Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus

Transkript

1 Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus -rapport etapp Åsa Wahlström CIT Energy Management

2 Innehållsförteckning Förord Inledning Bakgrund Målsättning Förutsättningar Beställargrupp Genomförande Genomförande etapp Kravspecifikation Mät- och uppföljningsplan Demonstrationsbyggnaderna Anbudsförfrågan Upphandling Anbud från Climate Solution Sweden Anbud från Gösta Schelin Etapp Informationsspridning... 9 Bilaga A: Kravspecifikation Bilaga B: Lönsamhets- och kostnadskalkyl Bilaga C: Mätprogram för utvärdering Bilaga D: Beskrivning av demonstrationshus Bilaga E: Juryns motivering Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 1

3 Förord Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och fastighetsägare/förvaltare av flerbostadshus. BeBo initierades 1989 av Energimyndighetens företrädare NUTEK. Gruppen driver idag utvecklingsprojekt med inriktning på energieffektivitet och miljö. För att få fart på energieffektivisering inom flerbostadshussektorn genomförs en teknikupphandling av värmeåtervinning ur ventilationsluft. Teknikupphandlingen drivs av en beställargrupp under ledning av SABO genom Therese Rydstedt. Åsa Wahlström CIT Energy Management är projektledare för teknikupphandlingen med assistans av Arne Elmroth, professor emeritus vid Lunds tekniska högskola. Beställargruppen består av Helena Ulfsparre Familjebostäder, John Nielsen Helsingborgshem, Lars Heinonen Huge Fastigheter, Mattias Strömberg Hyresbostäder i Växjö, Peter Axelsson Stockholmshem, Anders Strömberg Örebro Bostäder. Kjell Berndtsson Riksbyggen och Göran Werner WSP medverkar som sakkunniga. I föreliggande delrapport rapporteras etapp 1 i teknikupphandlingen. Therese Rydstedt SABO Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Installation av värmeåtervinning av ventilationsluften är en mycket viktig energiåtgärd i befintliga flerbostadshus för att nå de nationella målen med en halverad energianvändning fram till år Idag står många av de flerbostadshus som byggdes mellan 1940 och 1970 inför omfattande renoveringar/ombyggnader. Eftersom installation av värmeåtervinning är relativt kostnadskrävande så gäller det att genomföra dessa åtgärder i samband med de ombyggnationer som sker. I en förstudie 1 har det konstaterats att det idag sällan installeras värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Komponenter och system finns men behöver utvecklas och anpassas för ombyggnad. Dessutom behöver rationella metoder utvecklas som omfattar beställning, projektering, ombyggnad och förvaltning. Teknikupphandling används som metod för att utveckla och introducera nya energieffektiva produkter och system på marknaden. Avsikten med teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus är att initiera en utveckling av energieffektiva systemlösningar som erbjuds på marknaden inför de många ombyggnationer av flerbostadshus som kommer att ske inom de närmaste åren. 1.2 Målsättning Huvudsyftet är att energieffektivisera våra befintliga flerbostadshus genom att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften. Återvunnen värme används för rumsuppvärmning och/eller att värma tappvarmvatten. Systemen skall vara utformade så att krav på luftkvalitet och termisk komfort uppfylls samtidigt som systemet skall ha god energiprestanda. Installation av aggregat och kanaler ska kunna göras med begränsad störning för de boende. Placering och utformning av komponenter ska vara estetiskt acceptabelt och får inte begränsa användbarhet av hos olika utrymmen annat än marginellt. Teknikupphandlingen riktar sig mot aktörer som kan erbjuda ett komplett paket med teknik för värmeåtervinning, beskrivning av beställning, projektering, ombyggnad och drift. Det kan ske inom den egna organisationen, t ex en ventilationsentreprenör eller genom samarbete mellan entreprenörer, tillverkare, projektörer etc. En målsättning är också att få bättre erfarenheter av drift och underhåll av värmeåtervinningssystemen genom uppföljning i demonstrationshusen. 1 Åsa Wahlström, Åke Blomsterberg, Daniel Olsson, Värmeåtervinningssystem för betinfliga flerbostadshus förstudie inför teknikupphandling, Rapport utförd på uppdrag av Bebo och Sabo, januari, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 3

