärmare som ska ge spetsvärme har bibehållits och kopplats till CC-kyrka enligt åtgärdsprogram. De nya radiatorerna med luftfläktar kommer enligt planerna att hålla en grundvärme på 15 grader i kyrkorummet. Under förrättningarna kommer man värma upp till grader. Radiatorerna var redan beställda till startmötet utan antikvarisk kontakt. Fördelen med radiatorerna är att de är små och ej synliga över bänkryggar. Nackdelen är att de är tjockare än de flesta väggradiatorer och får ett kompakt utseende eftersom de ska inrymma fläktarna. Genom de refflade luftspalter som måste till för att systemet ska fungera, bildas ett randmönster på fronten. En helt slät yta hade varit mera diskret. Ytterskalet är i plast. Eftersom plastmaterial har ett oestetiskt åldrande vid ev. framtida färgskador har de på inrådan av konservator inte heller inte målats in i väggkulör enligt åtgärdsprogram. Det visade sig att radiatorerna lyckligtvis inte var seriekopplade och rördragning utmed golvsocklar kunde därigenom undvikas. I stället är rören dragna från krypgrunden upp genom golvsockeln till varje radiator, som är lågt placerad. Denna lösning samt håltagning på ca 65 mm i golvsocklarna gjordes på möjligast diskreta sätt. Håltagningarna genom den tunna golvlisten hat tätats med träfiberull. Efterlagningar på väggar De gamla väggradiatorernas el-dosor har tagits bort. Efterlagning och bättringsmålning har utförts av Anders Björklund, BW Måleri. Spacklingar på väggen efter borttagna el-dosor har gjorts med Sheetrock gipsbruk. Befintlig väggfärg är en akrylatemulsion. Bättringar har utförts med Beckers Webetonic platsblandad med oxidsvart, grön umbra, oxidgult samt en gnutta oxidrött.

9 Ny fläktradiator monteras på norra långväggen (underredet ännu ej påkopplat) Ny fläktradiator under montering på norra långväggen, upptaget hål i sockeln.

10 Ny fläktradiator på södra långväggen. Efter lagningar och målningsbättring Håltagning i golvsockel. Rördragning från krypgrund separat till varje radiator.

11 11 Värmepump och pumphus Värmepumpen är inrymd i en ramkonstruktion av stål med placering vid ingången till sakristian på kyrkans norra sida enligt Åtgärdsprogram. Konstruktionens hörnpelare är inmålade i fasadkulör efter NCS S 1502 och vilar på en betongplatta under marknivå med grus som ytbeläggning. Pulpettaket som är 143 x 73 cm är skivtäckt med en mörkbrun Plannjaplåt PL 56, vilket motsvarar NCS 7507-Y81R. Sakristians entré med pumpinbyggnaden är belägen i närheten av minneslunden med en låg mur emellan. En sluttande plåt kommer att monteras under stålstativet för att hålla undan kondensvatten som uppstår från pumpen. Den ska målas enligt Åtgärdsprogram i samma kulör som övriga plåtdelar. Man bör då välja inbyggnadens bruna takkulör, som smälter in med kyrkans sockel. Muttrarna på stativet bör inmålas enhetligt i stativets kulör (i stället för ett par enstaka målade) Pumphus på norra sidan vid sakristians entré, rördragningar under mark.

12 Pumphus på norra sidan Pumphus på norra sidan. Före städning av gräsytan.

13 13 Utomhusmiljö Åtgärdsprogrammet föreskriver en växtbarriär mellan pumpen, som hörs när det är igång. Man håller på att arbeta fram en helhetsplanering på växtligheten kring muren, enligt församlingens fastighetsansvarig. Håltagning i grundmuren Enligt Åtgärdsprogram skulle utifrån kommande rördragning ledas in i kyrkan genom en befintlig ventil och rören skulle döljas genom en inbyggnad. Nu kunde rördragning genom ventilen ej göras, eftersom anslutande rör från insidan kyrkan var placerade nästan en meter nedanför i muren. Kyrkan har skalmurar och rören kunde ej bockas i så skarpa vinklar mellan murskalen. Därför gjordes en håltagning i grundmuren under mark i samma nivå som befintliga rör. En fördel med åtgärden ur kulturhistorisk synvinkel är att rördragningen därigenom blir mera diskret än en synlig inbyggnad ovan mark. Nackdelen är att en håltagning i ursprunglig grundmur inte kunde undvikas. Borrkärnan blev cm Håltagning i norra grundmuren under mark.

14 14 Antikvariska synpunkter Uppvärmning genom cirkulationsvärme visade sig i Häggdångers kyrka innebära en förhållandevis reversibel installation i jämförelse med tidigare installationer i kyrkor med vattenburna lösningar, vilket är positivt. Man behövde till exempel inte borra och dra rör genom bänkarna, väggradiatorerna går att ta bort. Förhoppningsvis kommer även teknikens landvinningar att innebära ett större utbud vad gäller formgivningen av värmesystemets tillbehör, exempelvis radiatorer. Håltagning i grundmuren, se föregående stycke. Inmålning: se Kvarstående arbeten nedan. Avvikelser Håltagning i grundmuren efter Länsstyrelsens tillstånd ( Tjänsteanteckning , Leyla Nyman), efterslom rördragning ej kunde göras via befintlig ventil. Inmålning av radiatorer i väggkulör gjordes ej pga av konservators avrådan (se Radiatorerna) Befintlig ventil med tidigare gjorda håltagningar, nederst syns det inre murskalet.

15 15 Kvarstående arbeten Åtgärdsprogrammet föreskriver en växtbarriär mellan pumpen, som hörs när det är igång. Man håller på att arbeta fram en helhetsplanering på växtligheten kring muren, enligt församlingens fastighetsansvarig. Smärre målningsarbeten: plåten under pumpens stålstativ bör målas lika pumpinbyggnadens bruna takkulör, muttrarna enhetligt i stativets kulör (i stället för enstaka målade). Svarta buntband kring rör under väggradiatorerna bör bytas mot vita.

16 16

17 17 Källor Eskilsson, Eva: Kyrkan i Häggdånger. Kyrkobyggnader Del 4, Riksantikvarieämbetet.