Energieffektivt byggande i praktiken

Transkript

1 Energieffektivt byggande i praktiken Två huvuddelar Nybyggnation Renovering

2 Nybyggnation Frågor och krav Användningsområde/verksamhet Inomhusklimat Underhållskostnader Hållbart byggande Lätt eller tung stomme

3 Vad är bäst ur energisynpunkt Kompakta hus Vända i rätt vädersträck Täthet, max 0,25 l/m2 h Isolerkrav, U-medel Energibalansberäkning Tekniska installationer, SFP-tal, belysningsstyrning

4

5 P-märkning Krav för inomhusklimat Täthetskrav Fuktsäkerhet Utbildning av byggarna Omfattar även förvaltning och brukare av fastigheten Utbildning av brukare

6 Enkla åtgärder Välj en stomme som går lätt att styra energimässigt Se upp med tätheten Golv/vägg Vägg/tak Fönster Dörrar CAV system VAV system

7 Verksamhetens art styr valet av ventilations- och uppvärmningssystem men inte val av styrning. Bästa möjliga teknik Samla specialister i olika discipliner Våga fråga, våga ställa krav Så har vi aldrig gjort förut leder inte utvecklingen frammåt

8 Renovering av befintligt fastighetsbestånd Tankar kring energi och energimässigt renoverande påverkar hela byggnaden

9 Verktyg för utredning av byggnadens energieffektivitet Energistatistik Energideklaration Underhållsplan Olika besiktningar, OVK, el m.m. Täthetsprovning Termografering av fastigheten Examensarbeten från högskolor

10 Fastighetens byggnadstekniska status Provtagning material Undersökning av bottenplattans isolerförmåga Undersökning av fasad- och takkonstruktioner avseende isolering, ångspärr m.m.

11

12

13 Taknock en lekhall

14 Takvinkel lekhall

15 Kall golvvinkel

16 Bristande isolering vägguttag

17 Takgenomföringar lekhall

18 Takvinkel gavel

19 Takvärmen trasig

20 Takvärme trasig i nederkant tak

21 Utifrån syns husets konstruktion

22 Uppstart av projektet Kontakt tas med Högskolan i Borås Uppstart av examensarbete med en utvald fastighet som mätobjekt Syftar till att få en mät- och beräkningsmodell för väggkonstruktioners U-värde utan förstörande rivning Installation av mätning

23 Sammanställning Sammanställning av insamlad dokumentation, provtagningar utredningar och mätningar Genomgång av examensarbetet Krav på energieffektivitet utifrån byggnadens förutsättningar Vad är möjligt att uppnå? Bygga för 2050? Hur når vi dit?

24 Vad ska huset värmas med? Finns fjärrvärme i närheten? Andra alternativ? Solvärme? Solel?

25 Kravlista avseende Värmeförbrukning Ventilationssystem U-värden Täthet

26 Vad går att spara av byggnaden? Kvarvarande livslängd Skick Underhållsbehov Reservdelar

27 Modell för totalprojekt BeloK, CiT Låt energieffektiviseringen betala tilläggsisolering, fönsterbyten m.m. Internräntefokus Från Allt kostar till Allt betalar sig Argumentation på investeringsnivå

28 På sextio- och sjuttiotalet byggdes 1,4 miljoner bostäder under loppet av femton år av dem är i stort behov av renovering. 1

29 2 Sveriges största kunskapsbank för renovering av miljonprogrammet

30 3

31 Kunskapsbanken växer dag för dag. Vi dokumenterar allt vi gör. Arbetsmetoder, checklistor, analyser, forskningsresultat, energieffektiviseringar allt finns samlat på ett och samma ställe Hela kunskapsbanken finns tillgänglig för varje medarbetare i varje projekt. 4

32 Någonstans i Sverige har vi gjort en renovering som liknar din. Det gör startsträckan kort och byggprocessen effektiv. Korsbefruktning av idéer syns i investeringskalkylen. Du kan omedelbart avläsa hur olika åtgärder påverkar hyresnivåer och fastighetsvärden. 5

33 6 Vilka åtgärder höjer värdet på dina fastigheter?