5 1.3 Förutsättningar Teknikupphandlingen omfattar de system som behövs för värmeåtervinning inkl. alla komponenter och åtgärder av ventilationsluft i ett befintligt flerbostadshus. Ombyggnad av befintligt ventilationssystem (självdrags-, F- eller FT-ventilation) för värmeåtervinning ingår. Teknikupphandlingen omfattar ett fullständigt system för värmeåtervinning inklusive installation och andra åtgärder som behövs vid installation (t.ex. tätning av klimatskärm, byggnation av fläktrum, injustering.) Utöver kraven i teknikupphandlingen förutsätts att ett fullständigt anbud även omfattar ett i övrigt komplett och väl fungerande värme- och ventilationssystem som uppfyller normkrav vid ändring av byggnad t.ex. varsamhetskrav, tillgänglighet, brandkrav, m.m. Dvs rådande lagar och förordningar gäller. En förutsättning för att anbud skall antas är att anbudsgivaren har kvalifikationer att uppfylla alla tre etapper i teknikupphandlingen. D v s att förutom skriftligt anbud också ha kapacitet att genomföra installation av värmeåtervinningssystem i det/de demonstrationshus som anbudet avser samt senare kunna i stor omfattning leverera och installera värmeåtervinningssystem i byggnader med liknande förutsättningar. 1.4 Beställargrupp Bakom de ställda kraven står SABO tillsammans med flerbostadshusföretag som i varsitt flerbostadshus kommer att installera de bästa anbud för att demonstrera installation och skaffa driftserfarenheter. Beställargruppen skall förutom medverkan i utformning av kravspecifikation, utvärdering av anbud och demonstration i varsitt flerbostadshus även verka för att ramavtal alternativt lokala entreprenadupphandlingar upprättas inför fortsatta ombyggnationer. Beställargruppsrepresentanter: SABO, Therese Rydstedt Familjebostäder, Helena Ulfsparre Helsingborgshem, John Nielsen Huge Fastigheter, Lars Heinonen Hyresbostäder i Växjö, Mattias Strömberg Stockholmshem, Peter Axelsson Örebro Bostäder, Anders Strömberg De ställda kraven har utarbetats av beställargruppen tillammans med följande sakkunniga: Arne Elmroth BeBo, Göran Werner Riksbyggen, Kjell Berndtsson CIT Energy Management, Åsa Wahlström Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 4

6 1.5 Genomförande Teknikupphandlingen sker i tre etapper. I etapp 1 tas underlag för upphandling fram och därefter görs en anbudsförfrågan. Inlämnade skriftliga anbud utvärderas av en jury och vinnande förslag utses till vart och ett av demonstrationshusen. Upphandling sker som styrd totalentreprenad med funktionsansvar. I etapp 2 testas och utvärderas de vinnande förslagen i demonstrationshusen. En jury utser en eller flera vinnande förslag. Resultatet publiceras för lansomfattande spridning. Kravspecifikationen förbättras som underlag till etapp 3. I etapp 3 beskriver beställargruppen vilka typer av system som fortsättningsvis skall upphandlas för andra byggnader i beställarnas bestånd. Detta görs med offentlig upphandling genom antingen: a) Ramavtal som kan hanteras via HBV b) Lokal entreprenadupphandling genom att beskriva vilka system som skall upphandlas och välja efter installation med bästa villkor. Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 5

