FAKTABLAD kring SVENSKA KYRKANS EKONOMI

Transkript

1 Uppdaterat: SVENSKA KYRKANS TRE NIVÅER Svenska kyrkans juridiska form är registrerat trossamfund. Det finns tre nivåer i Svenska kyrkan: församlingar, stift och nationell nivå. Varje enhet är självständig och ansvarar själv för sin ekonomi och verksamhet. Det finns inga ägarrelationer mellan nivåerna. Svenska kyrkan som helhet kan därför inte ses som en koncern och det finns ingen koncernredovisning för Svenska kyrkan. FÖRSAMLINGAR Församlingar och samfälligheter Från och med 2010 finns det församlingar. Många av dessa (971) samarbetar i kyrkliga samfälligheter. Samfälligheten är i det fallet den ekonomiska enheten med det övergripande ekonomiska ansvaret. Bokslut upprättas då endast för samfälligheten. Det finns 782 sådana ekonomiska enheter, d.v.s. kyrkliga samfälligheter plus församlingar med egen ekonomi. De ekonomiska enheterna är av mycket varierande i storlek. Störst är Göteborgs kyrkliga samfällighet med medlemmar och minst Blomskog-Trankils kyrkliga samfällighet med 649 medlemmar. Medianstorleken är medlemmar. (Uppgifterna avser 31 december 2009). Medlemmar Svenska kyrkan hade medlemmar 2009 vilket motsvarade 71% av befolkningen. Utträdena år 2009 var 1,1% av medlemmarna och inträdena 0,2 % av antalet icke-medlemmar. Mer information om medlemsutvecklingen finns på hemsidan Kyrko- och begravningsavgift Församlingen/samfälligheten beslutar om kyrkoavgift och begravningsavgift. Genomsnittlig kyrkoavgift är 99 öre, (dvs. 0,99 procent av kommunalt beskattningsbar inkomst) och genomsnittlig begravningsavgift är 24 öre. Uppgifterna avser Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten överallt utom i Stockholms och Tranås kommuner. Begravningsavgift betalas av alla kommunalt skattskyldiga, kyrkoavgift endast av Svenska kyrkans medlemmar. 31.doc 1/5

2 Resultaträkning Intäkter, kostnader och 2009 års resultat summerat för samtliga församlingar och samfälligheter (miljarder kronor): Intäkter Kyrkoavgift 11,6 Begravningsavgift 3,5 80% Ekonomisk utjämning -0,8 1 * Utdelning från prästlönetillgångar 0,2 1% 2 Erhållna bidrag och gåvor 1,3 16% 3 Övriga verksamhetsintäkter 1,6 4 Summa intäkter 17,4 Kostnader Övriga externa kostnader -6,0 Personalkostnader -9,7 5 Av- och nedskrivningar -1,0 Summa kostnader -16,6 Övrigt 0,2 Finansiella poster 0,5 3% Årets resultat 1,1 6 Procenttalen uttrycker postens andel av totala intäkter (summa intäkter finansiella poster). Kyrkan är för sin finansiering till största delen, 80%, beroende av kyrko- och begravningsavgiften. Ingen generell statlig finansiering utgår utöver den kyrkoantikvariska ersättningen som 2009 var 465 miljoner kronor. *Förklaringar: 1) Genom det inomkyrkliga utjämningssystemet omfördelas en mindre del av kyrkoavgiften mellan församlingarna. Genom detta system finansieras också den nationella nivån och det är den kostnaden för församlingarna som uppträder på den här raden. 2) Prästlönetillgångarna, som till största delen består av jord och skog, ägs inte av Svenska kyrkan, men kyrkan förvaltar tillgångarna och har rätt till avkastningen. Hälften tillfaller församlingarna och hälften stiften. 3) Här ingår bland annat den kyrkoantikvariska ersättning som Svenska kyrkan får från staten för antikvariska merkostnader vid underhåll av kyrkobyggnader. 4) Här ingår bland annat hyresintäkter och andra sålda tjänster. 5) Antalet anställda omräknat till helårsanställda är (2009). 6) Svenska kyrkan har inte verksamhet i vinstsyfte. Årets resultat ger därför ingen uppfattning om hur verksamheten nått sina mål. De totala kostnaderna fördelar sig enligt följande: 43% till församlingsverksamhet 21% till begravningsverksamhet 21% åtgår till fastighetsförvaltning, 13% till gemensam administration 2% till serviceverksamhet (gravskötseluppdrag). 31.doc 2/5