34 ?????? 7

35 Byte av fönster? Nya tvättstugor? Renovering av klimatskalet? Förtätning? Renovering av betongskador? Upprustning av gårdarna? 8

36 Nyckeln till framgång. Ett strukturerat arbetssätt som tar in alla dimensioner i ditt projekt. 9

37 Ta ett helhetsgrepp på renoveringarna. Synkronisera och genomför flera åtgärder samtidigt. Se till att de görs i rätt ordning. Varje steg i processen ska bidra till helheten. Satsa på långsiktigt hållbara lösningar. 10

38 Miljonprogrammet läcker energi och pengar 11

39 Svart på vitt 7000 Energianvändning för uppvärmning av svenska flerbostadshus från olika tidsperioder GWh Övriga Elvärme Fjärrvärme Olja Källa: SCB Egen bearbetning 12

40 Skillnaden mellan nu och då är enorm Klimatsskal:10 cm isolering i ytterväggar och 15 cm i tak. Standard i dag: 20 cm resp. 40 cm. Stora köldbryggor: Balkonger, bjälklag Fönstrens U-värde: ca 3,0. Standard i dag: ca 1,1 Klimatskalet är sällan lufttätt Värmen distribueras ofta från en central, i dåligt isolerade ledningar Ojämn rumstemperatur klagomål på dåligt inomhusklimat från hyresgästerna Hög varmvattenförbrukning Värmekamera visar hus som läcker respektive inte läcker värme. Analys av livscykelkostnader ger underlag för rätt beslut 13

41 Den ena betongskadan skiljer sig mycket från den andra 14

42 Våtrum, stambyte, ventilation, hissar effektiva metoder för alla installationer 15

43 Förtätning ökar värdet i dina kvarter 16

44 Upprustning av utemiljön ger trivsel och trygghet och ökar tillgängligheten Renovera inte gamla tvättstugor i källaren. Flytta ut dem på gården istället. 17

45 Ta tillvara den kunskap som finns i området Vi renoverar inte bara hus, vi är på besök i människors liv 18

46 Vi har många exempel på lyckade renoveringsprojekt. Här är fyra. 19

47 Huset värmer sig själv under vår, sommar och höst Pilotprojekt i flerbostadshus/punkthus i miljonprogramsområde: Lågenergihus, total ombyggnation: Tilläggsisolering, fönsterbyten FTX-system Nya badrum, kök och ytskikt Nyinstallation el, vatten och avlopp Utmaning att få huset lufttätt Krav 0,3l/s vid 50 MPa Resultat 0,13 l/s vid 50 MPa (0,06 som bäst) Från 184 till ca kwh/m 2 och år (specifik energianvändning) Pilothuset klart nov 2009 Backa Röd. Bostads AB Poseidon, Göteborg 20

48 Från miljonprogram till moderna passivhus Ombyggnad av flerbostadshus (partnering): Passivhus kräver mindre än hälften av den energi som behövs i ett traditionellt hus. Sänkning från 216 till 92 kwh/m 2 och år inkl fastighetsel och hushållsel. Tätning av husen Tilläggsisolering, fönsterbyten FTX-system Mycket god värmeåtervinning (kroppsvärme, lampor, hushållsapparater, hemelektronik, solinstrålning). Tillgänglighetsanpassningar spar pengar människor kan bo kvar trots nedsatt rörelseförmåga 4 av 16 hus färdiga Brogården. Alingsåshem 21

49 Lägre energikostnader. Större trivsel. Ombyggnad av flerbostadshus, fem våningar: Renovering av fasader nya skivmaterial, tätade fogar Tilläggsisolering av tak, fasader samt fönsterbyten har minskat energiförbrukningen med % Nya dörrar och entréer Ny innegård planteringar, lekplatser, gångvägar, tvättstugor Betongrenovering av parkeringshus, loftgångar, balkonger Närrekrytering av personal underlättar dialogen med de boende, varav 78 % har utländsk bakgrund Husby. Svenska Bostäder, Stockholm 22

50 Från sex veckors renovering per lägenhet till 15 dagar Renovering av 1250 lägenheter Byte av avloppsstammar Badrumsrenoveringar Konvertering från el till fjärrvärme minskade värmekostnaderna med 30% och förbättrade miljöbelastningen Smartare byggmetoder ger ökad byggtakt Från sex veckor till 15 dagar per lägenhet 20 % lägre kostnad Noll fel vid slutbesiktning Råslätt. VätterHem, Jönköping 23

51 Forskning och utveckling 24

52 Övergripande mål - att utveckla och informera om kostnadseffektiv högpresterande renovering av flerbostadshus - att drastiskt reducera energianvändning för uppvärmning (minst -75%) - att minska energianvändning för tappvarmvatten och hushållsel med bibehållen prestanda och boendemiljö - att utveckla rationella lösningar som kan användas i många projekt i EU - Massive market uptake!