7 2 Genomförande etapp Kravspecifikation Under hösten 2009 tog beställargruppen och sakkunniga fram en kravspecifikation för anbudsförfrågan (se bilaga A). Under framtagande av kravspecifikationen gjordes två avstämningar med branschorganisationerna, Svensk Ventilation, SVEP och Sveriges Byggindustrier. Kravspecifikationen har haft följande övergripande krav: Teknikneutralitet. De tekniska lösningarna skall utformas så att värme återvinns från det ventilerande luftflödet och tillgodogörs byggnaden (till rumsuppvärmning och/eller tappvarmvatten). Syftet med denna skrivning är att anbudsförfrågan är teknikneutral. Energieffektivitet. Kravspecifikationen ställer både krav på en minskad energianvändning och en maximalt ökad elanvändning. Kraven är ställda så att ju mer el tekniklösningen använder sig av desto högre blir kravet på värmebesparing. Kostnader. Att begränsa investeringskostnad i förhållande till besparad energianvändning har varit ett av de väsentliga kraven. En lönsamhets- och kostnadskalkyl har tagits fram för beskrivning av kostnader (se bilaga B). Inneklimatparametrar. Kravet på inneklimat är att gällande tegelverk ska uppfyllas och installation av värmeåtervinning får inte försämra inneklimatet. Design och funktion. Kravet har ställts för att flerbostadshuset inte väsentligt får försämras med avseende på estetisk med nya installationer eller i funktion genom påtaglig minskning av uthyrningsbar yta. Installation. Anbudsförfrågan är ställd på ett sådant sätt att de boende ska bo kvar under installation och installationen ska inte förorsaka påtagliga störningar för de boende. Robusthet. Systemlösningen skall vara robust. Komponenter som kan behöva bytas under systemets brukstid skall ha standardmått och ska enkelt gå att byta ut. Drift och underhåll. Drift- och skötselinstruktioner skall ingå. Systemet skall vara utformat så att det är lätt att sköta och underhålla av ordinarie driftspersonal. Uppföljning av temperatur och energianvändning. Värmeåtervinningssystemets effektivitet skall gå att mäta kontinuerligt till exempel genom integration med fastighetens styr- och övervakningssystem. Detta är inte bara viktigt i demonstrationshusen utan även i kommande ramupphandling för att möjliggöra en felfri drift. Systemflexibilitet. Öppen lösning på styr- och reglersystem, som kan integreras med komponenter av olika fabrikat Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 6

8 2.2 Mät- och uppföljningsplan En mät och uppföljningsplan för demonstrationshusen togs parallellt fram med kravspecifikationen (se bilaga C). 2.3 Demonstrationsbyggnaderna Sju demonstrationsbyggnader togs fram av beställarna, vilka beskrivs i bilaga D. Flerbostadshusen är utvalda för att vara representativa för beställarnas bestånd. Förberedande mätningar utfördes under våren Täthetsprovning, termografering och ljudnivåmätning mot omgivning har utförts på samtliga byggnader 2. Passiv spårgasmätning har utförts på självdragshuset. 2.4 Anbudsförfrågan Anbudsförfrågan har annonserats i Official Journal och hela förfrågningsunderlaget har funnits på Bebos hemsida ( både på engelska och svenska från den 1 april Ett informationsmöte hölls den 28 april 2010 för 35 branschaktörer, där frågor och svar publicerats skriftligen på hemsidan. Arvode har ej utgått för att lämna anbud. Ett deltagande ger dock andra fördelar såsom: Vinnande anbud i etapp 1 kommer att få installera värmeåtervinningssystemet i ett eller flera demonstrationshus. Vinnande anbud i etapp 2 kommer att kunna teckna ramavtal alternativt lokala entreprenadavtal för fortsatt upphandling av system. Genom beställargruppen nås ca 70 % av landets alla byggherrar. Dessa kommer att sprida information inom sina organisationer samt verka för att lösningar ska utnyttjas praktiskt. Ett nytt inom kort kommande direktiv kommer att ställa krav på att energieffektivisering måste genomföras i samband med bl.a. renovering av ventilationssystem. Sista dag för att lämna anbud var 4 augusti Upphandling Under september 2010 utvärderades inkomna anbuden. Utvärdering har baserat på poängsättning enligt tabell nedan för anbud där alla skallkrav var uppfyllda. Utvärderingskriterium Max antal poäng Energieffektivitet 25 Kostnader 25 Inneklimatparametrar och uppföljning av 20 temperatur och energianvändning Design, funktion och systemflexibilitet 10 Installation, robusthet, drift och underhåll 20 Totalt antal poäng Täthetsprovning och ljudmätning, Bengt Bergqvist, Energianalys AB, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 7

