för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

Transkript

1 Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader har som mål att utveckla kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och på så vis bidra till en långsiktig, hållbar förvaltning av det äldre fastighetsbeståndet. Genomtänkta och varsamma åtgärder för energieffektivisering bidrar inte bara till att sänka energiförbrukningen och energikostnaderna utan även till fastighetens bevarande på lång sikt. Forskningsprogrammet ska stärka och utveckla en nationell kompetens inom området. Den varsamma energieffektiviseringen ska uppnås genom tvärvetenskapligt samarbete, där teknik möter kulturvård. Programmets vision är att: Förverkliga den potential för energieffektivisering som finns i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det ska ske på ett varsamt sätt utan att byggnadernas värden och dess inventarier förstörs eller förvanskas och att inomhusmiljön bevaras eller förbättras. Det finns kompetens, kunskap och beprövade lösningar för att såväl förvaltare som antikvariskt ansvariga ska kunna integrera energieffektivisering i vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Utveckla nya metoder och tekniska lösningar för att effektivisera energianvändningen i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Koppla samman forskning och utveckling inom det specifika programområdet med den forskning och utveckling som bedrivs om energieffektivisering i allmänhet. Göra Sverige ledande inom Europa vad gäller tjänster och produkter inom detta område

2 Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader vid Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland har bildat ett centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader (CEK). CEK är tänkt att vara en nationell resurs vad gäller varsam energieffektivisering. Kunskap utvecklas och förmedlas genom forskning, utbildning och information. CEK stöds ekonomiskt av Högskolan på Gotland, Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet. Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader förutsätter ett tvärvetenskapligt samarbete både i forskning och tillämpning. Forskargruppen inom CEK består av tolv seniora forskare; antikvarier, arkitekter, ingenjörer och konservatorer, samt fyra doktorander. Forskningen inom centrumet handlar dels om att utveckla och utvärdera nya tekniska lösningar dels att mer allmänt förstå hur vi ska förhålla oss till de kompromisser som ofta krävs när energisparande ställs mot bevarande av kulturvärden. Forskningen bedrivs i en rad olika projekt: Förebyggande konservering och energieffektivisering genom klimatstyrning Potential och policies för energieffektivisering kulturhistoriskt värdefulla byggnader Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader Climate for Culture Damage risk assessment, economic impact and mitigation strategies for sustainable preservation of cultural heritage in the times of climate change Hållbar förvaltning av kulturarv European standards for energy efficiency in historic Buildings Kulturarvet och komforten: Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturbyggnader under 1900-talet Healthy and Energy Efficient Living in Traditional Houses Sustainable Management of Churches Energy Efficiency for EU Historic Districts Sustainability

3 Exempel på forskning: Energieffektivisering genom klimatstyrning I de flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnader har man begränsade möjligheter att förbättra själva byggnaden för att sänka energiförbrukningen. I många fall är både byggnaden och dess inventarier beroende av skonsamt inneklimat. Det innebär att en genomtänkt klimatstyrning är en nödvändig och kostnadseffektiv åtgärd för att förena energisparande med ett långsiktigt bevarande av byggnaderna och deras kulturvärden. Forskningen handlar om besvara två grundläggande frågor: Vilket inneklimat skall man ha? Hur uppnår man det inneklimatet på bästa möjliga sätt? Här är två exempel på forskningsprojekt inom detta område: Utveckling och utvärdering av strålvärme i kyrkor I många av Sveriges kyrkor är det lång tid mellan gudstjänsterna och det är få besökare i förhållande till kyrkans storlek. Att värma upp hela kyrkorummet hela tiden blir orimligt dyrt, även tillfällig uppvärmning ger så pass höga kostnader att allt fler kyrkor stängs på vintern. Ett forskningsprojekt har att utvecklat ett strålvärmesystem som gör det möjligt att nyttja en kyrka året runt med acceptabel komfort, mycket god energieffektivitet och utan negativa effekter på byggnadens kulturvärden. Värmepumpar för skyddsvärme Skyddsvärme innebär att en byggnad värms för att undvika fuktproblem, inte för att ge komfort. Det handlar då om att hålla luftfuktigheten under en viss nivå, snare än att reglera temperaturen. Luft-luftvärmepumpar har de senaste åren utvecklats mot allt bättre prestanda och lägre priser och är ett intressant alternativ för just skyddsvärme. I flera fältstudier har värmepumparna undersökts med avseende på teknisk funktion samt eventuella negativa effekter på byggnad och inventarier. Resultaten visar att värmepumpar med fördel kan användas för skyddsvärme.