3 Ekonomisk utveckling under 2000-talet Svenska kyrkans intäkter har stigit under 2000-talet trots minskat antal medlemmar. Genom att utträdarna ofta är i yrkesverksam ålder innebär 1% i utträden visserligen att kyrkoavgiften minskar med 1,6%. Men genom ökande medelinkomster steg genomsnittsmedlemmens kommunalt beskattningsbara inkomst. Avgiftsunderlaget för kyrkans ökade därmed och intäkterna har därför ökat trots något färre medlemmar. På kort sikt har sysselsättningsutvecklingen större betydelse än de relativt små förändringarna i antalet medlemmar, vilket avspeglas i hur kyrkoavgiften förändrats under 2000-talet. Genom att den kyrkoavgift som medlemmen faktiskt betalar ett visst år redovisas till kyrkan först efter två år påverkas församlingens intäkter av förändring i sysselsättningen med två års fördröjning. In- och utflyttning har ofta mycket stor betydelse för en församlings ekonomi. Landsbygdsförsamlingarna har på grund av befolkningsomflyttningar under mycket lång tid levt med minskande medlemssiffror. (miljarder kronor) Kyrkoavgift 8,3 10,3 11,6 Begravningsavgift 2,4 3,0 3,5 Övriga intäkter 1,0 1,2 2,3 Summa intäkter 11,7 14,5 17,4 Den goda sysselsättningen i samhället år 2007 ökade församlingarnas intäkter först år Den minskning av sysselsättning som tog sin början i slutet av 2008 kommer att märkas på församlingarnas intäkter år Kyrko- och begravningsavgifter har under perioden varit i stort sett oförändrade: Kyrkoavgift Begravningsavgift Summa Balansräkning Balansräkningen utvisar de bokförda värdena på tillgångar och skulder. Värden i miljarder kronor per 31 december Tillgångar Byggnader, mark, inventarier 14,3 1 Finansiella tillgångar 13,0 2 Övriga tillgångar 1,5 3 Summa 28,8 Eget kapital och skulder Eget kapital 22,9 4 Destinerade medel o avsättningar 1,0 5 Långfristiga skulder 2,0 Kortfristiga skulder 2,9 Summa 28,8 31.doc 3/5