53 Arbetssätt - Utveckla nya renoveringskoncept - Utveckla renoveringsprocessen - Prova koncept i tre demonstrationsprojekt i Frankrike, Holland och Sverige - Uppföljning och mätning i byggnaderna - Brukarsamverkan

54 27 Vilka åtgärder ökar värdet på dina fastigheter?

55 Industrialiserad energieffektiv renovering av bostäder i kallt klimat, E2ReBuild Källa: Mark Zimmermann, IEA Annex50 Christina Claeson-Jonsson NCC Construction Sverige AB, NCC Teknik

56 Projektets längd: 42 månader Startdatum: januari 2011 Budget: [EU-bidrag ] Svensk medfinansiering från CERBOF: 3.2 MSEK SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 2

57 Partners SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 3

58 Vision Transformera ombyggnationssektorn från dagens hantverks- och resurskrävande bransch till en innovativ, högteknologisk, energieffektiv, industrialiserad sektor Källa: TES Energy Façades SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 4

59 Målsättning Att studera, utveckla och demonstrera kostnadseffektiva och avancerade energieffektiva ombyggnadsstrategier Skapa tilläggsvärden för befintliga flerbostadshus Stötta de boende till att stanna och bygga ett dynamiskt samhälle Källa: Mark Zimmermann, IEA Annex50 SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 5

60 Målsättning (forts) Att etablera och demonstrera hållbara renoveringslösningar som drastiskt minskar energianvändningen (7 demonstrationer) Att skapa en holistisk industrialiserad process Minimera de tekniska och sociala störningarna för hyresgästerna/boende Underlätta energieffektivt underhåll och användning samt motivera till ett energieffektivt beteende hos brukarna. SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 6

61 Skapa möjligheten till en stor upprepningspotential SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 7

62 Ålder hos EUs byggnadsbestånd SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 8

63 Reparation Renovering Rivning? Källa: Mark Zimmermann, EMPA Med morgondagen i åtanke för ett uthålligt, dynamiskt samhälle SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 9

64 Före Efter mp bs Uppskattning av byggnadens potential Bibehållet värde Partiell renovering Total renovering Utbyte SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 10

65 7 demonstrationer Augsburg Munich Vi utgår från demonstrationerna Halmstad Oulu London Roosendaal SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 11

66 Källa: TES Energy Façade och vidareutvecklar koncept Källa: NCC Källa: TES Energy Façade Källa: TES Energy Façade Källa: TES Energy Façade SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 12

67 beräknar, mäter och följer upp SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 13

68 för att lägga grunden till en upprepningsbar, kostnads- och energieffektiv renoveringsprocess med så liten störning för hyresgästen som möjligt Foto: Johnér Bildbyrå SPs Byggdagar 2011 NCC Construction Sverige AB 14

69 Mål och principer för Bebo-projekt Det övergripande målet är att initiera utveckling av metoder och tekniska lösningar för energieffektivisering av bostäder. Demonstrationsprojekt - Rekorderlig Renovering R&R Ett demonstrationsprojekt ska visa på tekniska lösningar för att halvera energianvändningen i befintliga flerbostadshus. Förutsättningar, åtgärder och genomförandeprocess liksom uppnådda resultat inklusive inneklimat ska dokumenteras och utvärderas väl så att generella erfarenheter fås som kan tillämpas storskaligt. Teknikupphandlingar- för att påskynda utveckling av tekniklösningar BeBo 2011 Koordinator Göran Werner, WSP

70 Hinder och möjligheter? De tekniska lösningarna finns oftast men.. Hur ska man beräkna lönsamheten i åtgärderna? Finansieringsformer? Har bostadsbolaget tillräckliga personella resurser att driva projektet? - Har man tillräcklig kunskap? - Förstår man hur man ska planera projektet? Finns det tillräckligt bra och kompetenta entreprenörer på orten? Är Partnering en bra möjlighet? Många områden har höga krav på varsamhet vid ombyggnad, vilket betyder att man inte kan ändra fasadens utseende märkbart.