9 Det underlag som togs fram för att kunna jämföra och bedöma de olika anbuden ansågs ej vara tillräckligt i det första skedet och beställargruppen önskade förtydligande på ett antal frågor. Alla anbudsgivare fick samma kompletterande frågor oavsett om delar i deras anbud redan var tydliga. Anbudsgivaren fick själva avgöra var förtydliganden behövdes. Anbudsgivarna gavs ingen möjlighet att ändra sitt anbud utan bara att ge förtydliganden på kravspecifikationen. Anbudsgivarna fick möjlighet att förtydliga deras anbud muntligen och skriftligen den 10 september Underlag för bedömning av anbud har kompletterats med energiberäkningar i BV 2. Resultat från beräkningar med prestanda enligt anbudsgivarnas offerter har jämförts med kraven i teknikupphandlingens kravspecifikation. I några fall konstaterades att den kompressoreffekt som föreslås i anbudet är för liten men att en större kompressor ryms inom kostnadskravet. Två anbud valdes ut och 4 november 2010 hölls en presskonferensen för att meddela vilka anbud som gått vidare för installation i demonstrationshusen. Juryns motivering finns i bilaga E. De två vinnande bidragen beskrivs nedan. 2.6 Anbud från Climate Solution Sweden Climate Solutions lösning innebär installation av ett system bestående av luft-vattenvärmepumpar för återvinning av värme i ventilationsluften. Tävlingsförslaget har en mindre värmepump som levererar värme till värmesystemet och är av märket Stiebel-Eltron som tillverkas i Tyskland. Värmepumparna placeras på vind eller tak där man kan komma åt frånluften och ansluts sedan med isolerade rör till husets befintliga värmeanläggning. Värmepumpen avses kunna kyla luften ned till - 10 grader C (ev -20 grader C) och kan också tillgodogöra värmeinnehållet i frånluftens fuktighet. Energiprestanda blir därigenom bra. Denna typ av frånluftsvärmepump kallas kondenserande frånluftsvärmepump när det gäller villor och har vad juryn känner till inte tidigare använts för flerbostadshus. Förslaget utnyttjar befintliga frånluftskanaler och man avser inte göra några ingrepp alls i respektive lägenhet utan litar på att befintliga tilluftsdon är tillräckliga för att på ett acceptabelt sätt förse lägenheterna med uteluft. Juryn bedömer att förslaget innebär en relativt god värmebesparing men det sker till priset av ökad elanvändning. Inneklimatet påverkas i liten utsträckning av den föreslagna ventilationslösningen. Det finns dock en liten risk för ökat drag om luftflödena kommer att öka något för det fall husen i utgångsläget inte är normenligt. Det går att åtgärda genom att installera kåpor vid luftintagen. Kostnaderna bedöms rimliga och är relativt låga (speciellt om det visar sig att kåpor inte behöver installeras för att säkerställa ett gott inneklimat). 2.7 Anbud från Gösta Schelin Ingenjörsfirman Gösta Schelin har lämnat anbud tillsammans med aggregattillverkaren Systemair och installationskonsultföretaget PQR Consult. Systemlösning bygger på att befintliga frånluftskanaler utnyttjas och nya tilluftskanaler installeras i trapphus. En motströmsvärmeväxlare från Systemair används med en temperaturverkningsgrad på 90 %. Nyutvecklade fyrkantiga färdigmålade tilluftskanaler installeras i respektive lägenhet, vilket innebär ett begränsat ingrepp i lägenheterna. Förutom kontroll av luftflöden bedöms inga efterarbeten vara nödvändiga. Luftflöden enligt BBR-krav Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 8