4 Förklaringar: 1) En stor del av Svenska kyrkans fastigheter består av kyrkobyggnader, kyrkogårdar och begravningsplatser med ett mycket begränsat marknadsvärde. Det bokförda värde som anges här avspeglar därför inte ett realiserbart värde. 2) Finansiella tillgångar utgörs av bankmedel, räntebärande värdepapper som obligationer samt aktier. Riskexponeringen är låg, endast 20% av de finansiella tillgångarna utgjordes av aktier i december ) Övriga tillgångar består av kundfordringar, förutbetalda kostnader m.m. 4) Eget kapital är en restpost, tillgångar minus skulder, och som sådan beroende av värderingen av fastigheterna. En värdering av fastigheterna till marknadsvärde skulle troligen kraftigt sänka storleken på eget kapital. 5) Destinerade medel är pengar som skänkts till kyrkan för särskilt ändamål men där de ännu inte hunnit förbrukas för detta. (Exempel: donation för inköp av ny orgel.) Svenska kyrkan äger kyrkor och kapell. Det motsvarar ungefär medlemmar per kyrkobyggnad, och i landsbygdsförsamlingar är som regel antalet medlemmar per kyrka betydligt lägre. I Fardhems kyrkliga samfällighet i Visby stift går det endast 150 medlemmar per kyrka. STIFT Svenska kyrkan är regionalt indelad i stift. I ledningen för varje stift finns en biskop och en stiftsstyrelse. Det finns 13 stift. Stiftets uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftens totala intäkter var ,2 miljarder. Drygt 80% av intäkterna kommer från kyrkoavgiften och från utjämningssystemet. Deras totala tillgångar var 1,1 miljarder varav 0,3 miljarder var finansierade med lån. NATIONELL NIVÅ Svenska kyrkan på nationell nivå har ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter som information, utbildning, ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission, Svenska kyrkan i utlandet m.m. På den nationella nivån förvaltas även ett för hela kyrkan gemensamt reservkapital, vilket byggts upp under en lång rad år. Det inomkyrkliga utjämningssystemet och ett antal för kyrkan gemensamma IT-system administreras också på den nationella nivån. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och sammanträder årligen. Kyrkomötet väljer kyrkostyrelsen i vilken ärkebiskopen är ordförande. Totala intäkter var 3,0 miljarder år 2009, varav 1,5 miljarder var utjämningsavgifter och 0,8 miljarder var resultat från finansförvaltningen. Av utjämningsavgifterna betalades 1,0 miljarder till stift och församlingar i form av utjämningsbidrag. Den internationella avdelningen, som vid insamlingar tidigare uppträtt under namnen Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission och som från 2008 benämns Svenska kyrkans internationella arbete/hela Världen, ingår i de totala kostnaderna med 0,4 miljarder kronor. Balansräkningen hade en omslutning om 8,1 miljarder, varav 5,1 miljarder bestod av en långfristig värdepappersportfölj. Skulderna var 2,9 miljarder och bestod till största delen av likvida medel som församlingarna låter stå inne på det kyrkointerna koncernkontosystemet. 31.doc 4/5

5 Värdepappersportföljen förvaltas av externa förvaltare i enlighet med etiska värderingar så som de uttryckts i Svenska kyrkans finanspolicy. Kapitalet är avsett som ett reservkapital vid framtida större strukturella behov. För detaljer hänvisas till årsredovisningen som kan hämtas i pdf-format från hemsidan. Därifrån kan även finanspolicyn laddas ner. PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR Prästlönetillgångarna består av donationer, ofta ända från medeltiden, som getts till Svenska kyrkan för avlöning av församlingens präst. Funktionen att avlöna prästens lön har de inte längre utan avkastningen används till att stödja kyrkans arbete. Prästlönetillgångarna ägs inte av kyrkan, de är formellt sett stiftelseliknande självägande förmögenheter. Genom lag har Svenska kyrkan uppgiften att vara förvaltare av tillgångarna och har rätt till avkastningen. Prästlönetillgångarna var skattebefriade fram till och med Tillgångarna består av skog, jord och värdepapper. Värdet på tillgångarna var i december 2009: (miljarder kronor) Bokfört Marknadsvärde värde Skog och jord 7,5 17,6 Värdepapper 2,8 2,9 Övriga tillgångar 1,1 Skulder -0,2 Nettoförmögenhet 11,2 Marknadsvärdet för skogen och jorden har beräknats som 1,25 gånger taxeringsvärdet. Fastighetsinnehavet består av hektar skogsmark, hektar jord samt hektar övrig mark. Innehavet har förändrats mycket litet sedan år På basis av 2009 års resultat lämnar prästlönetillgångarna en utdelning om 479 miljoner kronor år Av dessa får församlingarna 240 miljoner och stiften 239 miljoner kronor. Mer information finns på Svenska kyrkans hemsida, och hos Svenska kyrkans informationsservice, [email protected], Ansvarig för faktabladet: Gunnar Nygren 31.doc 5/5