4 Exempel på forskning: Hur mycket energi kan vi spara i äldre byggnader Och vilka konsekvenser får det? Oavsett hur vi definierar och avgränsar målgruppen kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns här en betydande del av samhällets energianvändning. Det finns totalt cirka 1,7 miljoner småhus i Sverige med en årlig energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten på knappt 40 TWh. Av dessa byggnader är 12 % byggda före 1919 och 20 % byggda mellan Omkring en tredjedel av byggnaderna är alltså från före 1945, men de står sannolikt för en betydligt större andel av den totala energianvändningen. I Europa finns cirka 55 miljoner bostäder byggda före 1945 med en uppskattad årlig energianvändning på 1400 TWh. Hållbar balans Varje sparad procent i byggnader byggda före 1945 motsvarar i Sverige uppskattningsvis 0,2 TWh och i Europa 7 TWh. I den andra vågskålen finns det byggda kulturarvet vars värde inte lika lätt låter sig beskrivas i kvantitativa termer. En hållbar samhällsutveckling förutsätter att vi kan balansera dessa värden. Forskningsprojekt Forskningsprojektet Potential och policies för energieffektivisering i byggnader byggda före 1945 är ett samarbete mellan Högskolan på Gotland, Linköpings Universitet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektets frågeställning är: Hur påverkas den teknisk-ekonomiska besparingspotentialen av hänsyn till kulturvärden? Vad blir de antikvariska och byggnadstekniska konsekvenserna av de politiska målen för energisparande? Är detta förenligt med gällande lagar och förhållningsätt inom byggandsvården? Vilka åtgärder i form av policies, information och tekniska lösningar behöver utvecklas för att kunna harmonisera målsättningarna inom energiområdet med kulturvårdens mål? I vilken utsträckning kan man överföra kunskaper och erfarenheter från forskning och utveckling som bedrivs med inriktning på modernare byggnader.

5 Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Stigande energipriser och hot om klimatförändringar gör att vi måste fortsätta arbetet med att minska energiförbrukningen i våra byggnader. Nya byggnader kan redan idag göras extremt effektiva. Den stora utmaningen är de byggnader som redan finns. Hur kan man förena energieffektivitet med god byggnadsvård? Det finns inga enkla svar på den frågan. Det handlar inte bara om tekniska lösningar utan om hur vi ställer olika värden mot varandra. Erfarenheter från energisparkampanjer under 70- och 80-talet visar på riskerna med energieffektiviseringsåtgärder i äldre hus. Okänsligt genomförda insatser, t ex utvändiga fasadisoleringar och fönsterutbyten ledde till en förfulning och förvanskning som vi idag inte skulle acceptera. Bristande kunskaper om byggnadernas tekniska funktion ledde i en del fall till fuktskador och problem med inneklimatet. Att inte göra någonting alls är inte ett alternativ. På lång sikt är energieffektivisering en förutsättning för att våra kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska kunna bevaras. Om byggnader inte kan användas för att uppvärmningen blivit för dyr, kan det leda till förfall och rivning. Ny kunskap och teknisk utveckling är en del av lösningen på detta problem, men vi behöver framförallt diskutera hur vi ska förhålla oss till balansen mellan att spara och bevara.