Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS

Transkript

1 RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare i form av höga inomhustemperaturer. För att minimera solvärmelasterna krävs solavskärmning som i första hand ingår i den utvändiga gestaltningen och i andra hand löses med solavskärmande glas med eller utan solceller. Bakgrund I samband med att SISAB valt att certifiera alla nyproducerade byggnader enligt Miljöbyggnad nivå silver, har frågan om solavskärmning tagit en allt större roll i projekteringsskedet då solinstrålning/dagsljusfaktor och solvärmelast ofta står i konflikt med varandra. Beräkning av solvärmelasten och dagsljusfaktor ska göras i ett tidigt skede av projekteringen då byggnadens form, placering och utformning fortfarande kan påverkas. Det finns en mängd olika sätt att minska solvärmelasten och denna referens kan läsas för att få tips om olika metoder. Gemensamt för alla presenterade metoder är att de är utvändiga då SISAB:s generella önskan är att problemet I första hand ska lösas i konstruktionen. Om SISAB:s referenser SISAB:s referenser är en serie rådgivande dokument som lyfter fram goda exempel. En referens kan anta status som anvisning i ett projekt. Detta avgörs av SISAB:s projektansvarige. Hållbarhets-, utvecklings och kommunikationsavdelningen har det samordnande ansvaret för Referenser. Om du har synpunkter på Referenser, skriv ett mail till PPDL.referenser@sisab.se. Detta kan också innebära solavskärmande glas om utvändig avskärmning inte är tillräcklig i enstaka lägen. Eventuella gardiner eller persienner som sätts på insidan för att tillfälligt minska ljusinsläppet/värmen ligger på verksamhetens åtaganden.

2 Vid projekteringsstart Beräkning av solvärmelast och dagsljusfaktor ska utföras i samtliga nybyggnadsprojekt på SISAB och bör göras i ett så tidigt skede som möjligt för att säkerställa så att föreslagen konstruktion och utförande inte ger problem med för höga inomhustemperaturer. I de flesta fall krävs någon form av solavskärmning för att nå önskade resultat, antingen lokalt vid enstaka fönster, eller vid hel fasad. Följande punkter kan användas som en checklista vid utformning av solavskärmning och är grundförutsättningar som påverkar utformning av solavskärmningen, både avseende utförande och omfattning. Typ av byggnad/volym/fasad/verksamhet. Kostnadsramar. Koncept/idéer. Certifieringskrav (Miljöbyggnad som standard, men andra krav kan förekomma) BBR:s krav för klätterrisk, klämrisk och fallrisk. Byggnadens placering och väderstreck. Skuggande omgivning. Bröstningshöjd och fönsterplacering, Ett högt sittande fönster släpper in mer dagsljus men lika mycket solvärme jämfört med ett lågt sittande fönster. Dagsljusbehovet. Då dagsljus är något som vi välkomnar, medan solvärmen är något som vi vill undvika uppstår ett motsatsförhållande och en problematik när vi ska planera våra byggnader. Infästningsmetod för avskärmning är en viktig aspekt i fråga om monteringskostnader, underhåll och funktion. Utblickbarheten, dvs förmågan att trots avskärmningen kunna se ut genom fönstret. Detta gäller både vid utvändiga solskydd samt vid solskyddsbehandlade fönster om sådana lokalt väljs vid enstaka fönster i utsatta lägen. REFERENS -Solavskärmning Sida 2 av 9

3 Flexibla avskärmningsmetoder Det ökade intresset för att skapa en modul för solavskärmning handlar om produktivitet och effektivitet som är ett säljande koncept i byggbranschen. Genom att använda sig av en och samma modul som upprepas längs en fasad, kan både kostnader för produktion och montage reduceras jämfört med andra alternativ. Eftersom montaget blir detsamma över hela fasaden, går arbetet både lättare och effektivare, vilket leder till lägre kostnader. För att ändå skapa en flexibilitet och möjliggöra en variation i uttryck och skuggningsgrad över fasaden, är det en fördel att modulen i sig är anpassningsbar materialmässigt men utan att mått och monteringssätt ändras. På så sätt skapas en möjlighet att variera design, form, färg och funktionalitet. Ett exempel på hur en varierad fasad kan skapas av en avskärmningsmodul med tre olika kombinationer av täthet REFERENS -Solavskärmning Sida 3 av 9

