Konsekvenser av skillet mellom stat og

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser av skillet mellom stat og"

Hans Håkansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Konsekvenser av skillet mellom stat og kirke i Sverige Organisering, finansiering og kompetanse på praktiske bevaringsarbeider Oddbjørn Sørmoen direktør Avdeling for kirkebygg og kulturminneforvaltning KA

3 Det kyrkliga kulturarvet Det kyrkliga kulturarvet är en viktig del av vår historia och vårt kulturella arv. Det har byggts upp under nära tusen år och har stora konstnärliga och kulturella värden. Det är ett levande kulturarv som har utvecklats i samspel med andra delar i samhället och i dag bidrar kyrkobyggnaderna till att göra kulturarvet synligt i alla delar av landet. För att kunna bevara de kyrkliga kulturminnena långsiktigt är den kyrkoantikvariska ersättningen till Svenska kyrkan fastställd till 460 miljoner kronor per år till och med Vart femte år ska en uppföljning av uppnådda resultat ske vid en så kallad kontrollstation. Nästa kontrollstation infaller 2014.

5 Relationsförändringen kyrka och stat Den 1 januari 2000 ändrades relationen mellan Svenska kyrkan och staten Reformen skedde efter åtta statliga utredningar och sex kyrkliga med påföljande propositioner, beslut i riksdagen och kyrkomötet Exempel på oklarheter som skulle redas ut: 5 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

6 Relationsförändringen kyrka och stat Vem äger kyrkorna? Ska staten eller församlingarna äga och förvalta? Hur ska underhåll och vård finansieras? Vem ska dela ut stöd/ersättning? Hur mycket pengar behövs? Regeringens proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. 6 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

7 Relationen med staten efter 1 jan 2000: Liksom övriga trossamfund egen rättskapacitet En särskild lagstiftning: Lag om Svenska kyrkan ( rikstäckande etc) Får själv besluta om egna angelägenheter, utan delegation från riksdagen Lagstadgad rätt till Kyrkoantikvarisk ersättning i Kulturminneslagen Den kyrkliga egendomen ägs och disponeras av kyrkan Svenska kyrkan svarar för huvuddelen av begravningsverksamheten (begravningslagen) Medlemmar betalar lagreglerad kyrkoavgift, sker genom skattesystemet (syns i skattedeklarationen sedan 2002?) 7 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

8 Sveriges kyrkomiljöer landets största samlade kulturarv 3363 Kyrkobyggnader totalt, varav Tillståndsplikt enligt KML ? Kyrkogårdar Skyddet gäller: Alla kyrkor, kyrkotomter, begravningsplatser och deras inventarier tillkomna före 1940 och ett urval yngre kyrkor och begravningsplatser anlagda 1940 eller senare efter särskilt beslut från Riksantikvarieämbetet. 8 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

9 Svenska kyrkans kulturarvsarbete Församlingarna äger och förvaltar Stiften; stiftsantikvarier etc, beslutar om KAE, stödjer församlingarna, driver stiftsprojekt Regionala samrådsgrupperna Nationell nivå, kulturarvsgruppen, KAE-ram nationellt, till stiften Rapporterar till regeringen årligen Centrala samrådsgruppen, nationella kontakter Stödjer stiften, Nationella projekt, bygger upp kunskap Kyrkobyggnadsregistret m m. 9 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

10 Kyrkoantikvarisk ersättning, KAE Ersättning till kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av skyddade objekt: (inventarier, kyrkor, begravningsplatser, klockstaplar och byggnader på kyrkogård eller kyrkotomt.) Syftar till att de kyrkliga kulturminnena skall upprätthållas och göras tillgängliga för alla. Kompensation för att kyrkan inte har full bestämmanderätt över kyrkorna (lagskyddet) 10 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

11 Största möjliga kulturarvsnytta (2011) Målsättningen för fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning: uppnå största möjliga kulturarvsnytta (rev villkor ). KAE ges till: Kostnadskrävande insatser för vård och underhåll Planering och projektering, VoU-planer obligatoriska Förebyggande åtgärder Utredning Kontroll Åtgärder för förbättrad förvaring, visning och information - Ska inte ha utjämnande effekt ekonomiskt - Ska inte gå till administrativa kostnader - Krav på egeninsats, delen som inte är antikvariska åtgärder - Betalas ut i efterskott 11 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

12 KAE mkr mkr mkr mkr mkr mkr mkr, mkr KAE 2010 t o m Totalt: mkr Totalt: mkr 12 henrik.lindblad@svenskakyrkan.se

13 Fakta om kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) - Pengarna ska enligt kulturminneslagen (lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.) fördelas av Svenska kyrkan. På nationell nivå ska ersättningen fördelas mellan stiften, som i sin tur beslutar om fördelningen inom sina respektive områden. - Ersättningen uppgår till 460 miljoner kronor per år till och med 2014.

14 - Ersättningen ska i första hand användas till att täcka antikvariska merkostnader vid vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. - Byggnader eller föremål som berörs kan bland annat vara kyrkor, begravningsplatser, kyrkosilver, textilier, arkiv och kyrkomusik. - Svenska kyrkan ska årligen lämna en redovisning till regeringen i frågor som rör de kyrkliga kulturarven. - Vart femte år ska en uppföljning av uppnådda resultat ske vid en så kallad kontrollstation. Nästa kontrollstation infaller 2014.»

Relevanta dokument

Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning

Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning antagen av kyrkostyrelsen den 24 september 2012 Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning Dessa villkor reglerar användningen av kyrkoantikvarisk ersättning (KAE)