Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

Transkript

1 Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

2 Bakgrund Renoveringsbehov i befintliga byggnader. Minska energianvändningen för att nå energimålet Höga kostnader, hyreshöjningar och bostadsbrist. Kunskap om renovering är fragmenterad. Ny typ av arbetskraft, kompetens och arbetssätt. Låg kostnad prioriteras på bekostnad av miljö och sociala aspekter. Historisk och kulturell mångfald riskerar att förloras. Helhetsgrepp utifrån ekonomisk, ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv.

3 Många lägenheter är i stort behov av underhåll och renovering I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus Ca 1 miljon lägenheter är byggda under modernismen och rekordåren och är i stort behov av underhåll och renovering Antal lägenheter Figur: Antal lägenheter i flerbostadshus i Sverige. Källa: SCB (2009).

4 Rekordårens hus byggda Likartade konstruktionsutformning underlättar vid framtagande av rationella lösningar som ska kunna upprepas Antal lägenheter uppförda Figur: Lamellhus på Brogården, Alingsås. Figur: Antal uppförda lägenheter fördelat på byggnadstyp.

5 Underhållsbehov i flerbostadshus Antal lägenheter Underhållsbehov i flerbostadshus Tot antal lägenheter 2002 Ventilationsförbättringar Fasad och tak 3-glasfönster Balkonger och tidigare Figur: Underhållsbehov beräknat på antal lägenheter. Källa: BOOM gruppen.

6 Fördubbla renoveringstakten för att nå energimålet 2050 Riksdagens beslut att halvera energianvändningen till 2050 (basår 1995) 1,5-2 miljoner lägenheter kommer att behöva renoveras till år 2050 Figur. Antal lägenheter som har nyproducerats, byggts om och rivits under perioden Källa SCB. Referens: IVA rapport Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus.

7 Svenska beståndet av flerbostadshus Table: Overview of the Swedish building stock in numbers. Source: AERTO project Multifunctional facades. Year of construction References for statistics Picture (representative) Number of buildings in Tsd ELIB 6/BETSI Number of dwelling units in Tsd. 365 (382 acc. to SCB 2007) 746 (646 accord. to SCB 2007a) ELIB 6 Living space, total in Tsd. m² Energistatistik Facade surface area (milj. m²) ELIB 6 Facade U-value (W/m²K) 0,58 0,54 0,43 0,27 0,25 0,19 ELIB 6/BETSI Fraction of buildings facades already renovated (%)(estimation) 50% 25% 10% PM Miljonprogrammet Average energy for heating ca 135 ca 126 Energistatistik (kwh/(m 2 a)) Energy saving potential 50% 50% 50% 30% Σ8TWh

8 Hur långt kan vi komma? Pilotprojekt: Katjas gata i princip som ett nytt hus..! BBR före: 178 kwh/m² BBR efter: 60 kwh/m² Omfattande åtgärder..!

9 Brogården.. helt område i etapper..! BBR före: 177 kwh/m² BBR efter: 65 kwh/m² Omfattande åtgärder..!

10 Maratongatan, Halmstad (HFAB) BBR före: 145 kwh/m² BBR efter: 92 kwh/m² Självdrag till FTX..!

11 Helhetsperspektiv på renovering SOCIAL UTHÅLLIG RÄTTVIS EKOLOGISK HÅLLBAR GENOMFÖRBAR EKONOMISK c c

12 SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö

13 Enligt Formas: Vad är en stark forskningsmiljö? Miljön ska bestå av forskare som samverkar med andra relevanta aktörer, nationellt och internationellt och i nära samverkan med planerings-, byggoch bostadssektorn. Ska behandla frågeställningar som främjar och kritiskt studerar samhällsbyggandets utmaningar ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Forskningen ska vara ämnesövergripande, djärv och nydanande.

14 Forskare Kristina Mjörnell SP/LTH Paula Femenías Chalmers Jan-Olof Dalenbäck Chalmers Hans Lind KTH Thomas Olofsson LTU Jesper Arfvidsson LTH Jenny Stenberg Chalmers Stefan Olander LTH Katarina Malaga CBI Dennis Johansson LTH Ivo Martinac KTH

15 Samfinansiärer/samarbetspartners

16 Fem forskningsområden

17 1. Förvaltningsperspektiv i beslutsprocessen och byggherrens roll Långsiktighet, livscykelperspektiv på förvaltning Helhetsperspektiv: ekonomiskt, ekologiskt, socialt, kulturellt och historiskt Fler kunskapsområden måste samverka (rundabord samtal) Tidiga processer och dialog Utveckla processer, kompetenser, modeller och verktyg för att hantera komplexitet och samverkan

18 2. Integrerad, holistisk design och effektiv renoveringsprocess Byggnaden som system (teknik, användare, förvaltning) Optimerade renoveringslösningar Integrerad design (helhetstänk) Implementera ny teknik

19 3. Ekonomiska utmaningar och möjligheter vid renovering När är rätt tid att renovera/energieffektivisera? Hur ska vi beräkna lönsamhet? Hur bedömer vi byggnadens värde? Har vi rätt incitamentstrukturer? Utformning av policyverktyg i relation till beslutsfattande.

20 4. Medborgardelaktighet och demokratiska beslutsprocesser Utveckla metoder för att få kunskap om vad brukarna vill tidigt i processen Diskutera med alla aktörer vad livsstil innebär för hållbar renovering Hitta former för hur brukare ska involveras i själva beslutsprocessen

21 5. Innovation och lärande Varför tas inte goda exempel tillvara? Vad är lärdomen? Hur öka förståelsen för innovation? Det måste finnas långsiktiga innovationsprocesser i sektorn. Behövs nya roller och ny kunskap? Byggherren som förändringsagent.

22 Fem arbetspaket

23 WP 1 Upprätta en kunskapsbas Samla, utvärdera och strukturera resultat från tidigare forskningsprojekt Samla, utvärdera, strukturera kvalitetssäkrad information från genomförda renoveringsprojekt

24 WP2 Analysera tidigare och pågående renoveringsprojekt Fallstudier: Identifiera och analysera intressenter, förhandling om mål med renovering, värderingar, maktförhållanden, konflikter och kunskapsgap. Visualisering av data med hjälp av GIS (teknik, miljö, ekonomi, kultur och sociala aspekter).

25 WP3 Innovation, demonstration, Living Labs aktionsforskning Utvärdera ny teknik och nya modeller för finansiering, dialog, management Demonstrationsprojekt ihop med företagen Initiera och utvärdera minst ett Living Lab projekt i framkant Studera innovation och lärande i demoprojekt

26 LivinglabHammarkullen Den generella fråga vi ska söka svar på är: r Hur kan hållbar förvaltning påverka framtida renoveringsbehov? FOTO: JENNY STENBERG

27 LivinglabHammarkullen SIRen: Användarna är medskapandei kunskapsproduktionen Möta hyresgästerna som grupp Utveckla modell för hållbar förvaltning och renovering det får inte bli dyrare att bo i Hammarkullen FOTO: FOTO: JENNY JENNY STENBERG STENBERG

28 WP4 Utveckla modeller, metoder och verktyg för hållbar renovering Optimala renoveringslösningar Stöd i renoveringsprocessen Dialog och samverkan

29 WP5 Kommunikation, dialog och spridning av resultat Hemsida Utbildning Bygga Om dialog Doktorandkurser Publikationer Seminarier

30 Tack!