4 En modul kan skapas som en heltäckande modul eller variera i genomsynlighet. Den möjliggör också en variation av material och form och vinklar inom varje modul, där den enda begränsningen är modulens yttermått. Materialval Materialvalet spelar stor roll vid utformningen av avskärmning. Material skiljer sig åt i motståndskraft mot väder och vind och monteras på olika sätt. De har olika egenskaper för transmittans, reflektion och absorption. Dessa egenskaper påverkar g- värdet hos ett material, som beskriver hur mycket värme som släpps igenom och är därför viktiga parametrar när man väljer material i avseende på avskärmning. Reflektion beskriver en ytas förmåga att reflektera ljus och värme och är därför väsentlig för alla material både invändigt och utvändigt. Detta styrs av materialets textur och kulör. Nedan visas tre exempel på olika typer av utvändiga spaljéer/lameller som skärmar av solvärmen. Utöver utvändiga solskydd kan även solskyddsbehandlade fönster användas för att minska värmelasten inomhus, vilket kan vara lämpligt vid särskilt utsatta rum. Dessa aspekter bör beaktas vid materialval: Underhåll. Försäkringsvillkor. Reflektion. Transmittans och g-värde. Funktion. Estetiska värden. REFERENS -Solavskärmning Sida 4 av 9

5 Lameller om-/tillbyggnad Exempel på solavskärmning som monteras till en redan befintlig byggnad. Fasad mot sydväst Exempel där en befintlig fasad kompletteras med fast utvändig solavskärmning. Stående, vinklade aluminiumlameller är monterade i en ram ansluten med stag i den befintliga fasaden och i marken. Avskärmningen ger byggnadens fasader mot söder ett nytt framträdande uttryck. Fasad mot sydost Infästning i befintlig fasad REFERENS -Solavskärmning Sida 5 av 9

6 Lameller integrerade i fasad Exempel på integrerad solavskärmning som projekterats i samband med nyproduktion Fasad mot sydost Byggnaden har en solavskärmning integrerad i fasaden som är en slags lockpanel som bitvis löper över fönster där det är önskvärt att skärma av. Panelen är dock skarvad längs fönsterkarmen så att den är lätt att montera av. För att panelen ska fortsätta i samma liv som övriga fasaden har fodret utgått på de fönster som är avskärmade. Man har också lekt med bröstningshöjden för fönster som sitter på olika höjd och på så sätt tar in olika mycket ljus. Vid entrén på byggnadens södra fasad finns en utvändig persienn-liknande avskärmning som skyddar stora glaspartier från alltför mycket solvärme. Vinklade lameller i plåt är fast monterade en bit ifrån fasaden. Partierna skyddas dessutom av ett utskjutande tak. Fasad mot söder, huvudentré Ett exempel på en lokal solavskärmning som inte formar byggnadens uttryck som helhet. Lokal avskärmning av glasparti Infästningsdetalj REFERENS -Solavskärmning Sida 6 av 9

7 Loftgång Zinket är ett exempel där man monterat perforerade plåtar som räcke på loftgång. Loftgången i sig ger solskydd åt fönster på entréplanet och de perforerade plåtarna i sig skyddar fönster på plan två från solvärme. Loftgång ovan huvudentré På Tensta Gymnasium har man kombinerat en väl tilltagen takfot över loftgång för att ge solskydd åt både entréplan och plan 200. Fasad mot sydväst Byggnaden har en fasad med loftgång som fungerar avskärmande, dessutom är lameller monterade horisontellt och vertikalt längs fasaden. Över övriga fönster finns utskjutande skärmliknande ribbor som avskärmning. REFERENS -Solavskärmning Sida 7 av 9

8 Skärmtak Byggnaden har solavskärmning i form av skärmtak ovan solutsatta fönster. Skärmtaken är tillverkade av solpaneler för att ta till vara på solenergin. Detta är ett komplement till övriga solpanelsinstallationer. Här är ett exempel där man löst solavskärmningen med en väl tilltagen takfot som ger solskydd för de två översta våningsplanen. I detta exempel har lokala skärmar monterats ovan respektive fönster med behov av solavskärmning. REFERENS -Solavskärmning Sida 8 av 9

9 Fönstersättning Exempel på olika fönstersättningar där gestaltningen delvis utgör ett solskydd. Djupa fönstersmygar med grova lameller av sten ger ökat solskydd Fasadens gestaltning utgör en viss solavskärmning Djupa utvändiga fönstersmygar ger en minskad solvärmelast. REFERENS -Solavskärmning Sida 9 av 9