71 Utfört underhåll och kvarstående behov Underhållsbehov i flerbostadshus Utfört underhåll i flerbostadshus Tot antal ombyggda lägenheter 2002 Åtgärder i kök Ventilationsförbättring ar Fasad ytskikt Tot antal lägenheter 2002 Ventilationsförbättringar Fasad och tak Tilläggsisolering av fasad Tak ytskikt Tilläggsisolering av tak glasfönster Balkonger Figur: Redan utfört underhåll 2002 i flerbostadshus. Källa: BOOM gruppen. Figur: Underhållsbehov beräknat på antal lägenheter. Källa: BOOM gruppen.

72 Energieffektivisering i samband med renovering och upprustning Källa: SABO, Hem för miljoner

73 Uppskattad renovering och energibesparing till 2020 inom SABO-beståndet Antal lägenheter som har renoverats TWh/år 2,5 Ackumulerad besparing i TWh, år Antal lägenheter Kategori A Kategori B Kategori C Kategori D 1,5 1 Besparing 90 kwh/m2, år 70 kwh/m2, år 50 kwh/m2, år , Scenario Scenario Figur: Fyra scenarior för att uppskatta antal lägenheter som kommer att renoveras de kommande tio åren. Källa: Werner Figur: Ackumulerad energibesparing beräknat för ett antal scenarior, där man gör olika omfattande energieffektiviseringar och renoverar olika antal lägenheter per år. Källa: Werner 2010.

74 Sänkta ombyggnadskostnader Effektivare projektupphandling Kortare ombyggnadstid Effektivare metoder Ökat driftnetto Ökade förvaltningsintäkter (= hyror) Minskade driftkostnader, (= lägre underhåll och minskad energianvändning) Detta kan vi inom BeBo bidra till genom: Demoprojekt, Goda exempel Teknikupphandlingar Kunskapsutbyte

75 Målsättning teknikupphandling Få fram fler aktörer som erbjuder systemlösningar utveckling och kostnadsreduktion av systemlösningar behövs snarare än prestandautveckling av komponenter Förbättra driftserfarenheter (installation, systemens energibesparingspotential, service och underhåll)

76 TEKNIKUPPHANDLING Etapp 1: Upphandling av system till demonstrationshus enligt kravspecifikation. En eller flera vinnare utses. Etapp 2: Installation och utvärdering i demonstrationshus. Vinnare utses. Kravspecifikationen förbättras. Etapp 3: Fortsatt offentlig upphandling till andra byggnader med kravspecifikation som underlag. Information BeBos hemsida

77 Teknikupphandling för rationell isolering av klimatskärmen, TURIK Projektledare: Kristina Mjörnell SP

78 Hur stor är potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen? De flesta av rekordårens flerbostadshus, byggda har tre våningar och lamellhusen är absolut vanligast Antal lägenheter uppförda Figur: Lamellhus på Brogården, Alingsås Lamellhus Punkthus Loftgångshus Övriga hus Figur: Antal uppförda lägenheter fördelat på byggnadstyp. Figur: Skivhus i Majorna, Göteborg.

79 Goda erfarenheter från Europa med prefabricerad tilläggsisolering Flerbostadshus i Zürich, Schweiz Radhus i Roosendaal, Nederländerna Dieselweg i Graz, Österrike

80 Målsättning Skapa en marknadsdriven utveckling för rationella lösningar för förbättrad energiprestanda (värmeisolering och lufttäthet) hos klimatskärmen för befintliga flerbostadshus byggda Lösningarna ska: kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva och ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv samt vara beständiga vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador.