10 innehålls kontinuerligt och filterbyten behöver göras 2 ggr/år. Juryn bedömde lösningen bland annat som innovativ vad gäller kanaldragningar. Energiprestandan blir bra, lösningen ger en god värmebesparing och en liten ökning av elanvändningen. Installationskostnaderna bedöms rimliga och är relativt låga. Inneklimatet förväntas kunna bli bättre än i utgångsläget och sannolikt uppstår mindre störande drag i vistelsezonerna än tidigare. Installation av tilluftskanaler förutsätter att utrymme finns i trapphus, varför lösningen inte är möjlig i alla hus utan modifieringar. 2.8 Etapp 2 Nu pågår installation av systemen i de sju demonstrationshusen och sedan ska dessa lösningar utvärderas. Först därefter utses teknikupphandlingens slutliga vinnare. 2.9 Informationsspridning Under Etapp 1 har följande informationsspridningsinsatser genomförts: Artiklar: 1. "Frånluft ska ge ny värme", Energi&Miljö Nr 1, januari System för att återvinna värme testas i sju hus, Husbyggaren, nr 1, 2011 av Åsa Wahlström. 3. "Sabo och Bebo testar nya lösningra för värmeåtervinning", VVS-Forum, december "Teknikupphandling", S Kanalen, Ett nyhetsbrev från svensk ventilation, nr 10, "Delfinal i teknikupphandling", Energi&Miljö Nr 11, november "Allmänyttiga bostadsföretag tsetar ny systemlösning för värmeåtervinning", artikel SABO hemsida, 15 november, 2010 av Therese Rydstedt. osningar.aspx 7. "Tekbikuppphandling om värmeåtervinning avgjord", 5 November 2010, Slussen.biz, 8. Kondenserande frånluftsvärmepump ny systemlösning för värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus, SVEP-Nytt, december 2010 av Åsa Wahlström. 9. "Teknikupphandling av FTX-lösningar", Energi&Miljö Nr 4, april Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus, SVEP-Nytt, april 2010 av Åsa Wahlström. 11. Reportage från energitinget om Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus, SVEP-Nytt, nr 2, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 9

11 Föredrag: , " Teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus", Energi & Miljötekniska föreningen i Göteborg, lunchmöte, Göteborg. Åsa Wahlström , " Teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus", Energi & Miljötekniska föreningen i Borås, lunchmöte, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. 30 deltagare, Åsa Wahlström , "Värmeåtervinning ur frånluft", Ekocentrums energidag. Lönsam energieffektivisering!, Ekocentrum, Göteborg. ca 30 deltagare, Åsa Wahlström , "Presentation om beställarnätverket Bebo ", Energiutblick, Göteborg, ca 80 deltagare, ca 1800 på konferensen, Göran Werner , "Innovationsupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus", Upphandlingsdagarna 2011, Nacka Strand, Stockholm, ca 10 deltagare, ca 600 på konferensen, Åsa Wahlström , BEBO och Byggherrarnas seminarium om energieffektiva bostäder, Teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus, Stockholm, ca 60 deltagare. Göran Werner , BEBO och Byggherrarnas seminarium om energieffektiva bostäder, Teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus, Centralhuset konferens, Nils Ericsonplatsen 4, Göteborg, ca 60 deltagare. Åsa Wahlström , IQCP konferens Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus 2010, Energieffektiv ventilation och värmeåtervinning i äldre flerbostadshus, Wennergren center, Stockholm, ca 100 personer. Åsa Wahlström , Milparena seminariedag, En ökad marknad för värmeåtervinning, Chalmers Teknikpark, Göteborg, ca 50 deltagare. Åsa Wahlström , SVEP årsmöte Kommer frånluftsvärmepumpen att bli vinnare i ny teknikupphandling?, Norra Latin, Stockholm, ca 70 personer. Åsa Wahlström , Energitinget 2010, En ökad marknad för värmeåtervinning, Älvsjömässan, Stockholm, ca 70 deltagare, ca 2000 på konferensen. Åsa Wahlström , SABO-konferens, Värmeåtervinning i flerbostadshus erfarenheter, Elmia-mässan, Jönköping, ca 160 deltagare. Åsa Wahlström Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 10

12 Seminarium , Presskonferens om Teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus, SABO, Stockholm, ca 40 deltagare , Informationsseminarium: Teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus, Energimyndigheten, Stockholm, ca 38 personer. Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus. Rapport etapp 1 11

13 Bilaga A: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus. Förutsättningar Teknikupphandlingen omfattar de system som behövs för värmeåtervinning inkl. alla komponenter och åtgärder av ventilationsluft i ett befintligt flerbostadshus. Ombyggnad av befintligt ventilationssystem (självdrags-, F- eller FT-ventilation) för värmeåtervinning ingår. Teknikupphandlingen omfattar ett fullständigt system för värmeåtervinning inklusive installation och andra åtgärder som behövs vid installation (t.ex. tätning av klimatskärm, byggnation av fläktrum, injustering.) Utöver kraven i teknikupphandlingen förutsätts att ett fullständigt tävlingsbidrag även omfattar ett i övrigt komplett och väl fungerande värme- och ventilationssystem som uppfyller normkrav vid ändring av byggnad t.ex. varsamhetskrav, tillgänglighet, brandkrav, m.m. Dvs rådanade lagar och förordningar gäller. Allmänt De krav och önskemål som här föreslås uttrycks i form av skall - resp. bör -krav. Skall -kraven är minimikrav som alltid skall uppfyllas. Bör -kraven behöver ej uppfyllas men kommer att tillgodoräknas vid utvärderingen. Krav som uppfylls bättre än Bör -krav premieras högre. Bilaga B: Kravspecifikation, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 1

14 Överordnande krav Följande överordnande krav skall uppfyllas av värmeåtervinningssystemet: a. De tekniska lösningarna skall utformas så att värme återvinns från det ventilerande luftflödet och tillgodogörs byggnaden (till rumsuppvärmning och/eller tappvarmvatten). b. Värmeåtervinningssystemet skall ha god energieffektivitet och god livscykelkostnad. c. Ventilationsanläggningen skall konstrueras så att krav på inomhusmiljö uppfylls. d. Komponenter som är synliga i lägenhet eller trapphus, skall ha en design som kan accepteras av de flesta boende. e. Systemlösningen får inte påverka bostadens funktion negativt, t.ex genom påtaglig minskning av uthyrningsbar yta. f. Ombyggnad skall inte förorsaka påtagliga störningar för de boende. g. Systemlösningen skall vara robust. Komponenter som kan behöva bytas under systemets brukstid skall ha standardmått och ska enkelt gå att byta ut. h. Drift- och skötselinstruktioner skall ingå. Systemet skall vara utformat så att det är lätt att sköta och underhålla av ordinarie driftspersonal. i. Värmeåtervinningssystemets effektivitet skall gå att mäta kontinuerligt till exempel genom integration med fastighetens styr- och övervakningssystem. Bilaga B: Kravspecifikation, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 2

15 Krav på energieffektivitet PARAMETER Eleffektivitet Specifikt eleffektbehov för ventilationssystem (SFP) vid normflödet genom huset dvs. 0,35 l/(sm²) i hela huset Skall uppfyllas BBR: F-system med återvinning: 1,00 kwh/(m 3 /s) FTX-system: 2,0 kw/(m 3 /s) Bör uppfyllas Innan installation Beräkning från projekteringsritningar Efter installation Mätning Täthet Nya ventilationskanaler skall ha täthet enligt AMA VVS &Kyl Täthet Befintliga ventilationskanaler skall ha täthet enligt AMA VVS &Kyl Klass C cirkulära ventilationskanaler Klass B för rektangulära ventilationskanaler Klass B cirkulära ventilationskanaler Klass A för rektangulära ventilationskanaler Klass D cirkulära ventilationskanaler Klass C för rektangulära ventilationskanaler Klass C cirkulära ventilationskanaler Klass B för rektangulära ventilationskanaler Metod för tätning granskas Kontrollmätning i 10% av kanalsystemen Kontrollmätning i 10% av kanalsystemen Om tätning behövs skall metod för tätning redovisas Effektiv energianvändning: Byggnadens energiprestanda (energi för uppvärmning, tappvattenvärmning och fastighetsel) minskas vid uteluftsflödet 0,35 l/(sm 2 ) med minst, 30 kwh/m²a temp, år och 60% av ventilationsförlusterna återvinns 40 kwh/m²a temp, år och 80% av ventilationsförlusterna återvinns Energiberäkning Anbudsgivare ska visa resultat från uppmätt COP och temperaturverkningsgrad i laboratorium Mätning Jämförelse energianvändning innan och efter installation. Kontroll av verkningsgrad för värmeåtervinning Effektiv elanvändning: Byggnadens behov av fastighetsel ökar inte mer än, F-ventilation: 12 kwh/m²a temp, år Självdrag: 14 kwh/m²a temp, år F-ventilation: 10 kwh/ m²a temp, år Självdrag: 12 kwh/m²a temp, år Energiberäkning Mätning Jämförelse elanvändning innan och efter installation. Bilaga B: Kravspecifikation, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 3