81 Kravspecifikationen Överordnade krav (lagkrav, byggregler) Krav på funktion och beständighet (regntäthet, fukt, stadga material) Krav på innemiljö (op temp., ljus, fukt, material, Krav på energiprestanda (Um-värde, fönster, lufttäthet) Krav på varsamhet med hänsyn till befintlig bebyggelse (materialval, detaljer, gestaltningsmässiga värden) Krav på drift- och underhållsinstruktioner Krav på kostnadsredovisning (nuvärde av besparingarinvesteringar) Krav på hyresgästhänsyn (information, hänsyn till kvarboende) Krav på leverantören (ekonomisk status mm)

82 Anbud Ska avse ett komplett fasadsystem inklusive fönster (projekterat, tillverkat och monterat) som uppfyller ställda krav i kravspecifikationen och är anpassat till de speciella förutsättningarna som råder i respektive demonstrationsbyggnad. Ska presenteras i skrift samt med hjälp av ritningar och beräkningar och nödvändiga illustrationer för redovisning av tekniska lösningar och gestaltning.

83 Beskrivning av demonstrationsbyggnader Bostadsbolag Område/adress Fastighetsbeteckning AB Helsingborgshem Fredriksdal, Lägervägen Flanken 2 AB Sigtunahem Ormbergsvägen 2 Rördrommen 1 AB Sjöbohem Planteringsgatan 9 Elefanten 19 Svenska bostäder Akalla Nystad 8 Svenska bostäder Husby Trondheim 6 Lindesbergsbostäder Lindesberg/ Björkhyttevägen Hagaberg 11:6

84 Flanken 2, Helsingborg Fastighetsbeteckning Flanken 2 Adress Lägervägen 19, Helsingborg Förvaltare AB Helsingborgshem Byggår 1966 Typ av byggnad Bostadshus Antal våningar ovan 3 mark Antal lägenheter 15

85 Rördrommen 1, Sigtuna Fastighetsbeteckning Rördrommen 1 Adress Ormbergsvägen 2 Förvaltare AB Sigtunahem Byggår 1964 Typ av byggnad Antal våningar ovan 2st mark Antal lägenheter 17

86 Elefanten 19, Sjöbo Fastighetsbeteckning Elefanten 19 Adress Planteringsgatan 9 A-G Förvaltare AB SJÖBOHEM Byggår 1964 Typ av byggnad Flerfamiljshus Antal våningar ovan 3 vån + källare i del mark Antal lägenheter 45

87 Nystad 8, Akalla Fastighetsbeteckning Nystad 8 Adress Sibeliusgången 4-6, Nystadsfaret 4A Förvaltare Svenska Bostäder Byggår 1975 Typ av byggnad Skivhus Antal våningar ovan 11 vån mark Antal lägenheter 99 st

88 Trondheim 6, Husby Fastighetsbeteckning Trondheim 6 Adress Trondheimsgatan Förvaltare Svenska Bostäder Byggår 1974 Typ av byggnad Lamellhus Antal våningar ovan 5 vån mark Antal lägenheter 34 st

89 Hagaberg 11:6, Lindesberg Fastighetsbeteckning Hagaberg 11:6 Adress Björkhyttevägen Förvaltare Lindesbergsbostäder Byggår Typ av byggnad Lamellhus Antal våningar ovan 2 vån mark Antal lägenheter X st

90 Nuläget i teknikupphandlingen Utvärdering av inkomna anbud är inte klar ännu Förhandling pågår med ett antal anbudsgivare Provning i laboratorium av några lösningar pågår fortfarande Datum då finalister utses måste därför flyttas framåt något

91 Teknikupphandling av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus Två vinnare i etapp 1 FTX FVP Utvärdering etapp 2 påbörjad Projektledare: Åsa Wahlström CIT

92 Byggnadens energiprestanda minskas med Skallkrav Börkrav 30 kwh/m²a temp, år 40 kwh/m²a temp, år Byggnadens behov av fastighetsel ökar inte mer än Skallkrav F-vent hus: 12 kwh/ m²a temp, år S-vent. hus: 14 kwh/ m²a temp, år Börkrav F-vent hus: 10 kwh/ m²a temp, år S-vent. hus: 12 kwh/ m²a temp, år

93 Anbudsgivare Gösta Schelin Kort beskrivning - Befintliga frånlufts- kanaler utnyttjas. - Nya tilluftskanaler installeras i trapphus. - Motströmsvärmeväxlare (90 % verkningsgrad, Systemair) - Nyutvecklade fyrkantiga färdigmålade tilluftskanaler installeras i respektive lägenhet