16 Krav på kostnader PARAMETER Nuvärde (Besparingar Investeringar): Nuvärdet av kostnadsbesparing genom energieffektivisering ska vara större än värmeåtervinningssystemets totala kostnader under en brukstid av, Gäller för minst 10 lgh Kalkylränta: 4 % Energiprisökning: 2 % värme 4% el Elenergipris: 1,0 kr/kwh Värmeenergipris: 0,60 kr/kwh Skall uppfy llas Bör uppfyllas Innan installation 12 år 8 år Redovisning av lönsamhetsoch kostnadskalkyl Efter installation Redovisning av kostnader Krav på inneklimatparametrar PARAMETER Lufthastighet i vistelsezonen (50 cm från yttervägg med fönster) Tilluftstemperatur 50cm efter tilluftsdon alternativt uteluftsdon Luftväxling i lägenheter Uteluftsflöde Får behovsstyras Luftkvalitet Skall uppfyllas Vinterfall, max 0,15 m/s Sommarfall, max 0,25 m/s Min 16 C vid DVUT Driftsfall: Vid närvaro 0,35 l/(sm²) Tom lägenhet 0,10 l/(sm²) Halten CO 2 i inomhusluften får inte överskrida 1000 ppm i något rum (max. medelvärde över 12 timmar vid ventilationsflöde 0,35 l/(sm²)) Bör uppfyllas Innan installation Vid behovsstyrning ska teknik redovisas för bestämning av närvaro eller inte närvaro Efter installation Mäts vid klagomål i enkätundersökning. Stickprov i 10 % av lägenheterna som mäts vid en utetemperatur vid ca + 5 C och vid minst -5 C. Flödesmätningar vid frånluftsdon. Vid behovsstyrning skall drifttider loggas. Stickprov i det rum som bedöms ha minst ventilation Bilaga B: Kravspecifikation, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 4

17 Högsta tillåtna värden på ljudnivå i lägenheten från ventilation Klass B i sovrum och vardagsrum Klass C i badrum och kök Klass A i sovrum och vardagsrum Klass B i badrum och kök Stickprov i 10% av lgh. (minst 3 lgh.) (enl. SS ) Ljuddämpningen mot omgivning Samma nivå som före ombyggnad Lägre nivå än före ombyggnad Mätning innan och efter installation (enl. SS ) Ljuddämpning mellan lägenheter Samma nivå som före ombyggnad Mäts vid klagomål i enkätundersökning Inneklimat (luktspridning, drag, ljud, temperatur m.m.) Krav enligt BBR och Socialstyrelsens rekommendationer skall följas efter installation Förbättrat inomhusklimat Inomhusmiljöenkät före och efter installation. Krav på byggnadens design och funktion PARAMETER Komponenter och kanaler som är synliga i lägenhet eller trapphus, skall ha en design som kan accepteras av de flesta boende Systemlösning skall inte påverka bostadens funktion negativt t.ex. genom påtaglig minskning av uthyrningsbar yta Skall uppfyllas Ska beskrivas Ska beskrivas Bör uppfyllas Innan installation Granskning av underlag av representanter från beställargruppen Granskning av underlag av representanter från beställargruppen Efter installation Granskning av inredningsarkitekt och representanter från beställargruppen Tilläggsfråga i enkätundersökningen Granskning av inredningsarkitekt och representanter från beställargruppen Tilläggsfråga i enkätundersökningen Bilaga B: Kravspecifikation, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 5