94 Tilluftskanal i lägenhet

95 Luftspridning, tilluftsdon

96 Anbudsgivare Climate Solutions - Kondenserande luft-vattenvärmepumpar för återvinning av värmen i ventilationsluften som levererar värme till värmesystemet. - Placeras på vind eller tak ansluts sedan med isolerade rör till husets befintliga värmeanläggning. - Avser kyla luften ned till -10 grader C (ev -20 grader C) tillgodogör värmeinnehållet i frånluftens fuktighet. - Utnyttjar befintliga frånluftskanaler, inga ingrepp i lgh förutom ev. installation av kåpor.

97

98 Climate Solutions FVP

99 Tack! Några frågor?

100 Våtrumsrenovering med stambyten Arbetsgrupp Jan Bröchner Pär Liljestrand Carl-Johan Johansson Rolf Kling

101 Exempel på livslängder för installationer och tätskikt Spillvattenledning i gjutjärn år Spillvattenledning i PVC tillverkad före år Spillvattenledning i PVC tillverkad efter år WC-stol, Tvättställ, badkar år 1950-talskakel där man inte duschar mot väggen år 1950-talskakel där man duschar mot väggen 0 år Väggplastmatta år Keramiska plattor på membranisolering år Källa Renoveringshandboken, VVS-företagen 2009

102 Vattenskador i bostadshus i Sverige Det inträffar runt vattenskador per år och trenden är ökande Hälften av dessa beror på bristfälliga ledningssystem Åtgärdskostnaden är omkring 5 miljarder SEK per år Bild från SP rapport 2007:68 Eva Sikander Källa Renoveringshandboken, VVS-företagen 2009 Bild från SP Pär Liljestrand

103 Fördelning på 3 skadetyper i flerbostadshus Brister i tätskikt i våtrum; 37% Läckage från ledningssystem; 54% Läckage från utrustning; 9% Källa "Vattenskadeundersökningen 2005", VVS Företagen

104 Några exempel på bakomliggande orsaker till vattenskador Akuta rostskador på gjutjärnsrör för spillvatten Spruckna plaströr för spillvatten Dålig anslutning mellan golvbrunnar och tätskikt Dragning av tappvatten och värmeledningar genom tätskikt i våtrum på utsatta platser Skarvade tappvattenrör inne i schakt eller regelväggar Utvändig korrosion på värmerör vid genomföringar i våtrum Bild från SP rapport 2007:68 Eva Sikander Källa Renoveringshandboken, VVS-företagen 2009

105 Traditionellt stambyte Ytskikt och övergolvskonstruktioner rivs i våtrum. Rör bilas fram och byts mot nya rör i gamla schakt. När nya rör är på plats byggs ett nytt våtrum med samma material som används vid nyproduktion. Nackdel med traditionellt stambyte är att man kanske konserverar de problem man har idag med inspektion, service, reparation och utbyte. Mycket rivningsarbete med stora mängder rivningsmaterial som skall forslas bort under arbetet. Bild från SP rapport 2007:68 Eva Sikander Källa Renoveringshandboken, VVS-företagen 2009

106 Stambyte med våtrumskassett samt rum i rum Innebär att nya vatten och spillvattenrör nästan uteslutande placeras i nya lägen med nya schakt av prefabricerade schakt och installationsväggar. Nya horisontella rör förläggs i demonterbart undertak. Kassetten har en tät botten och ev. läckage leds ut på golvet till en golvbrunn. De gamla rörens synliga delar avlägsnas emedan de delar som sitter i byggnadskonstruktionen försluts och lämnas där. I vissa fall bygger man ett rum i rum vilket innebär att man får en ventilationsspalt mellan det gamla rummet och det nya vilket gör att man kan ventilera bort kvarvarande fukt. Dessa nya tekniker innebär kortare byggtid samt bättre åtkomlighet vid framtida inspektion, service, reparation och utbyte. Bilder från SP rapport 2007:68 Eva Sikander Källa Renoveringshandboken, VVS-företagen 2009

107 Rörrenovering, rörinfodring/relining Rörrenovering är ett samlingsbegrepp för olika metoder att renovera utslitna tappoch spillvattenledningar genom att de beläggs med plastmaterial invändigt för att förstärka och täta rören och därmed förlänga deras tekniska livslängd. Resultatet av en rörrenovering är väldigt beroende av utförandet och utförandet är helt beroende på hantverkarens kunnande och skicklighet. Rörrenovering ska aldrig likställas med byte till nya rör och ger normalt sett inte något nytt installationsår för åldersavdrag hos försäkringsbolagen. Rörrenovering kan i vissa situationer vara ett alternativ: Dels om man inte samtidigt eller inom snar framtid planerar att renovera våtrum och kök. Likaså kan det anses vara ren kapitalförstöring om större delen av våtutrymmen och kök nyligen fått nya ytskikt och ny inredning i en fastighet. I skyddsrum eftersom det både är komplicerat och dyrt att byta ut spillvattenledningar i dessa. Rör förlagda under husets bottenplatta kan också vara både dyra och svåra att byta ut. Vid kostsamma vattenskador pga. utslitna rör. Det finns frågetecken kring dessa metoder /produkter både vad gäller : Kvalitet och livslängd Miljöpåverkan under installationsprocess och användningsfas Källor: Renoveringshandboken, VVS-företagen 2009, och Artikel Försäkringsbolagets perspektiv Helrenovera våtrummen och byt ut installationerna, VVS forum Renovering APRIL 2009.

108 Förslag på FOI projekt Analys av stambytesbehov 1. Prognostisering av fortsatt skadeutveckling. 2. Samband mellan skada och funktion. 3. Legionellasäkra tappvattensystem. Material och komponenter 1. Hur kan man laga ett lokalt skadat ytskikt och tätskikt på ett vattensäkert sätt? 2. Användning av lätta väggkonstruktioner i nya våtrum bör utredas. 3. Hur skall man på ett säkert sätt renovera våtrum med lätta väggkonstruktioner? Stamrenovering 1. Jämförande utvärdering av existerande metoder för relining eller rörinfodring? 2. Hur säkra är de material, tillsatser och processer man använder ur miljösynpunkt? Stambytesvänliga konstruktioner 1. Utveckling av stambytesvänliga konstruktioner. Upphandlingsformer 1. Hur har LOU påverkat kvalitet och pris på det man beställer och installerar? 2. Vad är bäst ur ett LCC perspektiv? SEK per m 2? SEK per m 2? SEK per m 2?

109 Det är inte omöjligt att äta en elefant

110 Det är inte omöjligt att äta en elefant bara man börjar i tid!

111 Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner Tor Powell CBI Betonginstitutet

112 Innehåll Syftet med en tillståndsbedömning Vanliga skadeorsaker Undersökning & provningsmetoder Skadeutsatta konstruktioner Reparation & åtgärd

113 Syftet med en tillståndsbedömning Konstruktionens status Orsaken till skador och fel Skadornas omfattning & innebörd Risken för uppkomsten av skador på sikt Åtgärder Svensk standard SS-EN : Betongkonstruktioner Produkter och system för skydd och reparation, del 9: Allmänna principer för val av skydd och reparation.

114 Vanliga skadeorsaker på betongkonstruktioner Armeringskorrosion Klorider (Salt) Karbonatisering Frysning Brand Krympning Alkaliballastreaktioner Sulfatangrepp.

115 Undersökning & Provningsmetoder Okulärt (+hammare) Provningar Täckskiktsmätning Mätning av karbonatisering Kloridanalyser Utvärdering av tryckhållfasthet Materialanalyser (betongsktruktur-porositet, sprickor, vct, ämnesanalys mm.)

116 Kloridanalys

117 Utvärdering av tryckhållfasthet

118 Mätning av karbonatiseringsdjup

119 Mätning av täckande betongskikt

120 Material & ämnesanalyser

121 Skadeutsatta konstruktioner Balkonger Parkeringsgarage Simbassänger Gårdsbjälklag

122 Konsolbalkong

123

124

125

126 Stålramsbalkong

127

128

129 Parkeringshus & garage

130

131

132

133

134

135 Simbassänger

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147 Gårdsbjälklag

148

149

150

151

152

153 Reparationer/åtgärder

154

155

156

157 Tack för mig!