18 Krav på installation PARAMETER Kanaldragning i lägenheter då hyresgästerna bor kvar får inte överstiga: Skall uppfyllas 5 efterföljande dygn där varje lägenhet har högst 3 arbetsdagar exklusive injustering och besiktning Bör uppfyllas 3 efterföljande dygn där varje lägenhet har högst 2 arbetsdagar exklusive injustering och besiktning Innan installation Granskning av montagetidplan Efter installation Tidsmätning genom stickprov under installation Krav på robusthet PARAMETER Komponenter som kan behöva bytas under systemets brukstid ska vara enkla att byta ut och ha standardmått Skall uppfyllas Beskrivning av ingående komponenter Bör uppfyllas Innan installation Efter installation Granskning av sakkunnig Krav på drift och underhåll PARAMETER Värmeåtervinningssystemets komponenter som behöver underhåll skall vara placerade så att de är tillgängliga. Underhåll inkluderar injustering, flödeskontroll, rensning, filterbyte och övriga åtgärder. Drift- och underhållsinstruktioner skall levereras till driftpersonalen innan anläggningen tagits i bruk. Skall uppfyllas Ska beskrivas Ska beskrivas Bör uppfyllas Innan installation Kontroll av projekteringsritning (Stämmer överens med underhållsinstruktioner) Kontroll av generella instruktioner. Efter installation Kontroll Kontroll av specifika instruktioner. Lättförståeliga användarbeskrivningar för de boende skall levereras. Ska beskrivas Kontroll av generella instruktioner. Kontroll av specifika instruktioner. Bilaga B: Kravspecifikation, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 6

19 Krav på uppföljning av temperaturer, flöden och energianvändning PARAMETER Tillufts-, frånlufts-och avluftstemperaturer i ventilationssystemet Uteluftstemperatur Skall uppfyllas Temperaturgivare ska kunna anslutas till SÖsystemet. Beskrivning av mätosäkerhet på givare Bör uppfyllas Innan installation Kontroll Efter installation Kontroll Frånluftsflöde och Tilluftsflöde Flödesgivare ska kunna anslutas till SÖ-systemet Beskrivning av mätosäkerhet på givare Kontroll Kontroll Elanvändning för ventilationsoch värmeåtervinningssystemet Elmätare ska kunna anslutas till SÖsystemet Beskrivning av mätosäkerhet på givare Kontroll Kontroll Krav på systemflexibilitet PARAMETER Öppen lösning på styr- och reglersystem, som kan integreras med komponenter av olika fabrikat Skall uppfyllas Bör uppfyllas Innan installation Ska beskrivas Kontroll Kontroll Efter installation Bilaga B: Kravspecifikation, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 7

20 Bilaga B: Lönsamhets- och kostnadskalkyl Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 1 Lönsamhetskalkyl -Nuvärdesmodellen För teknikupphandlingen tillämpas en modell där nuvärde av besparingar och kostnader under en kalkylperiod beräknas om till nuvärde med hänsyn tagen till kalkylränta och energiprisökningar. Modellen bygger på energibesparingar, ökade energikostnader, investeringskostnader, underhållskostnader och återinvestering. Kravet är att visa att kostnadsbesparingen genom energieffektiviseringen är större än värmeåtervinningssystemets totala kostnader under en kalkylperiod (dvs att investeringen har återbetalt sig under kalkylperioden). Beräkningar görs för kalkylperioderna 12 och 8 år. Under kalkylperioden 12 år skall följande krav uppfyllas: Nuvärde (Besparingar Investeringar) > 0 Under kalkylperioden 8 år bör följande krav uppfyllas: Nuvärde (Besparingar Investeringar) > 0 Där: Besparingar = Nu Besp_upp Nu Energi_våv -Nu underh. Nuvärde av kostnadsbesparing genom energieffektivisering för uppvärmning och beredning av tappvarmvatten: Nu Besp_upp = (p o * energipris* årlig energibesparing) p o = nusummesfaktorn för skillnad mellan real kalkylränta och real energiprisökning för kalkylperioden: Nuvärde av kostnader för energi till värmeåtervinningssystemet Nu Energi_våv = (p o * energipris* årlig energianvändning) Nuvärde av underhållskostnader: Nu underh. = (p o * årlig underhållskostnad) Investeringar = Investeringskostnad + Installationskostnad + Nu återinv. Nuvärde av återinvestering för utbyte av komponenter under kalkylperioden: Återinvestering = Kostnad komponent * f nu f nu = nuvärdesfaktor för kalkylränta och brukstid. Bilaga D: Lönsamhets- och kostnadskalkyl, Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus 1